Stamtavlor

[Linus Blomlöf]

Hej!
 
Jag behöver hjälp med att få veta hur man går till väga när man börjar forska på ett sidospår,
ex. ett manligt syskon till en av mina anfäder i Husförhörslängden.  
Hur gör jag sedan, för att få reda på fru och barn till sidospåret?
 
Tacksam för snabbt svar (jag vill hinna forska innan jag måste lämna tillbaka mikrokorten)
 
Tack på Förhand
 
Linus Blomlöf

[Anna Jacobson]

Hej
 
Följ personen framåt i husförhörslängden via ut/inflyttningslängder (vid ev flytt). Förr eller senare dyker fru och barn upp. Har du tur har syskonen inte lämnat församlingen.
 
Jag har följt de flesta av mina anfäders syskon och deras ättlingar framåt ett antal generationer men tappar i allmänhet bort dem vid förra sekelskiftet. Att de flyttar till Sthlm är lite väl vagt för att kunna motivera fullständig sökning på vad som vid det laget har blivit tämligen avlägsen släkt.
 
För min fädernesläkt har det i allmänhet varit så att de äldre bröderna 'gifter' sig till en granngård och sedan stannar där i ett antal generationer. Oftast var det någon av de yngre bröderna som fortsatte på 'vår' gård. Systrana flyttade i allmänhet lite längre ibland tom till grannförsamlingen.
 
För de grenar i släkten som har varit mer mobila så tappar jag bort anfäderna under så pass långa tidsperioder att jag inte ens är säker på att jag hittat alla syskon. På de grenarna är det ytterst sällan jag orkat spåra syskonen under någon längre tidsperiod. Det har alltid kännts mer motiverat att leta lite till på huvudspåret.

[Bernt Eriksson]

Hej!
Vilket släktforskningsprogram skall jag använda om jag vill forska framåt
i tiden? D v s om jag vill börja med en bestämd person på t.ex 1700-talet
och se dennes ättlingar, i trädform. Går detta att göra i Holger7 eller i MinSläkt? Tacksam för svar.
Mvh Bernt Eriksson

[Carl Szabad]

Alla släktforskarprogram (det är ju inte programmen som forskar) klarar av registrering i vilket led som helst. Nyckeln är att varje person har två föräldrar som är relaterade till honom/henne och sen är databaserna uppbyggda efter det. Du kan alltså använda vilket program du vill. Själv använder jag Holger där man både kan få en grafisk presentation av ättlingarna och en tabellform, där tabellnumreringen går att välja efter flera olika principer.

[Elisabeth Thorsell]

Och samma fungerar utmärkt i Disgen, där man kan se ättlingar i flera olika former, grafiskt, tabellform, trädform etc.

[Bernt Eriksson]

Hej Elisabeth & Carl!
Tack för tips och upplysningar!
Om jag förstått det hela rätt,  
så har det inte med inmatningen att göra,
utan hur man väljer presentation.
Det känns ju lite avigt och ovanligt,  
men jag ska prova mig fram i Holger,
Mvh Bernt

[Carl Szabad]

Jag vet inte varför det skulle vara avigt. De inmatade personerna läggs in i en databas där de ges en relation till andra inmatade personer (eller skrivs in fristående från andra). Du kan då söka på vem du vill och därifrån skriva ut antingen en antavla eller ett ättlingaverk för den personen. Upptäcker man i efterhand ytterligare barn eller föräldrar till tidigare inmatade personer läggs de då in på rätt plats i strukturen.

[Bernt Eriksson]

Hej Carl!
Jag förstår nu att det var en dum frågeställning!
Det kändes avigt därför att jag tidigare alltid lagt  
in och gjort utskrifter på mer traditionellt sätt!  
Jag har under dagen testat och lagt in ett antal individer  
och gjort div utskrifter, det fungerade tillfredsställande!
Mvh Bernt