Jag föreslår att vi bägge lägger upp lite länkar och texter och sånt som förklarar vad man undersökte i katekesen. Fler personer har efterforskat denna information som är svår att få tag på.
I kyrkan skulle prästen som nämnts läsa upp trons huvudstycken. Snart krävdes också, att han skulle hålla dels särskilda predikningar över katekesstycken, dels förhör i kyrkan med dem, som kallats att by- eller rotevis infinna sig där före högmässan. För dessa förhör skulle prästen upprätta en särskild förteckning, vilken, som det heter i de för Västerås stift antagna bestämmelserna, skulle upptaga namn på föräldrar, husbönder, matmödrar, barn och tjänstefolk ... ty därmed får man veta vad för profit vart och ett hus gör och huru gudliga och skickliga de äro. På detta sätt lärer man också veta, vilka värdeligen kunna avlösas från sina synder. I denna förteckning, som senare utvecklades till den s. k. Husförhörslängden, antecknades betyg över kristendomskunskapen. I Västerås stift användes på 1600-talet följande skala: väl, tämligen, något. På andra håll förekom t.e förkortningar, som anges i filmen v(äl), f(öga), hj(älpligt), enf(aldigt), varvid är att märka, att enfaldig i äldre tider vanligen betyder enkel; enf i kolumnen för begrepp bör alltså tolkas så, att vederbörande kan svara på enkla förståndsfrågor.
x.
de
Det bruk som uppkommit i de olika stiften fastställdes för hela riket i 1686 års kyrkolag, som bl. a. föreskriver, att prästen skall föra en förteckning på socknefolket hus från hus, gård från gård. För dessa längders utveckling blev Kongl. Tabellverkets upprättande 1738 av stor betydelse. Bland de tabeller, som prästen skulle föra, fanns en över folkmängden i varje församling, och till grund för den låg just husförhörslängden, som nu måste bli utförligare än tidigare. Som bekant anses den svenska
folkbokföringen vara den äldsta i världen.
Kyrkolagen ålägger också kyrkoherden att besöka sina åhörare det ena huset efter det andra, när de å båda sidor hava bekvämlig tid och lägenhet. Han skulle därvid undervisa de gamla om e frågor, som han vill dem i kyrkan förehålla, på det att de må vara beredda på tjänliga svar och föregå ungdomen med goda exempel. Dessa hembesök i undervisningssyfte utvecklades sedan till de bekanta husförhören, även om sådana på sina håll förekommit redan före kyrkolagens tillkomst.
...
Förutom textorden, Luthers förklaringar och katekesutvecklingen (det är den senare som utgör den egentliga långkatekesen) innehåller katekesen bl. a. ett antal böner och den s. k. Hustavlan som är en samling bibelspråk för olika stånd och familjemedlemmar. Flera katekesupplagor innehöll dessutom upplösning i frågor och svar av bl. a. förklaringsstyckena. Exempel på sådant stoff lämnas också i filmen (farmor i torparstugan, se texten nedan).
http://www.sli.se/prodimages/33/image/Husf%C3%B6rh%C3%B6ret.pdf **********************
StalndslErsr i stormaktstidens Sverige
Vid 1600-talets börjanvar ståndsläranmer aktuelli Sverige ännågonsin. Ståndsideologin
framträdde då med kraft i två huvudvarianter: en lutherskt-kyrklig
och en politiskt-f~nktionell.I~ 'd essa båda ståndslaror drogs riktlinjerna upp
över hur samhället borde bara organiserat samtidigt som samtliga samhallsmedlemmar
gavs en bestämd och motiverad plats i samhallsorganisationen.
Den lutherskt-kyrkliga ståndslaran byggde på den lutherska samhällssynen,
som presenterades i Luthers lilla katekes. Som en del av katekesen ingick
den s.k. Hustavlan, som med hjälp av korta bibelcitat samlade under olika
rubriker slog fast samhällsordningen i form av en treståndslära. Hustavlan
trycktes och bands i Sverige alltifrån 1544 tillsammans med psalmboken varför
den blev en av landets mest spridda skrifter.j3 Genom den fick hög och låg veta
hur samhället skulle vara organiserat för att fungera bra.j4 Den samhällsordning
som presenterades i Hustavlan bör därför ses som en viktig del av den
samhällssyn som präglade det tidigmoderna Sveriges.j5
I den samhallsorganisation som presenteras i Hustavlan delades, efter
europeisk förebild,j6 befolkningen in i tre stånd: kyrkoståndet, det politiska
ståndet och hushållsståndet. Hustavlan, som knyter an till Luthers uppdelning
i världsligt och kyrkligt regemente,j7 tar fasta på relationerna mellan dessa
stånd och framförallt på relationerna mellan olika grupper inom vart stånd.
Inom prästeståndet står relationen mellan prästerna och deras åhörare i
centrum. Det politiska ståndet galler relationen mellan överhet och undersåtar.
Inom hushållsståndet tar Hustavlan fasta på relationerna mellan de olika
medlemmarna inom ett hushåll.
I stormaktstidens politiska Sverige raknade man emellertid inte med tre,
utan med fyra stånd: adel, präster, borgare och bönder, vilka alla var representerade
i riksdagen. Genom privilegier och rättigheter, men också genom skyldigheter
och krav fixerades de fyra ståndens respektive funktion i samhället.58D et
innebar att treståndsläran i Sverige kompletterades med en ståndsideologi,
som var knuten till de fyra stånden. Peter Englund har framhållit att det under
1600-talet aven fanns ideer om samhallskonstruktioner med både fem, sex och
anda upp till tolv stånd. Det var emellertid den till de fyra riksdagsstånden
kopplade fyrståndstanken som, tillika med treståndsläran, kom att dominera i
Sverige.jg En klassisk källa till 1600-talets fyrståndslära, som aven använts här
är Gustav II Adolfs tal till ständerna år 1630.
Om treståndslaran drog upp riktlinjerna för relationer, relationen mellan
överhet och undersåtar, mellan de olika medlemmarna i ett hushåll och inte
minst mellan man och kvinna, sa tog fyrståndsläran i större utsträckning också
fasta på befolkningens samhällsfunktioner och förpliktelser gentemot staten.
Det galler ståndens av statsmakten undfångna privilegier, rättigheter och
skyldigheter. Fyrståndsindelningen var således en juridiskt-formell och funktionell
samhallsindelning som lika lite som den lutherska treståndsläran får
blandas samman med en socioekonomisk klassindelning.
De två ståndslarorna skiljer sig i flera avseenden från varandra, men har
aven flera gemensamma element. Några av dessa ar av intresse nar ståndslarorna
studeras ur ett genusperspektiv:
Båda byggde på en starkt hierarkisk grundsyn på samhället, I fyrståndsläran
ar stånden och därmed också ståndens representanter tydligt rangordnade. Alla
de fyra stånden hade enligt kungen viktiga uppgifter, nödvändiga för faderneslandets
framtida framgång befolkningsmässigt, politiskt, militärt och ekonomi~
kt.~OAlsltaå nden behövde dessutom varandra.61M en, detta innebar inte att
de ansågs ha samma varde. Tvärtom, gradskillnaderna och den hierarkiska
rangordningen var ett viktigt moment i denna ideologi.62
I treståndsläran uttrycks det hierarkiska tänkandet tydligast i att relationerna
mellan överhet och menighet. Det politiska ståndet definieras genom ett
citat ur R~marbrevet~~si odmet tidiga 1600-taletsv ersion börjar Thet ar ingen
Ofwerhet utan af Gudi'j4 Har markeras starkt att ordningen ar Guds och den
som sätter sig upp mot Overheten han sätter sig upp mot Gud. Den hierarkiska
över- och underordningen finns emellertid också mellan hushållsståndets
medlemmar, mellan exempelvis man och hustru, mellan husbondefolk och
tjänstefolk och mellan föräldrar och barn. Hustruns underordning under mannen
var i denna samhällssyn en av de hierarkiskt ordnade relationer, vilka alla
människor var inordnade i.
Nara sammankopplad med de båda ståndsideologiernas hierarkiska verklighetsuppfattning
ar deras statiska samhällssyn. Var och en skulle förnöjd stanna
på den plats den tilldelats i den hierarkiska ordningen. Hierarkin ska inte
uppfattas som en trappa som de enskilda individerna kunde bestiga, utan kunde
snarare liknas vid ett system av över- respektive underordnade plattformar,
vilka markerade gruppens och därmed aven individens rang. Detta uttalas inte
uttryckligen i kung Gustav II Adolfs tal, men som Peter Englund visat utgjorde
kravet på att var och en skulle förbli vid sin last en viktig tanke i denna
ide01og-i.~~
Eva Åsbrink, som studerat den lutherska treståndsläran, har däremot
framhållit att Luthers samhallssyn var dynamisk. Hon bygger denna tolkning
på Luthers uppfattning om att lus strictum, en mekanisk tillämpning av lag och
ratt, måste bekämpas. Detta eftersom de världsliga förhållandena visserligen
ar instiftade av Gud, men till sin form ar mänskliga och alltså föränderliga och
i stånd till f~r tbi ldningH.~a~r h andlar det dock snarare människans möjlighet
att genom den kristna karleksplikten förbättravärlden, an om individernas ratt
att ifrågasatta eller byta sin bestämda plats i samhallshierarkin eller de
maktrelationer denna position innebar. Nar det galler Hustavlan och dess
slutord, om att hwar och en sin sysla sköter, tå går alt wal, ehwad oss möter,
vilka tillhörde de i Sverige mer spridda delarna av de lutherska skrifterna,
medger Åsbrink att Luthers samhällssyn även rymmer ett visst statiskt
inslag.67Var och en, kvinna som man, skulle forblivid sitt av Gud förordnade kall
och dar troget fylla sin samhallsuppgift...
Föräldraskapet var emellertid en mycket ofta använd bild for relationen
överhet - undersåtar i den religiöst-lutherska litteraturen också i det tidiga
1600-talet. Utgångspunkten var har Mose lags fjärde budord och Luthers
utläggning över detta i sin lilla katekes. Har ar det återigen bilden av barnens
förhållningssätt till föräldrarna, som motiverade undersåtarnas relation till
överheten, herrarna. I den Översättning av Luthers lilla katekes, som finns
tryckt och bunden tillsammans med psalmböckerna vid mitten av 1600-talet
skriver Luther:
Tu skalt hedra tin Fadher och tina Moder, på thet tu må lenge lefwa på jordene~ ~
Hwad är thetl
Swar:Wij skole fruchta och elska Gudh, så at wij wåra Föräldrar och Herrar icke
Forachte eller fortörne, uthan hålle them i wyrdning, tiene them, lydhe them, elske
och hafwe them for ögh~nen.~~
Analogin mellan å ena sidan staten, överheten och undersåtarna och å andra
sidan hushållet, föräldrarna och barnen är saledes mycket vanlig i tidens
samhällsideologiska diskussion. Grundläggande för alla dessa relationer ar
ordningen, Guds ordning. Den tidigmoderna statens strävan efter ett ordnat
samhälle, framstår här som central för analogin mellan stat och hushåll.
Ordningen i familjen framstod, som Susan Dwyer h u s s e n påpekat, som bade
nödvändig för och som en parallell till statens ordning.
http://www.sciecom.org/ojs/index.php/scandia/article/viewFile/1132/917
Ämne: Katekismillängder: Vad exakt kollade man? (läst 4707 gånger)
Cookie policy