Allmänt

[Ann-Marie Gidå]

I en biografisk matrikel över Skara Stifts Prästerskap 1985 läste jag för ett antal år sedan några förkortningar, som jag behöver hjälp med att tolka.
Givetvis kan jag gissa, men gissningar är som bekant inte tillförlitliga.
1.  HRL -82 past:inst i Lund ---år.
2.  prv. i (kyrkans namn) f. Skara st. (årtal och datum)
3.  Padj. i (kyrkans namn + pastoratets namn)
4.  Kadj. (plats och årtal)
5.  km.(plats och årtal)
 
Om Padj. betyder pastorsadjukt och kadj.betyder kyrkoadjunkt vari består då skillnaden ?
Som framgår av ovan är jag ej så insatt i kyrkliga termer utan söker läsarnas bistånd.
 
Mvh
Ann-Marie Gidå

[Johanna Frostensson]

För första gången i min släktforskning behöver jag använda mig av herdaminne som källor till mina anfäder. Är stiftens herdaminne tillförlitliga som källor till egen släktforskning eller är de bara hörsägner & antaganden? Uppskattar väldigt om någon med mer erfarenhet kunde ge sina synpunkter..
 
Vänliga hälsningar
Johanna

[Carl-Johan Ivarsson]

Det varierar, kan man saga. Det beror alltsa pa vilket stift du ar intresserad av.

[Birgit Hirsch]

http://www.genealogi.net/sf_arkiv/biblioteket/yrken/herdaminnen2.htm
 
Kolla på denna länk

[Carl-Johan Ivarsson]

Den sida som Birgit refererar till var inte helt uppdaterad. Det var dessutom kvaliteten som det fragades efter. Alla ar som jag skrev i mitt forsta inlagg inte lika bra.
 
Denna forteckning synes vara bast uppdaterad.
 
http://sv.wikipedia.org/wiki/Herdaminne

[Michael Lundholm]

Några  kommentarer:
 
1. Vad gäller förteckningar över herdaminnen och andra verk om präster så har Jan Appelquist skrivit Präster i släkten? Bibliografiska uppgifter om herdaminnen och matriklar, 2007, ISBN 91-973013-1-0. Den kan inhandlas tror jag genom StorStockholms Genealogiska Förening för några tior. Den innehåller bra mycket mer än Wikipedia-artikeln.
 
2. Vad gäller kvaliteten så gäller generellt det som gäller för historisk forskning att nyare forskning är att föredra framför äldre. Tex  Collmars mfl herdeminne över Strängnäs stift (1964-2000) är att föredra framför Hagströms (1897-1910) och Ekströms mfl (1939-1990) över Västerås stift är att föredra fram Muncktells (1843-1847) och Ljungbergs (1880-1881). De mer moderna herdaminnena är dock inte alls lika geografiskt eller tidsmässigt heltäckande. Tex omfattar Collmars inte 1700-talet och senare och ärkestiftets senaste herdaminne är fortfarande under utgivning.
 
3.  Om man använder äldre herdaminnen kan det vara lämpligt att söka på Anbytarforum för att se om det finns ngn diskussion om det man är intresserad av; det kan finnas bidrag där som korrigerar herdaminnena eller i vart fall diskuterar deras uppgifter. Se tex den under den senaste veckan pågående diskussionen om Domicus Nicolai där vissa källhänvisningar i Bygdéns (iofs ganska moderna) herdaminne över Härnösands stift (se nedan) ifrågasätts.
 
4. Ibland finns det rättelser utgivna. Tex Leonard Bygdén herdaminne över Härnösands stifts som väl var det första moderna herdaminnet har (detta till trots) fått ett supplementband utgivet av Sveriges Släktforskarförbund under Carl Szabads redaktörskap. Där finns både komplement och korrigeringar.
 
Min erfarenhet är att nyare herdaminnen (jag har på senare tid främst haft anleedning att använda Collmars) oftast har bra källredovisning. Äldre herdaminnen redovisar dock normalt sett endast okontrollerbara personuppgifter.

[Johanna Frostensson]

Tack för alla era svar och olika funderingar.
 
Det är Härnösand stift som är det aktuella stiftet till att börja med och herdaminnet av Leonard Bygdén. Då ska jag till att börja med införskaffa Sveriges Släktforskarförbunds utgåva, jag antar att den då är tillförlitlig.  
 
Det var skönt att få lite vägledning i hur man ser på herdaminne som källor.
 
Mvh Johanna

[Michael Lundholm]

Nytrycket av Bygdén inkl supplement kan inhandlas på Släktforskarförbundets nätbokhandel här.

[Patrick von Brömsen]

Var finns de underlag/material som är använda till de olika herdaminnen, riksarkivet? Stiften?
 
Vänligen Patrick

[Carl Szabad]

För att få ihop så utförliga biografier som möjligt bör man använda allt tänkbart källmaterial. Kyrkböcker för den period där sådana finns, mantalslängder eller andra skattelängder, domkapitelprotokoll, tingsrättsprotokoll, brevsamlingar, biografiska och topografiska samlingar, mm mm. De arkiv där den typen av källor förekommer är såväl Riksarkivet som de lokala landsarkiven. För senare tider finns säkert användbart material även i kommunarkiven (efter 1862).

[Patrick von Brömsen]

Tackar Carl
 
Jag trodde att det fanns något mer specifikt för just kyrkans män med tanke på den digra (ibland) informationen man får.  
 
Vänligen Patrick

[Carl Szabad]

Visserligen finns det säkert något mer i källorna om kyrkans män än om en vanlig bonde eller torpare, men det finns väldigt mycket roligt man kan hitta även om vanlitt fôlk om man gräver lite.

[Irma Ridbäck]

Patrick!
Carl har redovisat det viktigaste. Du preciserar inte vilken tidsperiod som är intressant. --- Carin Bergströms avhandling i historia Lantprästen. Prästens funktion i det agrara samhället 1720-1800. (1991), förmedlar en bild av livet för en präst på landet. -- Man får idéer om hur man kan gå vidare.  
Man kan hitta en hel del intressant även i visitationsprotokoll i församlingsarkiven och i domkapitelsarkiven.  I prästmöteshandlingarna fram till 1980 finns inom ärkestiftet minnesteckningar över avlidna präster. I stiftens årsböcker fanns motsvarande. Hur det ser ut i dag kan jag inte säga. Inom ärkesstiftet publicerar Stiftshistoriska sällskapet skriftserien Småskrifter, redaktör Ragnar Norrman, och där återges i separat häfte också minnesord över avlidna präster. -- Riksdagstrycket både före och efter 1862. Riksarkivets beståndsöversikt, BÖ, har gott om referenser som rör prästerskapet.  Skriver man in kyrkoherde i NAD, sök: alla fält,  får man 569 träffar, enskilda präster som lämnat sina arkiv eller finns med i enskilt arkiv i RA eller i något landsarkiv. Hovpredikant ger 27 enskilda arkiv i NAD.
Vill man forska om de präster som fordom kom som kapellpredikant till en avlägsen församling, konserverade änkan och satt kvar där resten av livet, så är det nog i huvudsak det lokala materialet och det som finns i domkapitlets arkiv som gäller. -- Slutligen, brevskrivarregister är intressanta. Som exempel: Kyrkoherden i Vittangi skrev under många år brev till professor Herman Lundborg i Uppsala, och de breven ger också fakta om honom själv och hans omgivning.  
m v h
Irma

[Patrick von Brömsen]

Jag får lov att tacka till er båda.
 
Jag fick en del extra tips som jag finner intressanta av dig Irma. Jag vill se om jag finner mer om några anor än vad som står att finna i just herdaminnen för att klura ut släktskap och finna bekräftelser på vissa antaganden.
 
Vänligen Patrick (EN RIKTIG GLAD MIDSOMMAR ÖNSKAR JAG ALLA OCH EN VAR AV ER GOA VÄNNER HÄR)

[Sandra Albertus]

Hej, jag söker födelseort på en person som är född 1793. Hon är troligen döpt av en präst vid namn Smith. Känner någon till var han kan ha verkat?
Mvh
Sandra

[Carl Szabad]

Vad står det i husförhörslängden då, för du måste väl ha hittat personen någonstans i källorna? Annars blir det lite väl allmänt. Sverige är stort.

[Sandra Albertus]

Hej, hon är inflyttad till Kalmar 1813, men det anges inte varifrån. Det står af Smith efter hennes namn, så jag tänkte att det kunde vara dopprästen. Flera andra personer i inflyttningslängden har af och ett efternamn efter sitt eget, men ingen annan har just Smith. Jag har fått veta sekundärt att ingen med hennes namn föds det året i Kalmar län, därför frågade jag så allmänt.
Mvh
Sandra

[Carl Szabad]

Den här diskussionen är rätt off topic nu. Egentligen borde du då frågat under Kalmar (Småland eller Uppland?) och även angett volym och sida där du hittade henne. Jag har aldrig stött på att prästen som döpte någon skulle hänga med i källorna 20 år senare.

[Leif R. Blom]

Sandra, Smith är troligen den präst, som skrivit ut personens  flyttattest. Alltså skulle frågan kunna vara just på denna plats Herdaminnen allmänt : var finns en präst någonstans 1813, som heter Smith?  
En bra fråga för att få reda på varifrån personen i fråga kommer.
Mvh Leif R.

[Maria Kurtson]

Jag har verkligen kommit i bryderi enligt herdaminnen. Jag är släkt med Daniel Fogdonius son enligt herdaminne var gift med Dordi Dorothea Larsdotter, som anges vara dotter till Dordi de Bresche och Laurentius Girstadius. Daniels äldsta dotter Elisabeth dog 1775 vid 97 års ålder, i så fall var hon född 1628, vilket verkar rimligt då fadern antas vara född kring 1600.  
Men det som INTE verkar vara rimligt är att Dordis föräldrar är Dordi de Bresche. Dordi Bresche dog 1697 vis 104 års ålder, alltså i bästa fall född 1593.  Vi räknar baklänges, om hon är 18 när hon får Dordi så är årtalet 1611, sen ska Dordi bli vuxen typ 18 då är vi redan vid 1631 alltså försent för äldsta dottern Elisabeth. Samtidigt är Dordi inte ett så vanligt namn som antyder att hon har någon som heter Dordi i släkten. Kanske blev inte Elisabeth 97 år utan föddes senare eller så är inte Dordi de Bresche släkt med dem. Någon som vet?

[Carl Szabad]

Vilket herdaminne refererar du till?

[Elisabeth Thorsell]

Daniel Fogdonius tycks ha dött 1675 i Örebro, så det verkar väl vara Strängnäs stifts Herdaminne.

[Bengt Gördén]

En del om De Besche här på forumet.
http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/1596.html
 
Annars antar jag att du menar att Elisabeth dog vid 1725. Jag kan inte säga att jag vet något om det här men Leissner har en sida om Daniel Fogdonius.
http://leissners.se/ludwig/dorothea/utskrift/Daniel.htm
 
Och med lite hjälp av google:  
http://www.google.se/search?q=Fogdonius+site:leissners.se
 
Även här.
http://www.vallon.se/discus/messages/11/210.html?1121265400

[Camilla Eriksson]

Det finns tre olika herdaminnen för Strängnäs stift: Aurelius, Hagström och Collmar, skrivna med drygt 100 års mellanrum mellan varje. De är därför olika tillförlitliga. Vilket herdaminne har du hittat informationen i?
 
Diskussionen hör för övrigt hemma i underavdelningen Strängnäs stift och inte under Allmänt.

[Maria Kurtson]

Hej Camilla.
Jag har letat på nätet och i det första herdaminnet av Munchtell, Västerås stift, står det att Laurentius Olai Girstadius var gift med  Clara. I det nyare av EKström står det att han var gift med Dordi de Bresche. Deras dotter heter Dordi Larsdotter så att pappan heter Laurentius är nog inte fel men sedan heter även ett av Daniel Fogdonius barn Clara, kan ju vara en tillfällighet. Dordi måste ju också komma någonstans ifrån. Men det är bara att leta vidare.

[Camilla Eriksson]

Jag har nu lyckats återfinns Strängnäs stifts herdaminne Del 3 Den yngre vasatiden av Magnus Collmar & Anne-Marie Lenander Fällström (hädanefter kallat C.), där Daniel Josephi Fougdoius finns med som kyrkoherde i Glanshammar 1644- 57. Daniel Fougdonius var 1657- 69 kyrkoherde i Strängnäs och 1669- 75 kyrkoherde i Örebro.
För att avhandla giftet först så upprepar C. Ekströms uppgift att Dorothea Larsdotter var dotter till Laurentius Girstadius och Dordi de Besche. C. hänvisar dock också till en tvist vid Arboga rådstuga från 1638 rörande arvet efter svärfadern. Dorothea överlevde maken med några månader och dog även hon 1675 i Örebro.
 
Ser man närmare på Daniel Fougdonius karriär och uppgifterna om barnen så blir det tydligt att dottern Elisabeths ålder torde vara kraftigt överdriven i Ludgo dödbok. Hon dör mycket riktigt 1725 och uppges då vara 97 år, vilket ger födelseåret 1628. Hon gifte sig 1661 enligt Aurelius herdaminne. Det finns en bevarad målning i Bälinge (D) kyrka av hennes make Lucas Gadd, hans båda hustrur och 10 barn.
Sonen Josephus blev student i Uppsala 1666 och prästvigdes 1677, vilket tyder på att han var tämligen ung vid ankomsten till Uppsala. Rimligen var han född ca 1650 eller något år dessförinnan.
Sonen Darius blev student i Uppsala 1669 och dog tämligen ung. Rimligen var han några år yngre än Josephus.
Dottern Clara gifte sig 1659. Det är rimligt att anta att hon är runt 20, varför hon borde vara född 1635- 44.
Dottern Sara gifte sig 1669. Hon verkar inte ha varit helt ung eftersom hennes vandel bl a klandrats av farbrodern Josia två år tidigare.  
Dottern Maria fick 1672 en utomäktenskaplig son.
Dottern Magdalena var enligt Hagströms herdaminne född 1655.
Dottern Anna omnämndes 1692.
 
Daniel Fougdonius blev student i Uppsala 1625 och filosofie magister 1632. Han prästvigdes 1629 och blev 1632 skolmästare i Södertälje. Det verkar ju inte särskilt troligt att han skulle ha gift sig innan han lämnade Uppsala. Troligt är därför att dottern Elisabeth föddes i mitten eller slutet av 1630-talet. Möjligen är hennes ålder överdriven med 10 år i dödboken så att hon i själva verket var född 1638?

[Maria Kurtson]

Tack Camilla!  
 
På Umeås eminenta bibliotek har jag har hittat i Västerås Herdaminne, Gunnar Ekström, 1600.  Dordi gifte sig med rector Scolae Daniel Fogdonius i Södertälje 1638-11-07, det stämmer med dina antaganden Elisabeths ålder. Magdalena är min anmoder.
Susanne
 
Men jag vill ändå gå vidare för att få bekräftat vilka som är Dordis föräldrar. Jag undrar lite över arvet från Svärfadern om det står vem han var där, och om det skedde efter eller före giftet. I morgon sa jag låna Strängnäs stifts böcker för att läsa det du läste. Jag hoppas de finns på biblioteket.

[Maria Kurtson]

Förlåt så klart handlar det om Joseph, tvisten alltså. Virrade bort mig och tänkte ett steg längre alltså på Laurentius pappa,

[Agneta Nilsson]

Hej!
Jag är lite osäker, heter det:
1. Herdaminnen
eller
2. Herdeminnen,
har sett båda varianterna.
Använder dessa som källor i min släktforsning.
/Agneta

[Carl Szabad]

Det heter herdaminne(n), precis som det står i rubriken. Förledet, med a på slutet, är en gammal ordform som kvarlever i vissa ord.

[Stig Hansson]

Var det en plikt för prästerna att skriva herdaminnen och under vilken tiddperiod skrevs de? Finns det någon förteckning över vad som finns tillgängligt och var finns de arkiverade?
Stig

[Carl Szabad]

Det är inte prästerna som skrivit herdaminnena. Ordet syftar på minnen över prästerna, dvs biografier. De handlar helt enkelt om en historisk beskrivning av alla prästmän som tjänstgjort inom ett stift, vanligtvis så långt tillbaka som det finns skriftligt källmaterial att hämta uppgifter från. Kvalitén är varierande, framför allt i de äldre utgåvorna är uppgifter om hustrur och barn emellanåt bristfälliga, om den typen av uppgifter ens finns med. Men de flesta är mycket utförliga och till stor hjälp för den som har präster i släkten.
 
Här finns en förteckning över de herdaminnen som hittills kommit ut.

[Agneta Nilsson]

Hej Carl!
jag håller med om att det finns bristfälliga uppgifter.
Själv har jag råkat ut för att hustruns dödsår står, men
inte VAR hon dog, minst 2 sådana fall har jag. Har letat  
i de akuella församlingarna där männen tjänstgjorde, men icke...
(Skara Stift)
/Agneta

[Carl Szabad]

Agneta! Att skriva en biografi för en enda person kan bli ganska omfattande och tidskrävande. Här handlar det om hundratals, ibland tusentals präster i varje stift. Det innebär att många av herdaminnena är respektive författares livsverk.
 
Exempelvis arbetade Leonard Bygdén i 50 år med Härnösands stifts herdaminne, som är ett mycket noggrant genomfört arbete. På den tiden var dessutom de enda forskningsmöjligheterna att antingen sitta själv på olika arkiv eller kommunicera brevledes med arkiv och pastorsexpeditioner. Det fanns inga databaser att slå i eller e-post att använda sig av. Mot den bakgrunden är jag därför mycket imponerad av hur noggranna och utförliga de flesta herdaminnena ändå är.
 
När det gäller prästänkor (eller andra änkor) kan det vara givande att leta om de bor inhysta hos något av barnen.
 
(Meddelandet ändrat av carl 2013-01-05 16:07)

[Carl-Johan Ivarsson]

Det som Stig kanske menar är vad som enskilda präster kan ha skrivit ned om sina liv. Det är en betydligt större chans att hitta självbiografier skrivna av präster än av andra yrkesgrupper, men det är ingen självklarhet och sådana berättelser kan finnas på många olika platser. En del kan finnas i kyrkoarkivens P-serie, det kan också ha skickats in till domkapitlet i respektive stift För min del ramlade jag på en självbiografi i privat ägo skriven av kyrkoherden Svante Gustaf Wænerberg i Rogslösa i Östergötland vid mitten av 1800-talet.
Från mitten av 1800-talet så blev också så gott som alla präster som avled minnestecknade vid prästmötet.
Har man sina prästanor i ett stift med ett någorlunda modernt och tillförlitligt herdaminne så underlättas ju forskningen väsentligt. Med modernt i detta sammanhang menas 1900-talet...
Men det vanligaste missförståndet i Anbytarforum kring släkt- och personforskning kring präster är att det finns något slags centralt arkiv där allt om präster finns.

[Moderator Övriga ämnen]

En efterlysning flyttades till Källor: Herdaminnen: Karlstad stift.

[Hans Forsberg]

Jag söker efter vilket Herdaminne som behandlar Ljusdals W pastorat. Jag själv gsssar på Strängnäs HM. Finns detta digialisaerat, då f.g.a av pandemin, är biblioteken stängda.

[Åke Carlsson]

Uppsala stift. Det äldre herdaminnet från 1840-talet finns hos Arkiv Digital:
Uppsala stifts herdaminne (AB, C, X) 2 (1843) Bild 1100 / sid 213 (AID: v903635.b1100.s213)

[Carl-Johan Ivarsson]

Dock bör det nya Uppsala stifts herdaminne användas vad gäller Ljusdal. Det var lite förvirring kring länsbokstäverna också, Ljusdal ligger i Gävleborgs län, länsbokstav X, landskapet är Hälsingland.


Men det finns alltså med i nya Uppsala stifts herdaminne, den del som handlar om Ljusnans kontrakt.