ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Emigrantbrev 1849. Från vem? Till vem?  (läst 2515 gånger)

2007-02-20, 23:18
läst 2515 gånger

Utloggad Birgitta Blomqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 222
  • Senast inloggad: 2023-08-29, 20:04
    • Visa profil
Jag har frågor angående ett amerikabrev som var publicerat i Östgötacorrespondenten på 1800-talet, tyvärr minns jag inte vilket datum det var.  
 
Vem är Johan Johansson som skrivit brevet?
Vem är morbrodern han skriver till?
Vem är modern som han får brev från?
Vem är Bengt i Lönberga?
Vem är Johannes i Nycklaberget?
 
Från Emibas har jag Carl Henrik i Sund:
Post 132253
 
Bengtsson, Carl Henrik
Dräng (ogift man)
 
f. 29/4 1830 i Västra Ryd, Östergötlands län (Östergötland)
 
Utvandrad ?/3 1849
från Elmeshult, Sund, Östergötlands län (Östergötland)
till Amerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 87
 
Emibas emigrationsakt: Sund E 1849 001
=====================
Hans hustru som dog:
Post 133003
 
Magnidotter Johansson, Carolina
Piga (ogift kvinna)
 
f. 6/1 1831 i Tidersrum, Östergötlands län (Östergötland)
 
Utvandrad 15/5 1849
från Krutebo Kråkarp, Tidersrum, Östergötlands län (Östergötland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 142
 
Emibas emigrationsakt: Tidersrum E 1849 019
========================
Jonas Säf:
 
Post 133808
 
Sääf, Jonas
Hemmansägare fd (gift man)
 
f. 24/3 1802 i Ingatorp, Jönköpings län (Småland)
 
Utvandrad 9/5 1849
från Hamra, Svinhult, Östergötlands län (Östergötland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 96
 
Emibas emigrationsakt: Svinhult E 1849 002
===================
Nils i Stubbarp:
 
Post 132254
 
Isaksson, Nils
Gift man
 
f. 21/7 1803 i Södra Vi, Kalmar län (Småland)
 
Utvandrad ?/4 1849
från Stubbarp, Sund, Östergötlands län (Östergötland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 271
 
Emibas emigrationsakt: Sund E 1849 002
 
Onormerade namnformer:
 
Födelselän: Östergötlands län
==================
 
Hoppas på hjälp!
Birgitta
 
 
Bref från Norra Amerika
Burlington d 12 Nov 1849
 
Hederwärde Morbror!
 
Eder ärade skrifwelse af den 22 Junius bekom jag den 26 October, hwaruti jag till all glädje finner, att I och alla mina öfriga slägtingar lefwa och ha helsan. Jag är äfwen Gudi lof frisk och rask.  
 
Min skola lämnade jag den 1 Julius då hweteskörden tog sin början omkring Burlington. Skolan var kostsam men den var mig en god hjelp, och sedan har jag vistats på flera särskilda ställen.  
 
Jag har arbetat med maskin i 14 dagar och erhållit 1 dollars om dagen. Nästan all säd aftages med maskin, som går med 2 par hästar. En man behöfwes till att köra och en till att öfwerräcka säden, att den blir i små högar. Till bindning fordras 5 á 6 man, och till uppsätttning 2 man, och merändels aftages 15 á 16 acres on dagen; varje acre är 104 alnar på hwarje sida. För (Tviniotevens) slåning betalas 50 cents för acren. Under sädesinkörningen betalas 75 cents.  
 
Här i landet har blifwit en god skörd i år. Jag har arbetat hos en Jordägare och  erhållit 13 dollars, och mitt göromål bestod i  att plöja och harva ned hwete , både på trädesjord och bland maisen, som den stod och wäxte. Ofwannämnde ägare sådde 100 bushel; en bushel innehåller 7 Swenska kappar, och wanliga priset på nämnde qwantum är 50 cents. När min månad var förfluten, erbjöd han mig 150 dollars, om jag ville blifwa hos honom ett helt år; men jag ville inte vara stadd på så lång tid, och sällsynt är att någon förbinder sig på mer än en eller två månader. Då Swenskar hitkomma bjudes dem 10 á 11 dollars i månadern, men swårigheten emellan dem och husbönderna är att de icke förstå hwarandra.  
 
Den 1 October lemnade jag Burlingtons grannskap och begaf mig om bord på en ångbåt på floden Missisippi upp till Salena och besåg en blygrufwa der och sedan tillbaka förbi Burlington och ned till staden S:t Louis. Min afsigt var att gå till Pittsburg och Cincinnati och ned till New Orleans, för att under vintern wistas under en mildare himmel, och till nästa sommar resa tillbaka till Swerige.  
 
Under den tiden jag war i S:t Louis, träffade jag Jonas Säf från Swinhult, Bengt från Lönberga och Carl Henrik från Sund. De berättade mig att Nils från Stubbarp war nyligen upprest till Iowa att uppsöka mig, och då fann jag mig nödsakad att återwända. Jonas Säf och Bengt woro i ressällskap med mig till Burlington och då hade jag passerat 800 mil. Då wi kommo till sistnämne stad, så war Nils där och war sjuk. Men han önskade att få flytta derifrån, föjaktligen ställde jag hästar och åkdon och ledsagade homon upp till Swenskarne. Nils och hans flickor fingo boningsrum hos Morbror Cassel; ty Nils och han hade warit goda wänner i Swerige, och jag lemnade honom penningar till att få lifsmedel.  
 
Jag återvände till Burlington, och när jag kom dit så war Carl Henrik anländ från S:t Louis. Han blev efter mig där, ty hans hustru war sjuk, och nu är hon död. Min moders bref, som han hade fört med sig från Swerige, hade han lemnat till sin swåger, innan jag träffade honom, och han war rest upp i landet, för att köpa jord, och nu har jag sport war han bor och Henrik tänker framledes att söka upp honom, och då kan jag erhålla brefwet, som jag då genast kan skrifwa swar på.  
I Julhelgen ämnar jag besöka Swenskarne. Carl Henrik och jag äro i Burlingtons grannskap och hugga wed för 70 cent carden. En card är 8 tott lång och 4 tott hög. Carl Nilsson är nära intill oss och har 4 1:2 ? dollars i månaden. -  
 
Öfwer-Jägmästar Å--nd har gjort anmärkning öfwer min uppgift om landwägen till Californien, men deri har han tagit fel. Han säger, att det icke utgör mer än 1700 Swenska mil, och min uppgift är 2300 Engelska. Detta bewisar, att han icke wet huru många Engelska, som gå på en Swensk mil. En Swensk mil innehåller 6 Engelska och något öfwer, men det är så obetydligt , att det för ingenting, huru kan det då blifwa så många Swenska. Från Förenta Staterna utgick till Californiaen 14000 ???? med 4 á 5 personer om hwarje åkdon. Att skrifwa något om Californien , snser jag wara onödigt, emedan derom är tillräckligt anmärkt i Swenska tidningar, och föröfrigt hwad jag tror, så är det wäl ingen från Swerige som företager en resa dit. Hwad mig angår, så har jag ännu icke afgjort med mig sjelf, om jag skall företaga en så lång resa, men I skolen få weta det framdeles.  
 
Säg Johannes i Nycklaberget med flera, att de icke sända mig några despotiska helsningar, för det jag ej kom hem enligt mitt löfte på den bestämda tiden som jag tänkte, när jag lemnade Swerige, ty jag gjorde mig lika litet, som andra hemmawarande stuggrisar, någon föreställning om hwad det wille säga att företaga en sådan lång utländsk resa. När man kommer så widt ut i werlden, kan det blifwa många förändringar både med helsa och sinnelag, men om Gud förlänar mig lif och helsa så kommer jag när jag behagar, ty wore det ej för min hulda moders och slägtingars skuld, så komme jag aldrig till Swerige mer; och icke behöfwer någon göra sig således flera bekymmer om hurudant jag har det i Amerika, ty jag bor på Guds ädla och fria jord, och icke är jag någon slaf under andra, utan jag är min egen herre, såwäl som alla andra Guds skapade warelser. Jag har nu warit på Amerikansk jord 2 1-2 år och icke blifwit fordrad att betala en enda cent för det jag fått lefwa; icke heller är min mössa uppsliten af lyftande för några herrar.  Här är ingen rangskillnad emellan högre och lägre, fattiga och rika eller någon fåfänga eller titelsjuka eller tillgjorda cermonier, utan allt är tyst och stilla och alla lefwa i fred och wälmåga till sitt lekamliga uppehälle och icke någon går wid andras dörrar och tigger sina smulor. Det har hänt på flera ställen där jag warit, att Amerikanarne frågar mig efter Sweriges omständigheter och förhållande samt den wanliga arbetslönen; hwarpå jag har omtalt sanningen, då de ha ruskat på sina hufwuden och swarat mig, att de äro de lyckligaste menniskor under solen; och werkeligen är det så, ty de behöfwa icke att skrapa ihop och sälja allt hwad de hafwa för att betala stora skatter till kronan och embetsmanslöner. Ingen finnes här, som har godsare eller torpare under sig, så att de kunna taga sista skärfwen och sedan skicka dem ut att tigga på bygden, eller slå ett qwarter brännvin i halsen på den arbetande för ett dagswerke.  
 
Jag will nu sluta min skrifwelse för denna gången; men ett är som jag innerligen önskar, att icke man i Swerige skall göra sig onödiga beswär, för att afråda dem som, beslutat att resa till detta Canaans land. Har jag för mycket skrifwit, så beder jag om ursägt, om någon skulle sig förarga. Men jag vet att det jag skrifwit är sannt, och icke utan orsak, tecknar
Johan Johansson.

2007-02-21, 06:55
Svar #1

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Den morbror Cassel som nämns i texten borde vara Peter Cassel och hans familj som i census 1850 bor i Lockridge, Jefferson, Iowa och är farmer. I Emibas:
Post 92692
 
Cassel, Peter
Byggmästare (gift man)
 
f. 13/10 1790 i Asby, Östergötlands län (Östergötland)
 
Utvandrad 21/4 1845
från Bjerkeryd, Kisa, Östergötlands län (Östergötland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 15
 
Emibas emigrationsakt: Kisa E 1845 011
 
hustru och 5 barn födda 1821-38. 3 av barnen samt en ny son bor i familjen 1850.

2007-02-21, 07:11
Svar #2

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Frågan är om morbror Cassel (som sedermera blir präst/pastor) är morbror till Johan Johansson eller om hans hustru är syster till Johans mor. En syster (?) till Peter Cassel utvandrar också 1845 med sin familj:
 
Post 132973
 
Carlsdotter Cassel, Ingeborg Catharina
Hustru (gift kvinna)
 
f. 16/2 1806 i Norra Vi, Östergötlands län (Östergötland)
 
Utvandrad 16/4 1845
från Bygdämne Kvarnkulla, Tidersrum, Östergötlands län (Östergötland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 28
 
Emibas emigrationsakt: Tidersrum E 1845 002
 
Hon är gift med Johannes Månsson, torpare och de har med sig 3 döttrar.

2007-02-21, 07:34
Svar #3

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
I Lockridge bor en hel svenskkoloni där fler är från samma trakt, identifierad är t ex Jonas Samuelsson f 1783 i Sund, utvandrade 1849 från Svinhult med hustru och dotter, han finns ensam kvar i Lockridge 1850.
 
Peter Cassel grundade den första fasta svenska kolonin när han kom med bibeln i hand till Lockridge. Hans kapell finns forfarande kvar och är nu ett nationellt monument (byggnadsminne) Mer att läsa på:
http://www.rootsweb.com/~iajeffer/Swedish/LuthBeginning.html

2007-02-21, 11:27
Svar #4

Utloggad Birgitta Blomqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 222
  • Senast inloggad: 2023-08-29, 20:04
    • Visa profil
Tack Chris!
Brevet var publicerat i början av april 1850.  
Jag förstår inte varför det står Cassel i Emibas på Johannes fru Ingeborg Catharina. I hfl står bara Ingeborg Catharina Carlsdr och hennes föräldrar var Carl Börjesson och Catharina Svensdotter i Norra Vi.
 
Hoppas på mera hjälp!
Birgitta

2007-02-21, 12:29
Svar #5

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Peter Cassel var son till just Carl Börjesson och Catharina Svensdotter men född i Redeby, Asby 14 oktober 1790, döpt 17 okt (födelsebok Asby).
Peter Cassels grupp byggde sin koloni av religiösa skäl.  Det var tydligen många från trakten som följde honom, din brevskrivare kanske var en av dem.

2007-02-21, 16:58
Svar #6

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Om teorin att Peter Cassel verkligen var morbror till brevskrivaren håller: Carl Birgersson hade ytterligare tre döttrar enl hfl Asby. De hette Maria f 1796, Brita och Stina f 1793. Då skulle någon av dem vara mor till Johan Johansson. Någon Kisa-forskare kanske vet mer?

2007-02-21, 22:26
Svar #7

Utloggad Birgitta Blomqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 222
  • Senast inloggad: 2023-08-29, 20:04
    • Visa profil
Tack igen Chris!  
Jag hittar familjen Birgerssson/Börjesson i Asby (GID0269.5.18700) men inte i Lidhult i Norra Vi där systern Ingeborg föddes i feb 1806.  
Tänk om någon med boken N W Olsson: Swedish Passengers arrival in the US 1820-1850 kunde rycka in och leta upp Johan Johansson som emigrerade omkring 1846-47!  
Hälsningar
Birgitta

2007-02-21, 23:23
Svar #8

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Ja just ja, den boken borde ha med honom. Får hoppas på tur, jag tror den är stulen på universitetsbiblioteket. Han finns inte i Norra Vi, de bodde tydligen där bara en kort tid och kom tillbaka till Asby 1806 enl hfl där.
 
En ytterligare teori: Hur benämndes släktingar på 1800-talet? En morbror kan det också vara, i detta fall, Peter Cassels hustrus syster.
 
I Olssons bok finns enl Ancestry:
 
Johan Johansson f ca 1811 ank 1846
Johan Peter Johansson f ca 1819 ank 1846
Johan Peter Johansson f ca 1816 ank 1846
Johan Erik Johansson f ca 1978 ank 1846 (för gammal, har familj)
Johan Peter Erik Johansson f ca 1832 ank 1846 (kommer med föräldrar)
 
sedan finns en del som kommer 1849, men han skriver att han varit där 2 1/2 år. 1847 hittade jag inga. Johan Peter ovan f 1816 har familj när han utvandrar från Kisa.
 
Här finns en i Emipass, då faller morbrorsteorin:
 
Namn: JOHAN JOHANSSON  
Född:
Hemförsaml: W RYD SN:HÖLJESFALL    Län:  
Yrke/Titel: DRÄNG
Avresetid: 1847-05-15
Destination: NORD AMERIKA ÖVER LINKÖPING
 
Borde vara Helgesfall på östgötska:
Möjligen Johan f 1821, son (ser inte om det står 1849 eller 47 i hfl GID 218.18.4400), det finns andra Johan men de anges som flyttade inom Östergötland och denne hade pass så det borde varit officiellt. Hans far hette Johan Samuelsson (död 1843) och modern, änkan år 1847, hette Maja Lena Petersdotter f i V Ryd 1799. De bodde på Foxarp (?) vid sonens födelse 18/9 1821.

2007-02-22, 00:05
Svar #9

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Och:
 
Modern Maja Lena Petersdotter är född 15/6 1799 dotter till Peter Jonsson och Lena Jonssdotter i Nycklaberget!!
 
Åter till hfl 1846-50:
 
Johannes kan vara Johannes Jönsson som flyttar från Nycklaberget 1849 (GID 218.18.11300) född i Sund 11/3 1806.
 
I Nycklaberg 1794 bor:
 
Petter Jonsson f 5/8 1758 i Sund
Helena Jonsdotter 26/4 1758? V Ryd
Stina 9/10 1788 V Ryd
Samuel 18/9 1791
 
1802 har de flyttat därifrån till Helgesfall:
 
ytterligare barn:
Catharina 1794
Maja Lena 1798 (!)
Anna Lisa 1802
Johannes 1806 2/12.
 
Sara tillkommer 1811
 
Morbror Samuel eller Morbror Johannes, eller en svåger?
 
Johan far Johannes eller Johan Samuelsson  har fallandesot. De får bara Johan och tar över gården innan Petter Jonsson avlider 1836.

2007-02-22, 00:33
Svar #10

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Samuel gifter sig med Sara Maria Johannesdotter och får en hel radda barn i V Ryd. Han är nämndeman och har en stor del av Helgesfall. Man kan nästan gissa att detta är den morbror Johan skriver till eftersom Johannes Petersson dog 11 april 1830.

2007-02-22, 00:53
Svar #11

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Nehej, det var det inte, han dog 1839 liksom hustrun och en son, de dog inom en vecka i rödsot och Samuel i lungsot. Då återstår moderns systrars män om inte morbrorsbegreppet var mer utvidgat på den tiden, liksom syskonbarn som betydde kusiner.

2007-02-22, 01:10
Svar #12

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Det är så svårt att sluta, Johan kom inte hem mamman åkte efter istället:
 
Post 143949
 
Petersdotter, Maja Lena
Änka (änka)
 
f. 5/6 1799 i Västra Ryd, Östergötlands län (Östergötland)
 
Utvandrad 1856
från Helgesfall Norrgård, Västra Ryd, Östergötlands län (Östergötland)
till Nordamerika
 
Källa: Husförhörslängd, s. 78
 
Emibas emigrationsakt: Västra Ryd E 1856 001
 
Även Anders Samuelsson, son till Samuel åkte 1850.
 
Nu får det vara natt

2007-02-22, 10:27
Svar #13

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se
Enligt Olsson-Wik?n: Swedish Passenger Arrivals in the United States (1995), s, 404, nr 3997, så kom ovanstående Joh[a]n Joh[a]nson, f 1821 18/9 i Västra Ryd, 1847 till New Orleans.  
 
Hans närmare öden verkar inte kända, men han gifte sig 1856 1/11 med Edla Maria Sophia Verner, f 1841 7/2 i Bjuråker, X, som kom med sina föräldrar 1850 19/8 till New York med skeppet Sophie från Gävle. Edla dog i Hepburn, Iowa, okänt när. Fadern Sven Verner blev amerikansk medborgare 1856 i Henry County, Illinois, samma county som där Bishop Hill ligger.

2007-02-22, 10:40
Svar #14

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Elisabeth
 
Tror du att min teori om att denne Johan är brevskrivaren stämmer?

2007-02-22, 10:51
Svar #15

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
År 1880, Page County (där Hepburn ligger):
 
John Johnson 58  
Edla S. Johnson 38  
Edla C. Johnson 15  
Tilda R. E. Johnson 13  
Alex E. Johnson 8  
Irena Johnson 5  
Lydia Johnson 3  
 
de 2 äldsta barnen är födda i Illinois
 
1900 bor John, hustrun, son Alexader i  
Douglas, Page Co, född sept 1821, imm 1847. Hustrun feb 1841, imm 1850

2007-02-22, 11:43
Svar #16

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
1910 verkar de bo i Mongomery, Scott Co med dottern Irene. Har då haft 10 barn, 7 lever (8 levde 1900).
1920 bor en Mrs Edla Johnson f ca 1842 i Montgomery, Red Oak med dotter Rose Hawkinson, 57 f i Illinois och son Alexander E Hawkinson, 47 f i Iowa, har de bytt namn till Håkansson?

2007-02-22, 13:56
Svar #17

Utloggad Birgitta Blomqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 222
  • Senast inloggad: 2023-08-29, 20:04
    • Visa profil
Chris och Elisabeth! Tack för hjälpen! Nu ska jag försöka se om jag får ihop det.  
Hälsningar
Birgitta

2007-02-22, 18:09
Svar #18

Utloggad Birgitta Blomqvist

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 222
  • Senast inloggad: 2023-08-29, 20:04
    • Visa profil
Hej igen!
Jag tror Johan skriver brevet till moster Anna Lisas man Petter Magnus Magnusson f 5 jan 1802 i Sund. Petter och Anna Lisa emigrerar med sin stora familj 1851.
Något som inte stämmer är att enligt GID 218.18.4400 ser det ut som utvandringsåret var 1849. Eller kan det stå 1847? Tyvärr finns ingen utflyttningslängd.  
Jag hittar inte heller någon släktkoppling till Cassel. Men kanske användes både Morbror och Farbror på samma sätt som Farbror vid tilltal av en manlig bekant till föräldrarna?  
Tack igen!
Birgitta

2007-02-23, 07:24
Svar #19

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Jo, jag var också tveksam till vad det står där. Det ser onekligen ut som 1849, i Emibas finns han som Johan utan efternamn och de har tolkat det som 1849. Eftersom allt står och faller med det så borde man kolla med passhandlingen, som i och för sig är avskriven i Emipass, men originalet kanske ger mer. Jag letade efter en annan Johan i Helgesfall men hittade ingen. Finns heller ingen i Emibas.  
 
Jag börjar undra om man använde morbror/farbror som du säger. Finns  det någon som vet? Peter Cassel var ju någon form av kyrkofader som ledde sin flock till Iowa som pionjär - kanske det var en hederstitel.
 
Det verkar som om han skrivit fler brev, han anger bl a att han fått kritik av någon överjägmästare. Vet du om de publicerats? Det var tydligen vanligt att man tryckte breven i lokalpressen.
 
Emigrantmuseet i Kisa har mycket material runt emigrationen och Peter Cassel. Kanske det finns ledtrådar där? Kinda ordnar Peter Cassel dagar i sommar, arrangörer Peter Cassel sällskapet. Brev från kolonin finns i brevskrivarregistret på Svar. Enligt dem är släkten omfattande.

2007-02-23, 08:31
Svar #20

Utloggad Laila Falk

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2019-10-11, 15:38
    • Visa profil
    • www.bullaren-emigranterna.se
Som nyhet härifrån kan nämnas att att ett fasligt krig började den 4 april emellan Spanien och America och fortgår nu med alla sina rysligheter inom och runt ön Cuba som är belägen omkring 90 mil söder om America och hur länge det kommer att vara är visst ingen som vet. Befolkningen lyder under Spanien och de önskar att blifva fria och America har påtagit sig besväret att befria dem.  
 
Ovanstående utdrag ut ett Amerikabrev är daterat 1890-05-10. Vet någon hur länge detta krig pågick?

2007-02-23, 08:45
Svar #21

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Laila
 
Det måste vara 1898 - spansk-amerikanska kriget varade från 25 april 1898 till vapenvilan 12 augusti 1898.

2007-02-23, 09:34
Svar #22

Utloggad Laila Falk

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 238
  • Senast inloggad: 2019-10-11, 15:38
    • Visa profil
    • www.bullaren-emigranterna.se
Rätt Chris! Jag hade sett fel på årtalet, det står 1898 på brevet.
Blev befolkningen befriad från det spanska styret?

2007-02-23, 15:08
Svar #23

Utloggad Chris Bingefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11832
  • Senast inloggad: 2024-11-01, 15:44
    • Visa profil
Laila
 
Vem som blir befriad definieras av segraren! Googla på spansk-amerikanska kriget så finns en hel del goda artiklar om vad som blev resultatet.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se