ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Osenhjelm  (läst 4351 gånger)

2005-01-15, 15:22
läst 4351 gånger

Joakim Bång

  • Gäst
Enligt Elgenstierna och Smolandi Upsalienses (II:536) hade Josef Osenhielm (1620-1696, överstelöjtnant och kommendant i Kalmar, adlad 1692 nr.1249) en dotter vid namn Marta (Märta), gift med Nils Jonsson Runnevald (Runnevall), länsman i Brusarp, Nöttja.
 
Enligt Elgenstiernas Tillägg och Rättelser hade han även en dotter Kerstin, som 1688 var gift med länsmannen Nils Jonsson i Brusarp, Nöttja (ref. till P.G. Vejde). Denna dotter finns ej nämnd i SmUps.
 
Nils Jonsson (Runnevald) var enligt mantalslängderna (Kronobergs län, Sunnerbo härad, Nöttja) bosatt i Brusarp till omkring 1691, då han flyttar till Qvarna Nöttja (Kvarnanöttja gård). Till Brusarp flyttar då trumpetaren Tyris Blomberg, gift med hans dotter Märta (SmUps V:1371).
 
Nils dör i Qvarna Nöttja juldagen 1702 i en ålder av 65 och ? år. Enligt dödsnotisen var han född i Fryele by, Östbo härad, och hade varit länsman i 28 år (Nöttja CI:1 s.267). Tillnamnet Runnevald finns bara med i dödsnotisen. Enligt kyrkoräkenskaperna 1687-99 har han årligen skänkt ett får till kyrkan. Hans barn säljer Kvarnanöttja gård 1702 till inspektorn Joachim Lemchen, gift med dottern Ingrid (SmUps V:1371).
 
Om man följer mantalslängderna så står hans hustru upptagen (utan namn) t.o.m. 1690, där det finns en kommentar om henne som jag inte kan tyda. Möjligen står det ”hu. sjuk”. 1695 finns en notering om att ”hustrun.ligger vid säng.föredvigt”. 1701 finns en notering som jag tolkar som att hon avlidit. I kyrkoräkenskaperna 1701 står följande: ”Dn (1 el. 2) adv: Lendsmannen Nils Jonss. testamente 1 (daler silvermynt)”.
 
Den 31 (oktober?) 1701 avlider och den 1:a advent begravs ”Ehroosama och gudsfruktiga hust.” Christina Oos i Qvarna Nöttja, som ”voro länge svagh”.”var en from och dygdesam Matrona och fördhe itt Ehrbart lefverne”. Hon blev 54 år (Nöttja CI:1 s.266).
 
Med tanke på ovanstående måste Christina Oos ha varit Nils Jonsson Runnevalds hustru. Men vem var hon i så fall? Hade hon varit identisk med Kerstin ovan borde hon väl ha hetat Osenhielm? Kan det ha varit en kusin till Marta? Josef Osenhielm hade ju ett par bröder som var kyrkoherdar i trakten. Fast då borde hon kanske ha hetat Osaengia.
 
Marta Osenhielm måste i så fall ha avlidit på 1680-talet (hon skall ha fått sönerna Anders ca.1678 och Jonas ca.1683 enl. SmUps V:1371).
 
Hur många gånger var Nils Jonsson Runnevald gift, och fanns det verkligen en Kerstin Osenhielm? Eller har det skett lite förväxlingar? Om någon kunde bringa klarhet i detta vore jag väldigt tacksam. Det finns kanske lite ledtrådar i Sunnerbo härads domböcker. Fast enligt NAD skall de saknas för perioden 1625-1754. Stämmer verkligen det?
 
Mvh
Joakim

2005-01-15, 16:42
Svar #1

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 627
  • Senast inloggad: 2023-07-08, 23:39
    • Visa profil
Jag har för mig att Elgenstierna skriver att Josef kallade sig för Oos innan han blev adlad Osenhielm. Adlandet skedde först 1692, fyra år före hans död, vilket innebär att dottern större delen av sitt liv kallats Oos. Kanske kan det vara anledningen till att detta namn skrevs i kyrkboken.  
 
Jag har tidigare i en diskussion här på anbyarforum brottats med denna familj  
(http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/36998.html?1070540936). Där försökte jag få ihop årtalen, och kommer fram till att Rebeckas mor Marta bör ha fötts 1648-50 om det skall stämma. Enligt ovanstående åldersuppgift bör hon ha varit född ungefär 1647, vilket är förvånansvärt nära. De av Josef Osenhielms barn som har angiven födelsetid i EÄ är födda 1663 resp. 1667. Men Marta/Märta/Kristina/Kerstin kanske var ett av de äldsta barnen. Och hon bör ha gift sig tidigt, före faderns adlande, annars kanske hon gift sig med någon annan (ny)adlad istället för en länsman.
 
Kanske det bara finns en Kerstin/Kristina? Finns personen Marta/Märta överhuvudtaget nämnd i originalmaterialet? Har någon lusläst Sunnerbo dombok?

2005-01-15, 16:53
Svar #2

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 627
  • Senast inloggad: 2023-07-08, 23:39
    • Visa profil
Jag läste Joakims inlägg litet noggrannare och ser att vi båda nämner Sunnerbo dombok i slutet.  
 
Jag har för mig att Smol Ups hela tiden hänvisar Sunnerbo dombok.  
 
Domböckerna brukar finnas i koncept och renovation i landsarkiv resp Advokatfiskalämbetets arkiv i RA. Kanske är den ena verisionen borta tiden 1625-1754?

2005-01-15, 19:00
Svar #3

Joakim Bång

  • Gäst
Hej Lars,
 
Det stämmer att han kallade sig Oos före adlandet (Osaengius under studietiden i Uppsala), så döttrarna hette säkert Oos då. Fast när dottern Vendela dör 1719 kallas hon för ”välborna fru pastorskan Vendela Osenhielm” (begravd 1720-01-08 i Vittaryd, Vittaryd CI:1 s.289) och när dottern Sara dör 1898 kallas hon ”välb. fru Sara Osenhielm” (Vårdsberg C:2 s.457). Epitetet ”välborna” användes om adliga och sånt var man ju noga med på den tiden. Fast det kan förstås ha blivit en miss vid inskrivandet i dödboken i Nöttja. Hon insjuknade (tydligen svårt) innan fadern adlades, det kanske har någon betydelse.
 
Med tanke på formuleringarna om Christina Oos i dödsnotisen är det knappast någon tvekan om att hon kommer från en ”finare” släkt. Jag kan inte hitta någon Christina Oos/Osaengia bland barnen till Josefs bröder, så jag har också varit inne på tanken att Marta/Märta och Kerstin/Christina är en och samma person. Elgenstiernas uppgift i ”Tillägg och Rättelser” tyder på det. Jag har inte heller sett någon referens till en orginalkälla för Marta/Märta. Ditt resonemang om ”Martas” födelseår stämmer ju väldigt bra med Christinas ålder.
 
Har förgäves sökt efter en bouppteckning efter Josef Osenhielm, både i Kalmar Rådhusrätt och hos Göta Hovrätt, men inte funnit någon. Den hade underlättat. Man kanske kan hitta något i domböckerna för Kalmar 1696. Domböckerna för Sunnerbo mellan 1625 och 1754 måste finnas någonstans, dels refereras det till dem i Smolandi Upsalienses (bl.a. gårdsförsäljningen 1702), och dels har jag sett citat från 1650-talet ur dem här på Anbytarforum. Det verkar dock inte gå att beställa den perioden på mikrokort, så jag har ingen möjlighet att kolla i dem.
 
Mvh
Joakim

2005-01-15, 19:42
Svar #4

Utloggad Bo Persson

  • Bo Peter Persson
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7132
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:58
    • Visa profil
Av Sunnerbo häradsrätts domböcker finns för den här efterfrågade perioden enbart renovationerna i Göta hovrätts arkiv bevarade. De ingår i serierna för Kronobergs län E VII AAAD (t.o.m. 1700) och Götaland utom Skånelandskapen E VII AABA (1701ff). I SVAR-katalogen framgår vilka härader som ingår i vilka volymer enbart för den senare serien. För att kontrollera vilka härader som ingår i volymerna i E VII AAAD, måste man först skaffa sig förteckningen, även den på mikrokort. Enklast är att söka via Riksarkivets hemsida (www.ra.se), där man går via knappen NAD. Sök på Göta hovrätt. I serien E VII AABA är mikrokorten sorterade länsvis i bokstavsordning.

2005-01-16, 13:42
Svar #5

Joakim Bång

  • Gäst
Tack för tipset Bo, nu har jag åtminstone hittat dem i NAD.
 
/Joakim

2006-03-23, 09:23
Svar #6

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Hej kan ni lägga ut NAD uppgifterna här?...jag hittar dom inte via RA

2007-12-31, 23:48
Svar #7

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Det torde vara ganska sannolikt att Joseph ledde delar av det småländska allmoge som deltog i karlshamns belägring och slog tillbaka danskarna Asarum bro.  
 
I Kronobergs regementes officierskår 1623-1896 står det att han var befälhavare för en bataljon knektar under skånska kriget och blev kommendant i Carlshamn 11/3 1677 alltså tre dagar efter att fästningen föll för svenskarna.
 
Hans battaljon innehöll alle dne knechter som med denne senesta uthskrifningen i söderbo härad äro utnämbde--så och -- alla dragouner som för detta och i sidste krijgztijden hafwa gjort tjänst, och der till ännu kunna wara duglige iämväl---uthj heela Småland alla drängiar och löös drifware som wid denne rotheringen hafwahållit sigh undan

2008-01-16, 21:58
Svar #8

Joakim Bång

  • Gäst
..den 17 Martij A: 1677 förordrade (Johan Gyllenstierna) han till Commendant på Carlshambns Castell, hvilken beställning han jämväl med behörig flit och tapperhet förvaltade intill d: 10 Decemb... (Sköldebrevet 15/8 1692, avskrift)
 
Uppgiften att Josef Oos (senare Osenhielm) blev kommendant på Karlshamns kastell 17/3 1677 finns även i Elgenstierna och Smolandi Upsalienses.
 
mvh
Joakim

2008-01-16, 23:05
Svar #9

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Hm ja då är det antagligen min källa som har fel, eller så har jag helt enkelt sett fel.
Den 8 mars ska i alla fall fästningen ha fallit för svenskarna och det är väl inte osannolikt att Josef var närvarande vid tillfället.  
 
Någon specificering om vad hans bataljon ska ha bestått av för trupper har, förutom citatet jag tidigare postade,  i varjefall inte jag sett.
 
Andra källor nämner väl benämningen knektar vilket hjälper föga.
   
Kan du publicera resten av sköldebrevet?

2008-01-16, 23:46
Svar #10

Joakim Bång

  • Gäst
Det kan mycket väl ha stått den 11:e i den boken (trodde jag hade en kopia av det men det var på en annan sida). Det låter dock rimligt som du skriver att han deltog i striderna.
 
Jag fick kopian av sköldebrevet idag så jag har inte hunnit tyda allt som står där. Fast det som sägs om hans militära karriär verkar vara i stort sett detsamma som står i tryckta källor. Det står också att adelsprivilegierna gäller efterkommande äkta bröstarvingar, både man och kvinna, födda som ofödda. Därefter en beskrivning av vapnet.
 
Det är en fotostatkopia på åtta sidor i A3-format av den avskrift som finns i Riksarkivet. Var originalet tagit vägen vet de ej. På Riddarhuset finns i sin tur en kopia/avskrift av Riksarkivets exemplar. Jag tänkte att jag skulle försöka kopiera den i helgen och i så fall kan jag maila över bilderna till dig.
 
mvh
Joakim

2008-01-16, 23:48
Svar #11

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Tack så mycket!  
 
mvh Jonas.

2008-02-21, 23:02
Svar #12

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 627
  • Senast inloggad: 2023-07-08, 23:39
    • Visa profil
Länsmannen Nils Jonsson Runnewalds hustru Kristina dog 1701 31/11 i Nöttjakvarn, Nöttja sn. Jag skulle vilja tolka hennes dödsnotis på följande sätt:  
 
Ehrebohrna och Gudhfruchtiga Hust Christina Ooß i Quarne-Nöttia war länge swagh, Men ladhes Alldeles nedh den 22, war en from och dygdesam Matrona och fördhe ett Ehrebart lefwerne bådhe i sitt Echtenskap så wäll som elliest emoth hwar Man blef dödh den 31 och begrofz Dom. 1 Advent: sedhan Hon lefwat i 54 åhr. (GID 448.15.18900).  
 
Centralt är det första ordet. Joakim Bång har i denna diskussions första inlägg 15 januari 2005 kl. 15:22 tolkat detta ord Ehroosama. Min tolknings svagaste punkt är bokstaven b. Jag tycker att man kan skönja en stav upp från den femte bokstaven, även om genlines bild inte är den allra bästa just i detta fall. Hur tolkar ni andra detta ord?  
 
Om ordet kan tolkas på detta vis sätter det hela diskussionen kring Kristina Oos/Osenhielm i en annan dager. Bara en adlig person skulle ha kunnat ha detta epitet, d.v.s. Kristina måste ha varit dotter till Josef Osenhielm.  
 
Vi vet dock inte om barnen eller en del av barnen är födda i detta gifte.

2008-02-21, 23:22
Svar #13

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 627
  • Senast inloggad: 2023-07-08, 23:39
    • Visa profil
Hmmm... inser efter postandet att jag nog blandat ihop betydelsen av äreboren och välboren. Men är det samma sak? Äreboren = tit. på ståndsperson med högt anseende enligt Ordbok för släktforskare.

2008-02-22, 18:12
Svar #14

Utloggad Elisabeth Thorsell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 9209
  • Senast inloggad: 2023-05-27, 17:48
    • Visa profil
    • www.etgenealogy.se

 
Nog ser det ut som att notisen börjar med Ehreborna.

2008-02-22, 19:28
Svar #15

Utloggad Lars Nylander

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 627
  • Senast inloggad: 2023-07-08, 23:39
    • Visa profil
Oj så tydligt! Är det från AD? Ehrebohrna är det. Men har det samma betydelse som Wählbohrna?

2008-02-22, 19:41
Svar #16

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Ehrebohrna eller Ähreborne syftar väl på en högt aktad men icke adlig person.  
 
Rätta mig om jag har fel.
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_lindberg den 22 februari, 2008)

2008-02-23, 13:21
Svar #17

Utloggad Olle Elm

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 11189
  • Senast inloggad: 2024-12-09, 19:11
    • Visa profil
    • www.orserum.info
Hej Lars,
Ordet behandlas i Svensk etymologisk ordbok som finns utgiven i Projekt Runeberg. Du kan läsa notisen här och ff. Som Du ser finns något enstaka belägg för att äreboren kan ha använts ang en adlig person, men sällsynt.
Min erfarenhet av mångårig forskning framförallt i 1600-tals-material i södra Östergötland och norra Småland, är att ordet äreboren används på det sätt som anges i länken ovan. Utan att ha statistik att tillgå, är min känsla att ordet i mitt erfarenhetsmaterial enligt ovan anges i dess feminina anges mest frekvent om prästfruar. Förutom Ärebrona och gudfruktiga kan jag minnas kombinationen Ärebrorna och dygdädla.
Som Du säkert känner till från Din egen forskning finns under århundraderna en viss inflation i titlars användning. Att äreboren i en notis från 1701 skulle ersätta eller jämställas med ordet välboren finner jag föga sannolikt.  
Vänligen,
Olle Elm
 
(Meddelandet ändrat av smol den 23 februari, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av smol den 23 februari, 2008)
Vänligen,
Olle Elm

2009-04-29, 11:20
Svar #18

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
I samband med mina akademiska studier har jag gått igenom Berndt Fredriksson avhandling Försvarets finansiering- Svensk krigsekonomi under skånska kriget 1675-79 Studia Historica Upsaliensia 81 (1976).
 
Det som är intressant i detta sammanhang är att Josef Oos faktiskt förekommer på ett ställe:
 
 
Man har även träffat avtal om värvning av 500 man i Småland från bland annat grupper som normalt var självklara vid utskrivningar (s. 46)
 
not 98: Se Likvidationer, nr 94, vol 109 b, KA; Rullor 1676:1, KrA; Kapitulation med överstelöjtn. Josef Oos 17/1 1676, RR, RA    
 
 
Nu undrar jag självklart om någon har studerat dokumenten som noten hänvisar till, jag har inte lyckats finna handlingarna i NAD och skulle uppskatta eventuell hjälp kring innehåll eller åtkomst.
 
MVH Jonas

2010-03-30, 20:22
Svar #19

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Hej, jag tänkte bara redovisa lite kort kring det som står att finna kring Joseph Oos i Frälsegodsen i Sverige under Storhetstiden, Smålands-banden
 
Söregården (N.4) i Århult....[Kronan] 1652 donerade gården till Joseph Oos, sedemera adlad Osenhjelm. (s.553)  
 
Århult by i Sunnerbo hd, Markaryd sn, vari kronohemmanet Söregården (N.4) 1651 29/3 livstidsförlänades till Josef O
  • s (1692 adlad Osenhjelm). 1652 5/11  förbättrades besittningsformen till donation på Norrköpings besluts villkor, och 1653-1662 redovisas gården som hans säteri. 1662 bortbytte han den till Mårten Linderoth. (s. 1671)

 
Torpa (gård) 1 mt krono i Sunnerbo hd, torpa sn, ingick 1652 30/1 i majoren Mårten Linderoths donation. Denne bortbytte 1664 hemmanet mot Söregården i Århult, Markaryd socken, till Josef Oos som 1665 erhöll säteriprivilegier på gården. Vid reduktionen indrogs Torpa till kronan med 1683 års ränta men gavs istället 1683 17/8 i livstidsförläning till förutvarande prossessoren och hans hustru Ingrid Trolle under motiveringen, att han mest all sin egendom till gårdens kultivation och förbättring i ägor och byggningar använt. Egendomen befanns då vara tämligen bebyggd och hävdad jämväl tillbörligen med egen avel. Vid periodens slut var den kronan behållen. (s. 1588)  
 
Det finns även ett par tabeller över gårdarna (s.1049 respektive s.575) men dessa får jag redovisa vid ett senare tillfälle. Anna Osenhjelm förekommer också på en sida men tyvärr missade jag att göra en källhänvisning och det kommer dröja ca 1 månad innan jag får tillgång till materialet igen.
 
Jag antar många av er som forskar kring släkten redan har gått igenom böckerna men jag hoppas att iaf någon kan finna informationen användbar.
 
Mvh Jonas

2013-11-01, 14:01
Svar #20

Utloggad Barbro Peterson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 839
  • Senast inloggad: 2022-03-29, 14:14
    • Visa profil
I Sunnerbo Dombok 1686 sid 189 står följande:
 
Ländsmannen Nils Jonsson i Brusarp lät uppbjuda Qvarna Nöttja aff 1/8 hemman i Brusarp giärde beläget, som han aff sin svärfader Commendanten Herr Joseph Oos sig för 60 dahl Smt tillhandlat hafver d 15 juli 1677. 1:a gången

2013-11-01, 21:00
Svar #21

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Intressant information Barbro! Det ger en viktig bekräftelse till Nils Jonssons relation med Osaengius/Osenhjelm-släkten.

2013-11-13, 18:47
Svar #22

Utloggad Barbro Peterson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 839
  • Senast inloggad: 2022-03-29, 14:14
    • Visa profil
Ovanstående försäljning och köp finns också skrivet i lite annan form i Sunnerbo Dombok 1688 sid 219, som följer....
 
Josep Oos har sålt till sin måg länsmannen wähl. Nils Joensson i Brusarp och dess K Hustru Kirstin Josepdotter.......
 
Här heter i alla fall länsmannens hustru Kirstin. Märta och Kirstin skulle, som någon föreslog, kunna vara samma person, men länsmannen skulle också kunna haft ett tidigare äktenskap med en syster Märta.             Några funderingar bara.

2013-11-13, 20:22
Svar #23

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Barbros fynd har ju givit intressanta inlägg till om Kirstin är den samma som Kristina Oos ovan från diskussionerna från 2005-2008. Det som egentligen talar mot detta är som bekant beteckningen Ehreborna istället för Wählbohrna samt att hon endast har Oos som efternamn i dödsnotisen istället för Osenhjelm. Annars stämmer just förnamnet väl och domstolshandlingarna som Barbro nämner bekräftar ju en gång för alla att Joseph verkligen hade en dotter vid namn Kristina (eller snarlikt) gift med Nils Jonsson.  
 
Visserligen kan det inte helt uteslutas att det förekom flera Kristina Oos i trakten via någon annan släktgren men det förefaller högst osannolikt.  Kopplingen till namnet Märta/Marta verkar ju dock fortfarande förbli ett mysterium.

2013-11-14, 00:05
Svar #24

Utloggad Tommy Petersson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1318
  • Senast inloggad: 2024-10-06, 11:40
    • Visa profil
I Vem tror du att du är? lade man ju mycket av tiden på Josefs dotter Maria Osenhjelms dödsdom 4 juli 1688 och händelserna däromkring, så mycket om Josef Osenhjelm fick man inte veta. Till exempel inte att han hetat Oos tidigare, utan enbart studentnamnet Osangius. Man tog upp Josefs morfar Gregorius Marcusson och Anna Osenhjelms son, Pissegubbechefen Birger Larsson Kjellman vars svärfar var adlad Flintsten och vars sonson adlades Löwenadler...
 
En fråga:
Det som Johan Bång skrev tidigare i tråden, Det står också att adelsprivilegierna gäller efterkommande äkta bröstarvingar, både man och kvinna, födda som ofödda.. Jag antar att det betyder att det enbart är Josefs barn som alla har adelsprivilegier, sedan skulle det som vanligt enbart gått i arv från son till son? Om Josefs son hade fått några barn. Inte som von Betzéns extremt generösa villkor.

2013-11-15, 16:44
Svar #25

Utloggad Charlotte Söderblad

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 323
  • Senast inloggad: 2023-05-15, 17:50
    • Visa profil
Hej!
 
Är det någon som har vetskap om Maria Osenhielms (Kalmar Ros) makes Carl Falcks patronym?
Det ligger nära till hands att antaga att han tillhörde östgöta-släkten Falck,  
eftersom han är begravd i Sjögestads kyrka.
Fick de några barn?
 
Med vänlig hälsning
Charlotte

2013-11-30, 17:02
Svar #26

Joakim Bång

  • Gäst
Maria Oos (Osenhielm) avled 1704 och begravdes 1704-03-11 i Kalmar domkyrka. Det är möjligt att hennes make Carl Falck blev fänrik och löjtnant så småningom (som det står i vissa tryckta källor) men då var han sergeant. Deras (späda) dotter Anna Maria begravdes 1704-03-03. Både mor och dotter begravdes i den Osenhielmska familjegraven. Källor: Kalmar Stadsförsamling C:1 s.450, Tidningen Kalmar N:o 172 (1899-11-08).
 
Under rättegången mot henne 1688 anges hennes ålder till 22 år, och hon bör därför varit född ca 1666. Källa: Göta Hovrätt - Advokatfiskalens arkiv EVIIBAA:400 (Kalmar RR) 1688-08-06.  
 
I begravningsnotisen står Chergiantens Carl Falcks hustru Maria Oos. De enda av syskonen som därmed bevisligen (enligt samtida källor) antagit namnet Osenhielm är Christiern (epitafium), Sara (Vårdsberg C:2 s.457) och Vendela (Vittaryd CI:1 s.289).

2014-02-15, 16:42
Svar #27

Utloggad Nils Hård af Segerstad

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1696
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:59
    • Visa profil
I Näsby församling, Jönk län hittar man i C:1 befallningsmannen Johan Larsson på Hulteby, g m Christina Osaengia. De får barn där 1679 (dtr Susanna - gudmoder: dygdesamma matrona Anna Oss) och 1682 (Magdalena), 1684 uppträder jungfru Annika Osaengia som dopvittne i församlingen. Därefter tycks denna släkt försvinna från socknen.
Av Näsby kyrkoräkenskaper framgår att Johan Larsson var gift redan 1673.
Man kan ju tänka sig att Johan avled någon tid efter 1684 och att Christina gifte om sig med Nils Jonsson Runnewall i Nöttja sn.
Anna Osenhielm och hennes make Lars Kjellman figurerade ju i något avsnitt av TV-serien Vem tror du att du är.

2014-02-16, 01:18
Svar #28

Utloggad Jonas Lindberg

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 88
  • Senast inloggad: 2014-08-28, 22:08
    • Visa profil
Ska detta då tolkas som att Rebecca Runnewald snarare var en dotter från ett av Nils eventuellt tidigare äktenskap? Om giftermålet skedde så pass sent som 1684- stämmer inte rimligheten kring Rebeccas födelseår (1660-70 talet, hennes man Bengt Staaf dog redan 1692).

2014-02-16, 09:26
Svar #29

Utloggad Nils Hård af Segerstad

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1696
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:59
    • Visa profil
Jag är inte så insatt i denna släkt, så jag överlåter tolkningarna till andra forskare. Jag bara råkade hitta dessa uppgifter i Näsby kyrkböcker. Christina och maken Johan Larsson finns ju inte med i Elgenstierna eller dess supplement.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se