Hur hantera anförluster?

[Ulla Wimnéus]

Hej, det här med anförluster tycker jag är lite krångligt. Hur skriver man när man skriver i antavlan? För mig ser det ut så här: Nr 1 är min makes pappa. När jag sedan går bakåt i generationerna så är nr 10 och 11 samma som nr 26 och nr 27 och förmodligen även nr 28 och 29. Detta får ju förstås följder längre bak i generationerna. Skriver jag i namn och årtal överallt eller bara på 10 o 11, 20-23 osv. och sedan hänvisnigar till dessa eller hur går jag tillväga? Kan någon förklara?
Hälsningar Ulla

[Lars Nylander]

Om dina exempel hade funnits i min forskning hade jag skrivit  
10 (namnet) = 26 samt
11 (namnet) = 27 i antavlan.  
Sedan hade jag inte tagit med mera på 26-27:s plats.  
 
För att ytterligare förtydliga brukar jag med linjal rita ett stort kryss över den förlorade delen.

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Lars!
 
Det där sista förstod jag inte riktigt. Menar du att det inte skulle stå någonting alls på anorna 26-27?? I så fall tror man ju (vid en sökning) när man går bakåt från ana 13 för att se vilka som är hennes föräldrar, att de inte är kända, eller att anorna är outforskade (vilket ju inte är fallet). Eller har jag missförstått?

[Anna-Carin Betzén]

Jag skulle snarare skriva tvärtom, dvs vid anorna 26 och 27 skulle jag hänvisa till 10 respektive 11. Kanske var det så Lars menade, fast jag missförstod?

[Lars Nylander]

Tänk så tokigt det kan bli ibland! Jag har vänt på numren! Tack Anna-Carin!  
 
Jag menade givetvis, med fingerade namn:
10 Lars Olsson, f 1817 16/4 i Nolhed nr 1, Mo sn, d 1880 3/1 där, bonde där, g m
11 Sara Nilsdotter, f 1816 23/10 i Näset nr 1, Mo sn, d 1893 9/8 i Nolhed nr 1.  
...
26 Lars Olsson = 10  
27 Sara Nilsdotter = 11  
 
(Sedan hade jag inte tagit med mera på 26-27:s plats.)  
 
CFH, ana 13: hur menar du där?

[Carl-Fredrik Hanzon]

Lars, jag utgår från att du numrerar enligt Kekules system, har jag fel? I så fall måste ju anorna 26 och 27 vara föräldrar till ana 13, eller hur? Och låt oss anta att det är ana 13:s föräldrar jag söker.

[Lars Nylander]

Nu blir jag riktigt osäker. Jag har utgått från att det var frågan om Hagers system några led bak i tiden! Men efter att ha ritat upp ett Kekules system inser jag nu att det skulle var möjligt, om än med ovanligt många anförluster i tämligen modern tid, mormor och morfar kusiner, och pappa kusin med mormor och morfar, det vill säga farmor skulle vara syster till morfars mor och mormors far. Är det verkligen så?
 
Vilket system används?

[Ulla Wimnéus]

Jag har konsulterat boken Släktforska steg för steg och kommit fram till att det är Kekules system det är fråga om. Nr 1 är proband 2 är far osv.
Jon Persson f 1804 och hh Elisabet Nyberg f 1811 fick 7 barn mellan 1832 och 1853.
Elisabet f.1846 har nr 5
Brita f 1839 har nr 13
Pehr f 1832 har nr 14
Elisabet har jag kollat både framåt och bakåt, Brita är jag ganska säker på men Pehr är jag mer osäker på.
Om ni med vana forkarögon ser att dett måste vara åt skogen är jag tacksam för ett påpekande.
Det är fråga om Offerdals församling i Jämtland som jag uppfattar som ytmässigt stor men tämligen glesbefolkad församling. Ändå knepigare blir det för mig, som med detta tar mina första stapplande steg som släktforskare, att det vimlar av Jon Persson och Per Jonsson.  
Hälsningar Ulla

[Lars Nylander]

Ulla!
Det är mycket farligt att vara osäker när det gäller relation mellan en förälder och ett barn. När det gäller 1800-talet går det så gott som alltid (förutom de få fall där böckerna brunnit eller förts dåligt) att säkert kunna fastställa en säker relation av detta slag (förutom om barnet hade en okänd förälder eller liknande).
 
Det är förödande att göra ett fel vid en raltion under 1800-talets mitt. Om du fortsätter att forska innebär nämligen detta att alla personer som du sedan får fram tidigare i tid än där felet begåtts är felaktiga.  
 
Det som är bäst är att alltid noggrant följa personerna under hela deras levnad i husförhörslängderna. Annars är inte forskningen utförd på bästa möjliga sätt. Dessutom är det mycket intressant att se hur personerna flyttat runt, särskilt om man har en karta över socknen i fråga till hands.  
 
Så många anförluster skulle kunna vara möjligt, särskilt i en församling som Offerdal. Men, det borde vara känt i familjen! Var din mans mormor och morfar verkligen kusiner? Och var de verkligen även kusiner till din svärfar?  
 
Som ny släktforskare blir man ofta ivrig och vill snabbt komma bakåt i tiden. Men om man istället är noga och följer personerna i hela deras levnad i husförshörslängderna, alltid kontrollera alla ministerialböcker och så vidare vinner man mycket i längden!  
 
Största lyckönskningar!

[Ulla Wimnéus]

Lars, tack för de goda råden och lyckönskningarna. Jag har inte tagit något för givet ännu utan går tillväga som du säger. Inte spikat de osäkra alltså.  
Ulla

[Christer Gustavsson]

Anförlust innebär att samma ana dyker upp på fler ställen i ditt träd. Men vad heter motsatsen, dvs när en ättling dyker upp fler gånger i ett träd?

[Gunnar Jonsson]

I Disgen kallas det Upprepningar.

[Sten-Sture Tersmeden]

Gunnar! Menar du inte dubbletter?

[Marcus Boman]

Avkomlingsförlust låter väl en aning bättre än inavel kan man tycka.  
En lite mer biologisk term skulle kunna vara icke-slumpmässig parning.

[Gunnar Jonsson]

Nej, när man ska bygga en stamtavlestruktur i Disgen, så finns valet Hänvisa till upprepningar.
På samma sätt som valet Hänvisa till anförluster vid antavlestruktur.