Äldre inlägg (arkiv) till 30 december, 2010

[Bertil Johansson]

Noteringen i husförhörslängden från Rödeby är säkert en hänvisning till längden för 1866-1870, som är uppdelad i två band (källa NAD, arkivförteckning för Rödeby församling).
 
MVH
Bertil Johansson

[Annika Gylling]

Förmodligen är noteringen en hänvisning till den sk AnmärkningsBoken, nr 66, prästen har ju redan skrivit in vart personen flyttade.
Jaha, vart finns den boken då? Ja, den ligger kanske kvar på pastorsexpeditionen i Rödeby eller på Lunds landsarkiv eller är den försvunnen.
 
Varför tror jag så? Jo, för det här med AnmärkningsBok är ganska vanligt i Blekinge, men tyvärr lite okänt för de flesta forskare. I AnmärkningsBoken noterade man brottsliga händelser. De finns bevarade, vad jag vet i alla fall, för Fridlevstad (du kanske ska söka i den då Fridlevstad och Rödeby hängde ihop som pastorat), Hällaryd, Ramdala, Karlskrona stadsförsamling. De finns också AB för Bräkne-Hoby och Öljehult, som även finns utgivna på CD (se Bokhandeln på Blekingerötter)

[Annika Gylling]

Ps Du kan finna dessa böcker på AD-online under respektive socken, dock inte de för Bräkne-Hoby och Öljehult, de finns fortfarande kvar i Bräkne-Hoby.

[Annika Gylling]

Nu har jag fått veta att Anmärkningsboken för Rödeby finns i AB för Fridlevstad och på sid 66 finns den efterfrågade personen.

[Christer Juren]

Hej annika Gylling Otfors
 
   Det var injtressant.
Jag kollade på fridlevsta i genline men kunde inte finna några dokument
Hur får jag tag på AB?
Hälsningar  
Christer

[Jörgen Tollesson]

Den finns som sagt hos Arkiv Digital. De har ju mycket som inte finns hos Genline.
 
Fridlevstad G:2 heter volymen, kriminalregister 1843-1899.
 
Ett litet smakprov (som av en ren slump råkar vara hämtat från sidan 66 ):
 

[Stefan Lundgren]

Gå rakt på saken; skrev inte prästen utifrån sina egna uppfattningar och skrev efter sin egen uppfattning. Jag har också reagerat på prästernas anteckningar och någonting man måste ha i åtanke är hur det var då.
 
Stefan

[Ann-Mari Bäckman]

Det här hittade jag i namnförteckningen för Härnösand AI:4C, 1812-1821. Prästen har tydligen övat initialen Z innan han skrivit in namnet Zimmermann under bokstaven Z. Konstigt att han inte hade annat papper att testa på?
 

[Stefan Simander]

Ja det kan man tycka, Ann-Mari. Rolig bild. Tur för Zorro att det inte var SÅ komplicerat Z han skulle skriva!

[Ann-Mari Bäckman]

Ha, ha! Ja, det var då för väl, att det gick med ett enkelt Z.

[Lena Persson]

Det här hittade jag i Falköping AI:3, husförhör 1816-20. Både klotter och en ful vers.
 

[Ann-Mari Bäckman]

Går det att skriva texten här? Jag har lite svårt att läsa den.

[Lena Persson]

Det står:
Herman Petterson han sket ner sig
och betjenten Anders Johansson
i Prästegården Fahlköping den 19 juni 1836

[Ann-Mari Bäckman]

Prästen var tydligen på dåligt humör!

[Stefan Simander]

HAHAHA! Verkar även ha varit styrkande åtgång på nattvardsvinet!!!  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-01-10 17:51)

[Carl-Johan Gustafsson]

Vilken relion?
Prästen har noterat i födelseboken att Fadern uppgav sig själv medelst nedsänkning döpt barnet i den Trem.Gudens namn. Bekräftelse vägrades.
Om det nu står Trem, vad är det förkortning för och vilken relion har föräldrarna?
Noteringen finns i:
Asker C:8 (bild 155 i AD) 1880-11-07, Axel Emanuel.
Asker C:9 (bild  45 i AD) 1884-02-27, Adolf Leander.

[Eva Dalin]

Hej-Carl Johan.
 
Förkortningen är Treen(ige).
Barnen är döpta i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn, de ord som används vid ett kristet dop.
Fadern var troligen anhängare av någon frikyrklig rörelse, t ex missonsförbundet.  
Vid den här tiden hittar man  ofta notiser i födelseboken  om att fadern eller  någon annan lekman döpt barnet.
 
 
MVH
Eva Dalin.

[Carl-Johan Gustafsson]

Tack Eva
 
Man lär sig lite nytt varje dag. Jag får se om jag hittar mer noteringar i den församling dom senare flyttade till.

[Chris Bingefors]

Baptisterna döpte genom nedsänkning av hela kroppen, men det var oftast relativt vuxna personer, man skulle själv ha kommit till tro innan dopet.  Annars försvann dop genom nedsänkning från den kristna läran på 700-talet.

[Carl-Johan Gustafsson]

Hej Cris
Tack för informationen. Jag fortsatte att följa familjen i nästa församling, men där har prästen nöjt sig med att bara notera att barnen inte är döpta.

[Sonia Biörkeroth]

Carl Johan, du skulle kunna söka på biblioteket om frikyrkoförsamlingar i Askers socken.
Eller generellt om frikyrkoförsamlingarna i länet i slutet av 1800-talet. Vet inte om det är Asker i Örebro län du avser. På stadsbiblioteket i Saxonrummet finns i alla fall böcker om frikyrkoförsamlingar o deras historia. Där skulle du kunna hitta info om själva dopförfarandet.
Och som Chris skrev, så är baptisterna kända för vuxendop. Om det var så även från början vet jag inte.

[Ingela Martenius]

Det är inte så säkert att familjen var formellt anslutna till någon frireligiös församling. Notera att prästen skrev Bekräftelse vägrades.. Då barn nöddöptes (dvs. döptes av annan än prästvigd) bekräftades dopet senare formellt av prästen. Här har familjen alltså begärt en sådan bekräftelse, vilket tyder på att de ville hålla sig inom svenska kyrkan.
Prästen har dock vägrat - troligen på två grunder:
* barnet behövde inte nöddöpas utan kunde direkt ha döpts av prästen
* barnet har döpts enligt riter som inte är godkända i svenska kyrkan (men svenska kyrkan skall erkänna dop som skett i Faderns, Sonens och den Helige Andes namn genom begjutning med eller nedsänkning i vatten...så det måste varit någon annan del i den av fadern utförda dopriten som prästen inte kunde godkänna)
 
Så förmodligen har vi att göra med en religiös fritänkare, som menade att svenska kyrkan i sig inte var så fel ute, men att det fanns detaljer som inte stämde. T.ex. kanske han menade på just att den som döps skall nedsänkas i vattnet, inte bara bli lite blöt om huvudet.
 
Baptisterna har ända sedan sin början i Sverige - 1848 i Landa sn, Halland - hållit styvt på vuxendop, eller åtminstone på att den som skall döpas förstår innebörden (vuxen behöver alltså inte vara en absolut ålder).
 
Ingela

[Carl-Johan Gustafsson]

Hej Sonia och Ingela
Det var ju inte ovanligt med odöpta barn på grund av föräldrarnas trotillhörighet, det var mest prästens hårda ordval, som fick mig att reagera. Troligen tillhörde de ingen frikyrkoförsamling eftersom fadern själv utfört dopet. Det ligger nog närmast tillhands att grunden var en lite mer personlig konflikt mellan fadern och prästen.
Tack för era synpunkter, det är alltid roligt att få lite olika tankegångar omkring sånt man funderat på.

[Mathias Söderström]

Hejsan alla!
 
Håller på att hjälpa en bekant med ett skolprojekt. Släktforskning var temat.
 
När vi går igenom kyrkoböckerna för hans anor, så stöter jag på en´notering vid sidan av namnet.
Jag tolkar det hastigast som undantagsfolk?
 
Vad står det? och vad betyder noteringen prästen gjort?
 
Någon som tror sig veta?
 
Källa:
Hammar AI:3b sid.213
 
/Mathias
 
 

[Markus Gunshaga]

Hej Mathias!
 
Det stämmer, det gamla paret har av prästen antecknats som undantagsfolk. De satt alltså på undantag på den gård de tidigare brukat, och antagligen hade en son eller svärson övertagit bruket på gården. Tyvärr har Svenska Akademiens Ordbok på nätet ännu inte kommit till bokstaven U, men Wikipedias beskrivning av undantag (som baseras på en beskrivning i Nordisk familjebok från 1920) lyder såhär:
 
Undantag (fastighetsrätt)
Med undantag eller undantagskontrakt, i Finland sytning, menas rätt för säljaren att för sin återstående livstid behålla brukanderätt till en mindre bostad eller ett mindre jordområde som undantas från köparens rätt att förfoga över den överlåtna fastigheten. Förmånstagaren behåller sin rätt även om fastigheten skulle säljas vidare. Den som överlåtit egendom med undantagskontrakt kallas t.ex. undantagsman, undantagsänka, sytningshjon, eller sytningstagare.
Undantagskontrakt förekommer alltjämt i till exempel Finland, men deras betydelse har minskat. Att sitta på undantag har i Skandinavien varit vanligt inom bondeklassen, också vid överlåtelse av en jordbruksfastighet från en generation till nästa. Att överlåta gården i förtid, det vill säga medan bonden ännu var i livet, kan ses som en pensionsliknande förmån för den åldrade generationen. Ofta byggdes en mindre stuga på ägorna som det äldre paret fick bo i.
Även andra förmåner har kunnat omfattas av ett undantagskontrakt, som till exempel spannmål, potatis, bränsle, körslor, eller dagliga måltider i köparens hushåll. Det kunde förekomma att en änka bytte sin giftorätt vid arvsskiftet mot ett sådant undantagskontrakt, som gällde livet ut eller tills hon gifte om sig.
 
Mvh, Markus

[Mathias Söderström]

Marcus,
Tack för det snabba och mycket ingående svaret.
 
/Mathias

[Ann-Mari Bäckman]

Varför denna hårtuss i en vigselbok? Har prästen lagt dit den eller har den som kopierat sidan lagt in den? Om det är den först nämnde, så kan man ju undra varför den som kopierar inte plockar bort sådant, som ligger som skräp på sidan? Visst ser det ut som en avklippt hårtuss?  
 
källa: Vänersborg vigselbok 1841-1849, sidan 116.
 

[Peter Borg]

Samma sida i Arkiv digital.
Ingen hårtuss...
 

[Ann-Mari Bäckman]

Tack Peter för att du kollade!

[Stefan Dake]

Ej heller hos SVAR.