Svinhufvud af Qvalstad

[Ellen Nordström]

Det finns ett gods Siggesta norr om Värmdö i Stockholmsområdet.
Ellen

[Leif Lundin]

Tack Ellen!
 
Det verkar vara rätt Siggestad. Kunde se att Svinhufvud funnits
som ägare till denna herrgård i Värmdö.
 
Vill även passa på och beskriva lite bättre hur man ska hitta Waldes katalog på Svar.
Klicka på fliken forska på vänstra sidan på Svars hemsida.  
I rutan Namn under Arkivsök. Skriv: Otto Walde och klicka på sök.
 
// Leif

[Tommy Petersson]

Verkar inte som de passade in med mina Björnramar...
 
Jag undrar lite vem Margareta Aronsdotter Örneflycht är, jag har en Margareta Arentsdotter Örneflycht men de kanske inte ens är från samma århundrande...

[Katarina Sohlborg]

Regina Margareta Svinhufvud f.1751 (gift Gavelholm, EÄ tab 13 sid 77) avled i Eskesta, Tierps förs. 1824-02-05 och begravdes den 13/2.
 
Källa: Tierp F:1 (1807-1850) Bild 44 / sid 41 (AID: v126281.b44.s41, NAD: SE/ULA/11542)
 
Hennes bouppteckning, se  
Tierps tingslags häradsrätt F:9 (1823-1826) Bild 1280 / sid 44 (AID: v149327a.b1280.s44, NAD: SE/ULA/11545)
 
mvh Katarina
 
(Meddelandet ändrat av katarina_s 2012-12-29 09:36)
 
(Meddelandet ändrat av katarina_s 2012-12-29 09:53)

[Bengt Silverin]

Hej
 
Jag är väldigt nyfiken på vilka belägg som finns för att ätten Qvalstad skall ha sitt ursprung i Norge på 1200-talet.  
 
Vore ytterst tacksam om någon här på Anbytarforum kan stilla min nyfikenhet på denna fråga som hunsat mig i ett par års tid.
 
      Vänliga hälsningar
         Bengt Silverin

[Rickard Grusell]

Hej Bengt,
 

[Leif Lundin]

Hej Bengt!
 
Jag har själv forskat i det hela lite som hastigast.
Det som slagit mig är att på Svanøy i Norge där detta Kvennvågastrand förmodligen låg så finns en tätort som heter Kvalstad.
( Kvenn  tror jag har betydelsen kvarn på Norska.  Kvarnen vid våge stranden skulle det nog kunna översättas till.  Det finns ett vattendrag om man tittar på kartan. Förmodligen är det där som denna skvaltkvarn legat.  Mycket spekulationer nu, men jag tror inte att jag är helt ute på villovägar. )  
 
http://www.havna.com/wip4/kvalstad-svanoey/d.epl?id=186658
 
http://goo.gl/maps/ueyMZ
 
http://mapcarta.com/18643764
 
Hade funderingen om namnet på säteriet Qvalstad vid Valloxens strand samt ättenamnet Svinhufvud af Qvalstad  hade någon koppling till detta Kvalstad på Svanøy Norge och att man använt detta namn medvetet på grund av kopplingen till Svanöy i Norge.
Nu var det längesedan, men jag  har ett minne av att jag letade i mantalslängderna m.m. för att kunna se hur länge säteriet haft detta namn och om detta namn upkommit samtidigt som  den första Swinhufvud  bosatte sig där, eller om det funnits tidigare än så.
Finns namnet Qvalstad  bekräftat tidigare än när denne Swinhufvud flyttade in på säteriet så finns det nog tyvärr ingen koppling till detta Kvalstad i Norge.  Jag har för mig att jag hittade namnet bekräftat lite för tidigt.
 
Den som är sugen får gärna göra om denna utredning lite noggrannare.
 
Google sökning på Isländska om Sigurdr Swinahöfde ger många träffar:
https://www.google.no/#q=Sigur%C3%B0ur+sv%C3%ADnh%C3%B6f%C3%B0i&spell=1  
 
 
 
Mvh / Leif Lundin
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-25 20:31)
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-25 20:38)
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-25 21:25)

[Johan R. Honkainen Gyllenspetz]

Leif och Bengt,
 
kvarn heter mølle på norska - på både bokmål och nynorsk. Bokmåls- och nynorskordboken på internet känner inte till något ord kvenn (däremot betyder kven finne på äldre norska, men det är en annan sak). Ordboken finns här: http://www.nob-ordbok.uio.no/perl/ordbok.cgi?OPP=&bokmaal=&ordbok=bokmaal

[Johan R. Honkainen Gyllenspetz]

Jag vill också påpeka att namnet Svinhufvud af Qvalstad bör komma från godset Kvalsta i Östuna fs i Uppland, ett gods som innehades av Jöns Persson (Svinhufvud af Qvalstad), se TAB. 4. i Elgenstiernas släktartikel.

[Leif Lundin]

Hej Johan! Jag kollade upp LANDNÁMABÓK (Sturlubók) angående stavningen av orten på forn-norska ..... Sigurður svínhöfði var kappi mikill; hann bjó á Kvernvogaströnd.  Kvern.. Stavas det alltså och detta har betydelsen kvarn på svenska. Tänk även på att det här är fornnorska vi pratar om och inte ett lexikon liknande SAO i nutid. Alla dialektala ord står dessutom inte i en sådan ordlista.  Kaffekvern heter det t.ex.(= kaffekvarn.) detta står faktiskt i den ordlista som du skickade länken till. Möllor = Vinddrivna kvarnar fanns nog inte på vikingatiden i Norge. Frågan är om de hade vattendrivna enklare s.k. skvaltkvarnar? Det har jag inte forskat om faktiskt.
 
Angående  Qvalstad så är det ju detta gods i Östuna som jag försökte spåra namnet på så lång bak jag kunde. Tyvärr så hamnade jag som jag vill minnas före denna Jöns Persson. Namnet verkar alltså tyvärr ha funnits i Östuna innan Jöns kom dit.  Hade det däremot varit samtida så hade det naturligtvis varit desto mer spännande. Då hade man kanske kunnat tro att de visste något på den tiden som vi inte vet idag angående ursprunget för ätten.
Tyvärr så brann ju släktarkivet upp på samma gård vilket jag har skrivit om längre upp på denna sida.  
 
Mvh / Leif Lundin
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-26 12:52)

[Bengt Silverin]

Hej Leif
 
Följer med stort intresse diskussionen om Qvakstads norska ursprung.  
 
Ett litet inlägg med anledning av vad som sagts om ordet kvarn/mölle.  Jag är gift med en norska och vi hade en liten diskussion om det norska ordet för kvarn i går kväll. Kvarn heter på norska KVERN - även idag! En Mølle är det som driver kvarnen. Exv driver en vindmølle en melkvern, handkraft driver en kaffekvern osv.
 
   MVH
  Bengt Silverin

[Torsten Berglund]

Leif och Bengt,  
Som Johan redan påpekat kom frälsegodset Kvalsta i Östuna sn, Uppland, i släkten Svinhufuvds (af Qvalsta) ägo först genom den adlade fogden Per Hanssons son Jöns Persson Svinhufvud (död 1636). Han hade ärvt Kvalsta av sin moster Elin Körning (död 1602) och han använde från 1604 gården som sin sätesgård. Efter introduktionen av denna ätt på Riddarhuset 1627 har man där, av särskiljande skäl, till det från släktens vapen bildade namnet Svinhufvud fogat bestämningen af Qvalsta efter släktgrenens sätesgård. Detta skedde för att åtskilja denna släkts medlemmar från den andra adliga ätten Svinhufvud, som introducerades 1633, och som av samma skäl fick tillagt efter sitt namn i Westergötland, där huvudmannagrenen av den släkten då var bosatt.  
 
Kvalsta ägdes tidigare på 1500-talet av Jöns Perssons morfar häradshövdingen Mats Körning (död ca 1570), se vidare:
Jan Eric Almquist: Herrgårdarna i Sverige under reformationstiden (1523-1611), Stockholm 1960, s. 68.
Johan Axel Almquist: Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, del 1:2, Stockholm 1931, s. 707.  
 
Kvalsta som namn på denna egendom i Östuna har alltså funnits långt innan gården kom i släkten Svinhufvuds ägo. Enligt ortnamnsregistret vid Institutet för språk och folkminnen (SOFI) kan detta Kvalsta beläggas redan 1316 i en på latin författad förteckning över de gods som då tillhörde domprosteriet och helgeandshuset i Uppsala (et partis juxta Qualdastir, se Svenskt Diplomatarium, nr 2073, Uppsala 1316 15/11).  
 
Uppgiften om ett norskt ursprung för den medeltida svinhuvudsläkten vid Kopparberget, vars äldste kände medlem är den i ett köpebrev från 1386 omnämnde Jöns Svinhuvud (se Om släkten Svinhuvuds urspung, Släktforskarnas årsbok 2008), verkar vara av relativt sent datum. Den finns inte i de äldsta genealogierna över denna släkt från 1500- och 1600-talet, upprättade av Rasmus Ludvigssons och hans efterträdare i det kungliga kansliet Per Månsson Utter, trots att Rasmus Ludvigsson själv genom sin andra hustru Klara Nilsdotter var befryndad med kopparbergsfrälset och t.ex. noterat att ätten Stiernhielms stamfar vid Kopparberget, Olof Nilsson, ska ha varit inkommen från Danmark. Istället tycks denna idé om ett norskt ursprung ha lanserats på 1700-talet, då von Stiernman skrev i sin adelsmatrikel (1754) under Svinhufvud af Qvalsta att släkten förmenas vara inkommen från Norge. Bergsfiskalen C G Kröningssvärd förbättrade sedermera detta obekräftade antagande om ett norskt ursprung med en hänvisning till den isländska Landnamabok och vikingakämpen Sigurdr med det famösa tillnamnet Svinhofdi i sina ovederhäftiga och fantasifulla genealogier i bilagan till urkundsverket Diplomatarium Dalekarlicum (1853). Där har ni förklaringen till att denna viking som bör ha levat senast på 800-talet, eftersom hans son blev nybyggare på Island, helt oförskyllt kommit att figurera i diverse mindre nogräknade släktletares antavlor på internet.        
 
Sammanfattningsvis: en genealogisk koppling mellan de svenska adliga ätterna Svinhufvud och ett norskt Kvalsta samt en vikingatida kämpe med öknamnet Svinhofdi bygger endast på anakronistiska namnassociationer av det slag som äldre tiders genealoger gärna ägnade sig åt för att förgylla släktträden för våra adelsätter med så uråldriga och ärorika anor som möjligt (jfr t.ex. mytologin kring Buresläktens äldsta ursprung som Urban Sikeborg förtjänstfullt skrivit om, bl.a. i Släktforskarnas Årsbok 2011).

[Magnus Lindskog]

”Anno 1719 d. 27 Apr: höltz Consistorium extr: /.../
5. Sahl. Lieutenanten Henrik Candos Änka Mad: Catharina Strand inlefwererade en skrift, hwaruti hon till kämma gifwer, huruledes en Man Carl Gustaf Swinhufwud kallad, hwilcken sig utgifwit för Capitain, skal för kort tijd sedan kommit at gästa hos henne, och under thes Ordentel:n förlofwat sig med hennes dotter Jungf: Anna Maria Cando, samt begärt ther uppå lysning uti Finska församlingen här i Stockholm, och i medler tijd practicerat af henne en Summa penningar, hafwande hon Catharina Strand sedermehra förståt, att thenne Carl Gustaf Swijnhufwud som sig nu undanhåller, och är en karl af tämmelig längd, brunett i ansichtet, swartbrune Ögon, swartbrundt stackot håhr, och har Jerusalems märke på wänstra armen, skal wara tillförne gift, begärande nu att Consistorium wille foga then anstalt att han för ett sådant bedrägerij måtte lagl:n ansed blifwa.
Consistorium lät henne förstå, att uti thetta måhl, har att söka Hans Excell:ce Rijkz Rådet och Öfwerståthållarens nådgunstigte handräckning, att ofta nämde Swijnhufwud på tienligit sätt må igenfås.”

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0065116_00025

Källa: Stockholms domkapitel, Protokoll, huvudserien, SE/SSA/0148/A I/71 (1719)

https://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting9.htm (Anna Maria Cando)
https://www.genealogia.fi/hakem/flykting/flykting25.htm (Catharina Strand)
 
EÄ, Utan känt samband: (denna?)
”Carl Gustaf Christoffersson Svinhufvud. Kapten vid Västgöta regemente. Gift 1718-11-20 Hammarby med Anna Margareta von Richter.”

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svinhufvud_af_Qvalstad_nr_145

[Magnus Lindskog]

"Anno 1701 den 6 Februarii
/.../
7: Hr Justitiae Borgmästaren Thomas Lohrman förekom med Capiteinen Wälb. H: Mauritz Duvalt, och Fru Agneta Duvalt berättandes Hr Borgmäst:n att såsom han warit tillijka med H. Rådman Petter Ingmundss:n förordnad till Förmyndare för bem.t Fru, och hon nu wore råkad uti Ächtenskap medh Lieut;n Wälb: Leon:d Svinhufvud, som henne icke som en rätt skaffens man ägnar, handterar, hwilket igenom tillbudne och i K:o Ord: föreskrefne medell eij har kunnat afhielpas: Så är han föranlåten att med henne komma in för Cons:o, och begära Con:e handräckning om nödig Correction, berättandes hurur bem:te Svinhufvud slagit sig på Fyllerij, hwarigenom han Fruns lilla huusgeråd och Egendomb alldeles förslösat etc., Sedan inkom och bem:te Lieutnant, då honom thetta förehölltz, hwaruppå swarades att han beklagade det hans kiäraste skall willia wäga dhe ord och Comportementer som han torde kunna hafft när han någon gång warit drucken, Utlåtandes sig att gärna willia under sitt lefwerne hädan effter taga sig wahra för Brännewijns supande och komma medh sin Fru till Förlijkning.
Hwar uppå efter någon orda wäxling Parterne emellan sampt alfwarsam till dem giord förmaning och i acht tagande af hwad som på bägge sijdor kunde synas tiena ett godt Ächtenskapz förtroende att uprätta, dhe till Förlijkning i anledning af Processens 18 punct remitterades och äntel:n således sins emellan blefwo förenade att the det här till förelupne Owäsandet skulla förgäta och hädan effter hwar andra med tillbörligheet wänskap bemöta, dock som intet wore i förrådh hoos Hr Lieut:n utan alt förslösat skulle Fruns med dess Barn blifwa hoos sin Farbroder Hr Capt. Duvalt intill dess theras sinnen kunde åter bewekas till rätt sammanlefnadh, hwarom the och af Cons:o blefwo förmante, som med thenne theras förlijkning så wijda war till fridz hwad ther med kunde uträttas som them kunde stå till att pröfwas."


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074656_00072


Källa: Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll, huvudserie, SE/ULA/11630/1/A 1/16 (1700-1705)


EÄ, tab. 24

[Magnus Lindskog]

"Anno 1696 d 11 April, efter hans Excell:ce Hr General Fält Tygmestarens ordres och befallning aflade uti Majorens Wälb:ne Hr Magnus Granatenhielms samt öfwerofficerernes närwaro, Johan Svinhufvud, sin skriftt:e samt liflige Eed och revers, wid det honom blef förafskiedat och efterlåtit att resa ut till fremmande orter der att tiena, att han skall sig wed sin trohetz Eed och plicht som han 1694 afsagt, hålla samt sig avocatoria inställa och i helighet hålla de wed Kongl. Artolleriet practicerade inventeringar och inventioner. som hans Revers ad acta widare utwiser."


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0065849_00212


Källa: Artillerikrisgrättens protokoll 1696, Domböcker, Regementsvis ordnade handlingar, SE/KrA/0082/I/2 (1694-1696)


EÄ, barn tab. 15
"Johan Svinhufvud. Lärfyrverkare vid artilleriet i Stockholm 1691-08-01. Underfyrverkare därst. 1692-12-01. Fyrverkare 1695-02-10. Gick 1696-04-07 i fransk tjänst. Löjtnant därst. Stupade ogift under kriget i Katalonien."

[Magnus Lindskog]

"d. 19 Maij 1698
/.../
Upläste sedhan Relationen Nembl: at
A:o 1646 d 14 Novemb:r Hennes M: Drotning Christina donerat Majoren Carl Swinhufwud någre bondehemman i Småland under Norköpingz besluts wilkor; hwilcken Swinhufwud war Penderichs Modersfadher.
A:o 1658 d 8 Martij träder Pendrichs fader, Willhelm Penderich i Echtenskap med Majoren Swinhufwuds dotter Brigita Swinhufwud, och gifwer henne till Morgongåfwo all sin lösa och fasta Egendom sampt hwadh han sedermehra kunde förwerfwa med 500 ducater till förbettring.
A:o 1660 d 20 Augusti updrager Carl Swinhufwud som inga Manlige Arfwingar hadhe ofwansagde hemman till sin Mågh Wilhelm Pendrich och sin dotter Brigita Swinhufwud, på lijka wilkor, som han dhem sielf possiderade.
Lilliestedt, han hadhe fuller intet makt till at gifwa bort samma hemman, Men funnes doch at dhet sedermehra är blifwet confirmerat af höga Öfwerheten.
A:o 1661 blijr Brigita Swinhufwud dödh, och lembnade en sohn effter sig, som ähr dhenne Fendrich Penderich.
Gr. Falkenbergh han har då warit mycket Ung, och tog Modermodren honom straxt till sigh.
A:o 1662 d 28 Octob: transporterades K:l Regeringen på Wilhelm Pendrich ofwansagde hemman att tillträda effter Swerfadrens dödh.
A:o 1667 Får Pendrich CammarCollegij Immission på Frösiöhult, som nu ähr reducerat.
A:o 1668 träder Wilhelm Pendrich uti dhet senare Gifftermåhlet med Helena Hård, och skenker henne till Morgongåfwo Sätesgården Fröshult med Underliggiande Godz och 500 ducater till forbettring; Men brefwet finnes intet in actis.
Samma åhr uti Novemb:r Månad giöra Wilhelm Pendrich och Helena Hård et Testamentum reciprocum, om alle dheras lösören; Men sohnen af förre Gifftet skulle behålla dhe lösören, som på hans Mödernes sijdha kunde falla.
Uplestes samma Testamente
Lilliest: Testamentet går dherpå ut, at dhen som sidst lefwer af dhem taga alt i hoop. Men Johan Pendrich skulle få dhe lösören som funnes i boet, då hans Moder blef dödh; Men som han säger sigh intet hafwa fått, hwarcken et eller annat
/.../
A:o 1695. Confirmerar Vilhelm Pendrich lijtet för sin dödh bem:te Testamente.
/.../"

Källa: Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen Prot:1697:2 (1697) Bild 2870 / sid 529 (AID: v655118.b2870.s529, NAD: SE/RA/1311)


EÄ tab. 3
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svinhufvud_af_Qvalstad_nr_145

[Magnus Lindskog]

"Jagh bekom Rever:denj Patris bref, Söndag aftone kl. 7 efter middagen, angående Welb. H:r Petter Forbus inlaga till consistorium, om sin systerdotters Christina Swijnhufwudz sampt dess barnz begrafningh, huilka lijk nu widh 7 år her på deras gård Huusby stå obegrafne. /.../
/.../ huru denna Christina Swijnhufwud en jungfru då af 14 a 15 år haar låtit sig besofua af en bondepoicke, och i barnafödzlen är dödh blefuen /.../
d. 2 Decemb: A:o 1679
Johannes Hammar"

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0035244_00099
Källa: Uppsala domkapitel, Handlingar ordnade efter pastorat t.o.m. 1900, SE/ULA/11630/1/E 5 A/212 (1581-1800). Lagga och Östuna.

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Forbes_af_Lund_nr_174
EÄ, barn tab. 20 - https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svinhufvud_af_Qvalstad_nr_145