Äldre inlägg (arkiv) till 2000-03-02

[Peter Rydén]

Access 97 skulle man med fördel kunna använda till registrering av husförhörslängder. Jag har själv försökt mig på att skapa en databas i detta syfte, men har misslyckats då mina kunskaper ännu är alldeles för begränsade i relationsdatabaser. Då kom tanken att någon annan eventuellt redan hade gjort grovjobbet, och detta är vad jag alltså vill kontrollera med er.  
Relationsdatabasen bör i min mening innehålla de viktigaste delarna i husförhörslängden, på ett sätt som påminner om QA-databasen som används av flera forskare. Tyvärr känns QA alltför föråldrat, och man borde med hjälp av Access dessutom kunna erhålla allt fler sökmöjligheter. Man borde dessutom med lätthet kunna använda en sådan databas för att rekonstruera exempelvis brunna kyrkböcker.  
Min e-postadress finns under Rötters e-postlista om någon redan har en databas. Om det inte finns, skulle kanske en diskussion här kunna få någon vetgirig forskare att ge sig i kast med uppgiften? Det enda jag har åstadkommit i Access är en husförhörslängd med alla sökmöjligheter, men med bara plats för en individ per husförhörssida (vilket som ni förstår är alldeles för lite).  
/ Peter Rydén

[Peter Rönn]

Hej Peter,
Jag har med fördel använt mig av Access för all min forskning under några år nu. Jag har byggt en bas efter mina behov. Databasen byger i stort på tabeller över personer och platser. Dessa länkar jag sedan till varje händelse som jag vill föra in. Till händelsen kan jag länka hur många personer eller platser jag vill.
Fördelen är att jag kan få t ex kronologiska förteckningar över känd information om en specifik socken eller gård. Ansedlar med en kronologisk levnadshistoria går på motsvarande sätt att få ut. Efter mycket bökande lyckades jag så småningom få till en släktträdsfunktion där man kan vandra i trädet uppåt och neråt för att få fram den info man vill ha.
Möjligheterna till att samla uppgifterna om en bygd, by eller gård gör att jag inte funnit anledning att övergå till kommersiella släktforskningsprogram och de gör att jag som inte bor i de län jag forskar på (Kronoberg och gamla Malmöhus), får en bättre bild av bygdens historia.
Att föra husförhörsböcker på motsvarande sätt torde inte vara något problem eftersom det till stor del är sådan information jag skriver in i mina händelsenotiser. Vill man sedan ha det presenterat på ett visst sätt är det ju ara att framställa lämplig rapportform.
QA-basen är jag ej bekant med.
 
/Peter Rönn, Sundbyberg

[Lotta Johansson]

Hej Peter Rönn!
 
Jag skulle väldigt gärna vilja ha uppgifter om hur du lagt upp din bas i Access! Jag har jobbat en del med det programmet, men inte tagit mig för att försöka göra en egen bas för släktforskningen! Men jag har funderat på det, och insett att det måste finnas enorma möjligheter. Kan du tänka dig att dela med dig?

[Peter Rydén]

Hej Peter Rönn!
Det vore trevligt att få mig dessa accessfiler tillsänd, så att jag därefter kan se om det kan passa mitt ändamål. Det synes mig ha fler möjligheter än jag tidigare hade tänkt mig. Kanske kan jag anpassa din databas något, så att den passar ännu bättre in i husförhörslängdens tema, kanske räcker det som den är.  
Mycket tacksam för svar,  
Peter Rydén, ryden@bigfoot.com

[Mattias Palmestål]

Hej!
Jag har funderat i de banor som ni är inne på, men allt tar ju tid. Jag har jobbat professionellt med Access under ett års tid (viserligen bara som en del i arbetet, men man har skaffat sig hyggliga kunskaper i ämnet). Om man vill skapa en databas för att ersätta QA, så är det första steget att definera vilka data som skall matas in och sedan vilka funktioner man vill skall ingå. Om de som är intresserade av denna sorts program skulle kunna skriva in sina önskemål här, så kanske jag eller någon annan skulle kunna kolla på detta vid tillfälle. Det viktiga är dock att det finns en möjlighet att göra rätt från början, för obegränsat med tid har väl ingen av oss!

[Peter Rydén]

Hej Mattias!
Jag sitter på arbetet nu, varför jag inte direkt kan skriva upp vad jag har tänkt mig att databasen skall innehålla. Jag återkommer senare under helgen omkring detta. Du har rätt, det finns inte obegränsat med tid.  
Samtidigt känner jag att en hfl-databas inte behöver innehålla allt mellan himmel och jord (såsom vissa hfl gör i bland). Man måste begränsa sig här till de viktigaste delarna. Meningen är ju självklart inte att ersätta en redan befintlig resurs.

[Mattias Palmestål]

Visst skall man försöka begränsa sig så att det blir hanterbart i första hand! Å andra sidan utgör det inget problem i sig att lägga till fler rubriker, snarare handlar det om att man inte skall göra alltför avancerade funktioner. Det är INTE meningen att försöka ersätta befintliga släktforskningsprogram på något vis. Sedan finns det ju en stor fördel med Access, nämligen att om någon vill lägga till en funktion, så kan han göra det själv och sedan är det ganska lätt att lägga till den funktionen i efterhand.

[Peter Rydén]

Dessa är de punkter som jag först tänkte mig ha med i en Accessdatabas:  
- Socken
- Husförhörslängd och sida
- Ort
- Kommentar (exempelvis torp)
- För varje person: Efternamn, Förnamn, titel, född (datum), död (datum)
- Eventuellt bör inflytt, utflytt och gifte vara uppställda. Detta tänker jag mig dock att i första hand hänvisa till släktforskarprogram.  
 
Det borde gå att söka på orten, hfl (för att t ex få en översikt på hela husförhörslängden) och namn (för att lokalisera samma person på olika orter).  
Det borde samtidigt vara möjligt att hoppa över avsnittet hfl, på så sätt kan man med samma databasstruktur rekonstruera (eller konstruera) en hfl med hjälp av uppgifter från annat material. Alternativt kan man ju självklart ha en fiktiv titel efter husförhörslängd.  
 
Jag återkommer om jag kommer på fler, och jag hoppas att andra tänker till dessutom.  
/ Peter

[Sam Blixt]

Förutom de punkter som Peter anger ovan använder vi numera även rad.  
Man kan på detta sätt sortera posterna i första hand efter sida och i andra hand efter rad. Då erhåller man samma utseende som i originalboken.
Man kan även ange rote mm.
 
MVH/Sam

[Fredrik Derefeldt]

Jag skulle nog även vilja ha med födelseord/-församling till de uppgifter som bör vara med.
 
MvH
Fredrik Derefeldt

[Christer Svensson]

Det måste väl var så att alla fält som förekommer i hfl måste finnas med. Varför begränsa sig i det skedet, när man väl nu sitter där med hfl och ändå matar in. Först då när varenda liten notis är inmatad blir det intressant att fortsätta med databasen med frågor och framförallt rapporter. Peter Rönn och Mattias Palmestål m fl verkar vara de som är mest insatta i problematiken och jag tar gärna del av en inmatningsmall (tabell med alla nödvändiga fält och ev också ett formulär). Har alla info ifrån hfl väl kommit in i basen finnes ju alla möjligheter med Access kraftfullhet i att söka, publicera (tex på nätet så andra kan ta del).
Hälsningar [color=0000ff]Christer[/color]

[Fredrik Derefeldt]

På svar till Christer Svensson tycker jag att de flesta fält skall vara med. Däremot finns det vissa som jag själv inte anser vara nödvändiga i en databas av detta slag.
 
Det är bl.a vaccin mot koppor och kristensdomskunskapen och läsförståelse.
Är man intresserade av detta kan man få fram det ur hfl. Det är väl inte så många som är väldigt intresserade av just detta.
 
Dessutom är det svårt med prästernas olika förkortningar och liknande för en persons kunskap.
 
MvH
Fredrik Derefeldt

[Peter Rönn]

Hoppsan, här fanns det tydligen ett visst allmänt behov, att döma av intresset.
Tanken på att återskapa husförhörslängder har jag i viss mån haft, dock ej fullt ut. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg har jag tabeller för personer och bostäder vilka länkas fritt till olika händelser jag valt att lägga in i basen. Jag har fram till nu lagt in källhänvisningar som separat fält i dessa händelser, men har påbörjat en tabellstruktur för källor. En händelse kan ju vara dokumenterad på flera platser som bekant. Flyttningar mellan socknar är ett sådant exempel. Om man på så sätt även länkar händelsen till källor kan all känd information från en källa redovisas i rapport. Om man då vill få den sorterad efter pagnr t ex ser jag inte det som något problem, bara pagnr finns redovisat i händelsen/notisen som ett separat fält. Däremot kräver ett fullständigt återskapande av husförhörslängden ett otal fält och gränssnittet kan då bli lite bökigt. Det är ju inte meningen att inmatning ska vara för omständligt.
 
Jag kompletterar mitt tidigare inlägg med lite utförligare info:
Jag har, i och med att jag har velat kunna redovisa relationer mellan personer fått göra en kompromiss som innebär en något bökigare inmatning när jag lägger in nya individer i basen. I inmatningsformuläret för personer finns fält där jag länkar dem till andra individer i basen. Fördelen är att jag kan skapa en tabell utifrån dessa länkar som redovisar anor. Den tabellen är sedan utgångspunkt för ett formulär där man kan vandra i ett släktträd. För den person som är aktiv kan man då se alla kända händelser denne är länkad till, i kronologisk ordning, samtidigt som individens barn, make/maka och anor i tre generationer är klickbara i trädet.
Den skapade tabellen över anor, återskapas med stöd av makron efter ett menyval när jag så vill, t ex efter inläggning av ett flertal individer.
 
Basen är styrd genom makron...ingen kod har ännu behövt användas, men en professionell Access-expert kan säkert göra underverk vad avser framförallt gränssnittet vid inläggningsfasen på personer.
 
Min erfarenhet är dock att jag som ser händelser i individers liv eller gårdars historia som det viktigaste i min forskning, snarare än anorna i sig, genom detta sparar tid. Exempel: En födelsenotis i en födelsebok i Linneryds sn. I händelsen skriver jag in texten ur födelseboken. Samtliga omnämnda personer, även dopvittnen, länkas till denna notis och händelsen ingår därmed i deras levnadshistoria. Även platsen för födseln länkas till händelsen då det är en del av en gårds historia.
 
Många rader, hoppas att jag dock klarlagt något.
 
Peter Rönn, Sundbyberg

[Mattias Palmestål]

Hej Peter!
Det verkar ju som att du har lagt ned ett gediget arbete på din databas. Om du f.ö. med professionell Access-expert syftar på det jag skrev om att ha använt Access professionellt, så kanske du överskattar mina kunskaper en smula, men något kanske jag kan bidra med. Jag skulle gärna kolla på det du har åstadkommit och med utgångspunkt från det (hela eller delar) göra ett utkast till en databas. Denna skulle sedan distribueras till intresserade för utvärdering och sedan justeras enligt önskemål från dessa. Låter detta vettigt?  
 Tyvärr är min dator kaputt just nu, men hjälp väntas inom 48 timmar (det är i alla fall vad HP har lovat) så det tar ett par dagar extra att komma igång med det hela.

[Thom Richárd]

Jag har med stort intresse följt inläggen på denna sida. Det finns ännu vissa begränsningar i Access när det gäller filformatet (GEDCOM t ex).  
Jag tror att man skall börja lite blygsamt med avskrifterna. Själv börjar jag alltid med ett Worddokument. Där finns plats för hur mycket kommentarer som helst. När man börjar få struktur på informationen kan man skriva in den i en Wordtabell, som går att att sortera hur som helst, eller senare går att överföra till Excel eller Access.  
Länkningar (även till specifika bokmärken) går att åstadkomma helt fritt. Sökningar är inga problem.
UPPROP! Är det inte snart tid att vi som arbetar med Officepaketets olika delar i släktforskningen möts på en central plats och utbyter erfarenheter. Själv bor jag i Stockholms län. Hör av er, Sam, Peter, Mattias, Fredrik, Christer, lotta m fl så syr vi ihop en träff.
Hälsningar Thom Richárd, Nykvarn

[Peter Rydén]

Du har rätt, Thom, när du säger att Word är smidigt. Det är det på många sätt. Man kan göra uppställningen snygg på flera olika sätt, och kan ordna sina utskrifter. Samtidigt behöver man ju inte betala så mycket mer för programmet (vilket man behöver göra om man införskaffar office-paketet med Access).  
Däri slutar dock det fördelaktiga med Word. I Access skulle man kunna göra varje person unik, så att eventuella felstavningar i kyrkoboksmaterialet skulle elimineras. Man förlorar visserligen den i bland värdefulla jämförelsen mellan olika stavningar för samma person, men meningen med en access-databas är ju självklart inte att man skall ersätta de riktiga hfl. Om man vill se detaljerna (såsom stavningar, vaccinering, etc) bör man självklart gå till originalet, och man bör oavsett hänvisa till att läsa i originalet då feltolkningar kan ske.  
Det bör vara lättare att göra sökningar i Access, jämfört med i Word, då man exempelvis får alla personer/sidor/etc som uppfyller sökkriterierna, uppställda efter varandra. I Word är inte detta möjligt om man menar att göra en avskrift av (eller en rekonstruering av) en hfl.  
Själv bor jag förresten i Kalmar fr o m i slutet av januari.  
/ Peter Rydén

[Peter Rydén]

Hej Thom!
Stockholm är långt bort, i varje fall för mig som bor i Småland.  
Jag tycker att vi först ser vartåt dessa Officediskussioner leder. Om de leder till praktiska mallar för Access, Word, Excel, etc, så kanske det kan vara värdefullt att föra en diskussion utifrån dessa. Jag ser med entusiasm fram emot förslag på Accessdatabas och kanske även Word-mall, om detta har ett allmänt intresse.  
/ Peter Rydén

[Christer Svensson]

Hej Thom...
Jag får som Accessintresserad meddela att jag representerar ytteligare en landsända, nämligen Bohuslän på Västkusten. Nu fattas bara någon är från Norrland och Skåne. I en mailinglista (som du just har gjort) kan åsikter och även testmallar cirkulera men även detta forum fungerar ju utmärkt frånsett filöverföringarna. Hela databasens möjligheter behöver inte användas utan endast ett gemensamt inmatningsmönster (alltså fält) i tabell- eller formulärläge. Rapporter och frågor kan sedan byggas för att anpassa just våra egna syften. Access är ju en relationsdatabas så tex alla gårdar och orter som förekommer på bygden (husförhörslängden) kan ligga i en egen databas som matas in en gång för alla. Personerna länkas (blir i relation) till gårdarna osv. Matar man in via Word etc får man ju skriva gårdens namn hur många gånger som helst. En annan fördel med Access är ju att man kan ha uppslagkolumner vid inmatningen, typ en lista att välja ett värde ifrån.
Låt debatten leva!!!!

[Lotta Johansson]

Det fattas ingen från Norrland! Jag bor i Sundsvall. Idéerna med en Access-databas är toppen. Och som flera skrivit är det ju sökmöjligheterna som är så bra med programmet.
Det är dessutom inget nytt släktforskarprogram jag vill ha, utan just ett program för att mata in t ex hfl eller, som jag nu håller på med, ett kvarters historia.

[Eddie Bjärrenholt]

Hej
Jag förstår inte ert problem !
 
Om vi tar till exempel Disgen eller Holger
går det alldeles utmärkt att strukturera
det data man vill mata in från husförhörslängden
och lägga upp med olika taggar i dessa program.
 
Dessutom har ni ju då fördelen att kunna  
använda programmens specialfunktioner.

[Thom Richárd]

Hej allihop, igen!
Vi har tydligen lyckats bli spridda över landet. Vi har dock ett bra forum i den här spalten.  
Jag hävdade inte i mitt tidigare inlägg att Word är den slutliga lösningen på utvecklingen av släktforskarprogram. Tvärtom tycker jag fortfarande att Word bara är en god början på registreringar, Excel kan vara ett steg på vägen och Access är en utomordentlig relationsdatabas. Jag tror dock fortfarande (efter flera års utbildande av Accessanvändare) att det för många släktforskare inte bara är onödigt dyrt, utan också innebär en något mödosam utbildningsväg.
Jag använder själv sedan flera år MS-Office Pro-paketet (nu i ver 97) i släktforskningen. Inte minst Access. För den som har programmet, älskar det och vill bedriva en friare registrering av kyrkoboksdata, så är det underbart. Inte minst ur rapportsynpunkt, när man vill ha egna typer av utskrifter, som de mer bundna släktforskarprogrammen inte medger.  
Är man ute efter antavlor o likn så har Access sin begränsning, men funkar utmärkt för en mängd andra ändamål, som ju påpekats i denna spalt i flera inlägg. Möjligheten till uppslag, som Christer Svensson pekar på, är bara en sådan finess. Peter Rönn verkar ha en avancerad uppläggning som det skulle vara intressant att få se. Publicering på nätet är inget problem med någon Officemodul.
Ett problem med Officepaketet är support, vilket dock enkelt går att komma förbi genom att studera den mycket rikliga litteraturen (kostar också tid och pengar). Lite av den problematiken kunde undvikas med en referensgrupp inom släktforskningen som svarar på relaterade frågor. Möjligen kan Rötters Anbytarforum lätta på frågetrycket, men kvaliteten på svaren kan kanske variera.  
Vänligen Thom Richárd

[Peter Rydén]

Hej alla Access-vänner!
Jag undrar om det är någon som har haft tid att titta lite närmare på en databas i Access? Hör av er om era ansträngningar i sådana fall. Jag kan tänka mig att testa databasen, och fler ställer säkert upp.
/ Peter Rydén

[Sofia Barreng]

Hej!
Jag tänker äntligen sätta mig och mata in alla mina handskrivna släktforskarpapper i datorn. Var ska jag börja?  
Access har jag i datorn och idén att försöka återskapa kyrkboksidorna så verklighetstrogna som möjligt verkar ju mycket god.  
Jag ser det som mycket viktigt att kunna använda mina fakta på flera olika sätt, t ex publicera dem i en hemsida, dela med mig av dem till andra databaser etc. Är då Access fortfarande bra?  
Är det någon som vet om XML kan vara ett alternativ?
/Hälsn Sofia Barreng

[Björn Bergström]

Maud Lindeberg och jag jobbar med en Access-databas över Vårdnäs (E) äldsta kyrkoböcker; den innehåller ännu så länge inget HFL-material, så datamodellen är inte genomtänkt ur den synvinkeln. Det vore ingen match att lägga till fält för HFL-specifika uppgifter som vaccination eller förhörsdatum, men jag har ungefär 75000 personuppgifter ur födelse- vigsel- och dödsnotiser kvar att knappa in, så jag har ingen brådska med HFL-materialet.
 
Mvh Björn B

[Bo Carneheim]

Släktforskningsprogrammet Anarkiv är baserat på MSaccess. Kolla http://www.datadux.se/ datastrukturen där eller skaffa programmet. Jag tycker det är bra. Speciellt när man gå in bakvägen och masskopiera vissa fält.

[Rune Andersson]

Anarkiv är en av de mest simpla släktforskningsprogram jag har sett och det är inte något att rekomendera. Jag skulle välja Disgen eller PAF 4.0 om jag vill ha ett program som kan hjälpa mig att bearbeta datan.
 
Mvh Rune

[Peter Rydén]

Björn Bergström: Skulle du kunna skicka över en tom databas, av sådan art som du använder i Vårdnäs? Skicka den till min e-postadress så skall jag se om jag kan ordna någonting. Flera tips har kommit i denna diskussion, men tyvärr inga med större fruktbarhet. Kanske kan jag själv ordna till det, om jag kan få låna din databas som grund. Skicka direkt till min e-postadress, om det är okej med dig.  
Hälsningar Peter
PS: Hälsa Maud från mig! /DS

[Björn Bergström]

Tja, Peter (Rydén), jag är litet fundersam över om jag skulle hjälpa eller stjälpa Dig genom att skicka över Vårdnäsdatabasen. Den är ju inte direkt designad och dokumenterad enligt industristandard, eftersom den ursprungligen kom till som ett redskap i min egen forskning.
 
Men låt oss ta upp en teknisk diskussion kring datamodellen till en början; och då kanske direkt med email för att inte fylla Anbytarforum med tredje normalformer och sån't.
 
Hälsningar Björn

[Eva Ström]

Hej!
Ännu en (nybliven, visserligen) norrlänning anmäler sitt intresse. Jag har skummat igenom inläggen här på sidan, och det verkar som om jag har hamnat rätt. Jag vill skapa en (Access?-)databas för att bringa ordning i ett par-tre gårdsgenealogier i Onsala, Halland. Det handlar om att försöka återskapa husförhörslängder, eftersom sådana saknas för 1700-talet. Det som finns är födelse- och dödböcker och svårlästa mantalslängder. Men Min Släkt räcker liksom inte till för detta. Jag är mycket intresserad av att få tips eller filer översända för att snabbast möjligt kunna finna en struktur för databasen.
Har ni flyttat diskussionen till e-posten, så är jag intresserad av att delta.
 
Hälsningar
Eva Ström

[Torbjörn Norman]

Jag har massor med sammanställda familjer på papper som jag skall datorisera. Då tycker jag det är bra med ett släktforskningsprogram där man kan göra olika utskrifter av familjer och släktsamband. Sedan kan jag göra utdrag över olika typer av händelser och stämma av mot t ex kyrkböckerna. Då är DISGEN bra som kan ta emot notiser för varje händelse inklusive källangivelse.  
Torbjörn