Kan man lita på gamla släktutredningar?

[Anna Martinsson]

Jag undrar hur mycket man kan lita på gamla släktutredningar som man hittar t ex i böcker och på landsarkiven.
jag är relativt ny som forskare (7 år)och tycker att jag är halvbra på det. det jag tittar mest på är kyrkböcker, bouppteckningar och böcker (hembygdsböcker och liknande). mycket släkt har jag i församlingar där kyrkböcker har brunnit och där finns vissa utredningar men man har ju lärt sig att vara kritisk.

[Maud Svensson]

Hej Anna, det avgörande är om det finns källhänvisningar. Seriösa forskare anger varifrån de hämtat sina uppgifter - därefter får man själv avgöra vilken tilltro som ska sättas till dem.
Mvh/Maud

[Kjell Croné]

Jag har en antavla som är gjord av släktutredare vid namn Bror Wideland.  Antavlan utgår från Mariana Råbock, född 1739, död 1785-05-12 i Töcksmark (Värmland). Jag hittar inget om denne Wideland, men själv skriver han följande:  Clara Romans släktledning sådan den här uppgives, har sammanställts genom utdrag ur olika släktregister ur Fredrik Fryxells (+1805) i Kungliga Biblioteket förvarade handskrivna Wärmelands Slägtebok, där fullständiga släktregister framförda till 1780-talet, finnas för cirka 300 värmlandssläkter. Angående tillförlitligheten av detta arbete säger författaren själv i förordet, att även om många uppgifter ej äro fullständiga, han dock anser sig kunna försäkra, att inga anförda fakta äro felaktiga. Då han synes ha gjort sig stor möda med att kontrollera alla uppgifter, och hans arbete ofta åberopas i genealogisk litteratur, torde man ej ha skäl att betvivla riktigheten av hans framställning, även om många av de källor han använt, särskilt den samtida traditionen, ju numera undandraga sig kritisk granskning. Den övriga delen av Mariana Råbocks nedan angivna antavla har sammanställts av uppgifter hämtade ur ett flertal både tryckta och handskrivna källor, vilka uppgifter med varandra jämförts. Särskilt i de fall, då någon person varit gift flera gånger, har noga undersökts, från vilket gifte en ifrågavarande ättling härstammat. Stockholm i mars 1931 Bror Wideland  Detta låter väldigt förtroendeingivande. Början av anorna ser ut här:  Generation I  2 Johan Råbock. Häradsskrivare i Västersysslet. Född 1685. Död 1752. 3 Elisabet Lagerlöf. Född 1703-07-12.  Generation II  4 Bengt Råbock. Lieutenant. Född 1635. Bosatt Ölme (S). Östra Ulfsjö Död 1722. 5 Clara Roman. Född 1657. Död 1738.  Detta ser ut att stämma, men slutet ser ut som rena fantasierna. Bland de äldre anorna finns följande personer:  Generation XVII  167936 Olof Ramundersson. Hövitsman hos konung Erik läspe. Nämnd 1228. 167937 Gunilla Gylta av Stordalen  Generation XVIII  335872 Ramunder Ottarsson. Hovman hos Knut Eriksson och konung Sverker. Bosatt Silbodal, (S). Sibbedalen 335873 Torstensdotter?.   335874 Rolf Gylta av Stordalen  Generation XIX  671744 Ottar Ingvarsson. Lantvärnsman i Värmland. Nämnd 1132. Bosatt Silbodal (S). Blev av konung Ragnvald Knaphövde förordnad till lantvärnsman i Värmland. Sedan denne dödats Carleby övergick Ottar i de följande konungarnas tjänst 1132. Var med då Fale Bure slog danskarna. 671745 Torborg Stensdotter av Loberg  671746 Torsten Bragde i Tistedalen  Generation XX  1343488 Herr Ingwar. Nämnd från 1080 till 1100. Bosatt Silbodal (S). Sibbedalen   Slutligen skriver Wideland: Förfäderna till Herr Ingwar i Sibbedalen, av vilka ingen är till namnet känd, uppgivas under hedendomen hava varit hersar och riddare samt hövitsmän över vikingar, bärsärkar och birkebenar under Värmlandias svenska och norska konungar och därjämte 'legeferis Värmlandia', 'samt bebott sina gods okvalda'. Ätten kallas gemenligen Stråle-ätten (t.o.m. S. Christofersson) och härstammar från Silbodal, där Fennow antager Backa hava varit dess huvudgård.  :-), jag utgår från att allt detta är strunt. Har någon av dessa personer verkligen existerat?  Mvh, Kjell Croné

[Lars Nylander]

Nämnd från 1080-1100 luktar illa, så att säga, eftersom det väl inte finns några handlingar från den tiden.  
 
Att Fale Bure finns nämnd bådar heller inte gott...

[Stefan Macklin]

Kjell, de personer du nämner här, är nämnda i Anrep som anfäder till adelssläkten Stråle af Ekna och finns då troligen även nämnda i Elgenstierna.
Jag undrar om man kunde få titta på resten av antavlan...
Mvh
Stefan Macklin
stefan.macklin@telia.com

[Kjell Croné]

Stefan, visst kan du få se resten. Här är faders-sidan av antavlan,
Elisabet Lagerlöf är syster till Andreas Lagerlöf och har alltså samma anor som Selma Lagerlöf.
Som sagt, vad som är myt och vad som är verklighet tål att fundera på.
 
1 Mariana Råbock. Född 1739 Töcksmark (S). Bosatt Töcksmark (S). Död 1785-05-12. Hetsig feber Begravd Töcksmark (S).
 
Generation I
 
2 Johan Råbock. Häradsskrivare i Västersysslet. Född 1685. Död 1752.
3 Elisabet Lagerlöf. Född 1703-07-12.
 
Generation II
 
4 Bengt Råbock. Lieutenant. Född 1635. Bosatt Ölme (S). Östra Ulfsjö Död 1722.
5 Clara Roman. Född 1657. Död 1738.
Generation III
 
10 Jöns Arvidsson Roman. Landsbokhållare och mantalskommisarie i Värmland. Född 1629. Död 1692.
11 Sigrid Silfverax. Född 1636. Död 1695.
 
Generation IV
 
20 Arvid Roman Persson. Landskamrerare i Närke och Värmland. Född 1587 Nylöse (O). Bosatt Västervik. Död 1655.
21 Anna Jönsdotter. Född 1604. Död 1633.
 
22 Christer Wiborg Silfverax. Stallmästare hos drottning Maria Eleonora, underståthållare på Gripsholms slott. Död 1652. Adlad Silfverax
23 Märta Olofsdotter.
 
Generation V
 
40 Peder Arvidsson. Krigscommisarius och underlagman. Bosatt Nylöse (O).
41 Britta Haraldsdotter. Född 1570.
 
42 Jöns Persson. Befallningsman å Ingeholms gods.
43 Clara.
 
44 Jakob Wiborg. Borgare och rådman i Karlstad. Bosatt Karlstad (S). Död 1605.
45 Anna Olofsdotter Krabbe. Bosatt Ugglebol, Ölme (S).
 
Generation VI
 
82 Harald Bengtsson. Köpman och sekreterare hos Johan III och Carl IX. Född Nylöse (O).
83 Ragnhild Svensdotter?.
 
Generation VII
 
164 Bengt Haraldsson af Stora Wånga
165 Catharina Jönsdotter. av adliga ätten Lind i Västergötland  
 
166 Sven Jönsson. Väster Wånga
 
Generation VIII
 
328 Harald Månsson af Stora Wånga, Nylöse
 
Generation IX
 
656 Magnus Magnusson. Nämnd från 1470 till 1490.
 
Generation X
 
1312 Magnus Andersson av vapn. Nämnd 1444.
1313 Christina Jönsdotter.
 
Generation XI
 
2624 Anders Magnusson av vapn. Nämnd 1420.
 
Generation XII
 
5248 Magnus Simonsson av vapn. Nämnd 1403.
5249 Catharina Gilikens von Pytten. inkommen i Sverige under kon. Albrecht av tysk adelssläkt
 
Generation XIII
 
10496 Simon Christofersson. Nämnd från 1370 till 1380.
10497 Elin Ivarsdotter Blå. av Ivar Blås släkt
 
Generation XIV
 
20992 Christopher Olofsson. Nämnd 1350.
20993 Ebba Tordsdotter Bonde.  
 
Generation XV
 
41984 Olof Holdasson Stråle. Nämnd 1330.
41985 Ingeborg Siggesdotter av Sparrsätra
 
41986 Tord Tordsson Bonde av Säckestad
 
Generation XVI
 
83968 Holda Olofsson. lagman i Värmland. Nämnd 1260.
83969 Margareta.
 
Generation XVII
 
167936 Olof Ramundersson. hövitsman hos konung Erik läspe. Nämnd 1228.
167937 Gunilla Gylta av Stordalen
 
Generation XVIII
 
335872 Ramunder Ottarsson. hovman hos Knut Eriksson och konung Sverker. Bosatt Silbodal (S). Sibbedalen
335873 Torstensdotter?.  
 
335874 Rolf Gylta av Stordalen
 
Generation XIX
 
671744 Ottar Ingvarsson. lantvärnsman i Värmland. Nämnd 1132. Bosatt Silbodal (S). Blev av konung Ragnvald Knaphövde förordnad till lantvärnsman i Värmland. Sedan denne dödats Carleby övergick Ottar i de följande konungarnas tjänst 1132. Var med då Fale Bure slog danskarna.
671745 Torborg Stensdotter av Loberg
 
671746 Torsten Bragde i Tistedalen
 
Generation XX
 
1343488 Ingwar. Nämnd från 1080 till 1100. Bosatt Silbodal (S). Sibbedalen  
 
Mvh,
Kjell

[Lars Öhman]

Genom bränder har åtskilligt arkivmaterial för Värmland försvunnit. Fredrik Fryxell gjorde emellertid en stor del av sin forskning före dessa bränder. Vid upprättandet av herdaminnet t.ex. har man då fått förlita sig på Fryxells uppteckningar eftersom en stor del av källmaterialet inte längre existerade.
 
Men Fryxell var verksam i en tid när begreppet källkritik inte existerade och det gör att hans trovärdighet naturligtvis måste ifrågasättas, åtminstone när det gäller uppgifter om den äldsta tiden. Det var nog så att han likt Herodotos upptecknade allt han hade hört och läst utan att ifrågasätta särskilt mycket.
 
Om sedan Bror Wideland lagt till ytterligare uppgifter som inte finns hos Fryxell är förstås en annan fråga.
 
mvh
Lars Öhman

[Torsten Berglund]

Så här skriver Gustaf Elgenstierna i ingressen till adliga ätten Stråle af Sjöared (Den introducerade svenska adelns ättartavlor, bd 7, 1932), s 755:
 
Stråleätten föres på riddarhusgenealogien tillbaka ända till hedenhös. Det behöves dock icke mycken kritisk skärpa för att inse, hurusom den långa raden av ättemän från Ingjald i Sibbedalen och hans son Ottar Ingjaldsson, konung Ragnvald Knapphövdes samtida på 1130-talet, ned till Anders Olofsson, som 1467 erhöll frälse av konung Karl Knutsson, är en ren fantasiprodukt av senare tiders genealoger.  
 
Bättre än så kan det väl knappast sägas! Ätten Stråle af Sjöareds genealogi börjar i Elgenstierna med Anders Olofsson, nämnd 1445-1475. Till skillnad från Gabriel Anrep, så fick Elgenstierna tillåtelse av Riddarhusdirektionen att rensa ut de värsta fantasigenealogierna från de gamla riddarhusgenealogierna när han gav ut sin tryckta edition av riddarhusstamtavlan 60 år efter Anreps utgåva (se Bengt Hildebrand, Handbok i släkt- och personforskning (Sthlm 1961), s 274-275 o 311-314).

[Kjell Croné]

Tack för svaren!
 
Ja, Bror Wideland verkar ha plockat information från många olika källor.
Denna släktbok av Fredrik Fryxell låter intressant. Jag har letat på nätet och funnit många hänvisningar till den, men inget om själva boken.
Är det enbart adliga släkter ? Vilka socknar förekommer ?
 
Kjell

[Elisabeth Thorsell]

Fredrik Fryxells Wermlands Slägtebok finns på mikrokort hos SVAR. Den omfattar en rad mer eller mindre bemärkta värmländska släkter, men mycket litet eller ingen adel, utan mer borgare, präster och brukspatroner.

[Anna-Lisa Göransson]

Är det är egentligen ngn mening i, att lägga ner energi på att rätta till vad som är fel i gamla etablerade utredningar. Trots att man kan ange varenda källa,så har man svårt att bli trodd. Nu talar jag om domböcker mt.längder o dyl. Det är ju egentligen bara att kontrollera riktigheten i vad man påstår. Det mesta finns väl på SVAR tänker jag. Det förekommer så mycket fel lite varstans. Karlstads Herdaminne har stått för de flesta felaktigheterna vad mig beträffar. Men som sagt,är det ngn ide att sticka ut hakan?
Det är svårt att ändra på det gamla.
Anna-Lisa

[Anders Ryberg]

Jag tycker att det absolut är mening att rättta gamla ingrodda fel, även om det innebär att man ibland hamnar i blåsväder. (Å andra sidan leder det också till en del beröm...) Jag har själv lagt en hel del energi på att undanröja en del villfarelser och har lyckats rätt bra. En del har alltid ett religöst förhållande till gamla utredningar, men de flesta brukar faktiskt bli glada åt ny forskning.

[Anna-Lisa Göransson]

Anders Ryberg!
Det låter ju positivt. Min egen erfarenhet är tyvärr den motsatta. Men det som också är så trist, är ju att det är så lätt att vidarebefordra en massa felaktigheter nu genom internet.  
Det där du säger om religiöst förhållande till gla utredningar stämmer nog bra. Tyvärr.
Mvh. Anna-Lisa

[Anders Berg]

Hej Anna-Lisa, jag tycker definitivt att du ska försöka korrigera alla fel du hittar! Det är mycket viktigt att så sker, och jag blir lite mörkrädd när du säger att du blir illa bemött och inte trodd även om du redovisar dina källor.
 
Vilka är det som gör så? Är det andra släktforskare, arkivfolk eller egna släktingar? Du bör i vilket fall strunta i dem, och använd gärna Anbytarforum till att ta upp felaktigheter du hittar i gamla släktutredningar. Jag tror du kommer bli positivt bemött av de flesta här i alla fall.

[Anna-Lisa Göransson]

Anders!
De som tvivlat har faktiskt varit släktforskare.
Anna-Lisa

[Anders Ryberg]

Jag har som sagt fått en del ovett också för min fräckhet att avlägsna gamla fina anor, men ändå, jag har fått så mycket mer positivt.
Publicera här, skriv gärna artiklar också som du kan få in i olika tidskrifter. (Det är inte så svårt som man kan tro, och det finns många redaktörer som gärna hjälper till.)

[Anna-Lisa Göransson]

Hej Anders.
Atriklarna finns redan införda. Responsen är på dem.
Mvh. Anna-Lisa

[Christina Wideland]

Det här verkar ju lite rörigt  
(Bror Wideland var min morfars bror)

[Anders Wideland]

Vi sitter här och läser och begrundar alla inlägg om släktforskning i allmänhet.  
 
Döm om vår förvåning när vi i sista inlägget ser att vår lillasyster har varit här och kommenterat.  
 
Vi är alltså Anders och Marie Wideland samt vår mamma Margareta, som alltså är brorsbarn till Bror.  
 
Vi kan inte bringa någon klarhet i hans arbete, men Bror är uppvuxen i Hån (Töcksmarks församling) och var professor i geodesi.  
Antavlan som kommenteras inledningsvis tar alltså sitt avstamp i hans hemtrakt.

[Göran Löfstedt]

Hej.
 
Jag var tvungen att slå upp vad geodesi betyder.
I SAOB står det vetenskapen om jordytans uppmätning och jordens form m.m.
 
Mvh Göran

[Kjell Croné]

Hej alla släktningar till Bror Wideland!
Det har gått över 4 år sedan jag frågade om hans antavla. Jag är numera ganska säker på att Bror hämtat alla uppgifter om bärsärkar, birkebenar och deras ättlingar från Fredrik Fryxells Wermlands Slägtebok. Fryxell i sin tur har hämtat många uppgifter från andra släktforskare som verkade under 1700-talet.
Det är alltså inte Bror som hittat på dessa vikingatida personer.
 
Mvh, Kjell