Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2009

[Göran Johansson]

Enligt en likpredikan dat. 1652 över Margareta Eriksdotters dotterdotter Margareta Jonsdotter, gift med biskop Samuel Enander var nämnda Margareta  en kyrkoherdes dotter. Om detta stämmer, vem var hennes far och dennes förfäder? Margareta Eriksdotter var gift med kh Olof Luth i Horn och bör vara född kring 1568.

[Göran Johansson]

Ett antal kyrkoherdar med namnet Erik diskuterade under andra rubriker. Är någon av dem mer tänkbar som far till Margareta än någon annan? Är källäget så dåligt att det inte går att finna fadern?  
 
Erik Holm i  Styrestad  här.
 
Erik Laurentii  här.
 
Olai, Ericus  
Ericus, Erici (Gåse)  
Erici, Ericus Pastor Sibboensis.  
Erici, Ericus f. omkring 1550 d. 1625.  
Danielis, Ericus   här.
 
Erik Henriksson präst på Öland  här.
 
Ericus i Hjorted  här.
 
Ericus Petri i Nikloai församling (Stockholm) och Erik på Värmdö  här.
 
Herr Erik i Enköping  här.
 
Ericus Petri i Söderköping  här.
 
Dåligt källäge avseende 1500-talets präster  här.

[Göran Johansson]

Ingen av de präster Erik som nämns ovan kan anses vara far till Margareta Eriksdotter. Celibatet, som införts på Skänninge möte 1248, upphävdes officiellt 1536. Det blev inte längre tillåtet för prästen att på katolskt vis leva med en ”hushållerska”, om han inte framgångsrikt kunde stävja sina passioner. Kyrkoherden Erik bör ha varit gift. Vem kan då hustrun ha varit? Och är källäget för kyrkoherdar som levde kring 1560-1570 verkligen så dåligt som Anders Ryberg skriver i länken  här

[Göran Johansson]

Kungateorin igen. Det tycks vara svårt att finna en tänkbar kyrkoherde som far till Margareta Eriksdotter.  
 
Anna Larsdotter var troligen dotter till Lasse skrivare i Stockholm (se nedanstående redovisning hämtad ur Stockholms stads tänkeböcker). Den kungliga vinkällarens föreståndare Sven Jonsson fogade små anteckningar till sina räkenskaper. Av dessa framgår att Anna Larsdotter Kungl. Maj:ts frilla där på gården, bodde på Väntholmen. Väntholmen var också bostad för fogden över Svartsjö län. (Den civila lokalförvaltningen i Sverige 1523-1630, del 1, Joh. Ax. Almquist, s 168-171). Utredningen  här visar också att det fanns ett samband mellan fogden på Svartsjö Måns Persson och Agda Persdotter.  
 
Min teori nu är att Margareta Eriksdotter var naturlig dotter till kung Erik och Anna Larsdotter samt att denna Anna kände Agda Persdotters bror Måns Persson mycket väl; därmed fanns också en koppling till familjen Bååt genom Måns hustru Elin Erlandsdotter[Bååt]. Ett par av nedansstående rättsfall från Stockholm visar också att kungen (Johan III) och dennes maka Katarina Jagelonika tog aktiv del i frågor som rörde änkan Anna Larsdotters familj under den tid då ERIK XIV satt fängslad.
 
Namnet Hille(r) används av Margareta Eriksdotters dotterson Samuel Hiller, se diskussionen  här samt före och efter det länkade inlägget.
 

 
©  
Denna släkttavla är konstruerad av Göran Johansson utifrån bland annat nedanstående mål hämtade ur Stockholms stads tänkeböcker:  
 
1)
SST 1748, s 63f
Tvist om gravsten i Storkyrkan. Ingeborgs och mågen Hans Hilles namn hade huggits in i stenen. Ingeborg påstod att henne förre man Lasse skrivare hade hämtat stenen från Gotland.
 
2)  
SST 1582, s 497
Borgmästaren Sigfrid Jacobsson i Västerås var gift med Elsa Hansdotter vars styvmor Anna var änka efter unge Hans Hille
 
3)  
SST 1575, s 421
Hans Hilles änka Annas förmyndare var Jacob Iffverson och Påvel Sasse
 
SST 1583, s 380
Påvel Sasse och Jören Benick säger upp sitt förmynderskap för Hans Hilles änka Anna
 
4)
SST 1571, s 157
Hans Hilles änka Anna träter med Nils Larsson om hus på Södermalm. Kunglig maj:t som defann sig på Svartsjö hade beslutat att änkan Anna skulle behålla huset. Om Nils Larsson kan visa att han har rätt till huset skall kungen ersätta honom med något annat. Det skulle skrivas in i stadens tänkebok att den som klandrar mot kungens order ska straffas.
 
SST 1571, s 172
En  småsven framförde på drottningens vägnar (Katarina Jagelloika) att saken mellan Hans Hilles änka och Nils Larsson måtte bli avklarad.
 
5)
SST 1571, s 157
Kungens sekreterare Johan Berendes uppvisade ett avtal signerat av Anna Hillens, Joren Beneke och Gilius Sasse vari Anna föreskriver att om hennes son (bör vara styvson) Hans Hille inte betalar en skuld så skulle hennes hus vid Jerntorget sättas i pant.
 
SST 1573, s 261
Mats Persson tilltalade Hans Hille om den danske ”ransun”. Hans Hilles skrivelse lästes upp. Hans Hille lade fram kungens ”försvarsbrev” och nekade till att han aldrig givit ut denna skrivelse. Hans dömdes att betala men  skulle appellera till kungen.
 
SST 1573, s 447
Fortsättning från föregående mål. Hans Hilles handskrift redovisades för rätten. Mot detta lade Hans Hille fram kungens (Johan III)   försvarbrev lyddandes ” efther thet samme Hille sig befruchtade, att Matz Person skulle göre honom någet öffuer wåldh och förkårt för then dansche ransuns betalning, therföre hade H.K.M. (Johan II) taget honom i sitt kongelige förswar, synnerligen för altt öffuerwåldh och orätt, till thes samme Hille framdelis kan och förmå förbemälte Matz Person tilfridz ställe. Datum Sudercöping 2 septembris anno 72”.
 
6)
SST 1575, s 421
Anna Hilles och hennes förmyndare Jacob Iffuerson och Påvel Sasse klagade på att Jakob Hille hade missbrukat hennes sigell. Dottern var gift med Anders Larsson.
 
7)
SST 1550, s 65
Hans skräddares rätta arvingar var borgmästare Peder Nilsson på sin hustru Ålettas vägnar, Påvel van Utrecht på sin hustru  Annas vägnar, Hans Hansson och Gert Hansson. Hans skräddares hustru  och barnens mor var Birgitta.
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-27 13:07)

[Göran Johansson]

Idén om Anna Larsdotter som frillomoder till Margareta Eriksdotter bygger framför allt på det faktum att ett av Margaretas barnbarn utan känd orsak kallade sig för Hiller - Samuel Zackrisson Hiller. Med ledning av namnet Hiller gick jag igenom diverse olika källor för att kartlägga detta familjenamn. Det skulle snart visa sig att namnet Hille (också skrivet som Hiller och Hylle) förekom frekvent i Stockholms stads tänkeböcker for åren 1540-1630. Det fanns endast en släkt i Stockholm med detta familjenamn under de aktuella åren. En svårighet var att endast den äldsta kända borgaren med namnet Hille har omtalats tillägget den äldre i tänkeböckerna - Hans Hille d.ä.. Därefter följde tre yngre generationer av borgare, alla med namnet Hans. Samtliga har kallats för Hans Hille d.y. trots att det handlar om tre olika generationer inom en och samma familj. Vid närmare undersökning av denna släkt fann jag en del intressanta samband.  
 
Hans Hille den äldres son Hans Hilles nr 1 (död senast 1582) skulle visa sig ha blivit gift med Lasse Jönsson skrivares dotter Anna Larsdotter. Anna hade en helbror vid namn Joen Larsson. År 1571 förelades i rätten ett beslut om att Hans Hilles den yngre nr 1 moder Anna Hansdotter (dotter till Hans skräddare, d. före 1550) på kungens order skulle få bo kvar i ett hus på Södermalm trots att det inte stod klart att hennes rätt att disponera huset inte var helt klar. Om det skulle visa att hennes motpart Nils Larsson hade rätt till huset skulle kungen ersätta honom med något annat. Det skrevs också in i tänkeboken att den klandrade kungens order skulle straffas. Också drottningen (Katarina Jagellonica) agerade någon månad senare till förmån för änkan på så sätt att en småsven på drottningens vägnar framfört att saken mellan Hans Hille d.ä.s änka och Nils Larsson måtte bli avklarad.  
 
Hans Hilles nr 1 hade ekonomiska problem ooh kunde för rätten uppvisa ett försvarsbrev från Johan III daterat 1572-09-02, det vill säga under den tid som Erik XIV satt i fängsligt förvar på Örby slott. Vidare finns en anteckning om att den unge Hille hade kungens beskydd för övervåld från fordingsägarens sida.  
 
Änkan efter Hans Hille nr 1 gifte senare om sig andra gången med en person vid namn Stywert . Deras gemensamma son Danckwadt dog i Spanien (källor: Stockholms Rådhus och Råd, del 2, s 30 och SST 1621, s 182). Anna Larsdotter blev slutligen en tredje gång gift med borgmästaren Jacob Eriksson i Stockholm.  
 
Hans Hille nr 1 och Anna Larsdotter hade barnen Elsa Hansdotter och Hans Hille nr 2 (var död 1603). Elsa blev gift första gången med borgmästaren Sigfrid Jacobsson i Västerås och senare med borgmästaren Per Håkansson i samma stad. Hans Hille nr 2 blev gift med Anna Eriksdotter, dotter till borgaren Erik Månsson i Stockholm.  
 
Anna Larsdotter bror Joen Larsson hade år 1563 varit på en resa till Spanien med en trälast på skeppet Den mindre Pelikanen på vilken han vari skeppsskrivare. Han var också delägare i fartyget. Under seglatsen tillbaka till Sverige landade han på Själland. Där fick han berättat för sig att krig pågick mellan Danmark och Sverige. Av det skälet vågade han inte ta sig upp genom Öresund utan sålde skeppet. Övriga delägare protesterade och falllet behandlades i rådhusrätten så sent som 1589. Joen Larsson var vid detta tillfälle död. Han omtalas som morbror till Hans Hille nr 2. Den senare och dennes syster Elsa gift med borgmästaren Sigfrid Jacobsson uppträdde som svarande i detta kravmål.  
 
Nedanstående släkttavla bygger på en mängd rättsfall som presenterats i Stockholms stads tänkeböcker. Den skiljer sig från den släktavla som jag lade in i diskussionen ovan detta inlägg. Anledningen är att jag tidigare missat att det faktiskt handlar om fyra generatior Hille med samma förnamn.  
 

[Göran Johansson]

I Beskrifning öfwer the i Östergötland befintlige städer, slott, soknekyrkor, soknar, säterier, öfwerofficers-boställen, jernbruk och prestegårdar med mera (Carl Fredric Broocman 1760) skrivs Anders Stuart den äldre (Adliga ätten STUART, nr 86) på följande sätt:  ....Uti Choret är Öfwersten wid ÖstGötha Infanterie, Anders Styfwert til Stafsäter, begrafwen, och tages nu hans Grafsten bortt, i hwars ställe en annan af Marmor lägges, med Lagmannens öfwer......  
 
Enligt SST 1597,s 168f var Jacob Erikssons hustru Anna Larsdotter mormor till Danchlöff Stövers (skrevs också Danckwart Styfwert), (Stuart?). Släkttavlan ovan är i detta avseende felaktig.  Det innebär att en okänd dotter (kanske Margareta Eriksdotter i ett första gifte) till Anna Larsdotter varit gift med en man Styfwert (Stuart?) om vars son rådhusrättens protokoll handlar. Det innebär i sin tur att, om denne sons mor vore Margareta Eriksdotter, så skulle den senare kan ha haft ett tidigare giftemål innan hon blev vigd med Olof Luth. Kronologiskt finns absolut inget som motsäger detta. Att en dotter till Erik XIV kan ha gift in sig i antingen den svenska ätten Stuart och/eller den urgamla skotska adelssläkten Stuart (Stewart, Steuart), är således ingalunda uteslutet.
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-29 11:51)

[Göran Johansson]

Margareta Eriksdotter gift två gånger?
Har ändrat föregående inlägg eftersom Anna Larsdotter, möjlig frilla till Erik XIV, var mormor och inte mor till Danckwardt Styfwert.

[Göran Johansson]

Hans Hille den yngre skrev 1637 ett brev till Sigrid Eriksdotters (dotter Erik XIV och Karin Månsdotter) son Åke Henriksson Tott. Har bestätt kopia från Riksarkivet. Det ska bli spännande att läsa innehållet i brevet. Själva existensen av ett brev från denna tid och adressat styrker i viss mån antagandet om att den Anna Larsdotter som omtalas ovan kan ha varit kungadotter. Förvånad över att denna diskussion tycks bli en monolog. Finns det någon som tror att denna tråd kan vara värd att nysta vidare på. Namnet Hiller (såsom den äldsta Hille i Stockholms skrev namnet) och Hans Hilles brev m.m. är mycket goda tecken anser jag. Dessutom är Anna Larsdotters första gifte mycket intressant. Kan det ha varit en man tillhörande ätten Stuart? Den i Spanien döde sonen bar namnet Danckwardt Siwert. Danckwardt - är det inte ett släktnamn och inte personnamn? Det finns en adlig ätt Danckwardt.

[Göran Johansson]

Anteckningen  här hämtad ur Palmskiölds samlingar är troligen korrekt. Observera att han inte nämner något om moderns namn. Modern bör kunna ha varit Anna Larsdotter och förväxlingen med Agda Persdotter kan ha berott på att Anna vistades hos Agdas bror Måns Persson på Väntholmen. Det är ju faktiskt inte säkert att Erik XIV hade fler (frillo)barn med andra än Karin Månsdotter (som också tog hand om Agda Persdotters barn) än de som är omnämnda i diskussionerna här i forumet - Constania, Virginia och Margareta samt möjligen Lowitzia. Anna Larsdotter måtte ha haft en speciell ställning (kanske som mor till ett av kungens barn) eftersom hon följde Karin Månsdotter och Erik XIV till den senares besök i Kalmar 1565 - kanske beroende på att de var mödrar/vårdare till kungens barn?
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-31 13:25)

[Gudrun Wallengren]

Hej Göran,
 
Jeg følger dine indlæg med stor interesse, men har desværre ikke materiale til at gå ind i diskussionen.
Når jeg deltager i en diskussion vil jeg helst kunne komme med noget reelt, ikke bare rose eller kritisere, uden selv at have nogle oplysninger at bidrage med.
 
Men der var jo mange skotter og skotske forbindelser i Skandinavien i 15-1600-tallet, det har vi bl.a. set i diskussionen om slægten Wedderburn, under Växö.
Jeg har for nylig antikvarisk fået købt Thomas Riis: “Should Auld Acquaintance Be Forgot.Scottish-Danish relations c. 1450-1707, I-II”. Odense 1988.
 
Bøgerne medtager også skotter i Skåne, Halland og Blekinge, og kontakter til personer i Skotland i perioden.
 Der er alt, lige fra købmænd og handelsforbindelser til overordnede militærpersoner og menige lejesoldater.
Ved du om navnet Stuart er det samme som navnet Stewart?
Der er mange af navnet Stewart både adelige og menige soldater, nogle få af navnet Stuart og også en enkelt af navnet Stupert.
 
Venlig hilsen
Gudrun

[Göran Johansson]

Hej Gudrun!
 
I Stockholms stads tänkeböcker stavas namnet på flera olika sätt:
 
1589 Stÿwer, Stÿffwer, Stÿuer (förnamnet stavas Danckwardt)
1592 Stöuer, Stöfuer, Stijwer
1597 Stöuer (detta år stavas förnamnet Danchlöff)
1599 Nämns en ryttmästare Hans Stÿfwer (se Elgenstierna, ätten Stuart)
1600 Nämns en sjökapten Per Stÿfuer (har av författaren översatts med Stuart)
1618 En skotsk greve kallas Stwer, Per Stÿfwer nämnd år 1600 kallas Peter Stÿfwert 1618 (kom från Skottland)
 
1612 dog borgmästaren Jacob Erikssons hustru Anna (Larsdotter). Borgmästaren hade en styvson som kallades Danckwart Stywert, d. i Spanien [Källa: Stockholms Rådhus och Råd, del 2, s 30]
 
Det låter som om det skulle handla om namnet Stuart eller Steward. Men man kan ju aldrig vara riktigt säker. Förnamnet Danckwart, Danchlöff är däremot en gåta. Det låter lite tyskt och dessutom som ett efternamn.
 
Det är förståeligt att du som dansk inte har tillgång till material för att gå in i en diskussion. För egen del så uppskattar jag att ha ett bollplank för att testa hypoteser. Anbytarforum brukar vara utmärkt. Tycker det är bättre att gå ut med eventuella fynd såvida man inte har tänkt skriva en liten artikel. Det har tyvärr blivit en ganska hetsig diskussion tidigare i detta ämne och det är förståeligt att någon/några av det skälet avstår. Det är i så fall synd tycker jag.  
 
Vänlig hälsning
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-05-31 16:22)

[Göran Johansson]

Nedanstående släkttavla är konstruerad av Göran Johansson utifrån mål hämtade ur Stockholms stads tänkeböcker och skriften Stockholms Rådhus och Råd, del 2. Den ska endast betraktas som arbetsmaterial.    
 

©  
 
Sambanden med släkten Von der Linde och Peder Hammarskiöld har diskuterats bland annat  här tidigare men i ett annat sammanhang.

[Göran Johansson]

Brev till Åke Henriksson Tott från Hans Hille den yngste i Stockholm daterat juli 1637. Hille begär att Åke Tott ska utse en fullmäktig som kan avsluta ett husköp. Åke Totts mor Cecilia var naturlig dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter.
 



 
Hans Hille den yngstes farfar Hans Hille dy var befryndad med den Nils Andersson som tillsammans med Per Klemetsson, Bertil Schilling m.fl skulle redovisa gods som tillhört Erik XIV och Jöran Persson SST 1570, s 80.  Detta bevisar inget men kan anses vara ett indicium som styrker antagadet att Anna Larsdotter kan ha varit kungens frilla på Väntholmen, där hon bodde tillsammans med Agda Persdotters bror Måns och dennes hustru Märette Erlandsdotter [Bååt]. I kombination med att Hans Hille den yngstes eventuella halvkusin Christina Olofsdotter dotter till Margareta Eriksdotter och Olof Luth hade en son som bar namnet Hiller indikeras också släktskap mellan Margareta och Hans Hille den yngste.  
 
Meddelandet ändrat av passord 2009-06-01 20:47
 
Meddelandet ändrat av passord 2009-06-02 11:00

[Lars Hasselblad]

Hej Göran!
På tiden du får något slags gensvar på dina inlägg.
Att Anna Larsdotter på Väntholmen är en av flera Eriks frillor visas klart av räkenskaperna, bl a nämnda i Ingvar Anderssons monografi över Erik XIV om jag inte missminner mig.
Frågetecknet gäller väl vem som är hennes far?  
Där tycker jag dina indicier känns tämligen övertygande
M v h
Lars

[Carl-Fredrik Hanzon]

Hej Göran!
 
Du skriver att din hypotes bygger framför allt på det faktum att ett av Margaretas barnbarn utan känd orsak kallade sig för Hiller - Samuel Zackrisson Hiller. Utan känd orsak? - jag vet inte det; han var ju född i Gladhammar, där fadern var kyrkoherde. Och glad heter ju på latin hilaris/hilare.  
 
Under 1600-talet var ju just detta att latinisera födelsesocknen eller -gården den vanligaste formen för präster och andra skolade personer att anta ett namn. För präster hade seden att ärva ett släktnamn ograverat ännu inte riktigt slagit igenom på allvar; även präster vars fäder redan hade släktnamn/tillnamn, antog påfallande ofta nya latiniserade namn med utgångspunkt från (den egna) födelseorten. Särskilt anmärkningsvärt är ju detta inte. Inte heller hos adeln hade ännu släktnamnsprincipen slagit igenom fullt ut (även om riddarhusstadgan stipulerade detta). Många ätter använde vid mitten av 1600-talet fortfarande patronymika. Som exempel kan nämnas ätten Natt och Dag, som brukade patronymika in på 1700-talet.  
 
Och fadern, Zacharias Benedicti är för övrigt inte belagd med namnet Retzius. Att han ofta nämnes så i den genealogiska litteraturen är sekundäruppgifter från senare tid. Hade han hetat Retzius hade det väl varit naturligare att sonen tagit detta namn i slället för att anknyta till tämligen avlägsna släktingars namn.
 
Erik XIV:s dotter = Åke Totts mor hette Sigrid; inte Cecilia. Och att kalla henne Erik XIV:s naturliga dotter är väl ändå en sanning med modifikation, eftersom hon, visserligen född före föräldrarnas giftermål, ändå måste betraktas som retroaktivt legitimerad genom detta.
 
(Meddelandet ändrat av Alfred 2009-06-02 14:33)
 
(Meddelandet ändrat av Alfred 2009-06-02 14:38)
 
(Meddelandet ändrat av Alfred 2009-06-02 19:35)

[Göran Johansson]

Tack för respons Lars och Carl-Fredrik.
 
Att han bildat namnet på latiniseringen av Glad i Gladhammar är väl inte uteslutet. Troligen blir det svårt att få fram sanningen om namnet Hiller.
 
Bifogar två släkttavlor hämtade ur tryckta versioner av Stockholms stads tänkeböcker. Det vore intressant att veta hur ni tolkar dessa släkttavlor.
 



 
I den översta nämnes en Margareta H. Jag tolkar H som Hansdotter. Det kan avse en naturlig dotter till Hans Hille dy men det skulle också kunna avse Margareta Eriksdotter som i egenskap av styvbarn burit styvfadern patronymikon. Jag har inte funnit någon notis om denna Margareta i någonannan av Tänkeböckerna. Det skulle också kunna betyda Hille. Hur tolkar ni sambanden i dessa båda släkttavlor? Jämför med den bild ovan som jag lade in 1/6 2009 kl. 12:11. De två översta bilderna hör ihop.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Tolkning av släktavlor i tänkeböckerna.
 
Källorna är i första hand Stockholms Stads Tänkeböcker. Också jubileumsboken Stockholms rådhus och råd, del 2 har varit till god nytta. Den senare kan dock vara behäftat med en del besvärande felaktigheter. En sådan felaktighet tycks vara att författaren påstått att Danckwart Styfwert var styvson till Jakob Eriksson. En kontroll i Tänkeböckerna visar att det fanns två generationer, far och son, med samma förnamn. Fadern dog vid årsskiftet 1591/92 (SST 1592, bl.a. s. 16) då framlidne Danckwardt Styfwerts barns hus såldes. Dennes namne och son dog däremot i Spanien kring 1626. Det innebär faktiskt att Margareta Eriksdotter faktiskt kan ha varit gift med den äldre Danckwart som troligen dog under slutet 1691. Margareta Eriksdotter gifte sig som sagts i tidigare sammanhang den 24/12 1692 med Olaus Clarevallensis. Kronologiska hinder finns således inte.
 
Min tolkning av de släkttavlor och texter som redovisas i SST 1627 s 134f och s 295,  not 362 och SST 1626, s 71 och  s 314, not 69. Framför allt är not 362 mycket klargörande anser jag. Av den framgår att Hans Hilles dotter Elsa gift med Per Håkansson i Västerås var Styfwerts mors halvsyster. Denne halvsyster skulle kunna vara Margareta Eriksdotter. Vidare framgår att Lars Kråkas mor Elin var Styfwerts mormors systerdotter (dvs dotter till Lasse Jönsson skrivare), se Brita på den nedre släkttavlan i föregående inlägg. Ett frågetecken är varför det i samma nots inledning sägs att den unge Danckwart Stywert var Jakob Erikssons styvson (kan vara felskrivning alternativt att hans styvdotters (margareta Eriksdotter?) son kallades styvson. Går det att hänga med?
 
Min tolkning av släkttavlorna i föregående inlägg blir följande:
 

 
Namn med fet blå text förekommer i tänkeböckernas släkttavlor. De enda personer som jag har haft svårigheter att placera är Hustro Inge i den nedre av de två tavlorna och H. Anna 1 i den övre.
 
Vänlig hälsning
Göran
 
(Meddelandet ändrat av passord 2009-06-03 18:37)

[Göran Johansson]

Carl-Fredriks kommentarer ovan om namnets Retzius tillämpning och felskrivning Cecilia i stället för Sigrid är naturligtvis berättigade. Namnet Hiller är däremot lite svårt. Borde han inte som präst ha skrivit Hilarius eller Hilariencis eller något i den stilen. Hiller låter mer som ett släktnamn. Har du några belägg för ditt påstående Carl-Fredrik, eller är det en kvalificerad gissning?
mvh/Göran

[Göran Johansson]

Anna Larsdotter var troligen mor till Margareta Eriksdotter. Har raderat ett antal bilder som fanns här eftersom de av någon anledning irriterar Anders Ryberg - se hans inlägg nedan.  Har själv lagt in ett nytt handskrivet inlägg efter Anders märkliga påpekande.
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-06 21:44)

[Anders Ryberg]

Efter att ha läst ovanstående kan jag med tämligen god säkerhet påstå att det inte tillför något nytt som talar för kungahypotesen. Även i övrigt är texten tämligen spekulativ, då den till exempel förutsätter felskrivningar i domböcker. Jag kan också dra slutsatsen att det är en mycket dålig idé att lägga in egna datorskrivna texter som bilder här på AF, och hoppas att slippa se sådana framöver.

[Göran Johansson]

Tack Anders! Anledningen till att jag la in egen dataornskriven text var att jag vid tillfället inte hade tillgång till min egen dator. Jag hade endast ett USB-minne med den inscannade texten. Vad är problemet? Varför vill du mästra?
 
Det vore bra om du ville precisera dina synpunkter apropå felskrivningar i domböcker! Det vore mer konstruktivt. Tycker din ton låter insinuant. Varför? Trodde i min enfald att det skulle vara slut med sådant.
 
Har gjort en del redaktionella ändringar av texten och en mindre korrigering.
 
MARGARETA ERIKSDOTTERS ANOR
Göran Johansson, Lund 2009-06-06  
 
Utgångspunkt:
 
Anteckningar i den förkomna kyrkoboken från Horn socken. Enligt dessa var Margareta dotter till Erik XIV. I samma bok antyddes också att hon skulle vara född i Borgholm. Däremot lär ingen upplysning ha funnits om hennes mor. Det kan därför antas att E.M. är upphovsman till ryktet om att Agda Persdotter skulle ha varit mor till Margareta.
 
I Palmskiölds samlingar omtalas Margareta inte som dotter till Agda Persdotter. Hon förekommer inte heller i den ofullständiga och delvis felaktiga släkttavla som Hans Gillingstam presenterade i SoH 2001.
 
Tänkbar mor till Margareta Eriksdotter:
 
Det har inte varit möjligt att lägga fast att Margareta var dotter till Agda Persdotter, vilket inte innebär att hon kan uteslutas. Däremot finns anledning att närmare undersöka frillan Anna Larsdotter och hennes relation dels till Agda Persdotter dels personer som kan förmodas ha stått Anna Larsdotter nära.
 
Vad man vet om Anna Larsdotter är att hon bodde på Väntholmen vid Svartsjö slott samtidigt som Agda Persdotters bror Måns Persson var fogde där.  
 
Vidare kan man, av en stambok som tillhört Margaretas måg Andreas J. Saebyensis, dra slutsatsen att familjen känt personer med stark anknytning till Stockholms borgerskap under 1500-talet. Ex-empel är Stephan Lemnius g.m. Agneta Sasse,  Anders Petersson Humbla och Alexander Raab.
 
Om Anna Larsdotter vet man också genom bevarade anteckningar att hon följde med Karin Månsdotter på en resa till Kalmar år 1565.
 
Anna Larsdotter är således, vid sidan om Agda persdotter, ett starkt alternativ som mor till Margareta. Därför har det funnits anledning att försöka spåra hennes bakgrund.  
 
Tänkbar Anna Larsdotter:
 
De tryckta versionerna av Stockholms stads tänkeböcker har varit den främsta källan vid detta sökande. Ett villkor har varit att en tänkbar kandidat med namnet Anna Larsdotter skulle ha påvisbara anknytningar till Borgholm, Kalmar och Stockholm samt dåvarande kungahus.
 
Efter genomgång av samtliga delar av Stockholms stads tänkeböcker framstår en kvinna med namnet Anna Larsdotter som mer sannolik som mor till Margareta Eriksdotter än övriga. Nedan redovisas i sammanfattning tre rättsfall som har varit vägledande eftersom de i samtliga fall pekar på en personlig relation till kung Eriks bror Johan III och dennes maka.
 
I juni månad 1570 kom en småsven och bad på drottningens vägnar att saken mellan Anna (Hans-dotter) Hans Hÿlles och Nils Larsson måtte bli med thet forderligiste afsagdt. [SST 1570-06-14, s 172].
 
Drygt ett år senare tillkännagav sekreteraren Måns Jönsson i samma ärende som ovan att Kungl. Maj:t på Svartsjö hade både hustru Annas framlidne Hans Hilles d.ä. (kallas Hiller i en räkenskaps-bok från 1525) och Nils Larssons bevis om det hus på Södermalm varom de länge hade varit oense. Kungen hade befallt att Anna skall behålla samma tomt, såsom kungens brev lyder och om det visade sig att Nils Larsson har rätt till tomten ville kungen själv vederlägga honom något annat igen. Kungen befallde att det skulle skrivas in i stadens tänkebok att den som dristade klaga mot kungens beslut skulle straffas. Nils Larsson och kungens köpman Anders Larsson på hustru Annas vägnar var närvarande i rådstugan. [SST 1571-07-14, s 157-158]. Johan III åtog sig alltså att skaffa en ny tomt åt Nils Larsson.  Detta tyder på att det bör ha funnits en personlig relation mellan Johan III, dennes dåvarande hustru Katarina Jagelonika och Anna Larsdotters svärmor som då var änka för andra gången. Anna Larsdotter var då gift med en son till den gamle Hans Hille.
 
Att Johan III haft en speciell relation till Anna Larsdotters familj understyrks slutligen i ett rättsfall från 1573. Ett kontraktet daterat Köpenhamn 1568-09-13 lästes då upp. Målsägaren Mats Persson krävde 500 daler som tillkom dennes styvbarn. Han begärde upprättelse och ränta på pengarna. Hans Hilles lade vid samma tillfälle fram kungens (Johan III:s) försvarsbrev som hade följande lydelse: Eftersom Hille fruktade att Mats Persson skulle använda övervåld mot honom med anledning av den danske ransuns betalning, tar kungen honom i sitt kungliga försvar, i synnerhet mot allt övervåld och all orätt, fram tills dess Hille senare kan tillfredsställa Mats Persson - dat. Söderköping 1572-09-02. [SST 1573-05-25, s 446-448]. Den omtalade Hans Hille var son till Anna Larsdotter.
 
Jag har valt att undersöka denna Anna Larsdotter vidare.
 
Anna Larsdotters fäderne:
 
En tvist om en gravsten i Gråmunkeholmskyrkan gav svaret på Annas härstamning. I rådhusrättens protokoll redovisas namnen på såväl fadern som modern. Fadern kallas Lasse skrivare och moderns namn var Ingeborg, (omgift med Söffren Jute, fogde i Västerås).  
 
Målet innebar i korthet att en Tileman Abraham var oense med Söffren Jutes änka Ingeborg om en liksten i kyrkan på Gråmunkeholmen. Ingeborgs måg Hans Hille (Anna Larsdotters man) hade efter svärmoderns befallning låtit hugga in hennes förste man Lars skrivares och sitt eget märke på den aktuella likstenen. Hans Hille återgav sin svärmors Ingeborgs berättelse och förklarade att änkan Annas salig man Lasse skrivare hade låtit hämta stenen på Gotland. Tileman Abraham fick rätt. Ingeborgs och Hans Hilles namn och bomärken skulle avlägsnas från stenen [SST 1578--10-18, s 63-65].
 
Med ledning av denna information var det möjligt att också spåra en bror till Anna Larsdotter vid namn Joen Larsson. Dennes arvtagare tvistade med ett antal stockholmsredare om ett fartyg som Joen hade sålt till en italienare. [SST 1589-08-23, s 83-91]. I detta mål bekräftas återges åter igen namnen på syskonens mor och far. Fadern kallas denna gång Lars Jönsson.  
 
Därmed var frågan om Anna Larsdotters närmaste anor klarlagd.  
 
Samband med Kalmar och namnet Margareta:
 
I Stockholms stads Tänkebok för 1626 finns i en not på s 314 en anteckning om att det i konceptprotokollet till Tänkeboken 1626-05-13 inhäftats en mindre lapp med tergalpåskrift Dittlofz arflinia, 7 juni 1626 och en släkttavla. Detta är synnerligen intressant eftersom det dels bevisar samband mellan Anna Larsdotter och Kalmar (hon hade syskon där) dels bevisar att Anna Larsdotter hade en dotter som hette Margareta! Denna Margareta tycks ha varit gift med stockholmsborgaren Danckwart (Dettlöff) Styfwert, död kring årsskiftet 1591-1592. I äktenskapet fanns av domboksanteckningarna att döma en son som bar samma förnamn som fadern som sades ha dött i Spanien 1626. Anledningen till att frågan togs upp i rätten var en tvist om arvet efter den unge Danckwardt Styffwert. Ärendet behandlas i SST 1626-06-07, s 210-211 och SST 1627-10-29, s 134-135. I det senare protokollet förekommer ytterligare en släkttavla.
 
Eventuellt samband med Borgholm:
 
Eftersom Lasse Jönsson skrivares familj bevisligen hade släkt i Kalmar så har det legat nära till hands att undersöka om någon källa kunde ge klarhet om Margaretas koppling till Borgholm (jfr den texten i Horns förkomna kyrkobok). Den rätte fadern Lasse Jönsson har inte gått att finna i Stockholms äldre tänkeböcker före 1566. I SST 1566-01-21, s 308-309 redovisas ett arvsärende vari en syster och en bror till Lasse Joensson omnämns (patronymikon skrevs inte Jönsson vid detta tillfälle). Deras namn var Gertrud Joensdotter och Niels Joensson. Lars Joenssons änka Ingeborg är omnämns också.
 
Margareta kan vara född under de år då Erik XIV fortfarande var hertig. Gustav I:s registratur fråm år 1558 innehåller två anteckningar där namnet Lars Jönsson förekommer. I det ena fallet en notering daterad Kalmar 1558-12-13 med följande text: Till Lars Jönsson låtha Hans Helssing på Borckholmen (Borgholm) bekomma korn till borglägherhästarna. I den andra noteringen, också från Kalmar, skriven 1558-12-13 lyder texten: Till Lars Jönsson låtha Joen Ferla i Loffta, Perss-näs sochn (ligger på Öland), som hafver uptaghit ett ödesheman, vara skattfrij ett åhr.  
 
Denne Lars Jönsson torde ha varit kungens fogde på Öland åren 1558-59 (källa: J.A. Almquist, Den lokala civilförvaltningen i Sverige) och kan därefter ha flyttat till Stockholm. Det är inte en alltför grov gissning att han dessutom är identiskt med den Lars Jönsson som enligt beläggen ovan var far till Anna Larsdotter. Därmed finns ett möjligt som samband också med Borgholm; en bekräftelse på att uppgiften i Horns kyrkobok i detta avseende kan vara korrekt. Margareta Eriksdotter kan således ha fötts hemma hos morfadern på Öland.
 
Slutsats:
 
I och med ovanstående fynd från primära källor är jag för min del beredd att med tämligen god säkerhet påstå att Margareta Eriksdotter var dotter till frillan Anna Larsdotter och Erik XIV. Hen-nes första äktenskap med Danckwatft Styfwert (Stuart?), död kring årsskiftet 1591-1592 stämmer ur kronologisk synpunkt väl överens med det senare äktenskap som ingicks 1592-12-24 med kyr-koherden Olaus S. Clarevallensis (källa: Gravhäll i Horns kyrka).
 
En annan slutsats är att uppgiften i den bevarade likpredikan efter biskop Enanders hustru som säger att Margareta Eriksdotter skulle ha varit dotter till en kyrkoherde definitivt kan vara felaktig.  
 
PS
En dotterson till Margareta Eriksdotter var präst och kallade sig för Samuel Zachariae Hiller. Näm-ner det som ett kuriosum eftersom det var just så som Anna Larsdotters svärfar skrev sitt namn 1525. Samuels namn kan också vara en latinisering av födelseorten Gladhammar där hans far var kyrkoherde. Hilare på latin betyder ungefär glad. Visserligen kan man tycka att det latiniserade namnet borde vara antingen Hilarius alternativt Hilariensis eller i försvenskad form Hillar.
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-06 21:30)
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-06 23:00)

[Göran Johansson]

Den nedre av de två släkttavlor som jag lagt in tisdagen 02 juni 2009 kl. 17:02 innehåller ett antal förkortningar H. som jag i fallet Margareta trott vara en förkortning av hennes patronymikon. Samma beteckning förekommer i anslutning till andra kvinnonamn på samma tavla och är sannolikt en förkortning av hustru. Det står således inte Margareta H[ans]dotter. Budskapet måste vara att Margareta var gift.  
 
Ifråga om scannade bilder - Anders Ryberg har faktiskt en stor poäng. Det inser jag nu. Det är inte möjligt att göra sökningar i scannade bilder och det är definitivt en stor nackdel. Texten blir också onödigt otydlig och kan inte förstoras av dem som har svårt att se.

[Anders Ryberg]

Jag noterar ett par saker i den nedre av de scannade släkttavlorna ovan:
 
1 Margaretas far anges heta Hans.
2 För de kvinnor som bevisligen anges som hustru står H. före ett förnamn skrivit med stor bokstav.
3 För Margareta står efter hennes namn H.dåtter. Före hennes namn står inget H.
4 Margareta anges ha annan mor än Elsa Hansdotter.
5 Elsa Hansdotter anges vara Halfsyskon till Margareta.
6 Elsa Hansdotter tilldöms arvet efter Margaretas son.
 
Om vi börjar med det faktum att Elsa ärver Margaretas son, så borde hon inte göra detta om han har några levande hel- eller halvsyskon. För att för ärva sin halvsyster måste Elsa också ha antingen gemensam far eller mor med Margareta. Av släkttavlan framgår att de har olika mor. Alltså återstår att de har gemensam far. Elsas far heter bevisligen Hans. För Margareta anges H.dåtter efter hennes namn, vilket mycket väl kan vara en förkortning för Hansdotter. Det av Göran föreslagna alternativet att H här skulle stå för hustru är orimligt, eftersom det alltid står framför kvinnans namn, och att vi med hänsyn till tidens anda och lagstiftning kan utesluta att Margareta hade en hustru vid namn dåtter.
 
Alltså kan vi av släkttavlan dra slutsatsen att Margareta är dotter till Hans Hille, i ett annat äktenskap än Elsa, och att hon inte hade några ättlingar vid livet 1626. Förvisso finns ju en teoretisk möjlighet att hon ändå är dotter till någon kunglighet eller kyrkoherde som hamnat i hennes mors säng på något sätt, men hon är inte den Margareta som är gift med herr Olof.
 
Jag ser för övrigt fram emot en redovisning av Göran av dels hur många kyrkoherdar med namn Erik som finns i Sverige 1555-1595 (för Margaretas far kan ha blivit kyrkoherde efter hennes födelse, om han nu var det), dels hur stor del av alla pastorat där det finns komplett kyrkoherdelängd för dessa år. Jag tror fortfarande att det är den bästa vägen att lokalisera Margaretas far.

[Göran Johansson]

Tidigare har jag själv varit inne på samma linje som Anders - det vill säga att Margareta skulle vara dotter till Hans. Fann nedanstående not 362 i den tryckta upplagan av SST 1627.  
 

 
Av noten ovan framgår tydligt att Per Håkanssons hustru Elsa och den unge Danckleefs mor (den nedre stamtavlan här) var halvsystrar. Hustru Elsa Hille g.m. Per Håkansson i Västerås var bevisligen dotter till Hans Hille. Slutsatsen måste bli att de båda systrarna måste ha haft samma mor och olika fäder, eller hur? Därför tror jag faktiskt att Margareta H.Dåtter betyder dels att Margareta var dotter till H. Anna [Anna Larsdotter] dels att hon var gift med Danckleffs far [Danckwardt Styfwert] - jfr försök till tolkning av släkttavlan här
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-07 15:34)

[Anders Ryberg]

Av den nedre släkttavlan kan man även utläsa att Elsa mor heter Ingeborg. Eller hur tolkar du den saken? Inte en enda linje är ju dragen från Anna till Elsa Hansdotter.
 
Hur tolkar du det faktum att Margaretas son ärvs av moderns halvsyster och inte av några egna halvsyskon eller syskonbarn? Tyder för mig på att Margareta (oavsett föräldrar) saknar (legitima) ättlingar. Det vill säga, att det inte rör sig om herr Olofs hustru, som fick barn i sitt andra gifte.
 
I så fall bör samtliga inlägg här utom de två första flyttas.

[Göran Johansson]

Elsa Hilles mor hette Anna Larsdotter och inte Ingeborg, det råder ingen tvekan om den saken [SST 1578--10-18, s 63-65 Tileman Abraham hade trätt med Söffren Jutes änka Ingeborg om en liksten i kyrkan på Gråmunkeholmen sedan 1575 på grund av att hennes måg Hans Hille efter hennes befallning hade låtit hugga in hennes förste man Lars skrivare och sitt märke på likstenen. Hans Hille återgav sin svärmors Ingeborgs berättelse att hennes salig man Lasse skrivare} hade låtit hämta stenen på Gotland]. Elsa hade en helbror med samma namn som fadern, Hans Hille.  Här finner du den yngste Hans Hilles anor i Stockholm.  
 
Det var den senares son Lars Kråk som tog upp fallet i rådhusrätten. Saken handlade om att lägga fast om syskonen Elsa och Hans Hille var närmare släkt med den unge Danckwardt Styfwert än Elin i Kalmar och inget annat. Det handlade inte om ett komplett arvsskifte - det var en tvist! Att bokhållaren Erik Erikssons hustru kom med i bilden berodde på att Per Håkansson i Västerås sa ifrån om att frågan också berörde hennes broder i lika mån.

[Anders Ryberg]

Jag inser inte på vilket sätt Hans Hilles svärmöderne säger något om Elsa Hansdotters möderne? Var i SST 1578-10-18 s 63-65 står det om Elsa? Och var framgår det att Elsa och Hans är helsyskon?
 
Oavsett om det var ett komplett arvskifte eller inte så förekommer inte bakarv med mindre än att 1) den döde saknar ättlingar eller syskon, så väl hela som halva, eller 2) ett testamente som föreskriver detta föreligger. Eftersom vi kan utesluta alternativ 2 kan vi konstatera att Dankwardt inte hade några kända syskon eller ättlingar. Annars hade inte hans mormors familj haft rätt till ett nickel i arv. Detta faktum går inte att komma runt som jag ser.  
 
Dessutom vet vi en sak till om Dankwardt, som jag missade. Hans styvfar heter Jakob Eriksson. Detta innebär att hans mor Margareta i sitt sista gifte måste ha varit gift med en Jakob Eriksson i Kalmar, vilket väldigt starkt talar emot att denna Margareta är identisk med kyrkoherdehustrun i Horn.
 
Så jag vidhåller. Detta spår är väldigt fel.

[Göran Johansson]

Man kan aldrig läsa tillräckligt noga. Jag har missat att den Danckwart Styfwert som dog säga vara styvson till Jacob Eriksson (egentligen styv sonson). Troligen var den Danckwardts far, mor, farfar, farmor och morfar döda när Anna Larsdotter gifte sig för sista gången. Jacob Eriksson var borgmästare i Stockholm. Anna Larsdotter dog 1612 och Jakob Ericsson 1620.
 
Då bör bilden se ut så här:
 
Anna Larsdotter, d. 1612
Partner 1) Erik XIV?
Make    2) N.N.
Make    3) Hans Hille, borgare i Stockholm, d före 1582
Make    4) Jacob Eriksson, borgmästare i Stockholm, d 1620
 
Hennes barn i de olika partnerskapen/äktenskapen:
1. Margareta Eriksdotter?
2. N.N. gift med Danckwart Styfwert d.ä. d. 1591 i Stockholm
   Barn:  Danckwart Styfwert d.ä. d. 1626 i Spanien  
3. Elsa Hille, g1 med Sigfrid Jacobsson, g2 med Per Håkansson
3. Hans Hille d.y.
 
Släkttavla i grafisk form:


 
 
SST 1583, s 384 Borgmästaren i Västerås Sigfrid Jacobsson upplät på sin hustrus broder unge Hans Hilles vägnar två träbodar och tomterna under dem till Anders Larsson.
 
Vidhåller min hypotes.
 
(Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 05:05)

[Anders Ryberg]

Jag vidhåller mina invändningar, att du inte presenterat några belägg för utom att det passar din hypotes för att Ingeborg inte var Elsas mor och att Jakob Eriksson inte var gift med Dankwardts mor.
 
Du har heller inte presenterat någon rimlig förklaring varför Dankwardts mormors systerdotter skall ha ärvt ett nickel efter Dankwardt, trots att han enligt dig skall ha haft halvsyskon och för den delen egen styvfar vid livet 1626 (varför nämna hans mors styvfar när han har en egen vid livet?). För övrigt motsäger du dig själv när du skriver att Danckwardts mor var död när hans mormor gifte om sig sista gången. Den Margareta Eriksdotter du försöker få till mor dog ju trots allt 1618, alltså sex år efter det dödsår du hävdar för Jakob Eriksson.
 
Nej, denna hypotes håller inte heller. Dina försök att argumentera för den visar bara på allt fler svagheter.
 
När skall du börja att systematiskt inventera präster och ta reda på exakt hur dåligt källläget på den punkten är?

[Göran Johansson]

Ingeborg var änka efter Lasse skrivare och hennes måg svärson hette Hans Hille. Ingeborg dotter var Anna Larsdotter som i sitt sista äktenskap blev gift med Jacob Eriksson. Elsa var som tidigare visats bror till Hans Hille.
Hur förklarar du annars nedanstående text från 1578?
 


 
Uppriktigt sagt så har jag inte lyckats tolka arvslinjerna som redovisats i ovan 02 juni 2009 kl 17:02. Enligt den övre ser det ut som om Danckwardt Styfwert var son till en Anna. Längst upp till vänster på samma bild står det dessutom att klander på arf efter s. Jacob Erichsons hus. sån Danckwartt. Min bild 08 juni 2009 kl 04:58 är således fel i detta avseende. Anna Larsdotter bör ha varit gift med den äldre D. Styfwert och den i Spanien avlidne var deras son. Hur tolkar du f.ö. bilderna?
 
PS
Glöm inte att det var ett klander av arv. Visst kan det ha gått en del nickel till Margaretas familj.
 
Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 11:31
 
Meddelandet ändrat av Passord 2009-06-08 11:49