Biljettkostnad?

[Annika Forsman]

Vad kostade en biljett för en emigrant till USA under slutet av 1800-talet?  
Var det möjligt att en vanlig arbetare i Värmland kunde ha arbetat ihop denna summa? Eller hade han/hon någon som sponsrade honom/henne?

[Fredrik Derefeldt]

Har ingen direkt uppgift om biljettpriserna under 1800-talet. Däremot kan jag redovisa lite priser från 1912 (för resa Göteborg-Hull-New York) med Titanic.
 
Enkel biljett 2:a klass: omkring 320 svenska kronor
Enkel biljett 3:e klass: omkring 181 svenska kronor
 
För andra klass skiftade biljettpriserna också beroende på vilken typ av hytt man valde, i tredje klass var priset ett och detsamma.
 
Källa: Titanic (1988-1996) av Claes-Göran Wetterholm
 
Mvh
Fredrik

[Gunnar Jonsson]

Enligt boken Vad kostade det? av Lagerqvist/Nathorst-Böös, så kostade en emigrantresa från Göteborg till New York år 1910 mellan 108 och 140 kronor. Detta motsvarade ca 50 dagsverken för en dräng.

[Jesper Ekbäck]

Hej!
 
Den dyraste hytten på till exempel Titanic, i första klass, kostade över 16 000 kronor (nudagens värde; ca. en halv miljon)

[sven-inge nilsson (Sin544)]

Jag kan inte säg vad det kostar män jag har min farfars utvandringskontrakt  och denna säger följande. Från malmö till Peoria Ill iUsa betalt 243.40 kr  
Resan sker från malmö 14/2 1911 med ångfartyg mellandäckplats först köpenhamn därefter inom 24 timmar vidare till parkeston i england deräfter med järnväg tredje klass till liverpool derefter senast inom 12 dagar med oceanångfartyg (lusitania) mellandäcksplats omedelbart till new york. derifrån befodras utvandranen genast efter skiftd tullexedition och övriga formaliteter med järnväg tredje klass till peoria i Illinos
Detta är vad jag kan hjälpa dej med, män visst kunnde de sponsras av nogon från america som stod för kostnaden som sedan betalades tillbaka med avdrag på lön. betalas av ::: vid framkomsten till destinationen kunnde det stå.
MVH S-I Nilsson

[Gunnar Zetterström]

Vad kostade en biljett för en emigrant från Göteborg till New York under 1860-1890 och vad motsvarade det i t.ex. dagsverken?
 
Mvh Gunnar Z

[Monica Svedberg]

År 1882 betalade min morfars far 195:35 för biljett Malmö - Minneapolis, Minnesota, en bit längre alltså. 1890 betalade en av hans söner 254 kronor för en resa Malmö - Philipsburg, Montana.  
Hälsningar
Monica

[Gunnar Zetterström]

Tack Monica!
Jag har också fått ett svar från Norge där man anger kostnaden för en person över 12 år för att resa Arendal till Qvebec till 12 Spd. + 1 Spd i landstigningsavgift. Avser år 1872.
 
Vad är Spd. ?
 
MVH / Gunnar Z

[Crister Lindström]

Det är inte lätt, men jag vet att 1 krona år 1900 motsvaras av cirka 44 kr år 1999 enligt SCB.  
 
Om man gör en kvalificerad gissning, skulle det betyda att 195 kr 1882 motsvarar sådär 50 ggr pengarna i dag = nästan 10.000 kr.  
 
Någon som håller med?  
 
Det ska förstås ställas i relation till inkomsten. Någonstans såg jag dränglönera i slutet av 1800-talet. Att spara ihop till en Amerikaresa tog tid - ibland år.

[Jörgen Tollesson]

Spd. skulle kunna vara pund sterling (p.st.). Det var ju till Kanada de reste.

[Bo Berndtsson]

Ett sterlingpund var c:a 18 svenska kronor, vilket skulle ge en biljettkostnad på c:a 230 kr inkl. landstigningsavgift, alltså ungefär samma pris som i Monicas exempel.

[Jörgen Tollesson]

Vid närmare eftertanke (en sådan behövs ibland innan man skriver...), så är nog spd = spesiedaler. En norsk sådan - de reste ju från Norge. Det är nog troligast att biljetten betalas i avreselandets valuta...

[Bo Berndtsosn]

Det ligger något i vad du skriver. Men hur mycket var då en spesiedaler?

[Jan Ek (Janek)]

Om spesiedalern, som var knuten till silver från 1842 i Norge, och senare till guld 1874 står att läsa en del här. Samma år ansluter sig Norge till den skandinaviska penningunionen som var i funktion till 1914. De danska, norska och svenska valutorna skulle vara gångbart mynt i alla de tre länderna, och var då i praktiken lika mycket värda i all handel.

[Jörgen Tollesson]

När Norge 1875 anslöts sig till den skandinaviska myntunionen var 1 spesiedaler = 4 kronor.
 
Och enligt Statistisk Sentralbyrås konsumentprisindex motsvaras 1 krona 1872 (när de reste) av cirka 40 kronor 1992.