Ja Eva, jag tycker det, därför att CDn är ju i första hand ett hjälpmedel för släktforskare, inte ett offentligt myndighetsregister. Det viktiga är ju att källorna anges tydligt så att användaren själv kan värdera om uppgiften är tillräckligt säker för användarens ändamål. CDn är ju en sekundär-källa, så ingenting hindrar att man tar med uppgifter som inte är absolut säkerställda, så länge som källorna till de uppgifterna tydligt anges och osäkerheten markeras.
Det skulle förstås vara tråkigt om uppgifter om avlidna svenskar, som t.ex. Raoul Wallenberg, aldrig kom med på framtida versioner av CDn därför att man aldrig fullt ut kunde klarlägga omständigheterna kring dödsfallet.
Eller vad tycker du: låt säga att en CD SDB version 6 publiceras om 15 år, dvs. ca 111-112 år efter Raoul Wallenbergs födelse, borde inte han finnas med där bara därför att några menar att omständigheterna kring hans dödsfall inte är fullt klarlagda?
Det viktiga är, menar jag, att om en uppgift är osäker, tveksam eller omstridd på något sätt så bör det markeras på CDn.
Men jag medger att det inte är någon enkel uppgift att avgöra exakt när en uppgift som kringgärdas av någon sorts osäkerhet bör tas med på CDn. Man kan nog tänka på flera sätt:
1. Antingen tas endast uppgifter med där personer dödskrivits. Det betyder troligen att Raoul Wallenberg, Alvar Älmeberg och många andra svenskar aldrig kommer att finnas med på CDn.
2. Annars kan personer i kategori c) ovan tas med på CDn när det kan antas vara ställt utom allt rimligt tvivel att de är döda, eller när en rimlig sannolikhets nivå för detta uppnåtts.
3. Eller så tas personerna i kategori c) med när en viss tid gått från deras födelse, t.ex. 100 år.
Men, som sagt, inte är det en helt lätt fråga.