Hej,
Först ska jag nämna att jag aldrig kunnat pussla ihop personerna i Säfsnäs med de jag har i Sunnemo utan att ha haft tillgång till Mats Erikssons Säfsen personförteckning.
Här kommer de domboksnotiser, som jag har angående Nils, hans hustru och dotter i Södra Viljamsbol. Anledningen till Nils dödsår, vilket jag rättare borde skrivit som före 11.9 1717, är att han skrivs som salig i ett domboksärende som togs upp vid hösttinget 1717, vilket började detta datum.
Beträffande Marias födelseår kan det tänkas att hon har fått fler barn med Nils före Marit, men som har avlidit tidigt och som dottern -som jag antar var den som lämnade upplysning till personalian- inte hade kännedom om. Jag håller dock med om att skillnaden är lite märklig och i synnerhet faderns olika patronymikon.
Beträffande Sunnemo så sägs även sonen, Per Jonsson Riktig, vara född där (Sundmo; Säfsnäs AI:4 s40).
Mvh /Lars
---
[1]
Till sal. Nils Gullbrandssons änka hustru Maria Olofsdotter i Södra Viljamsbol pålades Gullbrand Tronsson därsammastädes att betala 10 dlr smt i pengar samt halvannan tunna havre och en fjärding blandkorn, som han erkänner sig till låns undfått av sin farbroder sal. Nils Gullbrandsson, men ännu obetalat lämnat; Och kärandens tingsomkostnad kändes Gullbrand skyldigt att ersätta med en dlr smt. Men vad angår Marias gjorda ansökning att få någon del av brukningen med Gullbrand uti Södra Viljamsbol så prövas nödigt att den hemmansdelen först uträknas som sal. Marit Elofsdotter ägt i detta hemmanet och huru mycket på vardera av hennes barn därav till arvs fallit varutav må prövas om hustru Maria på sin mans Nils Gullbrandssons tillbörande arvspart med de flera hans bröders delar hon förmenar sig få lösa kan bliva besutten eller icke.
[2]
Inför välborne hr häradshövdingen samt den lovliga häradsrätten finnes jag, på min dotters Marit Nilsdotter vägnar, nödsakad att besvära, samt i ödmjukhet att tillkännagiva, i anledning av den lovliga häradsrättens utslag av den 12.9 1717 huruledes min sal. man Nils Gullbrandsson, i livstiden köpt och ärvt uti 1/4-delshemmanet Södra Viljamsbol. Hans moder Marit Elofsdotter ägde 1/6-del uti 1/4-del eller en halv tolvtedel efter helgärdsräkning, varav tillkommer min sal man Nils Gullbrandsson 2/9 av halva tolvtedelen; sedan löst hop med sin svägerska Marit Andersdotter, av sin moster Ingeborg, en halv tolvtedel eller 1/6 i 1/4; kom på hans del hälften av halva tolvtedelen varföre han på egna vägnar gav 12 Rd courant sedermera löst av sin broder Håkan Gullbrandsson på Grönäs sina 2/9 i halva 1/12 för 5 Caroliner, nock av brodern Sone Gullbrandsson på Aspolen [Aspåsen] sina 2/9 i nämnda halva 1/12 för 2 Rd courant äger alltså min dotter, efter sin sal faders arv och köp 2/3 av halva 1/12 och hälften av den andra halva tolvtedelen; men min sal mans brorson Gullbrand Tronsson, icke mer än 1/3 av den första halva 1/12 och hälften av den andra halva 1/12 görandes alla dessa delar tillhopa 1/3 av förenämnda 1/4-del Södra Viljamsbol eller 1/12 efter helgärdsräkning, vilken jordelott Gullbrand Tronsson nu snart i samfäle 17 år brukat och bebott, och vill intet därav till mig och min dotter avstå. Bönfaller fördenskull hos välb. hr häradshövdingen och den lovl häradsrätten om en gunst-rättvis ändring och att jag med min dotter kunde komma till vår egendom och Gullbrand göra avträde ifrån det honom icke tillhörer; avvaktar välb. hr häradshövdingens och den lovl häradsrättens gunsträttvisa resolution. (?) städse
välborne hr häradshövdingen samt den lovl häradsrättens
ödmjukaste tjänarinna och trogna forebederska hos Gud
Maria Olofsdotter
[3]
Rätten kunde fuller icke tillstädja sal Nils Gullbrandssons änka hustru Maria Olofsdotter i Södra Viljamsbol att få lösa med mannens broderson Gullbrand Tronsson hans farbröders Sones, Håkans och Elofs till honom försålda jordeparter uträknade till 6/11 i 1/7 ur 1/4-hemmanet Södra Viljamsbol, alldenstund Maria ej äger mera i hemmanet än allenast sin mans Nils Gullbrandssons 2/11 och var hon efter dess bördsrätt skulle få lösa hälften av ovannämnda till salu gångna 6/11 i 1/7 ur detta 1/4-hemman, vore det dock för henne ingen besittning, varföre Gullbrand Tronsson som mera i hemmanet äger och ej skäligen kan förnekas ovannämnda sina farbröders anparter att lösa änteligen lät sig övertala att lämna hustru Maria utan skatt husvärn vid hemmanet och låta henne årligen få så en skäppa havre samt njuta foder för en ko, på det hon därmed någorlunda må kunna försörja sig och sitt lilla barn till dess det med tiden kan sig födan själv förtjäna, emedan hon eljest intet hemvist vet att tillgå.
[4]
Pålades Gullbrand Thronsson i Södra Viljamsbol att lämna sin farbroders Nils Gullbrandssons änka hustru Maria Olofsdotter tjänligt och tillräckligt foder till en ko med vad mera han henne tillsagt och lovat inför rätten den 24.9 1718 och därföre Gullbrand förorsakat Britta att klaga över det han ej vill hålla sin loven, kändes han skyldig att betala henne i tingsomkostnad 1 dlr 16 öre smt. Men angående den skuld som med kolarbete blivit betald den tid Nils Gullbrandsson var hemma hos sin svägerska Gullbrand Toressons moder Marit Andersdotter, medan Marit stod för hus och hemmanet, så kan Nils änka ingen särdeles vedergällning hava att undfå för Nils arbete emedan det mesta komma i huset till godo enär han såsom dräng sin mat och lön fått hade.
[5]
226.
Det ville väl, efter föregången stämning, Nils Gullbrandssons änka Maria Olofsdotter i Södra Viljamsbol påstå emot Gullbrand Toresson, att hennes man skall intresserat i det gjorda köp Marit Andersdotter, som varit Gullbrands moder, ingått med sin mosters Kerstin Elofsdotters barn och Ingeborg Elofsdotter, varmedelst hon sig förskaffat 1/3 av Ingeborgs och hela Kerstin Elofsdotters arvejord i 1/4-hmt Södra Viljamsbol, i anseende vartill hon ville påstå sig därefter böra utbekomma sin andel i samma jord, men emedan hon. emot Gullbrand Toresson nekade och Marits på samma köp den 1.9 1704 undfångna fastebrev, med skäl samma sin talan nu gittade bevisa; fördenskull prövades skäligt henne, i förmågo av 10 kap JB LL dess påstående att avslå, henne likväl därmed obetaget såsom en ålderstigen människa att i sin livstid få njuta den henne genom rättens den 24.9 1718 utfallna resolution tillerkända tomt och åkerlycka, däruppå sin försörjning att hava.
1. Älvdals häradsrätts dombok. HT 1717, AIa:9 1715-1720, s237v [AD: Bild 251 / sid 238 (AID: v66345.b251.s238, NAD: SE/VA/11047)]
2. Älvdals häradsrätt Inneliggande handlingar FIa:1 1701-1725 [AD: Bild 25 (AID: v439928.b25, NAD: SE/VA/11047)]
3. Älvdals häradsrätts dombok. HT 1718, AIa:9 1715-1720; s307r. [AD: Bild 320 / sid 307 (AID: v66345.b320.s307, NAD: SE/VA/11047)]
4. Älvdals häradsrätts dombok. HT 1722 AIa:10 1721-1725 [AD: Bild 181 (AID: v66346.b181, NAD: SE/VA/11047)
5. Älvdals häradsrätts dombok. VT 1733, AIa:12 1731-1733, §226 [AD: Bild 486 (AID: v107920.b486, NAD: SE/VA/11047)]
Ämne: Var ligger Wermoland? (läst 1578 gånger)
Cookie policy