Äldre inlägg (arkiv) till 2007-08-13

[Leif Persson]

Ok, då såg jag Lottas inlägg här före mig.. Bra!

[Lotta Nordin (Lotta)]

Den S. Jungfru Gunil som nämns i räkenskaperna torde vara Karin/Catharina Stensdotters dotter i hennes andra gifte med Christoffer Andersson Stråle. Enligt Riddarhusets CD (Gyllengrip nr 80) har dom en dotter Gunilla som dör ogift.

[Lotta Nordin (Lotta)]

Eller inte....  Det är iallafall Christoffers dotter, och står på CD:n som hans dotter i hans 2:a gifte med Gertrud Ulfsdotter [Snakenborg]. Så det blir Karins styvdotter.

[Göran Johansson]

Ni har uppenbarligen helt rätt. Efter Johan Siggessons och makans död hamnade Stävlö tydligen åter hos hustruns familj.
 
Ur Elgenstierna, adl. ätten Bååt:  
Jakob Björnsson till Stäflö i Åby socken, Kalmar län. Gift med Catharina Stensdotter dotter av Sten Bengtsson till Stäflö, av gamla tillbakaseende Ulfsläkten, och Kerstin Anundsdotter. Sonen Jakob Jakobsson gift med Kerstin Tott d. 1624 och begravd i Norrköping.

[Göran Johansson]

Ovan - måndagen den 23 juli 2007 kl. 16.13 - tar jag upp en del frågor om Johan Siggessons karriär m.m. Har någon några synpunkter eller svar? Johan Siggesson blev kungl. ämbetsman i Östergötland 1557. Är karriärsteget från storbonde eller t.ex. länsman i Skön socken i Medelpad till Häradshövding i Göstrings härad för stort?

[Leif Persson]

Uppenbarligen var det inte alldeles omöjligt att komma från en bondesläkt i Medelpad och bli fogde i kunglig tjänst i slutet av 1550-talet och vidare karriär som häradshövding på ett flertal ställen i Östergötland och Småland, och omkring 10 år senare gifta in sig i en urgammal adelssläkt (senast 1570 enligt ÄSF) för att först därefter själv sedan bli adlad 1572. ;-)

[Göran Johansson]

Leif, har Du några exempel?
mvh
Göran

[Leif Persson]

Exempel på vad, att man genom egna meriter kan komma upp sig i kunglig tjänst trots ett fattigare och ofrälse ursprung? Exemplet jag använde här ovan är ju Johan Siggesson själv utifrån det som nämns om honom i ÄSF I:3 sid 308f.  
 
I övrigt så får man nog läsa på lite mer. Ett boktips jag tänker mig (utan att ha läst den själv) är ju Mats Hallenbergs avhandling från 2001 Kungen, fogdarna och riket : lokalförvaltning och statsbyggande under tidig Vasatid . Där borde framgå en del hur det ligger till med att rekrytera ofrälse personer på dessa poster.
 
Ett annat exempel på sån kunglig rekrytering av ofrälse personer i sin tjänst är Ivan Svalenius bok från 1991 om Rikskansliet i Sverige 1560-1592, där det framgår att de tjänstemän i det kungliga kansliet under Vasatiden främst hade borgarbakgrund (mest Sthlm men också en hel del från Finland och andra platser, liksom att de studenter i de universitet som fanns till största delen inte var adelsmän. (sen blev ju inte alla det heller i slutänden, men ändå...)

[Göran Johansson]

Hej Leif, ditt andra exempel känner jag till. Det första låter intressant i sammanhanget. Ska låna hem den.
 
Vi vet väldigt lite om Johan Siggesson före 1557. Anser att det vore värdefullt för diskussionen om han kunde spåras för tiden före. Själv lutar jag åt att han kan vara identisk med den Hans i Viken, Sköns sn hos vilken det hölls ting kring 1550. Men saknar belägg mer än den eventuella kopplingen till landsknekten på samma gård.
 
Vänlig hälsning
Göran J

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
 
Om Johan Siggesson redan på 1550-talet var i kunglig tjänst lär han ha haft direkta skattebefrielser på sin ägda/brukande jord, och detta borde framgå i landskapshandlingarna. Likaså framgår det klart löner för tjänstemän i dessa längder, varför det med lite möda inte vore några problem att spåra Johan Siggessons tidiga karriär. Troligen har han väl börjat som vanlig landsknekt för att avancera till hovman (ryttare) etc.  Jag tror personligen inte att den Hans i Viken ni nämnt är densamme som Johan Siggesson, men jag kan ju givetvis ha fel eftersom jag inte studerat skattelängdernas avkortningar för denna del av Sverige.

[Göran Johansson]

Hej Niclas!
 
Tack för dina värdefulla upplysningar. Redovisningen av gårdar som var skattebefriade redovisades, vad jag minns ganska sent, kring 1580 eller något i den stilen för den aktuella landsändan. Du har förmodligen sett inlägget ovan måndagen den 23 juli 2007 kl. 16.13. Fogdar och länsmän också var skattebefriade, eller minns jag fel?

[Göran Johansson]

Hej igen Niclas!
Du har väl egentligen svaret på mitt antagande om fogdarnas och länsmäns skattebefrielse ovan. För hemmanet Viken betalades ingen skatt för åren 1555, 1556 och 1558 kanske inte heller för åren dessförinnan. Namn på ägare saknas och det kan väl tolkas som skattebefrielse. Eftersom ting hölls hos en Hans i Viken så bör det ha funnits en lokal potentat på gården. Tror Du att en landsknekt och senare ryttare plötsligt hamnar i en roll som häradshövding? Är inte en karriär inom rättsväsendet mer trolig - länsman, fogde, häradshövding....

[Niclas Rosenbalck]

Hej Göran!
Det kan säkert vara så som du skriver. Min tanke var att om Johan Siggesson verkat såsom militär borde han också ha börjat sin karriär såsom vanlig knekt och avancerat uppåt i graderna. Inget hindrar ju att en ung utskriven knekt så småningom i vuxen ålder kan bli fogde.
 
Vad står det i Johan Axel Almquists Den lokala civilförvaltningen i Sverige 1523-1630 om Johan Siggessons karriär? Var han i kunglig tjänst är han knappast samtidigt inskriven i jordeboken som  bonde för ett hemman. Det enda är att jämföra de kronologiska källuppgifterna om Johan Siggesson som är kända.
Var har du hittat att Hans i Viken var länsman förresten?    
En annan fråga, hur kopplar du Johan Siggesson till gården Viken, Torp sn - är det enbart via att JS hade en bror Christopher Siggesson enligt Bures släktuppgift och att det i byn Viken fanns en namne bonde CS?

[Göran Johansson]

Almquist, Lokalförvaltn. I: s. 358:  
Johan Siggesson till Svartingstorp (Schl. & KL. s.299); fogde över arvegodsen i Ög 1557-58; uppbar tionden från Vista och Tveta 1558; fogde i Borberg 1560 och i Möre 1561-64; krigsöverste i norska fejden 1571; adlad 1572-09-25; g.m. Anna Stensdotter [tillbakaseende ulv].  
 
Almquist, Frälsegodsen:  
Norrby (Kungs-Norrby) i Bobergs härad, Brunneby sn, som under medeltiden tillhört Vasa-ätten och 1478 gjorts till sätesgård av Erik Karlsson (d. 1491), hörde i följande århundrade till drottning Margaretas [Eriksdotter (Leijonhufvud)] (d 1551) mödernearv. Gården utgjorde under 1500talets senare hälft sätet för en kunglig fogde, som tidtals hade hela Bobergs härad till sitt distrikt, men under hertig Johans av Östergötland förvaltade dennes arv och eget över hela provinsen (Lokalförvaltn. I: s. 358)
 
Nej det är inte alls säkert! Som Du vet så gick länsmansambetet ofta i arv inom samma familj (jfr Kryssebo). Om antandet att Johan Siggessons far verkligen var Sigge Falesson i Birsta och dennes far i sin tur Fale N.N. i samma by så är det inte alls uteslutet att, eftersom båda dessa personer sägs ha varit länsmän, ämbetet gick vidare till t.ex. Johan Siggesson. Detta är förstås bara ett antagande om verkligheten som återstår att belägga om det går. Frågan är bara hur.
 
Kopplingen till Viken är också rent hypotetisk och bygger främst på en tanke om namnskick. Det sägs i vissa tryckta källor att Sigge Falessons i Birsta hette Ramfrid Christophersdotter. Vidare förekom en Hans Falesson i Birsta som kronologiskt mycket väl skulle kunna vara en bror till Sigge Falesson. En son bör enligt tidens namnskick ha döpts till Christopher och en annan till Fale (en Fale i Birsta fanns faktiskt som kronologiskt passar in i tid). En tredje son kunde ha fått sitt namn efter en släkting t.ex. Hans Falesson i Birsta. Jämför tidigare inlägg ha här.

[Göran Johansson]

Rättelse: Att det finns uppgift om att Fale N.N. (tredje stycket, rad 2 ovan) varit länsman är fel!

[Leif Persson]

Nu har jag läst i J A Almquists andra stora verk Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, fjärde delen Småland 3 sid 1558-1559 där det finns en ganska lång artikel om Stävlö och det visade sig vara ungefär som vi tidigare nämnt. Johan Siggesson är f.ö. nämnd på flera ställen i det verket, klart läsvärt för intresserade.
 
Efter Johan Siggessons och hans hustrus död kom godset Stävlö odelat att tillfalla (hustruns systerson) Jakonb Jakobsson (Bååt) som vid sitt giftermål gav det i morgongåva till sin andra fru Kerstin Klasdotter (Tott) 28 april 1607. Detta ärvs sedan av sonen Sten Jakobsson (Bååt), död 1639, och efter denne systern Karin Bååt, död 1700. Pga av skulder i hennes bo så intecknar Riksbanken 1704 det, men egendomarna hölls samman för arvingarnas räkning. Vid arvskifte 1705 tillföll de den barnlösa Karin Bååts systersons dotterson Henrik Horn (död 1708) och genom nytt arvskifte tillfaller det Carl Julius Lewenhaupts gemål Christina Gustaviana Horn (död 1744), som var nämnde Henriks Horns syster. Se vidare Svenska slott och herresäten.

[Göran Johansson]

Hej Leif!
Har inte tid att gå till biblioteket idag. Men nyfikenheten är stor. Kan man kanske t.o.m. utläsa i Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, fjärde delen Småland att Johan Siggesson rent av var smålänning och att spåret till Medelpad är helt galet? Det är svagt av mig och flera andra att ha missat denna andrahandskälla.

[Leif Persson]

Hej Göran!
Nej, det tror jag inte.. Han näms ju i samband med sitt giftermål och sin svåger Anund Stensson (Ulv) coh dennes gods. Alltså inga upplysningar om hans ursprung på det viset.
 
Jag tror inte det behöver vara så konstigt att han kom från Medelpad (som så många faktiskt uppger), men hamnade i Östergötland på 1550-talet och senare i Småland. Gustav Vasa var ju känd för att omplacera och flytta omkring sina fogdar väldigt mycket, det nämner ju även Almquist i första delen av sin Lokalförvaltningen... Där står också lite om fogdarnas rekrytering, deras uppgifter och annat.. inget specifikt om just Johan Siggesson, men en bra bakgrundsinformation är det ju i ämnet.

[Göran Johansson]

Här redovisar Urban Sikeborg en bra sammanfattning av innehållet i Chronicon genealogicum, eller: Vnderwisning på någon gammal slächt, med åthskilliga tidahändelser; fordom sammanskrefne af Anna Fickes dotter Bylou, abbedissa i Wadstena; och widare af herr Lars Siggesson på Sundby, riddare och Sweriges : marsk, samt af des son riks cancelleren, herr Erik Sparre, med theras egna händer vptecknade. I Stockholm på trycket vplagd åhr 1718. af kgl. a.a. boktr. J.L. Horrn.. Sikeborg avfärdar Christopher Siggesson, en förment kapten och enligt Peringskiöld broder till Johan Siggesson (Svartingstorpsätten). Han hävdar att detta tillägg har gjorts av Peringskiöld själv, vilket säkert är troligt. Däremot, fanns som tidigare nämnts i diskussionen om Siggo Christopheri Bure (under rubriken Släkter, Bureätten) en samtida landsknekt Christopher Siggesson i Viken, Torp sn i Medelpad.
 
Peringskiöld hade ju bevisligen själv varit på plats i Skön och avbildat ett fragment av en runsten som finns (eller fanns?) inne i kyrkans vapenhus (In vestibulo Templi Skoenensis - enligt en av Björner, Erik Julius sammanställd skrift vars försättsblad visas nedan).
 


 


 
 
Peringskiölds tycks ha vistats i Medelpad relativt länge och bör under den tiden haft möjlighet att intervjua prästerskap och befolkning samt kanske också haft tillgång till kyrkoböcker från församlingarna i Medelpad. Detta skulle möjligen kunna förklara varför Peringskiöld själv tillfogar en Christopher Siggesson kanske med hemvist i Viken, Torp sn och via den muntliga traditionen i bygden uppgraderad från landsknekt till kapten.

[Leif Persson]

I det inlägget av Urban S du länkar till Göran så skriver han bl.a: Som enda källa anger han Siggesönernas från Byresta Genealogie och Ättegren/ den Antiquarien J. T. Bureus trowerdeligen vpsatt hafwer. Men i Johannes Bureus släktbok finns ingen sådan kapten Kristoffer Siggesson, trots att han intervjuat flera personer som stått Johan Siggesson nära - alltså personligen känt honom - om dennes släktförhållanden.
 
Kan inte den där källan från Bure Siggesönerna från Byresta... inte vara ett helt annat verk än hans släktbok tro? Finns det kvar eller är det förlorat..?
 
Likaså att Peringskiöld omskrivs i så negativ form, det går ju åtminstone emot SBL:s artikel (band 29) där det står bl.a. följande om honom, och hans arbeten som visar upp en lite annan bild än enbart det negativa som gärna tas upp i detta sammanhang:
* Samtidigt som P som historisk författare - gärna av påkostade praktverk i folia med många kopparstick - hänger sig åt dessa och andra fantasier  rörande Sveriges förflutna, är han påfallande sansad när han tecknar, bearbetar det medeltida brevmaterialet och utarbetar vissa genealogier. (sid. 36)
* Trots sådana brister måste P:s väldiga diplomatarium ges ett högt betyg, i synnerhet som det är helt fritt från okritiskt, historisk spekulation i götisk anda (sid.37)
* Större värde för en mer källkritisk inriktad forskning har P:s otryckta genealogiska arbeten och samlingar. (sid.37)
 
Sen en annan sak också, men den Erik Julius Björner, som du nämner, var dotterson till häradshövdingen Erik Henriksson Teet. Denne (vars mor var Anna Troilia) företog 1683 en ”Rannsakning av Antiquiteterna i Medelpad”, som än i dag är en värdefull uppteckning av forngravar m.m. Är det någon som kollat upp detta om det finns något intressant? Jag har nog ställt frågan tidigare någonstans, men det kommer ju lätt bort i alla dessa inlägg om saken...

[Göran Johansson]

Den fråga som Leif framför ovan om den angivna källan Siggesönernas från Byresta Genealogie och Ättegren/ den Antiquarien J. T. Bureus trowerdeligen vpsatt hafwer har jag också ställt mig. Hur vet någon vad som tidigare funnits i Johan Bures samlingar? Det är bara att hålla med.

[Leif Persson]

Ja, eftersom han (Peringskiöld) faktiskt ändrar sig från Sparre-ursprunget och meddelar Bures skrift som källa verkar ju som han faktiskt efter sin Medelpadsresa (?) vet att det stämmer..? Vad har han för nytta eller av eller orsak att hitta på denna information om Johans ursprung och släktskap med Christoffer Siggesson tro..?

[Göran Johansson]

Urban Sikeborgs egna omdömen om Peringskiöld är inte rabiata men näst intill (se länken ovan 11 aug 2007 kl. 08.32). Han skriver:  
 
- I personalian, som åtminstone för de äldre leden alltså kryllar av genealogiska vansinnigheter, anges att herr Sigges far varit en kapten Kristoffer Siggesson. Detta tycks vara det tidigaste omnämnandet av denne person. Ingen koppling görs där till Johan Siggessons släkt eller till Norrland.  
 
- Peringskiöld utgår från att personalieförfattaren förväxlat Byestad med Byresta i Skön, som han kände till eftersom han var bekant med Johannes Bureus' släktbok. Och antagligen också därför att det rätt säregna dopnamnet Sigge fanns i båda familjerna.  
 
- Peringskiöld kombinerar därför uppgiften om kaptenen Kristoffer Siggesson (som han enbart känner till genom personalian) med Bureus' uppgifter genom att helt sonika stoppa in denne Kristoffer som en tidigare okänd bror till Johan Siggesson och hänvisa till Johannes Bureus' släktbok - men utan att tala om att vederbörande var helt okänd för denne.  
 
- Peringskiöld är känd för att vara opålitlig, storvulen rudbeckian och för att ha förfalskat anor.  
 
Så jag skulle inte ge mycket för Peringskiölds försök att framställa kaptenen Kristoffer Siggesson som bror till Johan Siggesson.
 
Det är nog som du antyder Leif inte möjligt att utifrån avritningarna av runstenar i Medelpad signerade I.P. bedöma om han gjort dem för egen hand. Skulle kunna vara renritningar som har utförts av honom. Möjligen framgår det av den latinska texten i Biörners skrift. Jag har lagt in ett par utdrag där Peringskiölds namn förekommer nedan under frnna rubtik: Språk, ord och namn, Latin, Latin > Svenska. Jag har fotograferat av samtliga sidor och om du önskar så kan jag maila över dem till dig.

[Göran Johansson]

Avritningarna är säkert utförda av Peringskiöld själv. Två av dem är signerade J. Pering och bör då vara utförda före adlandet 1692. Han bör således ha befunnit sig i Medelpad - kanske på 1680-talet.

[Leif Persson]

Göran, i SBL så nämns att Peringskiöld reste runt med Johan Hadorph från 1683, så din gissning är helt korrekt. Se också på bilden du tidigare lagt in här ovan sign IH och på andra sidan stenen IP...  
 
Ur SBL, band 29, sid 35: Efter några år som studiosus antiquitatum blev P fastare knuten till antikvitetsverket.
Från 1683 var han en av kollegiets båda ritare. Av dessa var den ene året runt sysselsatt
med att rita av bl a mynt och sigill i kollegiet, medan den andre följde Hadorph på dennes resor under den ljusare årstiden för att avbilda runstenar, borgar, kloster, kyrkor med inventarier, gravhögar och andra fasta fornlämningar samt fornfynd i vid mening; skisserna renritades sedan under vintern. Resorna hade förberetts genom de stifts- och landskapsvis påbjudna rannsakningarna efter antikviteter som utförts av prästerskapet från 1666. Under resorna med Hadorph ägnade sig P främst åt runstenarna, men också enstaka kyrkoavbildningar i skissboken Monuments runica bär hans signatur. P skickades snart ut på egen hand, och 1687 företog han en tio veckors resa ”upp åt Lappmarken 29 mil ovan Torneå” för att studera en föregiven runsten med tre kronor, varvid på återvägen över Trondheim även den jämtländska Frösöstenen avritades.

[Göran Johansson]

Intressant Leif, då vet vi bestämt att Peringskiöld varit inne i Sköns kyrka (avbildningen ovan av förkommet fragment). Det vore besynnerligt om han inte då samtidigt konfronterades med myten om Fale hin unge och frågor som rörde Johan Siggesson och dennes släkt.  
 
Christopher Siggesson i Viken sägs i primära källor från Medelpad ha varit landsknekt. Detta skulle kunna vara inledningen till en karriär som krigare och kanske t.o.m. officer. I någon andrahandskälla sägs att han varit hövitsman i Erik XIV:s livvakt. Inte för att jag tror det ligger någon sanning i det, men det vore intressant att känna till vad som hände med soldater som före Johan III:s trontillträde varit så lojala mot Erik XIV som en livvakt kan antas ha varit. Blev de entligade (för att använda ett modernt uttryck) eller gick de gladeligen över i Johan III:s tjänst?

[Göran Johansson]

Siggo Christophori sigill fotograferade och tolkade av Peter Sjölund:


 
Bomärke för Viken i Torp sn

 
Skulle gärna vija återföra dem till diskussionen om det eventuella släktskapet mellan Siggo C. och Johan Christophersson till Stävlö. Det tydliga V-et och M-et  måste rimligtvis ha någon innebörd. Men vad?
 
För egen del tycker jag att de har likheter med bomärkena från Viken, Torps s:n. M-et finns också här och V-et är ställt upp och ner. Jag har under sommaren kollat en del bomärken men inte funnit något bevarat sådant som uppvisar samma likheter som dessa båda råkar göra. Är det en slump?

[Peter Sjölund]

Hittade häromveckan en (tidigare ej omnämnd) källa, vilken borde vara av värde för den som försöker fastställa ett yrke för Christoffer i Viken, Torp s:n.
 
I Västernorrlands läns landskontors handlingar finns en volym (Jordeböcker, volym GIIIa:1) som innehåller bl a fogderäkenskaper för Medelpad år 1580. I dessa räkenskaper räknas det upp ett antal bönder, som fått ersättning för att de haft tillsyn över några av kronans fisken.
 
En av de personer som får ersättning är ”Bonden Christopher Siggesson i Viken.”.
 
Hälsningar
/ Peter

[Höran Johansson]

Det är något skumt med Christoffer i Viken. Han tycks ha varit ägare till hela byn under en period. Trots det låter han värva sig som landsknekt. Försörjningen borde ha varit tryggad av jordbruket.

[Göran Johansson]

Jörgen Blästa år 2001: I Algot Hellboms Bönder och Gårdar i Medelpad återfinns under byn Viken i Torp sn Kristoffer Siggesson, landsknekt död 1601. 1560-1571 ägde han 90 mål, vilket synes vara hela byn (som från 1700-talet kom att bestå av 4 gårdar). 1576-1600 ägde han Viken nr 1-2 och nr 3 ägdes då av kyrkoherden i Torp Martinus Laurentii. 1605-1636 ägdes Viken nr 1-2 av Johan Kristoffersson. Varifrån kan Jörgen Blästa ha fått uppgiften om att Kristoffer var landsknekt?