Gilljam / Guillaume

[Stefan Axelsson]

Hej,
 
undrar lite om Claes Erik Gilljam, hovslagare i Frinnaryd (F), född ca 1735. Redan 2002 frågades det om honom i denna tråd, undrar om det har kommit fram något nytt?
 
Lars Boestam: Postat fredagen 21 juni 2002 - 14:52  ,Ang.: Gilljams släkt.
Till min förvåning finner jag här ingen av denna släkt som går att hänföra till Jönköpings län.
Jag har funnit Clas Erik Gilljam, hovslagare i Frinnaryd (F), född ca 1735 och död 1787. Han var gift med Magdalena (Maria) Wetterhall, född 1734 i samma socken. Deras dotter Anna Sara Gilljam var gift med Gustav Starkenberg, hovslagare född 1762 i Stockholm död 1844 i Frinnaryd.
Vet någon något om dessa?
 
Stig Geber (Sgr): Postat fredagen 21 juni 2002 - 20:27  ,Betr. Clas Erik Gilljam.
 
Denna person är ett svårlöst mysterium som många undrat över. Han går inte att hitta i upplandsbruken. Antingen är han son till någon tidigt utflyttad Gilljam eller också har han tagit namnet. Om någon hittar någon uppgift om hans födelseort eller om hans föräldrar skulle också jag vara mycket tacksam för tips om detta eftersom jag samlar på alla Gilljamättlingar.
 
Hälsningar Stig Geber
 
Mvh Stefan

[Kjell Lindblom]

Hej Stefan!
 
Problemet löste sig 2006, när Stig Geber, Jan Olsson och jag tog samlat grepp om släkten och gav ut publikationen Två hundra år med vallonsläkten Gilljam.
Nämnde Clas Erik återfinns där i tabell 116:
Eric Gilljam, son till Claes (tab 111), är född 30/9 1730 vid Harnäs i Älvkarleby och död 4/6 1787 i Frinnaryd genom drunkning. Han kallas ibland Claes Eric och blir hovslagare vid Tockarp i Frinnaryd(F). Hustrun Magdalena Wetterhall dör där 12/6 1797 och är född 1734 i Frinnaryd. Paret gifter sig 29/6 1763 i Frinnaryd.  Eric är hovslagare vid Livkompaniet av Smålands Kavalleriregemente, antagen 30/8 1756 och avgången ur tjänst 31/5 1787, fem dagar före sin död.
 
Barn:   Maja Stina   f 13/5 1764, d 15/4 1839 i Frinnaryd, g m bonden Zacharias Jönsson 1/5 1788 i Frinnaryd
   Anna Sara   f 8/9 1767, d 31/1 1853 i Frinnaryd, g m hovslagaren Gustav Starkenberg 30/10 1787 i Frinnaryd
   Magdalena   f 24/7 1771, g m Nils Persson 18/9 1795 i Frinnaryd

[Stefan Axelsson]

Tack så hemskt mycket Kjell! Finns det något sätt att följa Eric i nedstigande led?
 
Mvh
 
Stefan

[Hans-Åke Björklund]

Hej Stefan !
 
En bekant till mig har nedstigande led från Eric. Om du kontaktar mig så
kan jag meddela hans adress.
 
M v h
Hans-Åke

[Göran Stenberg]

Hej! Låt mig återknyta till garvaren Anton Gilljam, f 1747, avl 1820 i Luleå (se inlägg ovan av Lars Gunnar Sandström 3/3 2005 och flera inlägg i början av 1999). Jag vore intresserad av uppgifter om hans hustru per 1790, nämligen namn, födelse- och dödsår samt uppgift om ev annat gifte, samt uppgift om vilka söner han hade i livet 1790 och var de blev av.
Tack på förhand!
GS
 
 
(Meddelandet ändrat av GSt 2011-06-26 07:56)

[Stig Geber]

Göran Stenberg!
 
Anton Gilljams hustru Margareta Kristina Lindström, f 1757-01-09 i Umeå stadsförs. Föräldrar kronolänsman Åke Lindström och Brita Nilsdotter.
Död i lungsot 51 år 6 m 8 d 1808-06-18 i Umeå stadsförs.
Sönerna Johan Henrik, f 1784 och Peter f 1790 levde 1790.
Sonen Anders Anton f 1796 dog 1797.
/Stig Geber

[Göran Stenberg]

Tack Stig för värdefulla uppgifter! På samma gång skall jag passa på att fråga om fränden, kyrkoherden i Burträsk. Är det korrekt att han som Bygdén (I:181) uppger hade båda namnen Anders och Anton som dopnamn?
Göran

[Stig Geber]

Göran!
Kyrkoherden kallas Anders Anton Gilljam men där är Anton avsett som ett patronymikon, Antonsson. Han var döpt Andreas.
/Stig

[Göran Stenberg]

Ja, ibland har latiniserade patronymika en tendens att förkortas till ett slags oegentliga förnamn. Tack Stig!

[Erik Mangsbo]

Vid Västlands bruk fanns flera smältare o hammarsmeder med namet Staf (Staaf). De första var uppskattningsvis födda omkring 1660/1670 och deras far var Olof Jönsson från närbelägna Stav (Staf). Deras moder var Johanna Philipsdotter Gilljam. Johanna förefaller vara syster till Philip Philipsson Gilljam som även han arbetade vid Västlands bruk.
Eftersom Johanna verkar finnas kvar i Stav 1600-talet ut tycker jag att hon måste vara en annan Johanna Gilljam än den som tidigare placerats som dotter till Philip Tossaintsson Gilljam. Den senares första gifte var med Anthon Bodou (barnlöst). Andra giftet var med Erik Hansson Pelikan i Film.
 
Är det belagt att Anton Bodous änka var en Philipsdotter?
Kan Philip Toussaintsson i så fall ha haft två döttrar med samma namn?
 
Olof Jönsson och Johanna Gilljams barn:
Nicol Olofsdotter Staaf (g m Johan Sporrong)
Johan Olofsson Staf g m Maria Sporrong)
Olof Staf?
Per Olofsson Staf
Johanna Staf?

[Kjell Lindblom]

Hej Erik!
 
Jag har granskat mina noteringar från Uppsala läns domböcker för att se, om det finns några ärenden som stöder din förmodan. Under perioden 1674-89 finns ett flertal tvistemål rörande arvet efter Antoine Bodou. Det är långa texter, att gå igenom och jag har bara orkat skriva av det allra viktigaste.
Speciellt ett ärende från Film 16-17/2 1675 verkar bekräfta att Johanna Guillaume har en bror, ev halvbror, vid namn Gottfridh Guillaume. Hon bör då vara en Johansdotter Guillaume och alltså inte en Philipsdotter Guillaume.
Senare mål visar också, att hon gifter om sig med Eric Pelican.
Hon kallas hela tiden bara Johanna Guillaume utan patronymikon.
Om tiden medger skulle jag vilja läsa alla noteringar om denna arvstvist, säkert flera veckors tolkningsarbete. Men jag får väl avvakta, tills materialet gjorts tillgängligt via nätet.
Sammanfattningsvis tror jag, att du har rätt i dina funderingar!

[Hans Turén]

Eric Guilliamsson, född 1699, troligen i Bladåker s:n, Uppland. Han förekommer i mantalslängder och husf. längder i Skoby, Alunda s:n från 1734 till 1777 då han dör.Han kallar sig då Eliaesson.Han förefaller att ha något samröre med följande personer. Elias Guilliam, som kallas adjuctus, och finns i mantalslängderna för Alunda 1734 - 1742.Därutöver finns inga spår efter honom. Clas Guilliam och h. Margareta finns i Alunda A1:1 (1752 -1764)sid.166(prästgården)De är födda 1683 resp 1701.Inga andra uppgifter om dem har hittats. Clauduis Guilliam finns i Herdaminnen, troligen född i Närtuna 1703,men en annan uppgift tyder på att han föddes omkring 1680. Han för ett något stökigt liv som präst i flera socknar och slutar som klockarepräst i Alunda, där han dör 1760.Han har troligen några bröder samt mor och syster ,som flyttat till Gottröra omkring 1730.Clas och Claudius är nog samma person. Men vem är Elias Guilliam och är han anhörig till Eric Guilliamsson/Eliasson? Kan Claudius,1703, och Eric,1699, vara de bröder, som nämnts ovan? Varifrån kommer de?
Mvh Hans

[Hans Callersjö]

Hej Hans
Jag håller för troligt att du har kollat i Disbyt som man kommer åt via DIS.
Om inte kolla där, det finns c:a 100st Guilliam registrerade, dock inte din Elias.
Men det kan finnas kringdata som du kan ha nytta av.
//hc
 
Detta inlägg har flyttats från Landskap, Uppland, Socknar, Alunda
Magnus Hjärtström, moderator för Uppland

[Lars-Olov Eriksson]

Under Lucas har jag redogjort för några fynd bl a gällande
 
Mesterswennen/Hammarswenden
Tussin Gilliam [”Toußin Giliame”/”Tuccen Guilliaume”] och hans förflyttning från Björndammens bruk till Lummelunds bruk 1689.
 
Se flera inlägg fr o m  

[Lars-Olov Eriksson]

Jag forskar inte på smeder och definitivt inte på denne Guillaume, men jag vill gärna i all hast meddela vad jag råkat stöta på.  
 
Jag kan tillägga följande.
 
Guillaume kom med sin hustru, Susanna Erichsdotter, och 7-8 barn från Björndammens bruk, dit han flyttat från Österby bruk, till Lummelunds bruk 1689, där han inte blev långvarig. Han fanns i Lummelunda 1691, men 1692 hade han ”rymt” till Kurland som mästersmältare.

[Kjell Lindblom]

Hej Lars-Olov!
 
Vi behöver ett klarläggande, eftersom detta inte riktigt överensstämmer med vad bergmästaren Leijel skriver i sin rapport till Bergskollegium 12/8 1692:
Tussant Gillian mestersmeltare uppå dät fransyske smijdet, hwilken för 2 à 3 åhr sedan med hustru och 7 à 8 små barn ifrån Österby bruk är öfver gången.
Han lämnar Österby 9/7 1689 (Film utflyttningslängd), men det anges inte vart han flyttar. Det borde vara Kurland av bergmästarens senare rapport att döma. År 1691 är familjen helt säkert vid Lummelunda bruk. År 1694 anger Films inflyttningslängd att Tusin Giliam och hans hustru har anlänt med attest från Martsbo socken. Jag kan inte tyda detta annorlunda än Martebo, som är grannsocken till Lummelunda. Lummelunda utflyttningslängd anger att Tussijn Gilljam med hustru och barn flyttar 12/10 1693 till Sverige. Sverige borde betyda svenska fastlandet, inte Kurland.
 
Min bild hittills är alltså, att flytten gått från Österby bruk till Kurland 1689 (han har mörkat genom att inte berätta för prästen vart!), därifrån till Lummelunda 1690-91 och åter till Österby bruk i Film 1693-94.
 
Du har tydligen hittat ett dokument, som även nämner hustruns namn, att de kommit från Björndammens bruk 1689 samt att överflyttningen till Kurland skett först 1692. Kan du ordagrant återge texten i dokumentet? Omkring 1690 flyttar smederna runt mellan bruken ovanligt ofta, så det är sannerligen inte lätt att veta hur turerna går.

[Lars-Olov Eriksson]

Ojojoj ! Jag accepterade den bild som Leijel verkar ha haft, med precisering utifrån andra källor, som Leijel inte hade tillgång till. Jag gjorde alltså ingen ytterligare kontroll, utan hade bara tänkt tipsa verkliga smeds- och vallonforskare om en möjlig närmare utredning - vilket fått avsedd effekt ! Detta börjar likna en riktig kriminalhistoria (med den tidens synsätt).  
 
Först mitt resonemang.
 
Att Guillaume skulle ha flyttat från Österby bruk direkt till Kurland 1689 håller jag för mycket otroligt. Wilhelm Facht står ju personligen i bergskollegiet och avger en skriftlig försäkran om att han ska se till att de namngivna personerna inte lämnar landet och han företer underskrivna pass, som knappast kan ha varit förfalskade. Samtliga kom närmast från Björndammen. Om Lucas och Mineur sägs att de dit hade kommit från Medelpad, men om Guillaume sägs ingenting om tidigare ort. Jag utgick från tidigare kunskap om denna, som stöd för Leijels uppgift, som knappast kan ha varit fel i denna del av historien. Kollegiet skrev ju också till landshövdingen på Gotland och uppmanade denne att hålla ett öga på bruksfolket så att de inte lämnade landet, vilket denne besvarade med en personlig försäkran. Jag tror alltså att Guillaume reste med Fachten till Gotland i oktober 1689.  
 
Jag har inte undersökt hans uppträdande på Gotland fr o m oktober 1689, men råkade se att hans hustru var dopvittne i juli 1691.  
 
Leijels rapport i augusti 1692 bygger ju på en utredning, som han har gjort på uppmaning av kollegiet. Han har uppenbarligen inte kännedom om Guillaumes väg via Gotland (han bygger på hörsägen och förhör och har naturligtvis inte tillgång till kollegiets arkiv). Jag har inte tagit reda på vilka källor eller uppgifter han byggde på, men han måste ju ha uppfattat Guillaume som försvunnen från Sverige, när han skriver i augusti 1692. Därav drar jag slutsatsen att denne lämnade Gotland 1691/1692, efter dopet i Lummelunda i juli 1691 men före det att Leijel skrivit sitt brev i augusti 1692. Om han drog till Kurland, vet jag (någon ?) inte med säkerhet, men hela kontexten vid Leijels skrivande är ju det upplevda Kurlandsproblemet.  
 
Efter det att Leijel skrivit sitt brev har tydligen Guillaume lämnat utlandet - hur han tog vägen är väl inte helt uppenbart, men troligen via Gotland (för att få respass om inte annat). Jag har sett i något brev att det förekom att bruksfolk snabbt återvände från Kurland (av besvikelse ?). Dessa återvändare utnyttjades som vittnen och förhördes. Han kan ha tänkt sig att stanna vid Lummelunds bruk, men ångrat sig eller dök han bara upp i Martebo och låtsades ha varit vid Lummelunds bruk hela tiden. Detta verkar vara en företagsam herre, men den sociala kontrollen var ju stenhård, så jag tycker att han skulle ha haft svårt att förklara sin frånvaro från kyrkan, för att inte tala om grannarnas skvaller. Dessutom hade han en stor skuld till Schönbergh att reglera. Kanske han faktiskt tog ut respass från Lummelunda, innan han drog österut (Tillförlitligheten hos flyttlängder är knappast hög - prästen har ju f ö glömt att notera de andra personerna, som bevisligen landade i Lummelunds bruk) ?
 
En enkel undersökning, som någon kan göra, är att lusläsa de gotländska kyrkböckerna (barn ? dopvittnen ? barnadöd ? barnagifte ?).  
 
För Fachten vore ett sådant försvinnande mycket pinsamt och för hans egen position direkt farligt. Jag ska se om det finns några följdverkningar, vilket det borde ha blivit, i gotländska domböcker, kollegieprotokoll, skrivelser till eller från kollegiet - detta kan dröja, men jag ska rapportera vad jag ser. Om jag bott i Riga, kunde jag ha kvistat upp på riksarkivet och kollat eventuellt kontrakt för Guillaume - en sådan samling finns, men det är helt tröstlöst att arbeta brevledes mot dem (och andra arkiv f ö), p g a ofullständiga/otillgängliga förteckningar och enorma liggtider.
 
De huvudkällor, som jag byggt på, är följande:
 
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:89 1692 II:
pp321-325 12/8 1692 Leijels rapport till Bergskollegium, [Guillaume: p324 Litt 13]:
 
[ovan citat]. (Jag ska se om något ytterligare kan utvinnas ur brevet och kollegiets behandling av detsamma)
 
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:83 1689 II:
p368 11/10 1689 Facht redovisar antagandet av personal:
 
Emedan såßom Iag hafwer antagit Hammarsmeds Mestaren Claes Lycke medh Mester Swennerne Tuccen Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon att arbeta för migh widh Lummelundz bruuk på Gottlandh, warandes dhe fuller medh dheras förre Herrars och Huußbönders goda Paß hwilcka her hoos Sub N:is 1. 2. 3. försedde och medh dheras goda minne mig öfwerlåtne, men som dhet uthi underdånigst föllie af Högl. Kongl. Bergz Collegij förordhning åligger att försäkra, dhet dhe till Gottland och ingen annan uthrijkes ohrt af mig Transporterade warde skole; Hwaföre förplichtar Jag mig her medh på dhet krafftigste som någonsin skee kan, att aldrig någon af deße förbe:te hammarsmeder Mestare, Mesterswenne eller Lärodräng medh min willia eller ringaste wettskap skall nu eller framdeeles fåå reesa till någon uthrijkes ohrt widh dhet answar som der på bör föllia; Thill yttermehra wißo hafwer Jagh detta Egenhändigen bekräfftat. Stockholm dh. 11 Octob:r A:o 1689./. Wilhelm Facht manu propria
 
Bergskollegiet huvudarkivet, Inkomna skrivelser E4:83 1689 II:
p369 14/9 1689 Respass för Guillaume:
 
Effter sluuten Rächning med Hammarsmeden Touszin Giliame, blifwer han till Biörndambz Bruuk och Kongl: Ränttemest:n Wälborne Herr Nils Schönbergh skylldig Etthundrade Fämbtijo Nije Dl:r 26 öre Kopp:ntt och såßom han begiärar tillstånd att sökia sig arbete på någon annan orth, dy blijfwer sådant honom tillåtit doch med den förmodan i föllie af Kongl: Bergzordningen att bem:te skull, af den honom emottager blijfwer hijth till Bruuket betalt, Biörndambz Bruuk dh 14 Sept: A:o 1689/:
O:Hedhin. Concordantiam vidimus Johan: Brodijn C: Duncan manu propria
 
Lummelunda CI:1 Födde:
p144 n137:  
 
1691 dhen 12 Julij Kathrina Clas d: Minöer döbt, födh dhen 8 dit. Hennes Fader En mästare i hammaren, Clas Minöer, Modheren, Maria Clasdoter Lycha.
Gudhfäder.
.
Gudhmödhrer.
.
Susanna Erichzdoter Tussijns hustru
.
 
(Meddelandet ändrat av LOE 2014-01-14 15:26)

[Kjell Lindblom]

Utmärkt Lars-Olov!
 
Ditt senaste inlägg har kastat nytt ljus över en av de allra knepigaste frågorna rörande släkten Guillaume. Det finns nämligen tre stycken samtida räckarmästare Tussin Gilljam, som under 1600-talets tre sista decennier dyker upp lite då och då och där och där på olika bruk. Att separera dem från varandra känns ibland lika svårt som att ta isär siamesiska trillingar, eftersom man aldrig får veta deras patronymikon! Man får ta t ex hustrurs namn och geografisk lokalisering till hjälp för att försöka särskilja dem utöver det som direkt framgår av kyrkoarkiven. Varje puzzelbit blir värdefull. Jag vet inte hur många gånger jag varit tvungen att tänka om, när nya fakta tillkommit.
 
När jag nu läser respasset 14/9 1689 ovan, inser jag att denne Tussin Gilljam, som flyttar till Gotland, inte är samme som lämnar Österby bruk 9/7 1689. Han kan ju omöjligen ha arbetat upp så stor skuld på två månader, även om det var vanligt att den nye arbetsgivaren tog över både smeden och hans skuld.
Nej, nu är det i stället läge för att identifiera honom med den Tussin Guillaume, som redan på tinget i Björndams bruk 25/9 1682 anges ha anlänt utan pass till Bränninge bruk i Tveta socken (Södermanlands hammartingsprotokoll EIIj:1).
Eftersom hustrun heter Susanna Erichsdotter kan man av andra dokument sluta sig till, att han omkring 1677 lämnat Forsmarks bruk i Uppland. Det är dock fortfarande oklart var han befunnit sig mellan 1677-82.
 
Jag ska i morgon göra en förnyad analys av dessa tre Tussin Gilljam och se, om det går att få fram en klarare bild av deras förflyttningar (berör tabellerna 12, 23 och 33 i Nordisk Vallongenealogi). Det kommer säkert att ta några timmar. Men jag vet, att det finns forskare, som med intresse följer vårt samtal. Eller hur, Stig?

[Stig Geber]

Kjell och Lars-Olov!
 
Jag följer med stort intresse ert resonemang, men då jag inte behärskar 1600-talsmaterialet avvaktar jag era resultat för att kunna föra in dem i stamtavlorna för släkten Gilljam.

[Lars-Olov Eriksson]

Häftigt, cold case alltså !
 
Med denna bakgrund låter det väl som att Tussin på Gotland inte stack till Kurland. Jag känner ingen ”liklukt” efter en flykt från Gotland heller.  
 
Jag hittade följande, som passar väl ihop med respasset från Martebo:
 
Svea hovrätt Advokatfiskalen Västerbottens län  
EXIe:3968 (1693-1693):
 
p758v: Anno 1693 den 2 November höltz effter högwelborne H:r Landzhöfdingens anordning extraordinarie ting på Lumlundz Bruuk, öf:r någre Criminale ährender, af orsak att Bruukzfolket som alla hwar om andra i samma oredor inwecklade är, eij kunna uthan Bruukz största skada komma till ordinarie Häradztinget, öf:r uarande moot ändan H:r Landzhöfdingens vicarius sampt häradz Eedsworne nämbdh.
 
p758v §57: Tillspordes Jean Denis, emedan han låtit stemma några perßoner till ordinarie tinget, som uthan Bruketz största skada eij kunde tillstädes komma, om han ock nu har någon låtit stemma ell:r om han sakerna så lembnar, emedan han effter påminnelse ingen stämbning på dhem de novo welat taga. ...  
Q:r huru det är med det förebrachte zabbatzbrottet. Rs:r des Contraparter är borta och lembnar Saken till H:r Probstens relation, som dherom Sochenstämma hållet. H:r Probsten berättade att Saken så förewetter, att då dhe skulle till förhör om samma Saak, wille Denis hustru intet gåå fram, då Tussins hust:u fattar henne widh armen och wille henne fast hålla, kastar hon sig omkull på Knään och ropar att den andre giorde henne öfwerwåld, men hwad dem emellan förelupit wiste ingen af alt Sochenfolcket, och fördy intet kunde æstimeras för något zabbatzbrott, men upwiste allenast en tersko och elack lefnat sins emellan: och som Tussin Gillion med sin hustru med permission och godt låff landet afreste, och dem ingen något med skiäl kan påbörda, dy blef det denna gången dherwidh.
...
 
Det låter ju inte som om Tussin varit i Kurland precis.  
 
Saken är också den att detta extrating var påkallat av Wilhelm Facht vid vintertinget samma år, den 28 mars (p735v §92). Jag får intrycket av att extratinget helt enkelt tar itu med ett lass av ärenden, som förelåg redan före vintertinget. I så fall hade målet om sabbatsbrott och tjafset mellan Tussins hustru och klädmakarens, Denis', hustru varit instämt redan då, vilket väl knappast skulle ha skett om Tussin då varit i Kurland. Så tiden för en Kurlandssejour krymper. Nu finns det en lucka juli 1691-mars 1693 kvar, under vilken tid han ska ha hunnit fram och tillbaka.  
 
Fachten tog ju över borgen för en skaplig skuld, som Tussin hade med sig 1689 och skulle väl ha levt rövare om Tussin rymt.  
 
Inget är omöjligt, men det lutar åt att Gotlands- Tussin är oskyldig. Jag ska dock hålla ögonen öppna och berätta vad ytterligare jag kan iaktta.  
 
Om man vill gräva ytterligare i det här bråket, kan man titta i konceptdomböckerna för Gotland, under Acter VT 1693, där i bästa fall en inlaga från Denis ligger. Däri anges säkert tidpunkt och andra detaljer av intresse. Konceptdomböckerna för Gotland verkar kompletta för 1689-1693. Däri kan ju finnas annat mera av intresse, men det är tidsödande att leta och det är träliga mikrokort som gäller, om man inte vill resa till Visby.

[Lars-Olov Eriksson]

Jag har nu läst igenom fr o m HT 30 september 1691 t o m VT 28 mars 1693 också utan att hitta något mera om Tussin.

[Kjell Lindblom]

Det klarnar så sakteliga. Dimmorna skingras, men har inte lättat helt. Nu är huvudscenariot följande:
 
Den Tussin Gilljam, som Fachten kontrakterar, har under 1680-talet arbetat i Södermanland vid Bränninge och Björndammens bruk. Han kommer 1689 till Lummelunda och blir kvar där tills han 12/10 1693 lämnar Gotland och flyttar till Wattholma bruk, där han vistas fram till 1696. Han kommer sedan under de två följande åren att passera både Iggesund och Österby bruk, innan han 1698-1700 avslutar sin karriär vid Gimo bruk. Han har alltså varit oskyldigt misstänkt som rymmare.
 
Den andre Tussin Gilljam, som hela 1680-talet arbetat vid Österby bruk lämnar Film socken 9/7 1689 och beger sig direkt till Kurland med sin familj, precis som bergmästare Leijel skriver i sin rapport. Jag tror att han blir kvar där. Det finns så vitt jag nu kan se, inga dokument som styrker att han återvänt.
Men man skulle gärna vilja se några handlingar från Riksarkivet i Riga för att få full klarhet om hans öde.
 
Så - sista puzzelbiten kanske inte är funnen ännu?

[Lars-Olov Eriksson]

Det låter troligt. Det värsta Gotlands-Tussin gjort är att hans fru kivats med en annan tant.
 
Jag är intresserad av den här Kurlandshistorien ändå och har sökt kontakt med arkivet och en historiker i Riga. Om jag får igång något utbyte och möjligheten öppnar sig, ska jag fråga om aktuell Tussin också. F ö har jag inte hunnit konsumera alla dokument som jag plåtade på RA senast.
 
I förbifarten har jag sett kompisarna Mineur och Lycha åtskilliga gånger. De verkar mera sociala. Fachten verkar ha särskilt stort förtroende för Mineur, som han berömmer inför rätten.
 
Nu ska jag hålla grytan i Holland kokande också - där har jag fått en livlig kontakt och lyckats skaffa kopior av relevanta dokument från början av 1600-talet - men det är en helt annan historia.

[Kjell Lindblom]

Ja, Claes Mineur är t o m väldigt social. Den 3 april 1698 stodh hammarsmeden Claas Mineur uppenbar skrift för hoor han föröfwat medh Brita Olofsdotter efter 3 söndagars liggande på pallen (Lummelunda C:1).
 
När det gäller Tussin Gilljam efter 1693 så är det inte helt klart hur och i vilken ordning han har förflyttat sig mellan Wattholma, Österby, Iggesund och Gimo bruk. Hammartingsprotokollen kanske kan ge ytterligare upplysningar.
 
Inte heller kan man vara säker på att rymlingen Tussin tar med sig alla barn över till Kurland. Det verkar som om de äldsta hunnit bli vuxna och väljer att stanna kvar i Österby.

[Kjell Lindblom]

Jag har gått igenom mina anteckningar från hammartingsprotokollen i Uppland och fått ytterligare några ledtrådar. Avskrifterna är inte kompletta.
 
  Den 23/2 1696 hålls hammarting i Dannemora:
  ... huruledes handelsmannen i Stockholm S:r Petter Cambou skall i sin tienst hafwa emottagit  wijd Lummelundz bruuk på Gotland en hammarsmed be:dh Toussaint Gilliam, som wijd Österby bruk skall wara skyldig .
 
  Hammartingsprotokollet för Uppland Gävleborg EIIe:2 berättar 9/5 1699 om
  Inspectoren wijd Österby bruk wählb:e Jean De Marees, för dät han skall i fiohl lijka som borttubbat ifrån Wattholma bruuk MästerRäckiaren Thomas Goffing . som mästersmältaren Tussen Gilliam .
 
   I Upplands hammartingsprotokoll 29/1 1701 sammanfattas:
  ... till räkiaredrängen wijd Åkerby Michel Gilliam för 100 R:r kmt som han 1691 d 26 Junij till sig tagit af sin sahl faders skuld ... utan däs fader Toussain Gilliam, hwilken sedermehra arbetat för mästerRäkiare så wijd Wattholma som Österby och Iggesund och ty förmehrte Hr Enander böhra sökia honom för samma skuld ...
 
Speciellt den första noteringen 23/2 1696 förbryllar. Vill man försöka få tillbaka Gotlands-Tussin till Lummelunda igen? Eller är det Kurlands-Tussin, som kommit tillbaka med en kvarstående skuld från tidigare tjänst vid Österby bruk?
 
Det är ju inte precis lyxfällan vi pratar om, men nog hade smederna det jobbigt med sina eftersläpande skulder. För att inte tala om bruksägarna, som måste tvista med varandra på hammartinget om vem som skulle betala.
Vi kan nog inte lägga ned förundersökningen ännu. Ärendet lever ett tag till!

[Lars-Olov Eriksson]

Kjell, jag får gratulera till att du har en härligt komplex fråga kvar att utreda ! Jag kan ju bidra med lite spånande, i övrigt får jag lov att hålla mig till Gotlandsdomböckerna och till Bergskollegiet i den mån jag där stöter på något i denna fråga.
 
Först lite spån av en amatör. Är yrkesrollerna hammarsmed, smältare och räckare så distinkt åtskilda att man kan använda titlarna för personidentifikation ?  
 
Mitt bestämda intryck är att det pågick ett ständigt kattrakande om expertisen i en relativt liten grupp nyckelpersoner - därav allt kiv i olika instanser. Experterna försökte väl utnyttja detta genom att låta sig köpas (låter sunt i dagens ljus). Å andra sidan tycks de ha varit i patronernas grepp rent ekonomiskt. Ibland tycker jag generellt att man vid den tiden gav sig in på ekonomiska arrangemang som det saknades infrastruktur för, därav alla utdragna tvister, där parterna ofta hinner dö och därmed ytterligare komplicera historien. Det här systemet med transporterade skulder som patronerna går i borgen för, hör till denna kategori.
 
Denne Cambou, som skymtar förbi ibland, har jag uppfattat som en finansiär huvudsakligen. Lundberg har inte lyckats beskriva honom särskilt väl:  
 
Lundberg  p51: [1697 ?] ”.uppgåvos Cambou (köpman i Sthlm, som tydligen på något sätt varit intressent i bruket) och Trip ha förlorat 80000 dr. kmt.”  
 
Att han skulle befatta sig med rekryteringen av en hammarsmed låter långsökt. Men han kanske hade något med den nämnda skuldhanteringen att göra, han kanske var en av dessa, som skulle kunna betecknas som den tidens bankirer ?
 
Formuleringen vid hammartinget 1696 daterar ju inte den föregivna rekryteringen, så den kan ju syfta på övergången 1689, då Tussin medförde en skuld, som Fachten tog över ansvaret för. I så fall skulle Fachten på något sätt ha finansierat sig hos Cambou.  
 
Gotlands-Tussin kommer väl till Österby bruk 1696, enligt din tidigare redogörelse ? Då kunde han väl ha skaffat sig en skuld där, om än märkligt snabbt - kanske det var den gamla skulden som nu hamnat i Österby ?
 
Uppgifterna 1701 kunde väl vara förenliga med att Michel vore son till Gotlands-Tussin och i något läge tagit på sig faderns skuld. Konstigt är då förstås att det låter som att han ärvt skulden och därmed Tussin dött redan 1691, då vi vet att han absolut levde. Det rimligaste är väl att grammatiken, som vanligt, är luddig, dvs Tussin är död vid den aktuella tidpunkten, men inte 1691. Varför sonen skulle ha tagit över skulden 1691, i så fall på Gotland, vet jag inte. Sommartinget 1691 på Gotland var i maj, dvs före skuldöverlåtelsen och höstetinget i september kollade jag ju m a p Tussin-förekomster häromkvällen, så inget är att hämta där.  
 
Å andra sidan borde väl Kurlands-Tussin ha levat 1692, dvs inte ha dött före juni 1691, då Leijel sätter upp honom på listan över förrymda ? Men Leijel visste nog inte allt. Han uttrycker sig ju lite oprecist och stödjer sig på någon annans utsaga. Kurlands-Tussin kunde ha haft en son med sig till Kurland, som där tagit över en del skuld, kanske vid faderns död där och då. Och denne Tussin hade ju tidigare varit i Österby och hade kanske en skuld med sig.  
 
Anknytningen till Lummelunda är så vag och obestämd i tiden, att jag inte kan komma på vad man skulle kunna göra i den ändan. Trots allt måste det ha förekommit massor med personliga möten, avtal osv, som vi aldrig får se. I tursamma fall, när ärendet kommit till domstol, kan den typen av dokument påträffas bland akter till konceptdomböckerna. Att leta på måfå i Gotlandsdomböcker fr o m 1694 känns lite omotiverat, eftersom jag inte tror att Gotlands-Tussin skulle (ha övervägt att) återvända till Lummelunda, det låter alltför långsökt.
 
Till slut kan man nog inte utesluta att dåtidens handläggare ibland kunde blanda ihop folk, speciellt personer med så ovanliga namn.  
 
Jag undrar om inte de olika citaten rör två Tussin - fördelningen vill jag inte stjäla nöjet av !  
 
Det känns som att den bästa ändan att ta tag i är den vid tinget 1696.

[Kjell Lindblom]

Kort svar om yrkesrollerna.
Hammarsmed är ett samlingsbegrepp för alla smeder, som arbetade i hammaren.
Vid vallonsmide hade man två härdar, vid smältarhärden arbetade mästersmältaren och en mästersven, vid räckarhärden räckarmästaren och en räckardräng.
Vallonsmide bedrevs huvudsakligen i Uppland. I Södermanland däremot nästan inte alls. Där är vallonska hammarsmeder sällan förekommande. Bruken i Södermanland tillverkade huvudsakligen gjutna produkter. Då fanns ingen räckarhärd och följaktligen inte heller den yrkesgruppen.
Våra Tussin Gilljam är båda räckarmästare. Men när Gotlands-Tussin arbetar vid Bränninge och Björndammen får han i stället arbeta som smältare, vilket inte var så svårt för honom. De flesta vallonska hammarsmeder behärskade nog bägge arbetsuppgifterna hyggligt, även om de huvudsakligen arbetade med den ena typen.
Därför är det i det här fallet lite vanskligt att använda titeln som distinktion mellan dem. Man måste samtidigt känna till vilken produktion, som utfördes på det bruk, där de arbetade.

[Matilda Jansson]

Hej!
Jag har förstått att Gilljam kan ha en mängd stavningar. Min ana Jultina/Justina Edman är född 1783 17/5 i Hökhuvuds församling. Jag tycker det ser ut som att hennes mor skulle heta Anna Gilenia och hennes far Johan Edman. Tror ni att Gilenia skulle kunna vara en annan stavning på Gilljam?  
MVH Matilda

[Stig Geber]

Matilda!
 
Det är inte troligt att Gilenia skulle vara en variant av Gilljam/Guillaume.

[Matilda Jansson]

Tack för svaret Stig. Kan man tro att Gilenia skulle vara en annan vallonsläkt? Eller en ren felskrivning? Namnet verkar väldigt ovanligt och vi har inte sett det någon annanstans.

[Stefan Simander]

En liten korrektur i inlägget ovan  
 
Det står: men upwiste allenast en tersko och elack lefnat sins emellan:
 
Det skall stå: men upwiste allenast en tresko och elack lefnat sins emellan:
 
Se http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=2/59/98.html

[Hans Callersjö]

Hej
Ett tillfällighetsfynd: Antoni Giliam funnen i Funbo AI:1 sid 54 (AID v124423.b60.s54)
//hc

[Per-Olov Sjölund]

Hej!
 
Har ett problem att förstå innebörden i Österlövsta EI:1 Bild 145 med hammarsmeden Johans hustru Maria Bov...:s begravning den 20/9 1713.
* Är det hustrun till Johan Mikaelsson Gilljam (Guillaume) född ca 1649 i Lövsta bruk, Österlövsta (C), avled ca 1694 i Lövsta bruk, Österlövsta (C)
* Gift med Maria Boveng född ca 1648 i Lövsta bruk, Österlövsta (C) avled 16 sep 1713 i Lövsta bruk ?, Österlövsta (C)
 
* Marias föräldrar står där också liksom att hon varit gift med Colas Hybbinet, haft 12 barn, varit änka i 17 år.
 
En del frågor:
 
* Hade Maria 12 barn ihop med Colas Hybbinet, som tydligen var hennes senaste man eller hade hon barn ihop med Johan också ? Har nämligen en uppgift om, att Johan hade en dotter Maria Johansdotter Guillaume född ca 1680 i Lövsta bruk, Österlövsta (C), avled i mar 1757 i Äkerby bruk, Österlövsta (C).
 
* Men också uppgift, att Colas hade barn under 1680-talet och förstår inte hur det gick ihop ifall det inte var bigami ?
 
* När gifte sig Maria med Johan resp Colas och skiljde hon sig någon gång från någon av dem ?
 
Mycket tacksam ifall någon kunde reda ut detta!
 
//Per-Olov Sjölund

[Kjell Lindblom]

Hej Per-Olov!
 
Inte svårt att reda ut. Johan Mikaelsson Gilljams hustru hette Maria Goffeng, inte Maria Boveng! Står det något annat på nätet, så är det fel.

[Per-Olov Sjölund]

OK, men förklaring av innebörden i  Österlövsta EI:1 Bild 145 med hammarsmeden Johans hustru Maria Bov...:s begravning den 20/9 1713 ?
 
Tex vilken Maria är det som avlider och vilken är Johan ?! Samt giftet med Colas Hybbinet och alla barnen ?!
 
//per-olov

[Kjell Lindblom]

Jag tror att du tyder texten i den tyska stilen fel. Ö-L EI:1 bild 145 Texten börjar så här: Hammarsmeds Enkan h. Maria Bovain .... Det står inte Hammarsmed Johan h. Maria Bovain ....

[Per-Olov Sjölund]

Naturligtvis, tackar för lektionen !
 
Då undrar jag vad Maria Goffengs föräldrar heter och födelse-/döddatum för henne. Hittar inte henne på VALLON.SKIVAN 4.0 2013 ?!
 
Har följande förslag:  
Född ca 1650
Död i Lövsta bruk, Österlövsta (C) jan 1732 EI:1 Bild 203  
Jordfästning i Österlövsta C) 13 jan 1732 EI:1 Bild 203 (Anm: står Boffart som födelsenamn men antages vara felskrivning av Goffin.)  
 
Kan det vara riktigt?!
 
//Per-Olov Sjölund
 
(Meddelandet ändrat av jeanssonska 2016-02-18 22:57)

[Per-Olov Sjölund]

Önskar denna text istället (pga felläsning av husmannen:
 
(Anm: troligen omgift med N.N. Bossard. Står hustru Maria Bossart haft hammarsmeden Giljam till man xx,,)

[Marianne Westman]

Såg namnet Philip Giljam runt 1713 i Njutånger, med hustru Anna och en son Philip, ifall någon söker på denna man
Njutånger AI/1 Bild 39 Sid 12


Hälsningar
Marianne

[Per Sundin]

Vilka skulle föräldrarna till detta Norrtälje-mjölnarpar kunna vara?


ANSEDEL Petter Guiliam


Petter Guiliam
* 1664-03-21
† 1731-06-29 Norrtälje
  Fam:
 Johanna Telman * cirka 1670 † 1743-03-08
  g: 1688-08-24 Forsmark
    1 2419 Gottfrid * 1693 ?Ununge † 1760-05
    2 3973 Fredric * cirka 1695
    3 646 Maria * 1697 † 1763
    4 2839 Barbro * cirka 1699 ?Ununge
    5 2904 Catharina * 1707-06-08 Knutby
    6 308 Johanna * 1709 ?Ununge † 1748-07-17
    7 2430 Anna * 1716-07-07 Norrtälje † 1725-04-25
-------------------------------------
-------------------------------------
RR 1724 30/11 Ang de angivna PGeiliams döttrar så blev mjölnaren efterskickad och gav tillkänna det dess en dotter Jana
skall vara lagstadd hos dess son Fredric som är mjölnare i Uppland


Enligt Eddie Bjärrenholt även en son Gilljam, Claes. Född ett barn 1702-08-17 i Skebo bruk, Ununge.
     Begravd 1769-02-12 i Skebo bruk, Ununge

[Andreas Jansson]

Ett slumpfynd av två kusiner med efternamnet Gilliam som vill ingå äktenskap. Ärendet behandlades 1704-01-16 i Uppsala domkapitel, där det framkom att man inte kunde hindra dem, de var inte tillräckligt nära släkt. (Syskonbarn betyder alltid kusiner i äldre juridiska sammanhang och inte vad man idag skulle säga syskonbarn om!)

Jag har bara skrivit av litet slarvigt så ni behöver inte påpeka fel i texten:
2 [Äktenskapet mellan kusinerna Gilliam i Österlövsta kunde inte förvägras] Frans Gilliam äktenskap med sin faders syskonbarn Margreta Gilliam, blef ajournerat och resolverades, att emedan Kongl Majtz Resol. af d 30 December a:o 1681, allenast förbiudes Echtenskap emellan dem som är skyllde in 2:do Grade? lineæ ...lis, ej[?] emellan Syskonebarn: Så kan .... Echtenskap icke förvägras när dhe icke stå .... ... att afrådas.
Direktlänk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0074656_00318(Uppsala domkapitel, Domkapitlets protokoll, huvudserie, SE/ULA/11630/1/A 1/16 (1700-1705), bildid: C0074656_00318)

[Redigerad post: Jag har ändrat felskriven ort efter påpekande. Löfdal var Löfsta. Jag knackade bara ned en massa namn när jag letade efter annat...]

[Stefan Simander]

Nja! Nog behöver väl orten ändå rättas va?
Öster Löfstad = Österlövsta!
Inte Löfdal alltså! 

Annars intressant fynd! 

[Bo István Zelei]

Söker efter Anna Greta/Margareta Gilljam rötter. (Ca 1752 ? Sthlm? Dog-1810-11-19 enligt
v86444a.b84.s158

Var föddes hon och när...föräldrar?  Vilken Gilljam hör till?

 Vet att hon var gift med
Juvelerare Johan Hindrik Keppe

Ca1748
1797-01-21
v85670a.b127.s245

De fick flera barn tillsammans i Stockholm.

Har läst Nordiska vallon boken/Gilljamhäftet ...utan att hitta någon tråd bakåt

Tacksam för all hjälp!

Bo

[Anders Johansson]

Hej!


Jag släktforskar till en vän och jag söker föräldrarna till en Märtha Guillaume f. 1740 i Österlövsta bruk. Hon var gift med en Olof Helsing f. 1732 i Öja, Gotland.


Dom hade sonen Johan Adolph Helsing f. 7/1 1773 i Ljusnarsberg, Örebro.


Mvh


Anders

[Jan Johansson]

Hej,

Hoppas det kommer svar på frågorna i de två sista inläggen i den här tråden!

Jag har en undran om namnen Tossainct, Toussaint, Thusein, Thu(ssi)m, Toussin och Tussin, som förekommer bland släkten Guillaume i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1. Jag har tagit för givet att det rör sig om stavningsvarianter av samma namn och jag misstänker att fler stavningsvarianter har stötts på. Därför undrar jag om någon har stött på en stavningsvariant, av Tossainct etc, som påminner om (eller är identiskt med) Toorrsse, i "Guillaume-sammanhang".

Anledningen till min undran är en dopnotis (17/4 1682) i vilken barnets mamma har patronymikonet "Toorrssesdotter" om jag har läst rätt (Maria Magdalena fs i Stockholm, CIa:3, sida 209).
Jag har tidigare haft som förslag "Torsdotter" och "Torstensdotter", i mina funderingar kring detta konstiga efternamn, men har aldrig varit riktigt övertygad om något av dem.

Länk till notisen (den i mitten):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3234%2C3264%2C3313%2C1562

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

[Jan Johansson]

Hej,

Den 2/3 1721 döptes skoflickare Thusim Gilliam och hustru Maritha Bergs barn Andreas i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:5, sida 211).

I NV del 1 står att skoflickare Toussin Gilljam (tabell 36) gifte sig den 27/12 1711 med Marita Edström, men hans tidigare hustru hade släktnamnet Berg.

Fråga 1: Är det fel i dopnotisen eller i NV?

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055198_00114#?c=&m=&s=&cv=113&xywh=3232%2C68%2C2904%2C1370

-------------------

Den 24/11 1728 vigdes garvare gesäll Thusim Gilliam och piga Elisabet Lundberg i bagare salige Jerckens änkas gård och logemente vid Tavastgatan i Maria Magdalena fs i Stockholm (EI:1, sida 333). Den 9/11 1728 lystes för paret i samma församling varpå garvare mäster Casp: Widman kaverade(?).

Fråga 2: Är det troligt att skoflickare Toussin Gilljam var samma person som garvare gesällen Thusim Gilliam?

Länk till lysnings- och vigselnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055217_00171#?c=&m=&s=&cv=170&xywh=3344%2C2135%2C2816%2C1328

Vänliga hälsningar,
Jan

[Jan Johansson]

Hej,

I mitt inlägg här den 2023-12-17 undrade jag över namnet Toorrsse. Den frågan har fått ett "troligt" svar eftersom det troligen rör sig om namnet Tore.

I mitt förra inlägg (den 2024-03-27) frågade jag istället om garvare gesäll Thusim Gilliam som gifte sig med piga Elisabet Lundberg 1728.

Nu har jag istället lagt märke till en soldat med namnet Tussin Gilian Lundberg, född i Uppland i slutet av 1670-talet. Han blev lejd till soldat i november 1713 vid livkompaniet vid Upplands regemente varifrån han fick avsked den 26/2 1717. I gmr 1718 tror jag anledningen till avskedet är noterad, men jag har inte lyckats tyda skriften. PS: möjligen ska det stå "durhaftighet".

Jag misstänker att han var släkt med den Lundberg, som adlades med namnet Lundenstierna (nr 1687). Vet någon om soldat Tussin Gilian Lundberg var släkt med järnbruksarbetande släkten/släkterna Guillaume?

Här är några länkar till poster där Tussin Gilian Lundbergs namn blev registrerat:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014962_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=404%2C1979%2C2399%2C1134

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014963_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=107%2C1851%2C2309%2C1092

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054692_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=2963%2C2069%2C3150%2C1456

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014964_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=99%2C2881%2C1783%2C843

Länk till adelsvapen.com och adliga ätten Lundenstierna:

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lundenstierna_nr_1687

Vänliga hälsningar,
Jan