De Wahl / De Wall / De Val / Dewall / Devalt

[Anders Pemer]

Ah, jag satt med ett påbörjat inlägg i formuläret här. Det slår i alla fall fast att han var ogift. Och det identifierar ingen Vilhelm Niklasson Andersson.
 
Man hittar också en Petrus Devall Grillom, där angiven född 1785, med samma utnämningsår, så det är väl helt enkelt en första tjänstgöringsplats.

[Anders Pemer]

Ah, nu hittade jag Petrus Tysk i Boteå husförhörslängd 1831-40. Med anteckning död i Stockholm 31/1 i kolumnen för 1839. AID v121127.b65.s58.
 
Då var alla frågetecken uträtade kring honom.
 
Det konstiga som finns kvar på Gålsjö-grenen är hur trovärdig uppgiften är om den andre båtsmannen Vilhelm Niklas Andersson Devall utan några så mycket som årtal för födelse och död...
 
...och vad det är för en Anders Devalls son Johan ifrån Gålsjö bruk som begravs i Boteå bönsöndagen 1783. Det finns inte ens någon Anders Devall känd i rätt ålder för att ha små barn, mer än den Anders som redan hade en vuxen Johan vid den här tiden. Och han var vid tidpunkten änkling. och inte omgift ännu. Första hustrun född 1720 hade dött året innan, och de hade knappast några yngre barn än de som är kända, som har fötts fram till 1763.
 
Det troligaste verkar ändå vara att något är fel med den här begravningsnotisen. Födelse- och dödböcker från tiden finns scannade och det finns inga som helst spår av att det skulle ha funnits en ytterligare okänd Anders Devall som skulle ha fått en Johan som dött som barn 1783, men inga andra barn, och inte själv vara känd som död. Kanske förnamnen är rätt, och det var ett misstag att denne Anders skrevs in som Devall?

[Anders Pemer]

Javisstja, jag har ju inte rapporterat här i tråden om ett tidigare problem som ventilerats här. Den mystiska Augusta Albertina (Stamm) de Wahl, som kom till familjen de Wahl i Flasta och i andra husförhörslängden där fick namnet ändrat till de Wahl.
 
Men på Familysearch.org snubblade jag över uppgiften att hon ingår sitt äktenskap med Carl Wilhelm Cederholm, eller tar ut bröllopslicens, den 2 november 1881 i New York. Där är angivet att fader är Oscar de Wahl.
 
I Skoklosters husförhörslängder när hon bor med familjen de Wahl står hon ju född i Sankt Per, men jag tror det var så att jag började följa henne bakåt i husförhörslängderna. Någonstans fick jag i alla fall uppslaget född samma datum i Skokloster. Och i Skokloster födelsebok fanns hon ju, det var där modern bodde, men hon var införd i hemortens födelsebok med notering nedkomst Sankt Per. Däremot uppenbarligen inte i Sankt Pers födelsebok.
 
Modern Margareta Sofia Stamm, f 1829 16/3 i Sankt Per, d 1905 14/1 i Vassunda, hade även en oäkta son Johan Gustaf, f 1855 6/11 i Skokloster, d där samma år. Jag gissar väl att det är troligt att Oscar de Wahl var också hans far.
 
(Meddelandet ändrat av Pemer 2015-07-29 02:42)

[Anders Pemer]

Familjen Cederholm kommer åter från New York till faderns födelseort Ängelholm och bor där några år på 1880-talet. Där framgår att 1881 2/11 är just vigseldatum. Där dör den ende son som dessförinnan fötts i Brooklyn, men föds också fjärde barnet och tredje dottern. Sedan har de av allt att döma emigrerat på nytt, men utan att ta ut flyttbetyg. De står 1890 som kvarstående obefintliga. När jag började googla på de så långt levande döttrarnas namn hittar jag någon sökträff inne på Ancestry där dottern Ida Augusta, f 1882 7/7 i Brooklyn, verkar ha levt till 1939. Verkar vara en dödsruna från tidningen Brooklyn Eagle måndag 13/11 1939, sid 9. Någon med Ancestry-abonnemang som kan kolla in denna?
Systrarna var Anna Charlotta, f 1883 7/11 i Brooklyn, och Lilly Ingeborg, f 1886 8/11 i Ängelholm. Det verkar finnas liknande för Lilly på Ancestry från 1962 också.
Just det, nu sökte jag på Familysearch. 1900 är de mycket riktigt i Brooklyn och har efter återemigrationen också fått tvillingar Esther och Ruth, födda i augusti 1889. Ida var också gift med en Leonard Carlson och hade en son William D. Carlson.

[Anders Pemer]

Sedan jag gick igenom alla grenar för bortåt åtta år sedan har det nu inför publiceringen i Svenska Släktkalendern 2016 av alla agnatiska släkter av de Val-stam varit dags att gå igenom allt med lupp, och under åren som gått har både än fler yngre släktmedlemmar hunnit bilda familj, och några ytterligare barn till kvinnliga Devall bytt till mammas namn, och i något fall bildat familj också. Dessutom upptäckte jag på två helt olika håll söner jag har missat i deras familjer när jag först utredde grenen - hårresande!!! - som i bägge fallen hade agnatiska grenar fram till våra dagar och innebar bortåt ett tiotal familjetabeller till vardera.
 
Därmed har antalet familjetabeller i uppställningen av agnatiska ättlingar till Johan de Val plus alla familjer där kvinnliga medlemmar för sitt släktnamn vidare passerat 400 med råge. Från stamfaderns familj 1 utgår nu familjer 2, 102, 106, 116 och 427. Efter de 429 familjerna har specialfallsgrenarna Nylander och Lundholm familjer 430-448 och 449-450, och sedan sträcker sig uppställningarna av obefryndade släkter med liknande namn fram till familj 496.
 
Den ena släktmedlemmen jag hade missat första gången var en äldste son på äntligen upptäckte Olof Janssons gren och innebar alltså en ny huvudman av släkten totalt sett. Det dråpliga var att huvudmannaskapet därmed gick över från en Leif Johansson till en annan Leif Johansson...

[Anders Pemer]

För övrigt blir det någon form av släktträff lördag 19 september för att äntligen bilda de Valska släktföreningen. Schemat är lite lösligt planerat med besök på Adolf Fredriks kyrkogård och Anders de Wahls grav 14.00, att allt avrundas med middag på lämplig restaurang och att det däremellan avhålls en konstituerande stämma med beslutet att bilda, anta stadgar och välja en interimistisk styrelse fram till första ordinarie släktmöte med släktstämma. Antingen om jag skakar fram en möteslokal för det, eller om vi helt enkelt tar det på restaurangen före middagen. Medlemmar av den norska grenen de Wahl (en kvist av Gålsjö-grenen) överväger att resa hitåt för att vara med!

[Anders Pemer]

Ja, jösses... Johan Devall, 1696-1743, hade ju även Johan, omnämnd som 13 år gammal 1736 (en anteckning i Romfartuna hfl 1727-40 Devals son Johan 13 år 1736 kan intet läsa, fadren tillsagd låta lära honom). Hans födelsedatum i Dalkarlstorp i Kila, 1723 3/10, var ju också bland dem jag hittade via familysearch när jag sedan snart hittade Olof Jansson och började spåra upp hans agnatiska ättlingar. Hellerström postulerade 1958 denne Johan som troligen död ung.
 
Jo, han dog rätt ung, han var bara 33. Personalierna i Svedvis dödbok nämner t o m att parentes var klensmed mäster Johan Dewall och Elisabet Olofsdotter. Jag lyckades få syn på Jan Jansson f 3 okt 1723 i Västerås-Barkarö husförhörslängd 1750 (ni kan tänka er mitt glädjevrål...! ), utflyttad till Svedvi, och... ja, han hade familj!  
 
Två döttrar varav den ena dog som liten och två söner, som båda rörde sig en del till moderns födelseort Dingtuna och tillbaka till Västerås-Barkarö där en yngre av dem blir soldat Olof Bång eller ofta stavad Bong och får flera barn. Men det råder ett glapp i Barkarö. Hfl AI:4 kallas för 1750-1796 i källorna men verkar inte ha förts längre fram än till 1794. Femman börjar 1797. Soldat Bong/Bång och hela hans familj har lyckats lämna socknen precis i den skarven. (Olof Bong/Bång alternativt bara Jansson, brukar bara nämnas f 1755 i Svedvi, men datumet är 1755 24/8.)
 
Hans äldre bror Johan, f 1751 4/6 i Svedvi, lämnar 1763 Barkarö By/Barkarby i Västerås-Barkarö för destination som jag inte klarar att läsa. Lägger strax fråga under Läshjälp.

[Anders Pemer]

Ah. Läshjälpen löste sig till sist äntligen på Facebook precis innan jag hann skriva under Läshjälp.
 
Den tredje generationen i rad som är att beteckna som J(oh)an J(oh)ansson flyttar 1763 bort vet ej hvart.

[Anders Pemer]

Nej, nära släktingar minns inte alltid så bra. Det är inte den nye Leif Johansson som är huvudman utan en avliden äldre brors son med förnamn Roine. Så länge nu Olof Janssons gren förblir huvudmannagren i nutid. De försvunna bröderna från igår ska naturligtvis hittas, någonstans tog de ju vägen och säkert inte långt bort heller... det kanske inte hinner utrönas i tid till släktkalenderpubliceringen, bara...
 
Sedan kanske ingen av dem har agnatiska ättlingar till nutid ändå. Desto löjligare att jag fick upp spåret efter grenen så här sent inpå att boken ska vara klar. (Nåja, det är förmodligen runt en månad kvar, i vart fall.)

[Anders Pemer]

Oh, jag har ju tänkt i minst någon veckas tid att jag skulle komma hit och nämna det konstituerande möte för att bilda de Valska släktföreningen som just nu pågår online. De norska släktingarna som hade tänkt komma tvingades lämna återbud en dryg vecka innan, så den löst hållna släktträffen som var planerad till nu i lördags ställdes in.
 
I stället öppnade jag ett virtuellt möte på den blivande föreningens hemsida och tänker att en motsvarande släktträff med ett första årsmöte i stället hålls preliminärt lördag 14 maj 2016.
 
de Val-ättlingar som vill skriva in sig i historien som närvarande vid det konstituerande mötet kan gå in och delta på det på adress http://dewahl.pm1.se/mote/
 
Det är ju inte jätteviktigt att massor är med och vi är nu fyra personer som har röstat ja, så föreningen är nu äntligen i princip bildad. Rent formellt blir den väl det när mötet har avslutats och protokollet från det är utskrivet och justerat. Men som sagt, om det är någon presumtiv medlem som finns här omkring och kommer att vilja gå med, så finns möjligheten att bli en av grundarna.

[Marianne Elfström]

På sidan 210 i boken Den vite mannens grav (1986) av John E Persson, nämns bl a att Arvid de Wahl, 1870-1955, gjort Kongo-tjänst som maskinist 1894. Enligt boken var Arvid bror till skådespelaren Anders de Wahl.

[Anders Pemer]

Ah, tjänst i Kongo? Spännande! Ja, det stämmer, han var Anders bror. Han har ättlingar kvar med nanmet via en sondotter.

[Marianne Elfström]

Jag kan ju lika gärna skriva av hela biografin - det är inte så många rader;
 
I Kongotjänst:
1894-09-06--1894-12- C.C.F.C [= Compagnie du chemin de Fer du Congo]
Efter folkskola arbetade han i mekanisk verkstad i Göteborg och Stockholm till 1888. Seglade eldare i svenska och utländska ångare till 1892. Avlade andremaskinistexamen i Stockholm 1894 och övermaskinistexamen som privatist samma år.
Anställd som maskinist och befälhavare på den lilla ångaren ROUBAIX. Insjuknade i feber och måste återvända till Europa.
Därefter maskinist i svenska ångare till 1897 då han efter självstudier antogs som elev vid KTH och avlade civilingenjörsexamen 1900. Lärare vid Navigationsskolan i Stockholm, lektor 1931, pensionerad 1936.
Tillfällighetspoet.

[Anders Pemer]

Tackar!

[Ewa Sandberg]

Stina Greta Devall f 1842-06-06 flyttar från Gålsjö bruk 1860-10-18 till Forsse (?) Gålsjö B:1 (1850-1877) Bild 11
Vart tog hon vägen?

[Anders Pemer]

Forsen i Långsele. Där dör hon redan 1866-04-14.
 
Gift 1861-10-20 m Olof Sidén, f 1833-08-15, arbetare, i hans 1:a gifte (g 2:o 1868-12-20 m Stina Lisa Berglund, f 1836-07-01, d 1897-09-30.
 
Stina Greta och Olof hade barnen Carolina Elisabeth, f 1862-09-23 i Långsele, d där 1863-02-18, Greta Helena, f 1863-12-18 i Långsele, och Johan Olof, f 1866-02-15 i Långsele.

[Ewa Sandberg]

Tack Anders

[Karin Weilow]

Hej!
 
Har under förra året "hittat" en ny släktgren där jag tidigare kört fast, med hjälp av Margareta Eriksson, som spårat att jag sökt info tidigare. Hon lyckades korskoppla våra uppgifter och med det så har jag släkt i Laxbro – via Michael Hindersson och Maria van Gents dotter Annika.
 
Nyfiken som jag är så har jag Googlat en del och hittade dels denna tråd, dels en sida om släkten de Wael mfl; https://www.genealogieonline.nl/stamboom-geerts/I15853.php
 
Här finns Maria van Gents släkt bakåt och jag har tidigare hittat att hennes farfars mormor hette Reijnsje Jansdochter de Wael (olika stavningar har dykt upp tex Reysent Jan Vrnckenzoondr. de Wael)
Samtliga anger hennes dödsår till 1567, Amsterdam.
 
Nu till min fråga - finns det någon här som vet om uppgifterna i länken ovan stämmer?
Klart man ska ta allt med en nypa salt och verifiera allt, men det vore intressant att höra vad ni har för kunskap och åsikt.
 
Från ett inlägg 16 april 2010 skriver Anders Pemer; ”Peter och Maria van Gents farfars mormor var en Reysinck de Wael av den de Wael-släkt som i Arthur de Waals bok räknas som släkten de Wael från Haarlem, där de tidiga leden verkar ha varit skrivna de Wael van Rosenburg.”
 
Någon som har forskat på de Wael från Harleem eller vet mer om hur man ska söka vidare?
 
Med vänliga hälsningar
Karin

[Anders Pemer]

Nu är Svenska Släktkalenden 2016 utkommen, med 72 sidor Dewall och de Wahl. Jag och släktföreningen förfogar över än så länge knappt 70 exemplar, som kan köpas för medverkarpriset 600 kr, då även inklusive frakt. Är du ättling och vill gå med i de Valska släktföreningen får du medlemskapet på köpet också.

Artikeln innehåller många tillägg och korrigeringar till Erik Hellerströms artikel 1958. Vilken agnatisk de Val-gren kan t ex en soldat Bång, som slutar sina dagar på Landsberga ägor i Biskopskulla höra till? Vi kan väl säga så mycket som att hans far kallas troligen död ung i Hellerströms artikel. Och hur var det nu med gifte drängen Olof Jansson, f 1731, utflyttad 1756 till Västra Ryd? (Han är numera konstaterad fel Olof Jansson, inte någon de Val-son alls. Dessutom har han återupptäckts tillbaka i Västerås-Barkarö några år senare. Men det fanns en son Olof i familjen. I själva verket född 1725.

[Kjell Lindblom]

Jag har tagit del av den förnämliga utredningen i Svenska Släktkalendern 2016 och har ett par frågor gällande någon/några tidiga Marcus de Wall /de Waal/de Walk i Stockholm Jacob och Johannes fs.

Två vigseluppgifter från 1688 och 1693 (AID:v86363.b164.s248 resp AID:v86364a.b1900.s185). Den ene kallas ryttare under Kungl Livregementet, den andre skräddare. Kan det vara samme Marcus med omgifte?

Skräddaren får dessutom en dotter Catharina döpt 16/4 1696 i Jacob och Johannes fs (AID:v86364a.b1030.s98). Hur passar hon och hennes far in i släktutredningen?
 

[Anders Pemer]

Aha, det verkar vara folk av den här andra släkten de Walk som du också har skrivit om. Minns att jag stött på det namnet något fåtal gånger, men att de verkar ha dött ut namnmässigt ganska tidigt. Ser på familysearch att skräddaren de Walk också fått en son David, döpt 26 augusti 1694. Sedan finns en Maria de Walk, gift med en Falten (?) Menkel, som fått en son Hans Jörgen 1717 i Uppsala.

Stamfadern där, hette han David Philip? Minns inte exakt så här direkt ur minnet. Har tyvärr ingen av dina böcker.

Hann börja spekulera i om två av stamfader de Vals söner hade haft en Marcus, verksam i Stockholm såpass samtidigt, men riktigt så roligt var det visst inte.

Däremot bekräftade ryttarens patronymikon i vigseluppgiften det gamla antagandet av Hellerström redan 1958 att han torde vara son till stamfaderns son Marcus. Kul också att han i vigseluppgiften är skriven med den gamla typiska flamländska/tyska stavningen de Waal. Stamfadern är skriven Dewaal, ihopskrivet, i Säters mantalslängd 1643.

[Kjell Lindblom]

Hej Anders!

Det var intressant höra, att du ser dem som två skilda Marcus i två olika släkter. Även jag har hittills hållit släkterna isär och skrev i N V del II sid 300 om släkten de Walck att "Förnamnen i släkten skiljer sig från dem i släkten de Val, varför något samband inte torde föreligga". Kanske får jag nu anledning att ompröva detta.

Det är riktigt, att stamfadern hette David Philip. Det är hans son Philip Davidsson, som även står med släktnamnet de Walck och torde vara far till Marcus. Bägge är skräddare. Det är då intressant konstatera, att skräddaren Marcus har en bror med namnet David, som 1702-09 är hovslagare vid Kungl Livregementet till häst, alltså samma regemente, där ryttaren Marcus Marcusson de Val tjänstgör!

Som faddrar vid barnens dop är även vallonsläkterna Bevi och Waron representerade. Möjligen är dessa släkter på något sätt ingifta med de Val/de Walck.

[Anders Pemer]

En detalj som slagit mig under årens lopp, och som jag inte förstår, är hur Erik Hellerström upptäckte Johan Johansson Devalls sista anhalt i livet, boendet i Västerås-Barkarö.

Han hade den mystiske Jacob Jansson i Sjusta i Skokloster, men kom att misstänka dopvittnet Anna Jansdotter med make trädgårdsmästare Flodstedt från Arnö vid Jacobs dotter Annas dop 1765. Efter mycken möda hittade han rätt Arnö i Övergran, och där kallades Anna Devall och angavs född 1722 i Romfartuna. Därmed kunde familjen hittas i Romfartuna kring 1722 och bakåt. Jacob Janssons födelse 1737 kunde hittas i Romfartuna, även om det inte framgick på något sätt att man under större delen av 1720-talet var iväg och bodde i hustruns ursprung Dalkarlstorp(et) i Kila, och fick fyra söner under de åren. Det - och således när sonen Olof verkligen var född - snubblade jag över på Familysearch.org först härom året.

Men hur upptäckte han sedan egentligen att familjen från Romfartuna flyttade till Västerås-Barkarö? Om det finns något om det någonstans i någon källa från Romfartuna så har jag aldrig hittat det. Jag har bara haft det som givna fakta, för att det framgår i Hellerströms artikel.

Kan landsarkivet ha haft någon form av dödregister, där uppgiften om en Devall död i Västerås-Barkarö framgick?

[Marianne Elfström]

Jag har nu tagit del av Svenska Släktkalendern 2016, men jag saknar en viktig detalj under Devall (Dewall, de Vall, de Wall), Västkustgrenen, på sid 271.

Jacob Dewalt blev värvad trumpetare/ryttare i Aschebergs regemente i januari 1681 (Källa: Krigsarkivet, Rullor före 1723, 1681-82:1, sid 12). Aschebergs regemente kallades även Riksänkedrottningens livregemente till häst och Bohusläns kavalleriregemente.
Hans bostadsort kan man dock inte se förrän i Hanhals mtl 1686 (dvs han var bosatt där 1685).

(Runt 1691-1695 tycks han ha varit bosatt i Majorna eller Göteborg enligt Hanhals mtl, men det är lite osäkert eftersom det inte går att finna honom i Majorna eller Göteborg under den tiden.)

[Anders Pemer]

Badam!!!
Med en hård smäll tappar jag plötsligt tolv års inbillad släkttillhörighet.
Harriet Hogevik skrev ju här i tråden 2008 i mars om sin släkt i Skokloster, och funderade över hur dessa släktingar var släkt med Anders de Wahl. Och nämnde att det i hennes familj fanns en annan Jan Jansson, f 1795 i Skokloster. I en familj som bodde i Nöden i Skokloster.

Just det Nöden där min anfader Jan Jansson, f 1795 i Skokloster, dör 1829.

När jag letade bakåt i tid har jag inte ens sett tvillingarna Johannes och Carl, barn till skogvaktare Jan Olsson och Brita Sandberg i Nöden, som föds 22 juni 1795. Jag såg bara en Jan, född 20 oktober, son till bonde Jan Jakobsson och Greta Andersdotter.

Ni fattar. Grundaren av de Valska släktföreningen är inte alls ättling från släkten de Val. 

Det enklaste mest basala fel man egentligen kan göra som släktforskare. Att inte kolla åtminstone varje tänkbar källa för att bekräfta absolut säkert att en filiation stämmer.

Sedan Harriet Hogevik nämnde den andre Jan Jansson här borde jag åtminstone ha funderat, kollat upp hans födelsenotis och kikat på den familjen. Och gått vidare så gott det gick med att bli helt säker på att det var rätt Jan Jansson jag hade identifierat som min morfars farfars farfar.

Igår fick jag ett meddelande på geni.com, händelsevis från Harriets bror. Han frågade rent ut vilksn min källa är för att "min" Jan är den som föds 20 oktober 1795. Den här gången ramlade polletten ner hos mig, och jag började snabbt kolla de källor som fanns för att försöka bli säker. Vad sägs om bouppteckningen efter Jan Jansson, död 1829 i Nöden? Han ärvdes ju av hustru och tre barn födda 1822, 1824 och 1829.

Deras rätt bevakades av deras faders broder Carl Jansson. Saken klar. Någon sådan bror hade inte Jan Jakobssons och Greta Andersdotters son Jan. Men väl skogvaktarsonen som alltså är både född och död i Nöden. Och som är min morfars farfars farfar.

Och därmed har mitt förhållande till släkten de Val förändrats en del, kan man ju säga...

Att jag hunnit bilda de Valska släktföreningen, med måttligt intresse och medlemstillströmning, är väl en sak. Mest graverande att jag har publicerat både artikel "Jansson med Skokloster" 2010 och del av artikel Devall 2016 i Svenska Släktkalendern, baserat på så dålig forskning i det där ledet. Rejäla rättelser behöver göras.

Jag skäms.

[Marianne Elfström]

Käre Anders! Så tråkigt att du misstagit dig. Det kan vi alla göra. Men jag är i alla fall glad och tacksam för det. Du har varit enastående duktig och verkligen lagt ner din själ i denna släkt. Lycka till med den nya släktgrenen  Mvh Marianne

[Jan Johansson]

Hej,

Det är verkligen lätt hänt att en miss görs i släktforskning och jag kan inte låta bli att både känna igen mig och att bli lite road av texten ”Ni fattar” i Anders Pemers inlägg den 2018-10-04.

Jag undrar om släktnamnet ”de Val” kan ha haft stavningsformerna ”Duwalts”, ”Devil”, ”Deuel” och/eller ”Dewal”. De tre sista (med osäkerhet kring det allra sista) har jag hittat i Tyresö mtl:er 1691, 1692 respektive 1693 (den sista med otydlig text – därav osäkerheten). Det gäller en krögare med namnet Adam. Jag skulle tro att det är samma person, som i församlingens volym CI:3 är växelvis registrerad som krögare respektive arrendator (möjligen av krogen?). I CI:3 tycks hans släktnamn dock vara stavat Doubel eller Doubol, som jag tycker påminner om släktnamnet Doublet. Jag har nämnt Adam i ett annat inlägg under det vallonska släktnamnet la Bende / Labansson där jag också har lagt in några länkar. Se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0

Över till ”Duwalts”:

Den 13/9 1689 döptes i Katarina fs i Stockholm borgare Anders Andersson och hustru Kirstin Larsdotters son Andreas (CI:4, sidorna 467 och 468). Familjen hyrde bostad i ”Mummans gårdh på östre kyrckio gatan”.

Faddrar vid dopet var:

•   mjölnare mäster Abraham Eriksson, som möjligen: 1) gifte sig 26/9 1658 i Tyresö (även om det står ”mjölnare Anders” utan efternamn) med Malin Olofsdotter, 2) var ”mjölnare Abraham”, pappa till Erik, som döptes 30/10 1660 i Tyresö (troligen första sonen varför mjölnare Abrahams pappa kan ha hetat Erik, dvs mjölnaren i Tyresö hette troligen Abraham Eriksson), och 3) var faddern Abraham Eriksson vid dop, den 9/6 1686 i Riddarholmens fs, av mjölnare och byggmästare Johan Labans (ev le Bende) tvillingar (Andres och Magdalena). Eftersom tvillingarnas pappa var mjölnare är det inte helt osannolikt att faddern Abraham Eriksson också var mjölnare. Tvillingarnas pappa, Johan Laban, var mjölnare vid Uddby kvarn i Tyresö på 1670-talet och ”mjölnare Abraham” (trol Eriksson) var mjölnare vid samma kvarn 1660.
•   bagare Gustaf Loo vars förnamn är samma som ”Mummans” första barns namn (se nedan), och vars efternamn kanske kan vara holländskt(?)
•   hökare Erik Mårtensson
•   accis-karl Daniel Reen, vars släktnamn är ”första delen” av ”Mummans” egentliga släktnamn: Reenstierna (se nedan)
•   (accis-karl?) Olof Olofsson
•   hustru Helena Andersdotter
•   hustru Femia Eriksdotter
•   hustru Brita Duwalts
•   jungfru Anna Samuelsdotter

Länk till namnet Brita Duwalts i dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00247#?c=&m=&s=&cv=246&xywh=195%2C88%2C3035%2C1435

Mummans gård på Östra Kyrkogatan är omnämnd även i en dopnotis daterad 24/6 1688 i Katarina fs (CI:4, sida 272 – den jag egentligen är intresserad av…). I en dopnotis daterad 3/4 1689 i Katarina fs (CI:4, sida 434) står att föräldrarna till barnet hyrde bostad ”på östre Kyrchio gata i Reenstiernas gårdh”. (Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00229#?c=&m=&s=&cv=228&xywh=412%2C2965%2C3034%2C1435). Eftersom bröderna Abraham och Jakob Momma fick (eller tog?) namnet Reenstierna när de adlades (1669) misstänker jag att ”Mummans gård” och ”Reenstiernas gård” på Östra Kyrkogatan i Katarina fs var en och samma gård. På adelsvapen.com står om ovan nämnda Jakob Momma/Reenstiernas son, Jakob Reenstierna (grevliga ätten Reenstierna nr 57), att han gifte sig i januari 1687 med Magdalena Toutin och att deras första gemensamma barn, Gustaf, föddes 8/10 1687 ”under det vagnshästarna skenade med modern tvärs över vattnet från Södermalm till Kornhamn, dit de med vagnen framsummo”. Dessutom står att Gustaf drunknade 12/10 1700 ”så att han både föddes och dog i vattnet”.

Abraham och Jakob Momma/Reenstierna, som båda var handelsmän, brukspatroner etc, ska ha varit halvbröder till brukspatron (etc) Wellam Momma, som var gm Maria (de) Bruyn (syster till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn (död 1679), vars vissa arvingar troligen bodde mellan Slussen och Katarina kyrka på 1680-talet, dvs i närheten av Östra Kyrkogatan.

Med den här virriga bakgrunden undrar jag alltså om Brita Duwalts kan ha haft vallonsk bakgrund och möjligen släktnamnet de Val. Med den eventuella kopplingen till Tyresö, via mjölnaren Abraham Eriksson (som möjligen bodde i Tyresö en period av sitt liv), har jag samma slags undran om krögare Adam Deuil (ev Dewal) i Tyresö.

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

PS: Faddern accis-karl Daniel Reen hade visst patronymikonet Johansson. Hans barn, Helena, döptes i Katarina fs den 22/9 1689 och en av faddrarna var jungfru Anna Jonsdotter Reen (troligen Daniels syster). Eftersom Daniels barn döptes bara några dagar efter den ovan nämnda dopnotisen (13/9 1689) misstänker jag (igen, och kan ha fel igen) att det inte nödvändigtvis fanns något (närmre) släktskap mellan Daniel och personerna i den förra dopnotisen. Jag har lagt märke till att personer, som snart skulle få ett barn, var faddrar vid dop dagarna/veckorna innan det egna barnets födelse. ...men det kanske bara är en inbillning ifrån min sida...

[Jan Johansson]

Hej igen,

I letande efter annat hittade jag (en inledning som jag har läst många gånger här på Anbytarforum  ) följande.

Den 9/6 1670 hölls laga ting i Estuna sockenstuga i Roslagen. Då uppbjöds ett antal hemman och jordlotter. Eftersom jag har svårt att tolka betydelsen av texten gör jag en avskrift:
"dantzmestaren M:r Johan Dual halfwa hemmanet Lars Olufs-
sons i Norby, sigh tilhandlat för 800 D:r kopp_r m:t".

Källa: Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Uppsala län, volym EXIe:667, sida 621 (och sida 620v).

Länk (ArkivDigital):
https://app.arkivdigital.se/volume/v420484?image=4410

Kan man tänka sig att den eventuella dansmästaren hade släktnamnet De Val?

Jag har noterat, i den nämnda domboken, att bokstaven u ibland användes för ett v-ljud.
Dual kan alltså ha uttalats Dval, och då börjar man nog komma ifrån De Val (och man börjar kanske närma sig Dal/Dahl?).

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Är följande person känd för er Dewall-forskar?

"Anno 1666 den 19 ochtob. [19/10 1666] angaf sigh till
Echtenskapet Daniel Johansson Dewall födder
widh Åwersta fors [Avesta Fors]. Haf. sin tienst här i stadhen
på selfwer myntet [silvermyntet]. Hans wittne är Hans
Olofsson.
Pigones nampn är Karin Olofsdotter [syster till Hans?]
födder i Helsinghland i Hudwalstad [Hudiksvall?] och up(-)
wäxt [uppväxt] widh Kopperbergit haf. tient här
i stadhen i 2 åhr, hennes wittne är hustro
Margreta Christophersdotter(,) Hans
Olofssons silpakares [sillpackares] h. [hustru]".

Länk till "lysningsnotisen" (Katarina kyrkoarkiv CI:2, sida 175):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00097#?c=&m=&s=&cv=96&xywh=2901%2C2276%2C3651%2C1722

-----------------------------------------------

I Kjell Lindbloms tillägg till NV finns (hoppas det är OK att kopiera texten!):

"de Val Tabell 3

Ersätts med:
Johan Dewall, son till Peter (tab 2), står i Avesta mtl 1690 som gift. Han gifte sig 13/10 1689 i Grytnäs med Anna Persdotter. Han får underhåll 28/2 1700 Kopparsmedsdrängen Johan Dewall som är stadd i swår sjukdom och intet har något till födo och uppehälle, bekommer af dee fattigas medel till hielp Sex dahl. Kopparmynt (Avesta LIa:9 sid 101). Han blir senare kyrkovaktare och begravs 10/1 1724 i Avesta. Änkan dör 1737.

Barn: Petter d 1734, myntarbetare i Avesta, gift före 1721
barn dp 15/12 1692 (Avesta LIa:7 sid 32)
barn bg 23/2 1696 (Avesta LIa:7 sid 8 )
Johan dömd för fylleri enl Avesta kyrkorådsprotokoll 11/6 1724, g m Kierstin Olsdotter
från Grytnäs 15/8 1730 i Norberg"

-------------------------------------------------------

Ett släktskap tycks mig vara troligt, men vilket?

I mitt inlägg här den 2023-12-05 skrev jag om Daniel Johansson Reen, som var fadder respektive pappa till barn i ett par dopnotiser i Katarina fs 1689. Vågar man gissa att han var samma person som ovan nämnda Daniel Johansson Dewall? I sådant fall hade han en trolig syster som hette Anna Jonsdotter Reen (se PS i mitt inlägg den 2023-12-05).

Jag har också skrivit om Mummans gård i den här tråden. Det tycks mig nu vara (ganska) klart var den låg och att man avsåg Reenstierna då man skrev Mumma/Mumman i Katarinas kyrkoböcker i slutet av 1600-talet. Mer om det här för intresserad (Introducerad adel - Reenstierna): https://forum.rotter.se/index.php?topic=65965.0

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Den sk Mummans gård bör ha varit ägd av Jacob Reenstierna. Hans svärfar, Marcus Kock (f 14/1 1585 i Liège), var myntmästare i Avesta 1641 - 1657 (dvs möjligen/troligen då ovan nämnda Daniel Johansson Dewall föddes där). Marcus Kock avled 1657 i Avesta (Wikipedia om Marcus Kock).

Jacobs svåger, Abraham Kock (adlad Cronström), var myntmästare (i Stockholm?) 1664-68, dvs 1666 då ovan nämnda Daniel Johansson Dewall vid silvermyntet anmälde sig till Katarina fs för äktenskap (Wikipedia om Myntmästare).

I mina anteckningar har jag också noterat att Baltasar Grill, som kaverade vid lysning 1701 mellan Philip Boevi och Anna Boevi, då bör ha varit riks-guardie, dvs "(förr) ämbetsman med uppgift att övervaka o. kontrollera mynttillvärkning o. kontrollera arbeten av ädel metall m. m." (SAOB om risk-guardie).

[Marianne Elfström]

Enligt Erik Hellströms artikel "Bidrag till släkten de Wahls genealogi" i Släkt och Hävd 1958:2
så fanns en snidverkssmed Johan Devalt som hade kommit till Säters myntverk
redan när det startade runt 1624. 1636 flyttade myntverket till Avesta och där dog
han 1666. Johan kom förmodligen från Liege-trakten och var vallon.

Johan Devalt hade sju söner; Olof, Johan, Marcus, Petter, Erik, Daniel och Jacob.

Jacob är den ende som inte finns kvar i Avesta-trakten efter 1671.
Troligen var det han som tog värvning som trumpetare i Rutger von Aschebergs regemente 1681. Han tillhörde Riksänkedrottningens livregemente till häst,
Kongsbacka Compagnie, och finns med i mtl från Hanhals (N) från 1686.

[Jan Johansson]

Hej och tack Marianne för intressant information!

Då är det nog troligt att Daniel Johansson Dewall i notisen daterad 19/10 1666 var son till snidverkssmed Johan Devalt.

I mitt förra inlägg nämnde jag faddern Daniel Johansson Reen och undrade försiktigt om han kan ha varit samma person som Daniel Johansson Dewall. Bröderna Momma adlades 1669 och fick/tog då släktnamnet Reenstierna.

Nu har jag sett ytterligare en notis med släktnamnet Reen (det tycks stå Been, men det släktnamnet har jag inte stött på tidigare - däremot Reen ett flertal gånger) indirekt kopplat till myntverket. Personen Reens förnamn var "Fabion" (troligan Fabian) och jag undrar därför om namnet Fabian förekommer bland släkten Dewall, eller någon annan släkt som bedöms ha en vallonsk härkomst.

Jag försöker göra en avskrift igen:

"Anno 1668 den 27 Junij [dvs innan Momma adlades] angaff sigh till
Echtenskapet Jonas Pärsson Betiente hoos
Edle och wälb. herre herr Nils Bielke [som då bör ha varit 24 år]
föd i giäffle [Gävle] stad, hans wittne är Mårthen
Mårthensson på myntett betiente/
Pigones nampn är Maria Månsdotter föd på
Munsön, haf. tient en tijdh hoos Fabion
Been [trol Reen, men det är min personliga bedömning], och nu är hoos sin swåger här i för-
sambl. Hennes wittne är hustro Brita
Månsdotter hennes syster och Gunbor [Gunborg]
Ericksdotter."

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00116#?c=&m=&s=&cv=115&xywh=2892%2C1743%2C3650%2C1721

Eftersom jag är mest intresserad av ovan nämnda Mårten Mårtensson hoppas jag det går bra att fråga vad man menade med "på myntett betiente". Var han betjänt vid myntverket eller betyder det bara att han arbetade där?

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag ser nu att du, Marianne, har skrivit "Jacob är den ende som inte finns kvar i Avesta-trakten efter 1671". Om sonen Daniel fanns kvar i Avesta-trakten till och med 1670 (eller efter 1671?) kanske det är mindre troligt att Daniel Johansson Dewall i lysningsnostien 1666 var son till snidverkssmed Johan Devalt.

[Marianne Elfström]

Jag har inte själv forskat om Devalt i Säter eller Avesta utan förlitat mig på
Erik Hellströms uppgifter. Varifrån jag fått uppgiften om att alla bröderna
utom Jacob blev kvar i Avesta-trakten kan jag inte minnas. Det var länge
sedan jag gjorde dessa anteckningar. Kanske stod det i artikeln eller så har
det stått här under släktnamn Devalt....?

Det enda jag egentligen är intresserad av är att hitta Jacob tiden 1671-1680
så att jag kan säkerställa att det är samma person.  Var befann han sig?

[Jan Johansson]

Hej igen!

Om det var Jacobs bror, Daniel, som "angav sig" 1666 i Katarina fs till äktenskapet finns kanske möjligheten att även Jacob gifte sig med någon från Stockholm (och anmälde sig, eller vigdes, där). Marianne, vet du vad Jacobs hustru hette? Om du har ett släktnamn kan jag se om jag har det i mina anteckningar om personer i Stockholm i slutet av 1600-talet.

Om jag hittar någon Jacob Dewall eller Jacob Reen meddelar jag det här!

Vänliga hälsningar,
Jan

[Marianne Elfström]

Jag har tyvärr inget namn på hustrun. Har fått för mig att han gifte om sig på
1690-talet och ser ut att ha bott någon annanstans under ett par år i samband
med det.

Enligt mtl 1671 finns Jacob fortfarande kvar i Avesta och ser då ut att vara gift.

Vore mycket tacksam om du ville hålla ögonen öppna när det gäller Jacob. Tack!

[Jan Johansson]

Hej igen,

I mitt inlägg den 2024-01-30 nämnde jag Daniel Johansson Dewall (f vid Avesta Fors) och Karin Olofsdotter (f i Hudiksvall(?) och uppvuxen i Falun) som gifte sig i Katarina fs i Stockholm trol 1666. Vid lysningen/angivelsen i/till Katarina fs var Karins vittne hustru Margreta Christophersdotter.

I samma inlägg nämnde jag också Jacob Reenstierna och hans svärfar, Marcus Kock (f 14/1 1585 i Liège), myntmästare i Avesta.

Den 27/10 1669 angav sig till Katarina fs i Stockholm "till Echtenskapet Lars
Christophersson för tetta, befalningsman, hoos
Abel Koocks fru. Födder ij Hudd-
wickswals [Huddiksvall?] stad. Hans wittne är Sammuel Jonsson
lijnkrämmare.
Pigones nampn är Catharina Baltarsdotter [Baltasarsdotter]
födder widh Åwestafors [Avesta Fors], och tyske föräldrar
Hennes wittne är Barbro Sammuelsdotter."

Länk till "lysningsnotisen" (Katarina kyrkoarkiv, CI:2, sida 263):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00142#?c=&m=&s=&cv=141&xywh=3129%2C1518%2C3042%2C1435

Den nämnda Abel Kock var son till myntmästare Marcus Kock (Adelsvapen om Cronström nr 786, info nerladdat 7/2 2024 här (se TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Cronstr%C3%B6m_nr_786) och svåger till Jacob Reenstierna.

Gissningsvis var Lars Christophersson bror till vittnet Margreta Christophersdotter. Åtminstone Lars ska ha varit född i Hudiksvall(?).
I artikel på Wikipedia om Myntmästare står att Christopher Conradi var myntmästare (i Stockholm?) under ämbetsperioden 1669–1672, men det behöver naturligtvis inte innebära något släktskap med Lars och/eller med Margreta.

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

Den 23/4(?) 1670 angav sig, till Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 275), "till echtenskapet Daniel Johansson de vall [De Vall] tienar på myntet, född widh Afwesta Fors, hans witne ähr M:r [mäster] Jacob Sweärdfäijare nemb. [benämnd?]. Pigones nampn är Margreta Andersdotter, födder widh Kopparbergett [Falun]. Haffwer tiänt här i staden i 3 åhr. Hennes witne är Margreta Christophersdotter, och Lucia Larsdotter."

Länk till notisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055751_00148#?c=&m=&s=&cv=147&xywh=3253%2C949%2C3042%2C1435

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

I mitt inlägg den 2023-12-05  nämnde jag Adam Duwalts (eller möjligen Doubel?) och Brita Duwalts som båda hade, enligt mitt inlägg, långsökta kopplingar till Johan Laban (ev. det vallonska le Bende). Johan Laban var mjölnare i Tyresö och sedan i Stockholm samt senare också stadsbyggmästare i Stockholm.

Jag har nu sett att släkten de la Vallée tycks mig vara beskriven som en arkitekt-släkt (de la Vallée, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17424, Svenskt biografiskt lexikon (art av Tord O:son Nordberg.), hämtad 2024-04-08).
Med tanke på Adams och Britas långsökta kopplingar till stadsbyggmästaren Johan Laban har jag haft tanken att de kanske tillhörde arkitekt-släkten de la Vallée istället för den vallonska släkten de Val. Nästa steg i min tanke är:

Vet någon om släkten de Val med vallonskt ursprung har någon form av anknytning till släkten de la Vallée, som har/hade franskt ursprung?

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

För några dagar sedan var jag till biblioteket och tittade i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 2. På sidorna 299 och 300 finns information om Jacob Dewall (tabell 19), som jag misstänker var samma person som den Jacob, omnämnd i Marianne Elfströms inlägg den 2024-02-01 (Svar #33).

Här är en avskrift:

Tabell 19

Jacob Dewall, trol son till Johan (tab 1), är nämnd i mtl för Avesta 1671 med sin hustru. Han torde vara identisk med den trumpetare Jacob Devalt, som i januari 1681 tar tjänst vid 4. kompaniet av Riksänkedrottningens Livregemente. Med sin familj bosätter Jacob sig vid Hanhalsby i Hanhals före sekelskiftet 1700. Han begravs där 1/6 1710. Med tanke på året för sista barnets födelse bör han ha varit gift två gånger.

Barn i 2. giftet:

Anna fc 1680, d 3/7 1743 i Hanhals, gm Olof Persson Hall 28/6 1708 i Hanhals
Lina fc 1683, gm Anders Andersson 31/3 1714 i Hanhals
Fredrik fc 1690, d 15/1 1703 i Välinge
Petter (tab 20)
Maria fc 1693, gm trumpetare Gottfrid Ylke 21/10 1716 i Hanhals
Jacob dp 11/2 1700, bg 26/5 1701 i Hanhals
dotter dp 24/7 1702
Kirstin dp 20/3 1708, bg 19/7 1708

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I efterhand har jag sett att du, Marianne Elfström, har nämnt Jacob och Hanhals i Svar #23 och i Svar #29.