Observera att det som följer enbart är en hypotes, fakta har blandats med tänkbara händelseförlopp.
Först några frågor. Går inte namnet Bratt och dess ursprung hos Brattforsgrenen att förklara genom att anta att namnet är taget efter orten Brattfors, eller att namnet inte gått från generation till generation agnatiskt, utan är efter Anders Anderssons hustrus moder Annika Persdotter Bratt? En fråga jag mycket gärna vill ha svar på är var Helmer Bratt fått informationen ifrån att det förekommer en länsman i Fryksdalen vid namn Olof Ivarsson, detta enl. bilaga 2 i ”Meddelande från Brattska släktföreningen, 1966”. Helmer antar att Olof Ivarsson är son till Ivar Nilsson till Rottneros. I samma bilaga nämns andra förmodade barn till Ivar Nilsson, de är Mats Ivarsson, även han länsman i Fryksdalen, Jöns Ivarsson, ägde Gruvön 1562, samt Ingeborg Ivarsdotter, som får en kvarnström av gudfadern Mats Bratt. De tre sistnämnda Ivarsbarnen har jag lätt kunnat spåra. Jöns Ivarsson, nämns som ägare till Gruvön 1562 i Släkt och Hävd, i ett nummer som behandlar den jordägande adeln i Värmland vid denna tidpunkt. Mats Ivarsson såsom länsman i Fryksdalen bekräftas av ”Sammandrag av Fryksdals Härads domböcker 1602-1700”, av Gunnar Almqvist. Enl. utdrag från häradstinget 1690 ht 23 och 1691 syn 3, se s. 467 resp. 480 är Mats Ivarsson länsman i Fryksdalen enl. ett brev från 1546. Ingeborg Ivarsdotter förekommer i ett odaterat (1500?) pergamentsbrev, nr 237 i RA, där det framgår att hon får en kvarnström av gudfadern Mats Bratt i Björka, se även E. Fernows ”Beskrivning öfwer Wärmeland (1773-79)”, s. 298, eller se ”De värmländska medeltidsbreven”, av Halvar Nilsson, s. 163. Men återigen var kan man hitta information om Olof Ivarsson? Var har Helmer fått dessa uppgifter ifrån?
Jag har studerat både Helmer Bratts bok om Brattarna, Christian Bratts bok om de samma, samt Gunnar Norlins artikel i Släkt och Hävd 1973. Man märker skillnader mellan Helmer och Norlin, och då Christian använder sig av Norlins forskningar i sin bok, märker man skillnader även mellan Christians bok och Helmers. Norlin har säkert tillfört nya rön som vilar på stadig grund, men han har även gjort det motsatta, menar jag. För det första kan man ingalunda vara säker på att Mats Bratt till Björke är son till fogden Nils Bratt. Samt verkar Norlin stödja sig på en gammal tradition om att Anders Olsson i Nylöse är sonson till Mats. Men låt oss anta att det finns ett agnatiskt släktskap mellan Höglundagrenen och Brattforsgrenen.
Jag håller med Norlin om att fogden bör vara född runt 1410, samt att han möjligen kan ha varit gift med en NN Matsdotter, om så är fallet kan det verka rimligt att de har en son Mats, men det är bara spekulationer, men ett tänkbart scenario. Att Höglunda kom i släktens ägo mellan 1450 och 1480 och då till Nils Bratt är något som inte får direkt stöd av Halvar Nilssons bok, se ovan. Enl. denna förekommer Höglunda första gången 1472 och då bebor Magnus Håkansson gården. Magnus kan tänkas vara en son till Håkan Tordsson och Margareta Bratt, precis som Norlin hävdar och därmed kan Magnus ha gården i värjo för Nils Nilsson Bratts räkning, jämför med gården Småris. Att Nils Bratt skall heta Stensson, får inget stöd i Halvar Nilssons bok, men med tanke på att han förr i tiden kallades för Svensson och som kan vara en felavläsning för Stensson, samt att det existerar en Steinar Bratt i Norge kan man förmoda att det kan vara sant. Däremot att Nils Bratt har en son som heter Jöns och som skrevs till Höglunda 1470, får absolut inget stöd i Halvars bok, då Höglunda nämns första gången 1472. Dessutom finns ingen Jöns Nilsson i registret till Halvars bok. Varför Nils Nilsson Bratt skall vara född omkring 1458 förstår jag egentligen inte, men Norlin verkar mena att 14 år är en myndig ålder, det kanske var så förr. Om Nils dog 1490 vet jag inte, men en Margareta Ivarsdotter gifter sig före 1491 5/4 enl. Elgenstierna med en Nils Jönsson Posse. Margareta uppges där vara dotter till Ivar Jönsson (vingat svärd, eller rättare sagt liljeörn enl. Jan Liedgren och Halvar Nilsson, dvs två namn på samma ätt, dock nämner Elg. endast vingat svärd). Men om det är en syster till Margit Ivarsdotter eller om det är samma kvinna, vet jag inte, men om man utgår ifrån att det är samma person, så bör ju då Nils Nilsson Bratt dött före det giftermålet, dvs runt 1490. Att Nils Nilsson Bratt har styvsöner Per och Ivar Nilssöner menar jag vara en osanning, detta gäller också i fallet att Margit Ivarsdotter skall ha tidigare varit gift med en Nils Svensson. Det finns inga källhänvisningar till dessa uppgifter hos Norlin och jag ställer mig frågan om inte Norlin antar att Nilssönerna är söner till en Nils Svensson och Margit Ivarsdotter, efter att ha studerat Helmer, se dennes bok s. 48, men Helmer var ju övertygad om att Nils Nilsson och Nils Stensson, som han kallar Svensson, var samma figur. Därmed kanhända använder sig Norlin av två Nils, fastän det i själva verket är en Nils. Jag har letat och letat efter något som avslöjar att en Margit (eller Margareta) Ivarsdotter är gift med en Nils Svensson, men inte funnit något överhuvudtaget. Då Helmer kallar Margit för Margareta kan man tänka sig att Nils Nilsson dör och änkan gifter om sig med Nils Jönsson Posse. Så Helmers olycksaliga sammanblandning (enl. honom är ju Margit faktiskt gift med en Nils Svensson) samt att Margit förmodligen var gift två gånger, samt att Norlin är övertygad om att Nilssönerna Ivar och Per inte kan vara söner till Nils Nilsson Bratt, så drar han slutsatsen att de är styvsöner. Dessa slutsatser är enl. mig, helt uppåt väggarna. Varför är då Norlin övertygad om att Nilssönerna inte är söner till Nils Bratt? Jo enl. Halvar Nilssons bok, s. 170 förekommer bröderna i ett brev, daterat 1509 17/4 eller 14/8 (där Per bor på Höglunda och Ivar på Rottneros), där de nämns som väpnare och samborna bröder, dvs tvillingar, samt att de i en jordaffär frågat hustrur och barn om lov, dvs något av barnen är myndiga, enl. Norlin. Om nu Nils Bratt gifter sig med Margit Ivarsdotter 1480, så menar Norlin att då Nilssönerna har myndiga barn 1509, kan de omöjligen vara söner till Nils Bratt. Om så vore fallet har Norlin med stor sannolikhet rätt, men observera att vigseln mellan Nils och Margit mycket väl kan ha ägt rum (långt) före 1480, ty bröllopet ägde rum i Borgvik, medan brevet är uppvisat på tingat i Tingvalla och då 1480. Observera även att paret i brevet omtalas i tredje person (”på deras hedersdag i Borgvik”), därmed kan man mycket väl tänka sig att själva vigseln äger rum före 1480. Morgongåvan enl. brevet var Gruvön, denna ägs 1562 av Jöns Ivarsson, dvs Ivar Nilssons son, detta borde ju betyda att Gruvön är efter Jöns farmor. Observera också att Norlins hävdande att det finns två Per Nilssöner, då två halvbröder och på samma ort (Höglunda) och då samtidigt, får inget stöd överhuvudtaget i brev och register i Halvar Nilssons bok, snarare tvärtom. M.a.o. borde Nilssönerna Per och Ivar med största sannolikhet vara söner till Nils Nilsson Bratt och ingen annan.
Enl. Norlin (s. 329) är det samma Mats i Björka som nämns i brev från 1500 (?, osäker datering) och 1507, samt i jordeböcker mellan 1540 och 1550. I jordeböckerna 1540 nämns en ”frälsiss mathn”, vad mathn står för är för mig obekant, men ev. står det för man, mantal, Mats. Jag är mycket tveksam till att det är samma Mats, ty år 1550 borde han vara mycket gammal, så gammal att man inte förekommer i sådana längder, om man ens lever vid en så hög ålder. Jag är näst intill övertygad om att det inte är samma person, av följande anledningar:
1/ Enl. Norlin är Mats Bratt f. ca 1460, dvs han är mellan 80 och 90 år när han enl. Norlin förekommer i längder mellan 1540 och 1550. Högst orimligt.
2/ Enl. domboksutdragen för Fryksdals härad, del tre (1726-40), av Almqvist (se s. 113, 1726 ht 115) är hemmanet Ivarsbjörke uppkallat efter herr Ivar Nilsson, denne skall enl. utdraget, som citerar ett gammalt pergamentsbrev, ha tillbytt sig Björka av en Olof Björnsson mot gårdar i Hammarön, Olof hade köpt Björka av en Mats Bratt. Detta uppkallande rimmar dåligt med att Mats återköpt Björka av Ivar Nilsson, observera att hemmanet inte kallas för Ivarsbjörke förrän långt senare, även på 1600-talet förekommer till stor del bara benämningen Björke (Björka).
3/ Med tanke på att i Helmers meddelande från 1966, bilaga 2, förekommer söner till Ivar Nilsson, då bl.a. Mats och Olof och då dessa uppges vara länsmän i Fryksdalen är det mer troligt att det är Ivars son Mats som förekommer på Björka mellan 1540 och 1550.
4/ Då Norlin använder sig av en skattebonde, en sådan finns i Björka 1551, då vid namn Olof, borde man se vilka namn som förekommer i Björka efter denna tid, samt studera hemmanets historia efter 1551, då jorden bör ha gått i arv till barn, som brukar jorden vidare. Detta har inte Norlin gjort. Dock skall man ha klart för sig att bonden Olof (1551) kan vara anfader endast till Brattforsgrenen, endast till bönderna i Ivarsbjörke, till båda, eller till ingen, och då med eller utan Brattar som förfäder. Studerar man hemmanet efter 1551, ser man att 1609 finns där Ivar, Per Larsson, Olof Ivarsson. 1610 finns där Ivar, Erik, Per, Per, Olof. 1613 finns där Per Ivarsson, Per Larsson, Ivar, Erik. 1617 nämns Erik. 1618 finns där Ivar, Per Larsson, Per Ivarsson, Sten. Studerar man domboksutdragen av Almqvist och mantalslängder ser man att utseendet skulle kunna vara (glapp i mtl, ty 1635-38 och 51-52 saknas, men de börjar 1626):
Olof Ivarsson(1609,10)
Ivar OS(1609,10,13,18,26-34),Per OS(31-50)
Nils Ivarsson(39-76) Olof PS(1653-73)
Per Ivarsson(1610,13,18,26-33)
Olof PS(34-50),NN Persdotter-Olof Larsson(31-47)
Ivar OS(53-75) [1]
Anders Olofsson [2]
Per Larsson(1609,10,13,18) [3]
Per PS(26-50),Lars PS[4],Margareta PD[7]
Marit PD[5] Lars Larsson [6]
[1]: Har en bror Mats Olofsson.
[2]: Ej bosatt i Björka.
[3]: Har förm. bror Sten Larsson (se 1618), ty en sådan har arvingar i Björka enl. domboksutdraget 1652 vt 25.
[4]: Ev. död före 1626, ty han finns inte med i längderna, denna person är konstruerad, men då Lars Larsson, fänriken har en kusin Marit Perdotter i Björka, kan man anta att fadern hette Lars Persson.
[5]: Har en kusin fänriken Lars Larsson i Björka.
[6]: Har en kusin Marit Persdotter i Björka, som han har lägersmål med, enl. domboksutdrag 1647 ht 2. Han har en syster Marit Larsdotter, som är gift med Elof Eriksson (1639-67), i domboksutdragen framgår det att hennes mor var en Kerstin Jönsdotter. Detta borde styrka att fadern till Marit och Lars förmodligen är från Ivarsbjörke.
[7]: Margareta var g.m Per Knutsson(1626-28), sedan änka och omgift, sonen Knut Persson förekommer(1647-71).
Intressant är även att studera de hemman som i slutet av 1500-talet och i början av 1600-talet bryter sig ur bolbyn Ivarsbjörke. Dessa hemman är Kårrud, Lysvik s:n (upptaget 1582), Strandvik, Lysvik s:n (upptaget 1590), Bäck, Sunne s:n (upptaget 1590), Solberg, Lysvik s:n (upptaget 1600), Lövåsen (nuvarande Bäcken), Lysvik s:n (upptaget 1600). Nedan förekommer liknande beskrivningar, som för Ivarsbjörke ovan, med uppgifter från bl.a. mantalslängder och domboksutdrag, dock utelämnas hemmanet Bäck:
Strandvik:
Anders(nämnd 1609,10 m. son Ivar)
Ivar Andersson(nämnd 10,26-50)
Kårrud:
Måns - Karin (Måns nämnd 1609,10)
Anders MS(26-29),Ivar MS,Mats MS(30-67)
Lövåsen (Bäcken):
Jöns (nämnd bl.a. 1610)
Mats Jönsson, Nils Jönsson
Solberg:
Nils (nämnd bl.a. 1609)
Mats Nilsson (1626-50)
Måns Matsson
I ovannämnda avgärdade hemman, men också i bolbyn förekommer namnen Mats, Anders, Ivar m.fl. namn med relativt stor frekvens. Namnet Ivar förekommer så att man med största sannolikhet, på goda grunder, kan anta att hemmanet ägs av en Ivar i mitten av förra delen av 1500-talet och i slutet av 1500-talet. Så ett tänkbart utseende skulle kunna vara:
Ivar, född ev. c:a 1535-45, med förmodade barnen, födda ev mellan c:a 1565-80:
Per Ivarsson, bosatt i Ivarsbjörke. Olof Ivarsson, bosatt i Ivarsbjörke. Anders (eller ev. hustrun), från Ivarsbjörke, senare bosatt i Strandvik, på Ivarsbjörkes ägor. Måns (eller hustrun Karin), från Ivarsbjörke, senare bosatt i Kårrud, på Ivarsbjörkes ägor.
Fadern Ivar borde förekomma i längder, om sådana existerade, omkring 1560-1590. Därmed är en mycket tänkbar fader till Ivar, den Olof som förekommer som skattebonde 1551. Olof i sin tur, menar jag är med stor sannolikhet den sonen till Ivar Nilsson, som enl. Helmer är länsman i Fryksdalen, jag menar också att Olof då har en bror Mats, denne är bevisligen länsman i Fryksdalen, enl. ett brev från 1546, dvs med stor sannolikhet den Mats i Björke, som förekommer i längder 1540-50. Att denna relation finns anser jag får stöd utav domboksutdragen (Almqvist), där Ivarsbjörkeborna hamnar eller går i tvist, för något som kan sättas i samband med Björke i början av 1500-talet. Exempel på detta är när i den första delen av domboksutdragen (1602-1700, av Gunnar Almqvist, se s. 188, 1655vt62) en Pål Larsson i Långenäs (i Gräsmark s:n, tidigare Sunne s:n) är instämd för åverkan över gränsen mot Bogen (Gunnarskog s:n, Jösse härad, gränsar till Sunne s:n, Fryksdals härad). Pål anser att ett skogsparti tillhör honom och uppvisar ett pergamentsbrev från 1555 (skall med största sannolikhet vara 1515, ty en lagman Torbjörn Ottesson sägs vara brevets uppdiktare och en sådan förekommer, men inte 1555, utan just 1515, då en Torbjörn Ottesson håller ting i Gunnarsby, Sunne s:n, Fryksdals härad, se Halvar Nilsson eller Fernow, detta är min kommentar) där det framgår att Mats Brath för 16 mk örtugar och en fyra lods sked sålt Olof Björnsson skogen Bogen och Tinnieskogen, vilka Pål har köpt av Ivarsbjörkeborna. Detta köp borde ha gjorts någon gång i början av 1600-talet, ty 1629 fastar Pål på en annan skog.
Samma sak tas upp igen i den tredje delen av domboksutdragen för Fryksdals härad (1726-40), där det på s. 113 enl. 1726ht115 framgår att ägarna till Ivarsbjörke instämmer åborna i Treskog (Gunnarskog s:n) att bevisa laga fång av Tinniehöjden, vilken tidigare skall ha tillhört Ivarsbjörke enl. köpebrev som Mattias Bratt utgivit år 1507, då han för 80 mk stockholmsmynt sålt Olof Björnsson sin gård Björka med ödestorpet Ulvsbjörke med flera ödestorp, halva bolbyskogen och halva Tinnieskogen, kvarn och kvarnfors, varpå fasta beviljats år 1555 (skall vara 1515, se tidigare kommentar, detta min kommentar). Enl. fastebrev har Olof Björnsson ingått byte med herr Ivar Nilsson, då han lämnat denne vad han köpt i Björke jämte ett kvarnställe där, som han köpt av Jöns i Spelnäs (en Jöns i Spelnäs finns i en skattebok 1503, min kommentar) för 2 fat järn, varemot Olof erhållit Rud, Lafverberg och Skogen i Hammarön. Eftersom Tinnehöjden el. Tinneskogen, nämnts i köpet och överlåtits till Ivar Nilsson, efter vars namn hemmanet kallas Ivarsbjörke, vill dess ägare nu återfå Tinnehöjden. Fältväbeln Anders Brunmark uppvisar på Treskogs vägnar landstingsrättens i Karlstad dom av år 1634 21/3 angående den åverkan Pål finne i Långenäs gjort på Treskogs ägor.
Utnyttjar man de personer som förekommer i bilaga 2 i Helmers meddelande från 1966, så kan man erhålla ett tänkbart händelseförlopp. Dvs först 1469 då en Karl Bratt på Björka säljer gården till sin syster Margareta och hennes make Håkan Tordsson. Ponera att paret ärvs av brorsonen Mats Nilsson, om man antar att den förmodade sonen Magnus Håkansson, av någon anledning kan räknas bort. Denne Mats bor på gården runt år 1500, men säljer den år 1507 till Olof Björnsson, som redan år 1509 byter bort gården till Ivar Nilsson, en brorson till Mats. 1540-50 besitter sonen Mats Ivarsson gården, samt är denne länsman i Fryksdalen. Brodern Olof Ivarsson, även denne länsman i Fryksdalen, tar över gården 1551 och gården går sedan i arv till den sistnämndas ättlingar. Alltså ett hypotetiskt utseende är:
Nils Bratt, fogden
Mats Nilsson, Nils Nilsson
Ivar NS, Peter NS (Höglundagrenen)
Mats Ivarsson, Olof Ivarsson
Ivar OS, Anders OS (Brattforsgrenen)
Detta är vad som rör sig i mitt huvud, om det har något större sanningsvärde kan inte jag bedöma, men jag hoppas och tror att jag gått fram relativt analytiskt och sakligt. Men observera att det enbart är en hypotes. Dock anser jag att den får stöd av den fragment som finns om hemmanet, bönderna där och släkten Bratt. Jag anser att Gunnar Norlins teorier inte under några omständigheter, får anses som den slutgiltiga lösningen, då jag anser att han är ute och cyklar emellanåt. Den sistnämnda Anders Olofsson menar jag är den som förekommer i Christians bok (se även Norlins artikel i SoH, nr 3, 1973), utseendet där är:
Anders Olofsson i Vallen
Anders Andersson (I) i Nylöse
Anders Andersson (II) g.m. Kerstin Larsdtr Bånge
Anders Andersson (III), Brattfors.
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2003-10-03 (läst 5272 gånger)
Cookie policy