ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Brun / Bruun / Bruhn  (läst 23823 gånger)

2012-01-07, 15:03
läst 23823 gånger

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Hej Chistian,
 
Intressant diskussion  
 
När det gäller maken Helge Torkelsson (Torgiersson) även kallad Toresson, så har jag antecknat att hans far hette Torgier Torkelsson nämnd  1581-85, sjökapten och Borgmästare på Marstrand.
Han var gift med Elisabeth Borckholst.
Men jag har också en anteckning om Torgier Torkelsson-Brun gift med en Anna Björnsdotter?
 
Vet du om detta är samma?
 
Hälsn. Eivor

2012-01-08, 09:19
Svar #1

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 863
  • Senast inloggad: 2024-12-16, 23:07
    • Visa profil
Hej Eivor,
 
Och god fortsättning på det nya året!
 
Ja, jag hoppas att denna diskussion förr eller senare ska leda till att man med gemensamma krafter kan lösa gåtan till slut.
 
Någon Anna Björnsdotter känner jag inte till, men enligt Uddevalla rådshusrätts protokoll från år 1701 (återgivet av Torgestam) var Torger Torkilsson (nämnd år 1581) gift med en Maren Björnsdotter af adelig Stam och Härkombst på Tiörn.
 
Deras son Torger Torgersson (nämnd år 1585) ska enligt samma källa ha varit gift med nämnda Elisabeth Borckholdt (Barckholdt?) sommvar af stor härkombst.
 
Jag har dock inte läst protokollet i original. Kanske står det Anna Björnsdotter där?
 
Vad tror du förresten om min teori om att det är Peder Knudsen Månesköld som är den landshövding som avses i 1701 års protokoll?
 
Han var ju ändå slottsloven på Bohus under 15 år...
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

2012-01-08, 11:29
Svar #2

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Hej igen,
 
Det skall vara Maren Björnsdotter. Jag skrev tyvärr fel.
De här namnen Torgier, Torkiel och ibland Tore skrivs ibland för samma person.
Det är samma tid för dessa Torgier och jag tänkte att han kunde varit gift 2 gånger.
Men du vill ha det till en generation längre upp med Torgier och Maren.
 
Borckholst har jag sett under spekeröd i tidig kyrkoböcker.
Här är det kanske bra att gå till norska arkiv.
 
Jag har skrivit under Marstrand också och föreslog att man skulle slå samman diskussionen om Brun.
 
Hälsningar Eivor

2012-01-10, 12:01
Svar #3

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 863
  • Senast inloggad: 2024-12-16, 23:07
    • Visa profil
Hej Eivor,
 
Ja, det vore nog bra med en samlad, koncentrerad diskussion om släkten Brun.
 
Beträffande generationer Torger och Torkel så är de hämtade ur rådhusrättens protokoll från år 1701. Men visst kan det vara fel (de nämns ju i rätt tät följd, år 1581 och år 1585, fadern och sonen)...
 
Men så spännande att namnet Borckholst fanns i Spekeröd!!
 
När/var har du sett det där, mer exakt?
 
Med nyfikna hälsningar,
 
Christian

2012-01-10, 13:29
Svar #4

Utloggad Eivor Andersson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 997
  • Senast inloggad: 2015-05-26, 12:02
    • Visa profil
Hej Christian,
 
Ja det var något som bara dök upp ur minnet att jag reagerade på namnet när jag sökte en annan i en äldre kyrkobok i spekeröd. Kommer inte ihåg om det var ett vittne elle något annat.
 
På öfre Harås i spekeröd, bodde befallningsman Nero Olofsson Bruhn. Han var född 1736
och fadern Olof Bruhn bör väl vara  från samma Bruhnsläkt? Nero var gift med Juliana Åkerman från herrgården Tofta i Lycke, som ligger mitt emot Marstrand.
Min morfar mor bodde på öfre Harås, därför har jag tittat på det.
 
Detta är ju senare än 1600-talet så det hjälper kanske inte så mycket.
 
Ha det fint
 
Hälsn. Eivor

2012-09-26, 17:27
Svar #5

Utloggad Vincent Eldefors

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2609
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 23:37
    • Visa profil
    • Släktingar.se
Det var en hel del intressant läsning i den här tråden, var länge sedan jag tittade till den.
 
Har ett uppslag angående Sofia Elisabet Brun, gift med kyrkoherden Fredrik Bagge i Skee / Ödeshög. Skulle hon inte kunna vara dotter till Torger Rasmusson Brun och dotterson till kyrkoherden Rasmus Hansson i Solberga? Torgers änka Margareta Hansdotter gifte passande nog om sig med Fredrik Bagges farbror Börje Nilsson Bagge. Det skulle förklara en hel del.
 
(Meddelandet ändrat av vineld 2012-09-26 17:27)
Sveriges största genealogiska databas med verifierad information:
https://www.slaktingar.se/

2013-09-18, 13:24
Svar #6

Utloggad Lotta Danielsson

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 43
  • Senast inloggad: 2021-03-09, 12:02
    • Visa profil
Mer Sofia Elisabet Brun
 
Vid närmare undersökningar lyckas jag inte hitta några fakta som styrker att Nicolaus Brun ska ha varit kyrkoherde i krokstad - det var länge sen jag jobbade aktivt med den delen och var inte lika noga med källor då . Det finns flera trådar att följa, Torger Rasmusson som hennes far är ett uppslag jag inte har hunnit undersöka närmare.  
 
Ett annat är att Claus Torgersson Brun (kyrkoherde i Skredsvik, son till Torger Eriksson Brun)som enligt uppgift hade en son Nikolaus Brun. När Claus Torgersson Brun dog 1696 gifte hans änka (Maria Nilsdotter Arctandra) om sig med Joachim Plate kyrkoherde i Krokstad. Antingen skulle hon då kunnat ha med sig sonen Nicolaus från föregående äktenskap och dennes ev dotter Sofia Elisabet, eller så kan Sofia Elisabet vara dotter till Claus Torgersson Brun och Maria Arctandra.
 
Jag kollade närmare i Skredviks kyrkoböcker för att se om jag kunde hitta Claus Torgerson Bruns dödsnotis - men gick bet, fortsatte då att leta för att se om jag skulle kunna finna några barn till Claus Torgersson och Maria Arctandra, och 1696 hittar jag en notering av Fredrik Bagge i kyrkoboken bland födelsenotiserna Skredvik C1 sid 37 (Skredsviks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13480/C/1 (1689-1748), bildid: C0042161_00029). Jag kan inte tyda anteckningen och vore tacksam för hjälp, men den ligger precis i månadsskiftet april maj 1696 där jag antar att Claus Torgersson dog då hans prydliga handstil försvinner ur kyrkböckerna överallt och ersätts av en helt annorlunda stil. Fredriks Bagges underskrift är mycket lik de av hans namnteckningar jag har sett i Ödeshögs kyrkböcker så jag misstänker att det är samme man, men vad gjorde han i Skredsvik då?
 
 
(Meddelandet ändrat av LoDan 2013-09-18 13:32)

2013-10-06, 10:17
Svar #7

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Katarina församling C I/5 (1690-1694) sidan 586 (SVAR:s bild 326):
 
Anno 1693. Brudfolckz Lyssningar//
In Januarjo/.
 
14. Hanss Mickelsson Brun murgesäll, födder i Rijga (Riga), Hans wittne war Hanss Cammerat Mårthen Niclass murgesäll; Enkian Hust: Margareta Schiulezdotter (Sjulsdotter), födder i Österbotn (Österbotten), Henness förra man Samuel Kalkmätare döder för 1 ½ åhr ssädan och här begrafwen hon hade ArffCollegij stånd d: (tomt)
 
Katarina församling C I/6 (1693-1695) (SVAR:s bild 107):
 
Januarij Månadt 1693.  
 
3. d: 14 Dito Hanss Mickelsson Brun murgesäll, födder i Rijga (Riga), Hans wittne war Hanss Cammerat Mårthen Niclas murgesäll; Enkian Hust: Margareta Schiulezdotter (Sjulsdotter), födder i Österbothen (Österbotten), Henness förra man Samuel Kalckmätare döder för 1 ½ åhr sädan och här begrafwen, hon hade ArffCollegij tillstånd d. (tomt)
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-10-06 11:08)

2014-04-06, 03:54
Svar #8

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Ett ytterligare inlägg i debatten om Brun.
 
Enligt Steen Thomsen skall det ha funnits två släkter Brun med olika vapen.  Dels Släkten Brun af Lolland, kend -1423-1513. K: Achen, Siebmacher bd 18. och dels Slægten Brun i Skåne som enbart är känd i två generationer ca 1550 - 1631.
 

3 regnbuer. Våbenfællesskab med Grim på Lolland, Algudsen og Gyrstinge på Sjælland og Pfuel i Pommern
 
 
Slægten Brun [i Skåne]
 
Den släkt som förekommer i Bohuslän har ytterligare ett annat vapen, viker i sig inte behöver betyda att släktskap inte finns.
 
 
Bru[h]n från Bohuslän med en lilja och en ros.
 
I Landbohistorisk Selskab, Adkomstregistrering 1513-50 förekommer två Brun:
 
Claus Brun bd i Birket ; u 1522-004b
 
Claus Brun bd i Sieseby ; 1517-024
 
Ett sidospår är:
 
Erik Brun i Hejls herredsfoged i Nørre Tyrstrup h (er d 1548) ; 1530-528 ; u 1548-149
 
Erik Brun bd i (Store) Middelhede ; bu dmd 1537-544
 
Ytterligare Brun fanns i:
1546-312 ; Brun (af Vindumgård) Hans Jepsen (lever 1546 er d 1559) ; Brun (af Vindumgård) Jep i Vindum og til Bjerring (1557) (lever 9.9.1557) g m Mette N N, datterdatter af Hartvig Limbek ; Brun (af Vindumgård) Jørgen Jepsen (er d 1559, måske allerede 1554) ; Brun (af Vindumgård) Mourids Jepsen til Vindum (lever 9.9.1557) g m Anne Nielsdatter Friis (af Haraldskær)
 
Det finns all anledning att följa upp de danska spåren. Kan möjligen steen.thomsen snabels danbbs.dk  ha svar på några av våra frågor?
 
Bästa hälsningar
Ben

2014-05-20, 20:56
Svar #9

Utloggad Ann-Christin Hallgren

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 113
  • Senast inloggad: 2024-12-09, 10:23
    • Visa profil
    • www.stortmode.se
Hej Lotta Danielsson!
Jag har också Sophia Elisabeth Bruhn.
Har hittat denna sidan: http://www.oocities.org/soho/museum/8904/kyrkoherdar.html
Där står att Maria Arctandra, änka efter kyrkoherde Claudius Brun i Skredsvik är omgift med Joachim Plate, kyrkoherde i Krokstad.
Kan Elisabeth Bruhn följa med sin mamma änkan Maria A till Krokstad där hon gifter sig i prästgården 1706?
Jag vet inte när Maria A och J Plate vigdes - detta kanske inte stämmer tidsmässigt? Elisabeth är ju född omkring 1688.

2014-10-15, 19:04
Svar #10

Utloggad Lotta Andersson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2024-11-30, 18:28
    • Visa profil
Hej!
Jag söker efter information om Komminister Carl Brun ifrån Veckholm.
 
1694-06-21 gifter han sig med Göril Jung i Veckholm. Veckholm C:I bildnr 82 i SVAR
1697-03-16 får han döttern Göril Brun i Litslena. Litslena C:1 Bild 116 / sid 112 i SVAR
 
MvH Lotta
/Lotta Andersson

2015-02-25, 17:02
Svar #11

Utloggad Karin Uhrvik

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 07:11
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd
 
1685-10-27 angav sig (till äktenskap) handelsmannen från Hamburg Johan Samuel Ronnenberger, som är född i Hamburg, cautionist är vinhandlare Jörgen Neuhart, boendes i Leyells hus i Stadsgården.
 
Änkans namn hustru Stina Brun född i Småland, Kalmar stift och Ålems prästgård. Förre mannens namn har inte antecknats. Sade sig vara i frendskap med ärkebiskop Olof Swebelius.
 
Lov av pastor Tilas att vigas efter en lysning. Änkan presenterade inte arvskollegiets sedel.
 
Katarina CI:4 (1685-1692) Bild 29 / sid 49 (AID: v86981.b29.s49, NAD: SE/SSA/0009)

2015-02-27, 16:25
Svar #12

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Hej,
 
Det har under flera år debatterats om Brunsläkten i Marstrand och Bohuslän och dess anor. Flera har ställt frågor om källor från samtiden med Sidsel Bruun mf l. Den bästa källan som jag funnit från samtiden är Hannibal Sehesteds Copiebog för Åaret 1645. Ur samlinger til det norske folks sprog og historie, Volume 2 av Gerhard Munthe, J. K. Berg, Rudolph Keyser, G. F. Lundh. I en redogörelse för släkten Bildt till Båhus län ges en del intressanta uppgifter, vilka senare uppgiftslämnare måste ha byggt sina antaganden på. Följande citat är det mest intressanta i kopieboken:
 
Knut Bildt til Morland og Lungegaarden, hans mødrene Gaarde (see 1ste B. S. 78, 48). Han var 1599 paa lungegaarden (Suhms Samlinger 2 B. 2 H. S. 133, hvor han kaldes Knud Bilde), og ventelig har han ikke faaet Morland førend efter Broderen Vinc. Bildts Død. Han døde 1616, var gift med ovennævnte Sidsel Bruun, en Datter af Romel eller Rasmus Petersen Bruun til Brunsgaard (eller maaske snarere Brunstorp, i Skaane?), der var af de Bruner med to forte Bjeller i Skiøldet, og Fru Bodil Clausdatter Gagge til Falkestrup i Skaane, og efterlod disse tre Børn:  
 
1. forhen omhandlede Daniel Knutsen Bildt til Morland;  
2. Blonlzeslor Bildt til Lungegaarden, der levede endnu 1665, og var gift med Børge Mogensen Juel fra Jelland (cfr. 1ste B- S. 443), af Bolge – Juelernes Slægt, død 1653 (cfr. Budstikken 4 Aarg. S- 741); og  
4. Karen Bildt, død 1662 eller 1663, gift med den rige Axel Andersen Mouatt til Hovland i Søndhordlehn, der døde 1651 (cfr. Budstikken 4 Aarg. S. 739). Der navnes og  
5. en Vincents Bildt Knutsen, som skol have levet 1648 og menes ligeledes at have været Knut Bildts og Fru Sidsel Bruuns Søn.  
 
Kursiveringarna är mina.
 
Bodil Clausdatter Gagge till Falkestrup kom från Skåne och med någon ytterligare källa så kanske full klarhet kan vinnas. Det skulle vara intressant att få klarhet vilka övriga samtida källor som finns om släkten Bruns eventuella härkomst från Østdanmark (Skåne).
 
Bästa hälsningar
Ben

2015-03-09, 13:14
Svar #13

Utloggad Jörgen Axelsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1581
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 09:38
    • Visa profil
Angående Stina Brun, nämnd i ett inlägg den 25 februari av Karin Uhrvik här ovan.
 
Kristina Brun, f. ca 1657 (åldersuppgift i dödsnotis) i prästgården, Ålem, d. i juli 1711 i Ålem.
Dotter till kyrkoherden Georg Brunnerus och Elisabet Jonsdotter.
Vigd 14/10 1679 i Ålem med
 
Johan Borman/Bohrmann, d. 1682 i Kalmar (Gunnar Håkansson: Kalmar och kalmarbor under 1600-talet). Landssekreterare och kyrkoinspektör i Kalmar.
 
Avvittring efter Johan Borman skedde 29/10 1685 (bouppteckning 1686:225, Stockholms rådhusrätt). Här nämns parets son Jörgen, fyra år gammal, och att änkan Stina Brun nyligen anlänt till Stockholm och snart, efter vigsel med fästmannen, ämnar begiva sig till Hamburg.
 
I dödsnotisen i Ålem benämns hon som Madame Stina Bormann.

2015-03-15, 10:12
Svar #14

Utloggad Christian Juliusson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 863
  • Senast inloggad: 2024-12-16, 23:07
    • Visa profil
Hej Ben, Och stort tack för ett fantastiskt spännande källtips!
 
Finns denna copiebog alltså utgiven i sin helhet?
 
Jag undrar om det kan finnas andra gårdar av intresse i den, såsom de gårdar som ägdes av syskonen Helge och Erik Torgersson, gifta med Cecilia Clausdotter respektive Margareta Clausdotter, och vars barn kallade sig Brun redan på 1620-talet?
 
Om man skalar bort de gårdar som Helge Torgersson köpte år 1624, så innehåller hans arvsskifte följande gårdar som kanske kom i boet med hustrun eller utgjordes av hans arvejord:
 
- Kalvö i Forshälla socken.
- Ballembo, Skörsbo, Bäck Västergård och Groröd i Västerlanda socken.
- Rörvik i Stala socken.
- Lilla Staby i Torsby socken.
 
Även Erik Torgersson hade ett stort gårdsinnehav, i dessa och andra socknar...
 
Det vore fantastiskt roligt att kunna reda ut (det eventuella) sambandet mellan dessa Brunar och Sidsel Brun på Morlanda!
 
Liksom du så har jag funderat mycket på vapenskölden. Hoppas ännu att en dag finna en källa även där denna ros över lija förekommer. Känner du möjligen till någon bra bok på området?
 
Med varmt tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

2015-03-17, 02:50
Svar #15

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Hej Christian,
 
Trevligt att du uppskattar referensen till Hannibal Sehesteds Copiebog. Du återfinner en tryckt version i Samlinger til det norske folks sprog og historie, Volume 2, av Gerhard Munthe, J. K. Berg, Rudolph Keyser, G. F. Lundh (Christiania 1823). I volym I finns det ännu äldre uppgifter om Peder Knutsen var tvende Gange gift: a) med Bodil-Green; og b) med Birgitta-Brun, 'der levede i Wigtefkab med ham 1594 og 1597, og rimeligviis var af den Familie Brun. i hvis Eie den adelige Saedegaard Vefex Vefe eller Vedlzo i Bro Preefiegjeld engang var. och på sidan 408 står det Christen Thorbjørns en (Skaktavl) findes med ham at have eiet Ulven i Ringsager Proegjeid og fi den med Hr. Hans Frantfen Brun, Sogneprest til Bier;
 
Nåväl någon uppgift om vad du frågar efter har jag dock inte funnit i nämnda volymer. Med det kan vara värt att titta på vad Arkivverket.no har för arkivalier. Har du tittat på skannat arkivmaterial. Från 1642 finns EA-5023/Rbb/L0004/0003/0001, Jordebok, Idd og Marker len samt gods på Hedmark og i Båhus len, Idd og Marker, , 16420827-, oppb: RA.  Permanent sidelenke: http://arkivverket.no/URN:db_read/rk/6210/1/
 
Norrmännen sitter naturligtvis på mer material som inte finns on-line. Det tidigaste jag funnit från riksarkivet är från 1600-talet och ger kanske inte svar frågorna du ställer: Jordebøker 1633-1658, stykke 31 (RA/EA-2870/Ek/L0031/0001), 1651-1658, oppb: Riksarkivet.
 
Bästa hälsningar
Ben

2015-10-17, 17:46
Svar #16

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Den 4 september 2007 frågade Leif Hedberg om en korpral Erik Brun, f 1722. Möjligen kan han vara identisk med den korpral Erik Brun som är nämnd i Johan Persson Hebergs bouppteckning i Strängnäs 1756. Denne korpral var son till Hebergs kusin Maria Nilsdotter i Gåsinge, men det framgår inte var han bodde.
I Hedbergs fråga framgår inte när hans Erik Brun fick barn i Romfartuna.
Ulf Berggren

2016-03-06, 04:31
Svar #17

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Hej,
 
Efter att ha tittat närmre på frågan om Sidsel och Claus Bruns härkomst så måste vissa tidigare antaganden ifrågasättas. Danmarks Adels Aarbog ger bara en uppgift om att släkten Brun härstammar från Skåne eller Halland. Därtill anges att Sidsel Rommelsdatter Brun var en datter af Romel eller Rasmus Petersen Bruun till Brunsgaard. Vidare anges att Romels maka hette Bodil Clausdatter Gagge, till Folkestrup (d. eft. 1570 ). Bodils fader var Claus Eriksen Gagge till Rydsgård. Nordöst om Skurup ligger Rydsgårds Gods, som tillhört Villie socken i Ljunits härad. I början av 1500-talet skriver sig väpnaren Claus Eriksen Gagge (möjligen död redan 1556) till Rydsgård.
 
I Ljunits härad återfinner vi även Brunstrup (Brunstorp) tillhörande Balkåkra socken, känt i svenska källor från 1658. I häradet Herrestad öster om närmare bestämt i Hedeskoga socken finner man Folkestorp (Folketstrup), känt sedan 1478. Samtliga orter ligger relativt nära varandra. Det Brunsgård som ligger i Vä socken (Gärds hd) är beläget relativt avlägset från Rydsgård och verkar inte rimligt ur geografisk synpunkt.  
 
Enligt andrahandsuppgifter utan någon källreferens så skall en Anne Brun ha bott i Maglehems socken 1624. Vidare skall det finnas en notering att fru Anna Brun bodde på Folkestorps herresäte. I Vä finns ingen herrgård, men på lösa grunder har det antagits att Bodil Clavsdotter Gagge bott med sin make på en liten gård i Vä socken som ligger utanför Norreport kallad ''Brunstrup''.
 
Bodil Clausdotter Gagge var sannolikt född på Rydsgårds gods i Villie socken och skall senare ha flyttat till Folkestrup, vilket skulle kunnat ha varit Folkestrorp i den närbelägna Hedeskoga socken. Nu kan man ställa sig frågan om Romel Pedersen Brun kan ha varit bosatt i den närbelägna socken Balkåkra där det funnit ett Brunstrup (Brunstorp). Om det finns några handlingar kvar som kan påvisa sambanden så finns de sannolikt på Rigsarkivet i København.
 
Det skulle vara intressant att få ta del av eventuella original-urkunder från de forskare som gjort påståenden om Vä som hemort för att få en tydligare bild av sambanden.
 
Hälsningar
Ben

2016-03-06, 14:35
Svar #18

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Något mer om Brunstorp tillhörande Balkåkra socken.
 
Svarte var ursprungligen två olika byar, Brunstorp och Svarteboda, i två olika socknar i två olika härader. Det allra äldsta bevarade källmaterialet för Svarte utgörs av Jordeboken från 1664. Här nämns fem fiskebodar i vad som då beskrevs som ”Brustorp”. På en karta från 1745 syns tydligt var Brunstorp låg - norr om kustvägen och öster om gamla Balkåkravägen. På skånska rekognoceringskartan från 1812, 1815-20 ¿nns sju hus i Brunstorp, som ligger i Balkåkra socken i Ljunits härad.
 
Den troligen äldsta bebyggelsen i nuvarande Svarte ligger i kvarteret Harpan strax öster om badplatsen. Den äldre benämningen på dessa hus är Brunstorp efter den samling hus som tidigare låg norr om kustvägen. Troligen är dessa hus från början och mitten av 1800-talet.
 
Detta skulle kunna tala mot hypotesen om det inte funnits en gård där under dansk-tiden som kunnat tillhöra Rasmus Petersen Bruun och kallats Brunstrup.
 
Ben

2016-03-07, 21:36
Svar #19

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Hej Ben.
Jag har antecknat följande uppgifter ur några sköten som finns i Kammarkollegiet Andra provinskontoret, FI:600, Jordrevningsbiakter år 1671, Gärds härad, Kristianstad län. Finns i Arkiv Digitals bildmaterial.  
 
Dokument nr. 7 (AD bild 10), kopia efter originalet.
Anne Brun Sallig Mougens Fritouffs till Follchesstorp efterleverska säljer/sköter  sin gård och bolig som kallas Brunstrup, wdi Wee sogen Liggendes needen Weebye till Kung Majts. Befallningsman över Kristianstad län Välb. Malthe Jull till Giessinggaard.
Bevittnas av välbördiga män Hendrich Rammel till Becheschov, landsdomare uti Skåne och Kungl. Majts. befallningsman över Hellne Kierche och FrosteHerridt, samt Jens Billde till Aarup. Daterat Folkestorp d.21 okt. 1634.
 
Dokument nr.36 (AD bild 37), kopia efter originalet.
Povel Nilsson byfogde i Vä gör veterligt med detta öppna brev daterat d.11 aug. 1606 vid bytinget, att välaktade man Herman Cortzon ( som på sista och tredje sidan kan vara densamme som där skrivs torson ?), som på sin och sin hustrus vägnar säljer till välbördig man Jon Teest till Krage och hans hustru välbördig Fru Öllegårdh Pädersdåtter, den halva gård beliggandes utanför den norre port vid Vä, som han själv uti bor och som hans hustru Margreta Pädersdatter, af Hindis Kiäre fader wälby. Päder Ottsson ehr wederlagt, för Huis hinde ehr arfueligen tillfallden, Eftter Hindis Sl. Moeder Welby. Fruu Kirstina Brun.  
Det framgår vidare att hennes fader Peder Ottsson också är avliden.
 
I dokument nr.29 (Ad bild 28) daterat d.17 okt. 1608,  då rådman Rasmus Svensson i Vä säljer en gård utanför norre port i Vä, får man veta att den tidigare tillhört välbördige Peder Ottsön och Rasmus Svensson köpt den av hans dotter  wellb. Fru Öllegaard Sallige Jon Thaestes.
 
(Meddelandet ändrat av Birte3 2016-03-08 01:20)
Birte Boström

2016-03-08, 13:37
Svar #20

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Hej Birte,
 
Tack för intressanta uppgifter som visar på ett tydligt samband. Du har lärt mig att det tydligen finns i Kammarkollegiets Jordrevningsbiakter en hel del material som går tillbaka till danstiden.
 
Ett par nya frågor väcks dock genom dokumenten. I dokument nr. 36 nämns Fruu Kristina Brun som jag inte tidigare sett i några uppgifter. Enligt uppgifter i Danmarks Adels Aarbog, DAA 1889:119, skall Romel Pedersen Brun til Brunsgård (Brunstrup i Gers H. ), g. m. Bodil Clausdatter Gagge til Folkestrup (Gers H.). Fru Bodil levede 1570, da hun fik Brev på en Jord i Væ. Hun havde tre Døtre:
I.  Karen, g. m. Arild Griis til Jonserød, død 1639 (han vistnok g. 2° m. Kirsten Clausdatter).
2. Sidsel levede 1631, g.m. Knud Bildt til Moland, død før 1604.
3. Anne til Brunstrup og Folkestrup, nævnes 1624, 1625 og 1631, da hun lå i Proces med sin Svoger Arild Griis.
 
Däri nämns inte någon Kristina Brun. Spörsmålet är vem som kan ha varit hennes fader? Hon verkar ha varit samtida med Romel och Bodils barn. Vidare är frågan om vilka som varit föräldrar till Claus Romellsen Brun (d. 1584 i Marstrand) öppen. Kan Romel haft en broder som bodde på samma ort och med adress Brunstrup, eller hade Romel ytterligare två barn?
 
Bästa hälsning
Ben

2016-03-08, 19:19
Svar #21

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Hej Bent.
Jag tror skötena jag funnit i Jordrevningsbiakterna inte är kända tidigare. I varje fall nämns de inte av Tor Flensmarck i Skånelands Medeltid, orter och ätter, Del B, under Brun från Vä, sid. 322 - 331.
Skulle jag finna ytterligare nya uppgifter skriver jag här igen.
 
Vänliga hälsningar
Birte
Birte Boström

2016-03-10, 14:00
Svar #22

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Hej Birte,
 
Du har uppenbarligen funnit intressant information. Man kan fråga sig vilka uppgifter Danmarks Adels Aarbog bygger sin information på? Vi vet nu att Anne stannar kvar och gifter sig på orten. Troligen är Kristina en syster till Anne. Sedan tidigare är det känt att systrarna Birgitta och Sidsel flyttat till Båhus len och Karen till Jonsered socken. Claus Romellsen Brun dyker upp i Marstrand utan att vi har funnit några uppgifter i källorna till hans härkomst från Gers hd. och därmed till den troliga fadern Romel Pedersen Brun till Brunsgård & Folkestorp.
 
Tror du att det kan finnas ledtrådar i det material du kickar på, eller måste man gå till de danska källorna?
 
Bästa hälsning,
Ben

2016-03-10, 21:06
Svar #23

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Hej Bent.
Man kan tycka att det borde finnas mer uppgifter i danska arkiv än i svenska från denna tid.
I Jordrevningsbiakterna finns en del kopior på sköten, men något mer om Brun från Vä  i Gärds härads biakter har jag inte antecknat. Eftersom det var ett tag sedan, blir jag så här i efterhand osäker på om jag då gick igenom allt i Gärds biakter. Jag har dock antecknat att Folkestorp år 1661 tillhör Välb. Fru Margareta Skeel till Bäckaskog. (AD bild 147).
 
Vänliga hälsningar
Birte
Birte Boström

2016-03-11, 02:48
Svar #24

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Hej Birte,
 
Skulle vara intressant om du tittat på vad som fanns under Væ sn och om det funnits någon anteckning om Brunstrup gård vilken skall ha legat utanför Nørre Port. Enligt ortnamnsregistret skall det bara ha funnits en gård under detta namn. Har du funnit någon information om hur gården kom att tillhöra Margrethe Ottesdatter Skeel? Det verkar inte som om det skett genom är eller gifte, utan det måste ha skett genom köp eller gåva. I annat fall kan marken ha tillhört gammal klosteregendom.
 
Bästa hälsning,
Ben

2016-03-11, 21:08
Svar #25

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Hej Ben.
Enligt skötet av år 1634, så säljer Fru Anne Brun Brunstorp uti Vä socken, nedan Vä by, till Malte Juel. I Skötet 1606 gäller försäljningen en gård utanför den norre port i Vä. Inget Brunstorp nämns i detta 1606 års sköte och jag vill nog tolka det som att detta är en helt annan gård än Brunstorp.  
 
Jag har gjort ett inlägg här ovan 2003 d.15 okt. med en uppgift från Kristianstad byting 1643 d.17 juli. Där borgaren i Bergen, Norge, Peder Nielsen, på sina föräldrars vägnar säljer jord i Näsby och Nosaby, samt en gård Brunstorp som ligger vid Nosaby. Jorden och gården har Peder Nielsens mor ärvt efter sin bror Kapten Peder Brun.
Det kan väl inte vara samma Brunstorp som nämns 1634 och 1647, men man blir fundersam. Det enda belägget jag funnit för Brunstorp i Nosaby är just detta från år 1647. För övrigt ser det väl rätt så magert ut med uppgifter från Vä också.  
 
Margarete Skeel var andra hustru åt Henrik Ramel till Bäckaskog. Malte Juel ,som köpte Brunstorp 1634, har jag bestämt för mig var gift med Anne Ramel. Kanske var det någon av dessa som också köpte Folkestorp huvudgård.
I biakterna stod också om detta Folkestorp som ägdes av Margrete Skeel, att det år 1661 är delat på tre gårdar av olika storlek, som brukas av bönder, men har förut bebotts av Adelsmän.
 
(Meddelandet ändrat av Birte3 2016-03-12 00:12)
 
(Meddelandet ändrat av Birte3 2016-03-12 11:21)
Birte Boström

2016-03-12, 16:18
Svar #26

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Hej igen Ben.
Jag tyckte det var läge att kika på Gärds härads biakter igen och jag ser att jag definitivt inte gått igenom alla dokumenten och inte kommer att göra det denna gången heller. Dock fann jag något nytt om Brunstorp, nämligen att Malte Juel tre dagar efter köpet av gården skänker den till ridefogden Anders Struch i Vä.
 
Biakterna inleds med Anders Struchs åtkomshandlingar till de egendomar han brukar, dokument Nr.1 - 13. Här ingår dokument nr.7 där Malte Juel köper Brunstorp.  
I dokument nr.4 (AD bild 8) gör Malte Juel veterligt att han för troskap och flitig tjänst undt och givit min fogde Anders Struch och hans Trolffuede Hustu Catrine Jacobs datter, den Boelig wdi Wä, som jag mig aff Frue Anne Brunss paa Folchestorp Hafr. till forhandlet, som kaldis Brunsstorp, och Hafr. jag derpaa Lefueret Hannom sköden med ander Documenter o.s.v. till Euindelig Eyenndom. Daterat Kristianstad den 24 okt. 1634.
 
Anders Struch lever år 1671 och att det är han som innehar skötet och gåvobrevet på Brunstorp bör innebära att han ännu har gården i sin ägo.  
 
Vänliga hälsningar
Birte
Birte Boström

2016-03-31, 19:00
Svar #27

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Rättelse om Brunstorp!
I dokument nr. 7 står att Brunstorp ligger "Norden" Vä by. Alltså inte nedan byn som jag skrev i mitt inlägg 07 mars 2016.
Birte Boström

2016-04-04, 00:02
Svar #28

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Hej Birte,


Tack för ditt förtydligande om adressen: "Norden" Vä by.

Intressant att ingen Brun på svärdssidan tog över varken Brunstorp eller Folkestorp. Om Claus Romellsen Brun (d. 1584 i Marstrand) verkligen var son till Romel Pedersen Brun til Brunsgård är det märkligt att han inte tog över någon av gårdarna. Tydligen behövde Anne Brun likvida medel eftersom hon säljer Brunstorp till Malte Juel. Det måste ha handlat om den samtida danske länsmannen i Kristianstad som gifte sig 1625 med Anne Ramel, vilken genom arv fick Maltesholms gård.


Det kan dock inte råda någon tvekan om att det handlar om Anne Bruns på Folchestorps gård Brunstorp som säljs.


Din uppgift om Kapten Peder Brun är intressant därför att namnskicket gör det logiskt att hans farfar skulle kunnat ha varit Peder Hansøn Brun. Nosaby socken ligger ost om Kristianstad och det är relativt nära till Vä. Om med Näsby avses den socken som ligger Östra härad, Jönköpings län, så är avståndet desto större. Brunstorp gård i Nosaby by finns upptagen i Skånsk ortnamnsdatabas 1836, -54, -57. Det måste vara samma gård som du refererar till från 1647.


Vad som kan röra till det är att vi även har att göra med militärsläkten Brun, som skall härstamma från Peter Brun (d. 1679), "oberstløytnant" i Kristiansand. Något samband med Peder Nielsen har jag dock inte funnit. Så försäljningen i Näsby, Nosaby, och Brunstorp (i Nosaby?) kanske kan kasta ljus på släktskapet med Romel Pedersen Brun till Brunsgård.


Det har antagits av vissa att Romels fader varit Peder Hansen Brun. Danmarks Adels Aarbog ger dock inget stöd i frågan. Några referenser till antagandena har jag inte sett.


På Landsarkivet i Lund skall det skall finnas en serie FIIa som omfattar bouppteckningar och arvskiften från "Væ-Christianstad rådhusrätt". I AD: arkiv har jag bara funnit serien FIIb. Vidare undrar jag om du tittat i Skifteuddrag från "Væ børnebog 1592-1614, Christianstad skifteprotokol 1617-1642, Christianstad: skiftedokumenter 1620-53"?


Eftersom Vä var stad och Brunstorp låg utanför stadsporten borde anteckningar om Brun saknas däri och om det finns något så ingår det i andra källor. Undrar om du har några tip om var man kan hitta källor i AD:s arkiv?


Har även med intresse läst i Konungariket Sverige: delen. 1.-2. afd. Götaland på s 963 under Bro socken om Vese  säteri (1 mant.). "På 1600-talet skall det hafva tillhört den adliga slägten Brun. År 1602 var Vese den danska kronans gård samt på lifstid förlänt till Jörgen Blank, men år 1607 kom gården till Hans Brun, hvilken gaf kronan i vederlag tre gårdar i Tanums socken och en i Hogdals enligt skötesbref af 25 Januari 1607. År 1639 egdes Vese eller Vessö med tillhörande gods af herr Matts Bagges enka och barn,"  Vidare stor det att "År 1639 egdes Vese eller Vessö med tillhörande gods af herr Matts Bagges enka och barn, som synes af deras jordebok. Senare kom Vese in i slägten Månesköld och egdes 1659 enligt jordeboken af välb. Peder Månesköld af samma slägt som Månesköldarne till Olsnäs och sjelf efter hvad vi tro sedan egare af denna gård. Herr Peder Månesköld står ännu 1685 uppgifven som egare till Vese och underlydande." Understrykningarna mina.
Med tanke på kopplingen till Månesköldarna så framstår det ganska klart att vi talar om släkten Brun till Brunsgård & Folkestorp. Hans Brun var samtida med Sidsel och Anne Brun och frågan är om detta var en broder eller kusin till dessa systrar. Vidare kan man fråga sig om det finns något dokument som upptar både Claus och Hans Brun, eller på annat sätt kan ge en ledning till dessa herrars relation till varandra och eventuellt med de båda systrarna.


Bästa hälsning
Ben

2016-04-04, 21:52
Svar #29

Utloggad Birte Boström

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 446
  • Senast inloggad: 2019-10-20, 19:40
    • Visa profil
Hej Ben.
Brunstorp, liksom gården utanför Norre port, redovisas under Vä by i själva *Jordrevningsprotokollet 1671 som biakterna hör till och därmed de nämnda skötena.


På sid.52 (AD bild nr.54) under rubriken (i nutida stavning): Dessa efterskrivna  egendomar uti Vä by haver "Possessores" till dato njutit fri för alla kronans utlagor och besvär, koppskatt undantagandes, under titel att de hava varit kallade fri grunder, efter som de av gammal tid skall vara komne ifrån frälsemän, vilka äro dessa som följer.
Här under finns bl.a Brunstorp upptaget, likaså den gård utanför Norre port som varit Peder Ottsens och Kristina Bruns gård, som nu innehas av Kirstina Jens/Jöns Björnssons, sid. 53 (AD bild nr. 55).


* Skånska Generalguvernementskontoret och landsbokhålleriet GIIIc:6 ( 1671-1672 ) Jordebok/Jordrevningsprotokollet, Gärds Härad, Vä socken.


Det är nu över 10 år sedan jag forskade i Vä/Kristianstad. Förutom uppgifter om mina egna anor, gjorde jag också anteckningar över sådant som jag fann intressant. Därav anteckningarna om Brun.
Det kan alltså finnas mer om Brun än det jag antecknat, men jag minns i varje fall inte att jag såg något av större genealogiskt intresse.
Jag såg då i Vä stads arvebok, Kristianstad byting, rådhusrätt och inneliggande handlingar, samt en del bouppteckningar.
För övrigt vet jag inte vad som skulle kunna vara av värde för dig att se i AD materialet. Jag hade dock själv undersökt: Utländska handlingar, Regnskaber 1433- 1559. Likaså Generalguvernementskansliet DIIIea: 1 och 5, insända domar, men du får vara beredd på att inte finna något som intresserar just dig.


Vänliga hälsningar
Birte




 
Birte Boström

2016-04-08, 05:17
Svar #30

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Birte,



Tack för tipset om Utländska handlingar, "Regnskaber 1433-1559" och Generalguvernementskansliet DIIIea: 1 och 5, insända domar.


Om det inte finns något av intresse i dessa handlingar så återstår förmodligen bara att utforska Riksarkivets handlingar i København. Kanske Jordebøger fra Skåne, Halland og Blekinge  1524 - 1559, med Jordebog over Åhus Len, 1533, med regnskab 1532-1533 (Reg. 108 A, gl. pk. 69), kasta något ljus på frågan.


Bästa hälsning
Ben

2016-07-14, 17:46
Svar #31

Utloggad B-A Wernersson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 15
  • Senast inloggad: 2020-06-17, 19:02
    • Visa profil
Hej på Er


En liten rättelse vill jag infoga i denna diskussion,
är att Arild Grijs på på Jonsjö, Veddige sn, Halland


Hälsningar
B-A Wernersson

2016-08-12, 15:30
Svar #32

Utloggad Anders Möller

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 71
  • Senast inloggad: 2024-06-30, 10:09
    • Visa profil
Hej alla,
Jag har en gästgivare Johan Johansson Brun i Illberg i Stora Kil i Värmland som jag har brottats med i månader och som fortfarande gäckar mig.

Han dyker upp år 1688 i Kils häradsrätt AIa:4 (1683-1688) Bild 207 / sid 394 och Kils häradsrätt AIa:5 (1689-1695) Bild 28 / sid 49 och anges vara syskon till kyrkoherden Aron Börgesson Kilgren i Tössmark. Denne kyrkoherde är son till bonden och ryttaren Börge Aronsson i Stora Kil och har de kända bröderna bonden Anthonius Börgesson, garnisonsprästen Erik Börgesson Kilgren och guldsmedslärlingen Sven Börgesson. Att Johan Bruns patronymikon är Jonsson/Johansson stämmer inte om Börge är fadern.

Ett par år senare 1693 återfinns han som kaptenen Johan Brun i Kils häradsrätt AIa:5 (1689-1695) Bild 152 / sid 297 och som Johan Brun för Illberg i ett mål i Kils häradsrätt AIa:5 (1689-1695) Bild 158 / sid 309.

I mantalslängderna är han skriven i Illberg i Stora Kil från 1681 t o m 1696. Sedan försvinner han.

Enligt herdaminnet för Karlstad stift har kyrkoherden i Stora Kil Johannes Christopori Brunius som bodde på Apertin vilket ligger granngårds med Illberg i Stora Kil. Han fick en son Johan som blev kapten 1658 men Johan bosatte sig på Skinnargården i Sunne och han dog 1682 i Sunne. Detta kan därför inte vara den Johan Brun som blev gästgivare i Illberg 1688 eller anges som kapten 1693 i Illberg.

Uppenbarligen fanns det minst två, kanske tre, Johan Brun med anknytning till Illberg. Ju mer jag rotar desto snurrigare blir det.

Är det någon där av er därute som kan hjälpa mig med ledtrådar och uppgifter så jag kommer vidare och kan reda ut hur Johan Brun kan vara syskon till kyrkoherden Aron Kilgren och hans bröder.

Skulle ni även veta något om Börge Aronssons härkomst tar jag tacksat emot det. Samma gäller Börge Aronssons hustru Ellika Töresdotters fader kaptenen Töres Svensson.

Tackar på förhand
// Anders

2016-08-12, 20:56
Svar #33

Utloggad Erik Mangsbo

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 246
  • Senast inloggad: 2024-09-16, 15:05
  • Erik Mangsbo
    • Visa profil

Jag misstänker att Johan Johansson Bruns omnämnande som ett syskon ska utläsas som att han var gift med en syster till Börjessönerna. Att han var målsman för sin hustru innebär att han företrädde en systerlott och enligt min erfarenhet förekommer det att uppräkningar av syskon i arvsärenden även kan innehålla svågrarna såsom ställföreträdare för de ärvande systrarna.


Det är inte gästgivaren som återfinns som kapten 1693. Uppgiften refererar till transaktioner på 1650-talet och bör avse den kapten Johan Brun som avled 1682. Med tanke på kopplingen till Stora Kil är det väl inte långsökt att anta att gästgivaren är son till kaptenen men jag har inte källstöd för den tanken


2016-08-13, 07:38
Svar #34

Utloggad Anders Möller

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 71
  • Senast inloggad: 2024-06-30, 10:09
    • Visa profil
Hej Erik och tack för ditt svar.


Jag har varit inne på samma tanke att Johan Brun kan ha varit ingift men jag har inte hittat något som styrker detta. Därför snöade jag in på att kaptenen och gästgivaren var samma person då båda hade kopplingar till Apertin och Illberg. I domboksnotisen 1693 som handlar om ett arv, så är flera av de inblandade kallade "Saliga", dvs döda, men kaptenen Johan Brun kallas inte salig och detta tolkade jag som att han ännu var i livet 1693.


 




2016-08-13, 15:27
Svar #35

Utloggad Ben Hedenberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 307
  • Senast inloggad: 2024-11-29, 18:44
    • Visa profil
Vänner,


Det har skrivits en hel del om Brun (Bruhn) och det är därför på sin plats att skriva av Danmarks adels aarbog, Volume 12.


2. Arild Griis til Stensgaard, Jonserød eller Jonsø og Struxerød eller Struxsø (Viske H., Halland), nœvnea 1536 i Recessen.  Børn:


a. Erik Griis til Hellerup, skal have bosat sig i Sverig, men rømte 1565 atter til Danmark.  Børn :


1) Arild Griis til Hellerup, som han solgte 1601 til sin Stifmoder, Jonserød og Struxerød, skrev sig 1604 til Skovby, taxeredes 1625 til 61 1/2 Td. Hk., død før 12 April 1633, Skifte skulde holdes efter ham i Mai 1639; g. 1° m. Karen Brun Romelsdatter; 2° m. Kirsten Lauridsdatter (el. Clausdatter) Krabbe (af Raas) til Kjœrsgaard, død 67 Aar gl. (g. 2° m. svenak Major Niels Staffansson Hjulhammar til Kjœrsgaard og Eskilsø, f. 1605 død 1672, hegr. i Istorps Kirke i Elfsborg Lehn) (4). Born (af 2. Ægteskab):


Det har felaktigt angivits Jonsered i Partille i ett flertal antavlor för Karen (Karin) Brun. Var Karen bott med Arild Griis år dock en öppen fråga, men det kan ha varit i Hellerup eller möjligen i Jonsjö, Veddige sn. Troligen bodde hon dock aldrig i Skovby, då hon förmodligen var död när Arild flyttade till orten och han bör redan ha vart gift med Kirsten Krabbe, eller gift om sig kort därefter.


Bästa hälsningar
Ben






2018-02-21, 13:44
Svar #36

Utloggad Bertil Turesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 110
  • Senast inloggad: 2024-06-24, 20:12
    • Visa profil
Under andra halvan av 1600-talet förekommer i Norra Kruvebo, Villstads socken, Västbo härad två bröder Jöns och Lars Håkansson. De, liksom övriga boende på gården, nämns upprepade gånger i en serie på fem domboksprotokoll angående ett förment barnamord i gården.

Jöns benämns i dessa protokoll 1683-85 omväxlande Jöns Håkansson och Jöns Brun.
I en annat domboksprotokoll från 1670
"... Högwälb Greven [Gustaf] Lillies bokhållares tillsägelse som ock rättaren Jöns Bruns i Krufvebo."
Brodern Lars Håkansson förekommer under beteckningen "Lars Brun" som dopvittne.
Fadern Håkan nämns i mtl enbart vid förnamn. Inget av barnen tycks ärva efternamnet Brun, varför det inte tycks ha roll som släktnamn.


Hur förklara det skiftande efternamns-bruket?


Kan "Brun" möjligen ha med rollen som rättare/förman/uppsyningsman att göra?

2018-02-21, 17:26
Svar #37

Utloggad Kristina Gunnarsdotter

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 6222
  • Senast inloggad: 2024-12-17, 23:52
    • Visa profil
Detta skiftande efternamnsbruk är ganska vanligt. Brun är också ett vanligt namn. Att det skulle hänga samman med rollen som rättare har jag inte hört, däremot med rollen som soldat. Söker man på Brun i Centrala soldatregistret får man 1515 träffar (varav förstås många är dubletter).

I dag finns det runt 1500 personer som heter Brun, med olika stavning.

2018-02-21, 18:55
Svar #38

Utloggad Bertil Turesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 110
  • Senast inloggad: 2024-06-24, 20:12
    • Visa profil
Att namnskicket är det normala för soldater är ju klart. Jag vågar ändå påstå att ingen av bröderna Jöns och Lars varit soldater. De uppträder i mtl som "dräng" och som skattebönder. Jag har övervägt om möjligen fadern Håkan skulle kunnat vara soldat.
Håkan dyker upp i mtl plötsligt år 1643, med hustrun Kirstin. Redan året därefter tycks Håkan vara död, eftersom hustrun då är änka. Tyvärr finns det två änkor som båda heter Kirstin, men den ena refereras faktiskt som "Knekthustrun Kirstin".
Tänk om det gick att belägga en soldat Håkan [Brun] i roteringslängder från början av 1640-talet. Jag bladade just igenom roteringslängden från 1643 utan att hitta något.

2018-02-22, 10:28
Svar #39

Utloggad Bertil Turesson

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 110
  • Senast inloggad: 2024-06-24, 20:12
    • Visa profil



Kanske är detta lösningen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054974_00135?c=0&m=0&s=0&cv=0#?cv=134&z=839.619%2C2483.3764%2C2994.8397%2C1782.9113


Jag tyder att det står "Knecht Håkann Mårthenssonn". Bland de angivna skattehemmanen i Villstads socken som håller denna soldat återfinner vi "Kruffuebo" på tredje raden från slutet på sidan.

2019-02-23, 17:36
Svar #40

Utloggad Anna-Lena Benzia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 139
  • Senast inloggad: 2024-12-17, 17:46
    • Visa profil
Hej alla ni som forskar på Släkten Bruhn, Marstrand-Vä. Jag har försökt att läsa allt jag kan hitta här på Brun sidorna och det som finns under Marstrand. Varför jag blivit intresserad av släkten Bruhn är att jag har Elsa Christophersdotter ev bruhn bland mina anor och jag har gjort ett dna test, då får jag en träff på en person som tror att vi är släkt genom Elsa och hennes fars Christopher Bruhns syster Sidsed (Cesilia) Clausdotter Bruhn. En del källor anger att det ska finnas en Claus Bruhn, men jag har inte hittar några källor där det finns en Christopher Bruhn. Är det någon av er som hittat något om honom?
Min dna träff har ev ett för stort segment efter så många år, det är på ca 12 cM och en massa små.
Vid en triangulering kommer det upp fler personer so har Elsa Christophersdotter bland sina anor, några små delar finns hos flera av oss. Kan detta vara ett bevis? Eller är det för vagt?
Jag skulle gärna vilja några synpunkter på detta.
mvh
Anna-Lena Benzia


Med Vänliga Hälsningar
Anna-Lena

2019-02-23, 17:51
Svar #41

Utloggad Anna-Lena Benzia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 139
  • Senast inloggad: 2024-12-17, 17:46
    • Visa profil
Hej,
Denna blid skulle vara med i föregående inlägget om släkten Bruhn.
MVH
Anna-Lena Benzia
Med Vänliga Hälsningar
Anna-Lena

2020-02-12, 20:56
Svar #42

Utloggad Hans Hägeby

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2020-09-03, 22:28
    • Visa profil
Hej
Jag har precis samma länk som dig Anna-Lena, Elsa Christophersdotter och hennes far Christopher Bruhn. Jag har inte heller lyckats hitta någon koppling till någon förälder för Christopher. Vore intresserad om någon har något uppslag att gå vidare med.

Vi måste definitivt vara släkt(?!), så det vore ju också intressant att veta mer om!

Hälsningar
/ Hans

Hej alla ni som forskar på Släkten Bruhn, Marstrand-Vä. Jag har försökt att läsa allt jag kan hitta här på Brun sidorna och det som finns under Marstrand. Varför jag blivit intresserad av släkten Bruhn är att jag har Elsa Christophersdotter ev bruhn bland mina anor och jag har gjort ett dna test, då får jag en träff på en person som tror att vi är släkt genom Elsa och hennes fars Christopher Bruhns syster Sidsed (Cesilia) Clausdotter Bruhn. En del källor anger att det ska finnas en Claus Bruhn, men jag har inte hittar några källor där det finns en Christopher Bruhn. Är det någon av er som hittat något om honom?
Min dna träff har ev ett för stort segment efter så många år, det är på ca 12 cM och en massa små.
Vid en triangulering kommer det upp fler personer so har Elsa Christophersdotter bland sina anor, några små delar finns hos flera av oss. Kan detta vara ett bevis? Eller är det för vagt?
Jag skulle gärna vilja några synpunkter på detta.
mvh
Anna-Lena Benzia

2020-02-13, 17:29
Svar #43

Utloggad Anna-Lena Benzia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 139
  • Senast inloggad: 2024-12-17, 17:46
    • Visa profil
Hej Hans.
Jag är släkt med Christoffer Brun på 3 olika sätt, 2 genom min morfar och 1 genom min mormor. Bda kommer från Lyse/Brastad.


Mina Ättlingar från:
Christoffer Brun.
dotter:Elsa Christoffersdotter (Bruhn) gift med Hans Davidsson,
son: Jörgen Hansson gift med Margareta Hansdotter,
son: Rasmus Jörgensson gift med Ingebor,
dotter: Börta Rasmusdotter gift med Anders Björnsson
son: Richard Andersson gift med Hedvig Sörensdotter,
son: Börje Richardsson gift med Johanna Jakobsdotter
dotter: Maria Börjesdotter gift med Kasper Berntsson
son: skräddaren Karl August Kasperssson gift med Emilia Larsdotter
dotter Ida Matilda Karlsdotter barn med stenhuggare Karl Peter Nilsson f Blekinge
son min morfar: stenhuggare Karl Ivar Karlsson
 
Christoffer Brun.
dotter:Elsa Christoffersdotter (Bruhn) gift med Hans Davidsson,
Son: Jörgen Hansson gift med Margareta Hansdotter,
dotter: Elin Jörgensdotter gift med Olle Andersson
son: Anders Olofson gift med Maren Eriksdotter
son: Anders Andersson gift med Marta Persdotter
dotter: Kerstin Andersdotter gift med Jacob Olsson
dotter: Johanna Jacobsdotter gift med Börje Richardsson,
dotter: Maria Börjesdotter gift med Kasper Berntsson
son: skräddaren Karl August Kasperssson gift med Emilia Larsdotter
dotter Ida Matilda Karlsdotter barn med stenhuggare Karl Peter Nilsson f Blekinge
son min morfar: stenhuggare Karl Ivar Karlsson

 
Christoffer Brun.
dotter: Elsa Christoffersdotter (Bruhn) gift med Hans Davidsson,
son: Reor Hansson gift med Boel Engelbrektsdotter
son: Hans Reorsson gift med Gunnella Larsdotter
dotter: Regina Hansdotter gift med Hans Andersson
dotter: Elin Hansdotter gift med Lars Steinarsson
son: Engelbrekt Larsson gift med Kristina Olofsdotter
son: Olof Engelbrektsson gift med Sara Beata Jonasdotter
dotter: Christina Charlotta Olofsdotter gift med Engelbrekt Andreasson
dotter: Ottilia Evelina Engelbrektsdotter gift med Albin Julius Andreasson 
dotter min mormor: Gertud Linnea Andreasson.

 
Hur är du släkt med Christoffer? Du kan maila mej privat, tycke på mitt namn så ser du adressen.
Med Vänliga Hälsningar
Anna-Lena

2020-02-22, 13:13
Svar #44

Utloggad Hans Hägeby

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2020-09-03, 22:28
    • Visa profil
Hej Anna-Lena
Tack för svar. Jag har skickat ett meddelande via anbytarforum, kunde inte se din epostadress. Hoppas meddelandet gått fram!?

Hälsningar Hans Hägeby

Hej Hans.
Jag är släkt med Christoffer Brun på 3 olika sätt, 2 genom min morfar och 1 genom min mormor. Bda kommer från Lyse/Brastad.


Mina Ättlingar från:
Christoffer Brun.
dotter:Elsa Christoffersdotter (Bruhn) gift med Hans Davidsson,
son: Jörgen Hansson gift med Margareta Hansdotter,
son: Rasmus Jörgensson gift med Ingebor,
dotter: Börta Rasmusdotter gift med Anders Björnsson
son: Richard Andersson gift med Hedvig Sörensdotter,
son: Börje Richardsson gift med Johanna Jakobsdotter
dotter: Maria Börjesdotter gift med Kasper Berntsson
son: skräddaren Karl August Kasperssson gift med Emilia Larsdotter
dotter Ida Matilda Karlsdotter barn med stenhuggare Karl Peter Nilsson f Blekinge
son min morfar: stenhuggare Karl Ivar Karlsson
 
Christoffer Brun.
dotter:Elsa Christoffersdotter (Bruhn) gift med Hans Davidsson,
Son: Jörgen Hansson gift med Margareta Hansdotter,
dotter: Elin Jörgensdotter gift med Olle Andersson
son: Anders Olofson gift med Maren Eriksdotter
son: Anders Andersson gift med Marta Persdotter
dotter: Kerstin Andersdotter gift med Jacob Olsson
dotter: Johanna Jacobsdotter gift med Börje Richardsson,
dotter: Maria Börjesdotter gift med Kasper Berntsson
son: skräddaren Karl August Kasperssson gift med Emilia Larsdotter
dotter Ida Matilda Karlsdotter barn med stenhuggare Karl Peter Nilsson f Blekinge
son min morfar: stenhuggare Karl Ivar Karlsson

 
Christoffer Brun.
dotter: Elsa Christoffersdotter (Bruhn) gift med Hans Davidsson,
son: Reor Hansson gift med Boel Engelbrektsdotter
son: Hans Reorsson gift med Gunnella Larsdotter
dotter: Regina Hansdotter gift med Hans Andersson
dotter: Elin Hansdotter gift med Lars Steinarsson
son: Engelbrekt Larsson gift med Kristina Olofsdotter
son: Olof Engelbrektsson gift med Sara Beata Jonasdotter
dotter: Christina Charlotta Olofsdotter gift med Engelbrekt Andreasson
dotter: Ottilia Evelina Engelbrektsdotter gift med Albin Julius Andreasson 
dotter min mormor: Gertud Linnea Andreasson.

 
Hur är du släkt med Christoffer? Du kan maila mej privat, tycke på mitt namn så ser du adressen.

2022-01-06, 07:25
Svar #45

Utloggad Karin Uhrvik

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1011
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 07:11
  • Karin Uhrvik
    • Visa profil
Bland lysningshandlingarna i Storkyrkoförsamlingen finns ett brev, med sigill, daterat 1692-04-26 skrivet av Clas Brun i Kungälv angående sonen inspektor Frans Brun och jungfru Catharina Wäbers giftermål.

Storkyrkoförsamlingens kyrkoarkiv, Lysningshandlingar, SE/SSA/0016/H V a/3 (1683-1691), bildid: C0056463_00173
Länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056463_00173

2023-02-28, 16:57
Svar #46

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2024-09-29, 16:24
    • Visa profil
Kyrkoherden i Tossene Helge Vilhelmsson (Bruhn), död enligt uppgift 7/1 1686 i Överby, Tossene (O). Han gifte sig första gången 1663 med företrädarens, Jens Lauritsens, änka Elin Vitusdotter. Elin var dotter till förre mannens företrädare som kyrkoherde i Tossene, Vitus Pedersen. Arvskiftet efter Elin hölls den 19/6 1678. Detta första äktenskap var barnlöst.
Han gifte sig på nytt i slutet av 1678 med Agnes Hansdotter Hiort. Vid andra dotterns dop den 19/5 1685 så nämns bland faddrarna Helge bror Vilhelm. Vem var han? Bland de andra faddrarna så var Börte (Birgitta) Hiort syster till Helges senare hustru.

Tossene (O) C:1 (1664-1685) Bild 31 / sid 51 (AID: v162.b31.s51, NAD: SE/GLA/13568)
25/8 1679
d[en] 25 Augusti Min daatter Inger föd Gud welsigne, d[en] 26 dito hemmeDöbtt af mig sielff, d[en] 19 8br: hun Christnett aff H: Ole i Qwille

Tossene (O) C:1 (1664-1685) Bild 34 / sid 57 (AID: v162.b34.s57, NAD: SE/GLA/13568)
19/5 1684
Anden Pinstdag min daatter Anna, faddrer, Maurits Bæch och hands Hustro Börte Hiortt min Broder Wellem och hands Hustro, Jens Jensen och Karen Jensdaatter.

2024-04-09, 16:49
Svar #47

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Jag har några frågor och funderingar med anknytning till en mängd inlägg i den här tråden (som jag borde ha läst bättre för länge sedan!).

Fråga 1:

Eivor Andersson skrev den 2012-01-07, i den här tråden, att Helge Torkelsson (Torgiersson) även kallades Toresson och att hans pappa hette Torgier Torkelsson och var nämnd 1581-85, sjökapten och borgmästare i Marstand. Även namnet Torgier Torkelsson-Brun är nämnt i samma inlägg. Christian Juliusson nämner Uddevalla rådhusrätts protokoll från år 1701 och härkomst från ”Tiörn” (Tjörn?) i sitt inlägg här den 2012-01-08 (anknytningen till Uddevalla återkommer nedan).

I Maria Magdalena församling i Stockholm (på Södermalm) bodde, omkring 1700, Christina Brun gift med Tobias Soltner. Vid dop av ett av deras barn blev Christina registrerad med ett, för mig svårtydbart, patronymikon. Möjligen är det en stavningsvariant av Torsesdotter (Toresdotter, jämför ovan nämnda Toresson). För (precis! :) ) ett år sedan skrev jag mer om Christina Brun här (se Tabell 3): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647077#msg1647077, men sedan dess har jag samlat på mig mer information, som tyvärr inte är sammanställd än.

Länk till dopnotisen (17/4 1682) med patronymikonet ”Toorrsesdotter” eller dylikt (Maria Magdalena CIa:3, sida 209):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055196_00111#?c=&m=&s=&cv=110&xywh=3331%2C3347%2C2816%2C1328

Kan någon med erfarenhet av att läsa originaltext av ovan nämnda namnet Helge Torkelsson/Torgiersson/Toresson göra en bedöming om Christinas patronymikon (Torsesdotter?) kan vara samma som Helges patronymikon?


Fråga 2:

Skeppare Samuel Brun (född före 1660) bodde i närheten av sin samtida, och ovan nämnda, Christina Brun på Södermalm, men i övrigt har ingen information som tyder på ett släktskap dem emellan hittats. Tack var hjälp (som så ofta!) av Karin Uhrvik finns uppgift om att skeppare Samuel Brun var född i Göteborg (jämför de nämnda orterna Uddevalla, Tjörn och Marstrand). Mer information om Samuel finns här (se Tabell 11): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647085#msg1647085 och här (se Karin Uhrviks information om Samuel): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647144#msg1647144. Viss information tyder (lite svagt) på att Samuel möjligtvis kan ha varit bror till en annan Christina Brun (se Tabell 12 i länken ovan). I texten om Christina Brun (Tabell 12) saknas uppgiften om att hon hade patronymikonet Persdotter och att hon var född, uppskattningsvis mellan 1658 och 1688, i Nyköping (Katarina fs CI:10, SVAR:s bild 60 och bild 156 samt dito fs CI:11, SVAR:s bild 189). Möjligen var Christina syster (och Samuel bror) till Mathias Persson Brun, som var född i Norrköping (före 1669) enligt lysningsnotis daterad 3/3 1689 inför hans vigsel (Katarina fs CI:4, sida 369).

Har någon information om en Per/Petter Brun i Göteborg, eller dess närhet, i mitten av 1600-talet och/eller (eventuellt senare) i Nyköping och/eller i Norrköping?

Den eventuella kopplingen mellan Göteborg, Nyköping och Norrköping har lett mina tankar till släkten Momma från Aachen i Tyskland. I biografi om brukspatron Willem (Welam) Momma står att han reste till Göteborg 1621 för att undersöka möjligheten att anlägga ett mässingsbruk i Mölndalsån (Willem (Welam) Momma, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9444, Svenskt biografiskt lexikon (art av Karl-Gustaf Andersson), hämtad 2024-04-09). Vidare står i artikeln att Willem besökte Nyköping 1640 dit han flyttade 1645 efter sin yngre bror Abraham Momma, som flyttade dit 1644. I Nyköping ”synes” de ha varit släkt med dåvarande borgmästare Paul Simons (jämför ovan nämnda borgmästare Torgier Torkelsson). I biografi om släkten Momma står att Willem och Abrahams (halv-)brorsbarn, Willem Claesson/Niclasson Momma, flyttade från Nyköping till Norrköping enligt uppgift i Nyköping mtl 1667. (Jämför ovan nämnda Mathias Persson Brun, född i Norrköping före 1669, och Christina Persdotter Brun, född i Nyköping mellan ca 1658 och 1688.)

Willem Momma var gift med Maria Brun vars bror, handelsman och brukspatron Antony Brun flyttade från Aachen i Tyskland till Sverige ca 1640 (Svensk Slägtkalender vol 11, sida 110). Möjligen flyttade Antony till Sverige tillsammans med Abraham Momma (1644) eller med sin syster (1645), Maria Brun gm Willem Momma. Antony bodde, i slutet av 1600-talet, i Katarina fs på Södermalm i Stockholm, inte långt ifrån Slussen där även ovan nämnda Christina Toorrsesdotter Brun, Christina Persdotter Brun och skeppare Samuel Brun bodde då. Wellams bröder, Abraham och Jacob Momma (båda adlade Reenstierna) bör också ha bott (eller ”hållit till”) på Södermalm i slutet av 1600-talet (den ena ganska nära Slussen).


Fråga 3:

I von Schantz genealogier framkommer att Didrich Laurentz Lundenstierna (född Lundberg den 28/9 1689, död 10/11 1719 och kusin till konstnären Gustaf Lundberg) var gm2 Ingritia Helena Bruun, änka efter ryttmästare Simon August de Brefort och dotter till handelsman i Uddevalla Helge Brun (Riddarhusets arkiv, volym 2 (G-P), ArkivDigitals sida 182b). Många personer (de flesta?) i denna släkt Lundberg bodde i Stockholm.

Har någon mer information om Helge Brun, som bör ha varit handelsman i Uddevalla i samband med vigseln ca 1730 mellan Didrich Laurentz och Ingritia Helena och/eller i samband med Ingritia Helenas födsel (förslagsvis omkring 1700)?


Diverse information


I Vincent Eldefors inlägg här den 2012-09-26 nämns kyrkoherde Fredrik Bagge och hans farbror Börje Nilsson Bagge. Samma(?) Fredrik Bagge är omnämnd 1696 och i Lotta Danielssons inlägg här den 2013-09-18. Slutligen framkommer i Ben Hedenbergs inlägg den 2016-04-04 att Vese eller Vessö ägdes 1639 av Matts Bagges änka och barn

 Jag har själv två anteckningar som innehåller släktnamnet Bagge:

1.   Vid dop den 20/2 1698 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, SVARS:s bild 144), av skräddare Åke Larsson och Brita Eriksdotters barn Lars, var kontrollör Johan Westerwijk (i marskalk Bagges ställe), Nils Bagge och jungfru Helena Catharina Bagge faddrar. Även bokhållare Johan Bruun var fadder vid samma dop.

2.   Den 6/8 1690 döptes, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 539), Brita Andersdotter Bagge och styrman Johan Lorentz Langs barn Anna Catharina. En av hennes faddrar var gevaldiger Petter Bruns änka. Mer information om gevaldiger Petter Brun (född före 1668) finns här (se Tabell 30): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647108#msg1647108.

--------------------

I Lotta Anderssons inlägg här den 2014-10-15 står att komminister Carl Brun ”ifrån Veckholm” gifte sig 1694 med Göril Jung i Veckholm. I Uppsala stifts herdaminne står att Petrus Gubbe var komminister i Veckholm 1686 – 1695 (volym 3, sida 365). I dito herdaminne står att ”Carl Braun” blev komminister i Litslena 1694 där han dog 1698 (volym 2, sida 210). Om jag har tolkat texten rätt, blev Carl Braun student 1686 och kom ifrån Fjärdhundra (född där?) då han blev komminister i Litslena. Hans företrädare var Eric Waselius, som sedan blev kyrkoherde i Litslena (sida 206). Eric kom också ifrån Fjärdhundra då han blev komminister i Litslena, om min tolkning stämmer.

----------------

Ben Hedenberg har nämnt släktnamnet Griis i två inlägg (2016-03-08 resp. 2016-08-13).

En kort sammanfattning av ett par personer Gris bland mina anteckningar:

Den 22/6 1669 vigdes i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (volym och sida tyvärr ej antecknat!) skeppare Jacob Jacobsson, som i andra register (även) hade släktnamnet Gris, och jungfru Anna Brun (dotter till salige bryggare Clas Brun). Mer om bryggare Claes Brun (född före 1631) här (se Tabell 1): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647075#msg1647075.

(Samma dag (22/6 1669) vigdes i samma församling: Peter Meinert (stavningsvariant av Meyten/Meijten? - jämför konterfejare Martin Meyten nedan) från Hamburg och jungfru Catharina Siffert (dotter till salige statstimmerman Erik Siffert i Norrköping) samt Heinrich von Eehren(?) från Hamburg och jungfru Christina Jonsdotter (dotter till salige snickare Jon Jonsson i Nyköping). Jämför informationen ovan om Momma i Nyköping och i Norrköping. I Hamburg bodde köpman Heinrich Momma, som dog tidigast 1668 enligt ovan nämnda biografi om släkten Momma.)

I Holms tomtbok (1674) över Katarina fs på Södermalm i Stockholm framkommer att skeppare Jacob Gris ägde en tomt vid Götgatan i kvarteret Urvädersklippan större, inte långt ifrån kvarteret där ovan nämnda skeppare Samuel Brun och Christina Petersdotter Brun ägde varsina gårdar, eller del av samma gård.

En annan(!) Jacob Gris (köpman) vigdes den 10/11 1687 i tyska Sankta Gertrud fs med jungfru Margaretha Wendt (dotter till salige köpman från Hamburg Joachim Wendt). Båda parens barn döptes i tyska fs under samma tidsperiod och det är (ganska) svårt att hålla dem isär eftersom namnen på barnens mamma (oftast) inte blev registrerat i dopnotiserna.

Vid lysning den 18/3 1671 i Katarina fs (CI:2, sidorna 293 och 294), inför vigsel mellan handelsman Jon Jöransson Lind (född i ”Räfwels stad” (Tallin alternativt Ravel eller Revel i Frankrike)) och piga Ingrid Eriksdotter (född i Gävle) var hustru Anna Brun (troligen samma person som ovan) och skeppare Petter Pettersson Gris vittnen.

-------------------

I Karin Uhrviks inlägg här den 2022-01-06 är inspektor Frans Brun och jungfru Catharina Wäber (troligen vigda 1692 i Stockholm) samt Frans pappa Clas Brun i Kungälv (Göteborgsområdet) omnämnda. Christina Brun, dotter till ovan nämnda handelsman/brukspatron Antony Brun, var gift med vinskänk Hindrich Weber, som dog före 1711 (men troligen efter 1690 (se Katarina fs CI:4, sida 549, notis från 1690 ”vinskänk hustru Christina Brun”)). Bland mina anteckningar har jag endast en "Frans Brun", nämligen Frantz de Braun, som var köpman i Gorchum (troligen Gorkum/Gorinchem i Nederländerna) 4/12 1681 enligt vigselnotis i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm då hans dotter, jungfru Johanna De Braun, och konterfejare Martin Meyten/Meijten vigdes där. Jämför med ovan nämnda Peter Meinert från Hamburg.

Tror ni att det går att pussla ihop fler bitar i Brun-pusslet med hjälp av ovanstående information?

Vänliga hälsningar,
Jan Johansson

2024-04-10, 14:48
Svar #48

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Under Ointroducerad adel: Blomfelt så diskuteras och nämns namnen Wendt och Meinert van Garden, Gabriel Meinertsson och fler. Det är många inlägg från Stockholms församlingar. Dock inga med namnet Brun vad jag kommer ihåg. Det är flera år sedan vi hade diskussionen under rubriken Blomfeldt så jag kommer inte ihåg förhållande mellan personerna i diskussionen. Ett tips som du kan läsa som jag inte kan garantera att det leder någon vart. Det är en lång diskussion. Just namnet Wendt har fastnat i minnet.


mvh
Carina





2024-04-10, 17:24
Svar #49

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
"Erik Sondell. Född 28 augusti 1700 i Värmdö socken. Död 30 oktober 1751 i Hovförsamlingen;  taffeltäckare  vid  Kungliga  hovet. Gift med Gunilla Bruhn, med oklara uppgifter kring hennes födelse, död 2 eller 3 december 1753 i Klara församling.87 Bägge avlidna utan arvingar.88

87 Gift: Klara kyrkoarkiv FIa:1 (s. 85). Död: Klara kyrkoarkiv FIa:1 (s. 85) och Hovförsamlingens kyrkoarkiv CI:3 (s. 489). I dödsnotisen i Hovförsamlingen står det att hon avled »på sitt 48de år«, medan det i Klara församlings notering står att hennes ålder vid döden var »60 åhr«.
88 Posttidningar (25 juni 1759).

https://publicera.kb.se/shs/article/view/11515/18985

2024-04-10, 18:36
Svar #50

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen!

Tack för tips Carina! Jag ska titta på den ointroducerade adeln Blomfelt!

Stefan, Gunilla Bruhn gm taffeltäckare Erik Sondell låter som ett troligt barnbarn till vinhandlare Anders Bruun och Gunilla Brinck (Brink) tycker jag. Mer information om dem finns här (se Tabell 2): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647076#msg1647076.

Sedan jag skrev inlägget i nämnda Tabell 2 har jag nya anteckningar om Anders Bruun och Gunilla Brinck. Observera att texten nedan är mina röriga anteckningar!  :-[

---------------------

Den 5/5 1672 vigdes, i tyska Sankta Gertruds församling i Stockholm, tunnbindare(?*) (fassbinder?) Andreas Brun och jungfru Gundela Brinck, salige bokhållare i kungliga räkenskapskammaren Peter Brincks efterlämnade dotter (CI:1a, sida 50). Gundela var troligen släkt med brännvinsbrännare Måns Brinck, som ägde tomter på var sid om (Tabell 1) saliga Clas Bruuns änkas tom i kvarteret Lappskon enligt Holms tomtbok 1679 (fol. 20) i vilken Bastugatan även tycks kallas Måns Brincks gränd (fol. 21/22/23). Jämför med bryggare Jonas Åbrinck, som köpte del av (Tabell 18) Georg Bruuns mågs, Carl Fredrich von Braun, stenhus i Solgränd (troligen Lilla Solen) 1736.

* Den 4(?)/3 1677 döptes tunnbindare Daniel Mårtenssons barn Mårten i Katarina fs (CI:3, sida 136, dopnotis nr 32) och den 7/4 1678 döptes hans barn Daniel (sida 153). I notiserna står att familjen bodde i egen gård i Urvädersgränden. I Holms tomtbok 1674 hittas namnen kompaniskeppare Mårten Olufsson och salige Lars Mårtensson i tomter vid Urvädersgränd, båda i kvarteret Urvädersklippan större. Mårtens tomt låg intill, och Lars tomt låg en tomt ifrån, tomten ägd av skeppare Jakob Gris, som gifte sig den 22/6 1669 med jungfru Anna Brun, dotter till salige bryggare Clas Brun (Tabell 1).

I MM mtl 1721 (BA:12/10, sida 37v) står att en gammal fattig vinskänksänka, Gunnela Bruun, hennes dotter Greta Bruun och ”ofärdiga” brorsdotter Ullricha Brinck, hyrde bostad av handelsman Kusel i kvarteret Göta Ark nr 68.

---------------------------

Jag såg att artikeln i kb handlade om släktnamnen Sundelius och Sondell. Jag har skrivit "Sondell" en gång i mina anteckningar om släktnamnet Brun:

Vid dop av kryddhandlare Peter Hoijer/Höijer och Maria Bruuns (dotter till bryggare Claes Bruun (Tabell 1, se länk i mitt förra inlägg)) barn, Regina (dp 18/12 1694 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm) var bl.a. hustru Catharina Roselin fadder. Enligt min anteckning var hon möjligen rådman Roslins dotter gm Johan Sondell, pastor i Danviken - lysning 27/3 1692 i Katarina fs).

Tack igen för svar och tips!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Igår blev inlägget så långt att jag undvek att skriva om en Thore Bruun, men jag återkommer om det.

2024-04-11, 10:37
Svar #51

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Johan Nilsson Sondell (se  Bild  10).71 Son till Nicolaus Erici Sundelius och Christina Achraelia, se  Familj 1. Född  1667 i Börje socken, död 11 februari och begravd 14  mars 1706 i Värmdö socken.72 Inskriven vid Uppsala universitet 7 juni 1676,73 i Fjärdhundra nation 17 juni 1676.74 Begärde att disputera 12 maj 1686,75 disputerade  samma år.76 Begärde och beviljades testimonium 15 juni 1689.77 Inskriven vid universitetet i Wittenberg 3 augusti 1689.78  Kyrkoherde i Danvik och Sicklaö socken 1690 och Värmdö socken 1699.79  Gift 12 april 1692 i Katarina församling med Catharina Roslin,80  född omkring 1674 i Stockholm, begravd 13 oktober 1710 i Håtuna socken.81 Dotter till rådmannen i Stockholm Hans Rosslin och hans hustru Dorotea Geting.82
Barn:
§ Nils Sondell. Se Familj 3.
§ Hans Sondell. Se Familj 4.
§ Johannes och Erik. Födda 1695, döpta 27 november i Danvik-Sicklaö socken, sannolikt döda där kort efter födseln.
83samband med förlossningen. Han finns inte upptagen i födelseboken och inte omnämnd i några andra källor. Om man ser till alla de barn som paret Sundelius/Achraelia fick genom åren så finns det en liten möjlighet att ytterligare ett barn skulle kunna ha fötts kring år 1673, mellan Margareta och Catharina, men det verkar osannolikt då det utöver födelsenotis inte heller finns några noteringar i universitets- eller nationsmatriklar. Det kvarstår då att han föddes efter Christina som kom till världen 1680. För den perioden ser uppgifterna ut att vara noggrant förda, men ingen födelsenotis för Christopher kan som sagt återfinnas. Värt att  nämna  är  också  att  bland  uppgifterna  om  Sundelius  släkt  i  Klercker-Mattons genealogiska samling har den son till Nils Sundelius som dör 1689 uppenbarligen blandats samman med hans svärfars son och kaplan Christopher Johannis Achrelius. 71 Bäckmark (2008). Heraldiska föreningens tidskrift Vapenbildens redaktör om Johan Nilsson Sondells  sigill:  »Samma  sköldemärke  fördes  åtminstone  även  av  sonen  Johan  Sondell (1661–1706), kyrkoherde i Danvik  och Sicklaö  samt senare i  Värmdö, men  med  annan hjälmprydnad: två vingar (sigill känt 1697, volym 17 i samma arkivserie [...] )«, jämför motsvarande not om fadern Nils Erik Sundelius. Sigill tecknat av Magnus Bäckmark. 72 Född: Börje kyrkoarkiv C:2 (fol. 5v). Död: SSA, Värmdö kyrkoarkiv CI:1 (opaginerad; AD bildid v83392.b173). 73 UUM (1900–1971, band 1, s. 241). »Johannes Nicolai Sundelius Uplandi«. 74  Den  ämnesordnade  handskriftssamlingen,  U600a  (opaginerad).  »Johannes  N.  Sundelius«, inskriven samma dag som sin bror Erik med kommentaren »Frater Erici Sundelii«. 75 Sallander (1968–, band 18, 1686–1687, s. 149f). »Johannes Sondelius«. 76 Sondell (1686). »Johannes N. Sondelius«. 77 Sallander (1968–, band 19, 1688–1690, s. 184). 78 Callmer (1976, s. 118). 79 Hellström (1951, s. 642). 80 Mårson (1692). 81 Född: SSA, Katarina kyrkoarkiv CI:5 (s. 446) och Hellström (1951, s. 642). Död: Håtuna kyrkoarkiv CI:1 (fol. 78r). 82 Justitiekollegium F1A:77 (fol. 1478r). 83 SSA, Danvik-Sicklaö kyrkoarkiv  C:1 (s. 33). I dopnotisen  står det att Nils själv nöddöpte barnen  i  hemmet  och  att  man  inte  hann  få  tag  på  fler  vittnen,  vilket  tyder  på  dåliga
§Johan Sondell. Se Familj 5.
§Christina. Född 1699, döpt 21 januari i Danvik-Sicklaö socken, sannolikt död ung.84§ Erik Sondell. Född 28 augusti 1700 i Värmdö socken.85Död 30 oktober 1751 i Hovförsamlingen; taffeltäckare vid Kungliga  hovet.86 Gift med Gunilla Bruhn, med oklara uppgifter kring hennes födelse, död 2 eller 3 december 1753 i Klara församling.87 Bägge avlidna utan arvingar.88
§ Olof. Född 2 februari 1702 i Värmdö socken, sannolikt död ung.89
§ Beata  Catharina  Sondell. Född  omkring  1703,  död  22  mars  1757  i Söderby socken.90 Gift 6 oktober 1724 i Vendels socken med kyrkoherden i Västlands socken och sedermera Söderby socken Adam Sääf,91 född 1696 och död 12 maj 1785 i Söderby socken.

https://publicera.kb.se/shs/article/view/11515/18985

2024-04-11, 12:16
Svar #52

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Efter mitt förra inlägg tittade jag igen på artikeln om släktnamnen Sundelius och Sondell som du tipsade om Stefan. Jag fick då se att nämnda rådman Roslin (Hans Rosslin) var gift med Dorotea Geting (och i skrivande stund ser jag att du nyss har lagt upp den informationen i den här tråden). Gissningsvis tillhörde hon rådman-släkten Giöding (von Giöding), som är beskriven i Svenska Ättartal 1896, 11:e årgången (Svensk Slägtkalender, vol 11, sid 206) och här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_G%C3%B6eding_nr_1399.

Med den eventuella kopplingen mellan rådman Roslin och bryggare Claes Bruun (genom det nämnda dopet i mitt förra inlägg), gissar jag vidare att Dorotea Geting var släkting till Olof Olofsson Geting (dc 1665), som var gift med Margareta Hoff (Svensk Slägtkalender, vol 11, sidorna 245 och 246). Margareta Hoff gifte sig senare med vinskänk Johan Standaert vars svåger, Didric Steenberg, var svåger till handelsman och brukspatron Antony Brun, som jag nämnde ett par gånger i mitt inlägg här den 2024-04-09. Didric Steenberg var dessutom svärfar till Maria Brun, dotter till vinhandlare Anders Bruun och Gunilla Brink, som jag nämnde i mitt förra inlägg. En schematisk bild över detta släktskap finns i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=70456.msg1666282#msg1666282.

Carina, jag har läst tråden om släktnamnet Blomfelt (ointroducerad adel), som du tipsade om. Jag såg att du hade funderingar om pappa Bruno (var det skeppare Johan Bruno eller köpman Joachim Bruno?) i ditt inlägg där den 2017-06-04 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=66432.msg1435484#msg1435484. Jag har inte satt mig in så bra i din frågeställning, men jag skulle tro att skeppare Johan Bruno var en bror och köpman Joachim Bruno var pappan. Så bör i alla fall vara fallet med en skeppare Johan Bruno om vilken mer information finns här (se Tabell 21): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647099#msg1647099. Jag tror det rör sig om samma skeppare Johan Bruno som i ditt inlägg Carina. Även om skeppare Johan Bruno (Tabell 21) har jag nu fått fram mer information, som jag håller på att sammanställa.

kryddkrämare Joachim Brunos dotter Elisabet gifte sig 1686 står att han bodde ”på wallen widh Södersluts” (”lysning” den 4/9 1686 i Katarina fs i Stockholm, CI:4, sida 100, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00059#?c=&m=&s=&cv=58&xywh=2610%2C145%2C3696%2C1776). Där fanns då ett av Stockholms två stadsbrygghus och självklart kan jag inte låta bli att spekulera kring möjligheten att bryggare Claes Bruun (död 1668) var inblandad i dess verksamheten. Han, eller åtminstone hans änka, ägde ju en tomt, som låg bara lite drygt ett stenkast därifrån. Mer information om vallen vid Södersluss finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=194992.0.

Ett barn till kryddkrämare (”kräutkrämer”) Jochim Brun döptes den 5/1 1673 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1a, sida 562, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056733_00261#?c=&m=&s=&cv=260&xywh=484%2C2615%2C2816%2C1328). Observera att släktnamnet här stavades Brun istället för Bruno vilket kanske öppnar för möjligheten att Bruno var en stavningsvariant av släktnamnet Brun. Bara fyra och ett halvt år senare, den 17/7 1677, gifte sig två av köpman Jochim Brunos döttrar i samma församling (CI:1a, sida 58). Troligen var de då i 20-årsåldern och därför bör köpman Jochim Bruno (troligen samma person som kryddkrämare Jochim Brun) ha varit född före 1637.

En person med det snarlika namnet Jacob Bruun uppbjöd för försäljning av sin gård på Södermalm i kvarteret Jupiter vid Sankta Maria gata första gången den 15/8 1653 (Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, tänkebrev, A1a:13, sida 369). Möjligen blev gården inte såld, för den 31/10, 7/11 och 14/11 1664 uppbjöds första, andra respektive tredje gången (för försäljning av) Jacob Bruuns tomt i kvarteret Jupiter vid Mariagatan enligt Stockholms stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1676-1875 med referensen ”C.P.1664:210, 218, 229”, som troligen betyder: Stockholms Magistrat och Rådhusrätt, civilprotokoll, A3a:4, sidorna 210, 218 respektive 229, och ej finns digitaliserade. Observera dock att det rörde sig om en gård 1653 och om en tomt 1664. Jacob Bruun bör ha varit född före 1633. Kvarteret Jupiter har kopplingar till kämnär Erik Brun (född före 1640), skeppare Samuel Brun (född i Göteborg före 1675) och Anna Catharina Bruno (född före 1698 och gift med hökare Jeremias Strickert, son till kopparslagare Jeremias Stricker och styvson till kopparslagare Christopher Kruse samt bror till komminister i Storkyrkoförsamlingen Johan Strickert (se Tabell 10, Tabell 11 resp. Tabell 13 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0). Möjligen/troligen var Jacob Bruun hattmakare; Elisabet Jacobsdotters (hans dotter?) dödfödda barn begravdes i Maria Magdalena församling i Stockholm enligt betalningsnotis där daterad 21/7 1671 (räkenskapsböcker, tyvärr har jag inte skrivit volym och sidnummer). I notisen står att Elisabet tjänade hos hattmakare Jacob Brun. Två barn till hattmakare Frantz/Frank Brun/Braun döptes i tyska Sankta Gertrud församling på 1680-talet (för mer information, se det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1653276#msg1653276).

Det blev lång text igen, så jag får nog återkomma (igen!) med den utlovade informationen om Thore Bruun:)

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-11, 14:51
Svar #53

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2024-09-29, 16:24
    • Visa profil

Torger Vilhelmsson (Bruhn), född omkring 1635 i Marstrand, död före 19/4 1688A , rådman i Uddevalla. Son till Vilhelm Helgesson (Bruhn) och Ingegerd ÅkessonB . Gift första gången med Margareta Joakimsdotter (Lemmich), död 1664. Dotter till Joakim Lemmich och hans första hustru Anna Larsdotter. Gift andra gången med Margareta Pedersdotter, född 1650, död 1727-12-21 i Kragenäs, Tanum (O). Dotter till Peder Skata och Viveka Påvelsdotter. Barnen ärvde efter föräldrarna en hel gård Ammenäs och 1/4 Hasselön i Fräkne, 1/2 Äng på Lyr i Tegneby och 1/4 Ryr i Lycke sn. Samt även en sågkvarn i Norge.


Barn: (Bl.a)

Helge Torgersson (Bruhn), död 1695-04-291 i Svanesund, Långelanda (O). Son till Torger Vilhelmsson (Bruhn) och hans första hustru Margareta Joakimsdotter (Lemmich). Gif med Karin Johansdotter2, begravd 1728-06-14 i Uddevalla (O). Dotter till rådmannen i Uddevalla Johan Bengtsson och hans första hustru Elin Kristoffersdotter.


Barn: (bl.a)

Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn), född 1693-01-01 i Svanesund, Långelanda (O) som dotter till gästgivaren i Svanesund Helge Torgersson (Bruhn) och Karin Johansdotter (dotter till rådmannen i Uddevalla Johan Bengtsson och hans första hustru Elin Kristoffersdotter). Gift första gången med ryttmästare Simon August de Brefort, löjtnant vid Granadeur Bataljonen, ryttmästare vid Upplands tremänningsregemente kavalleri, Vadstena kompani, den 5/10 17173 . Gift andra gången med ryttmästare Didrik Lorents (Lundberg) Lundenstierna, född 1689-09-28, död 1753-03-31 i Konungsberg, Forshälla (O). Son till köksmästaren Lars Lundberg och hans andra hustru Katarina Stenberg. Didrik Lorents Lundenstierna omgift 1740-02-01 i Forshälla (O) med Maria Johanna Nordmark, född 1719-10-04 i Forshälla (O), död 1787-12-26 i Uddevalla (O). Dotter till kyrkoherden i Forshälla (O) Anders Nordmark och hans andra hustru Ingeborg. Bor: 1725-1730 i Lilla Ryr, Lycke (O), 1730-1753 i Konungsberg, Forshälla (O).


-----


A. Uddevalla rådhusrätt och magistrat (O) AIa:3 (1688-1697) Bild 25 / sid 20. 19/4 1688 ”Rådhmn Peder Thorgiörsön, medt sin broder Wyrdige och Wällärde Hr Wilhellm Rectore Scholæ, är förehnat medt bemte Matthis Smedh, anlangande dhe åkrar och Jordh, ßom dheris Sahl: fader på Lång thijdh tillbacka, uthj Pant haft, effter Matthisis Hustruis Sahl: fader Thore Knudtzßön”
B. Uddevalla rådhusrätt och magistrat AIa:5 (1701-1705) sid 70-72. 4/5 1701
1. Uddevalla rådhusrätt och magistrat (O) AIa:3 (1688-1697) Bild 288 / sid 283 (AID: v4837.b288.s283, NAD: SE/GLA/11954). 22/5 1695
2. Syster till Maria Johansdotter, gift med rådman Joakim Larsson Lemmich. (Uddevalla rådhusrätt och magistrat (O) AIa:6 (1706-1712) Bild 2140 / sid 181. (20/1 1708) ”Rådman Lemmicke som Änckjans (Karin Johansdotter) Swåger”. Har även en bror ”Borgaren och Handelsmanen Bengt Johanßon” som nämns som Ingrid Helena Bruhns morbror. (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Göteborg och Bohus län (O) EVIIAABA:641 (1725) Bild 4660)
3. Generalmönsterrullor, Arkiv med löpande volymnumrering, SE/KrA/0023/0/1611 (1714-1719), bildid: A0029815_00106


2024-04-11, 16:35
Svar #54

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Du har hittat jättefina uppgifter om släkten Bruno, Jan. Det kan ju även hända att namnet Bruno övergick till namnet Brun. Det är ett fint gediget arbete du har gjort med alla familjer Brun. Det är fina uppgifter ni alla kommer med här. Dock får jag själv läsa in mig på familjen Bruno igen.


mvh
Carina

2024-04-12, 18:48
Svar #55

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
På din fråga nummer ett, Jan, vilket patronymikon Tobias Soltners hustru Christina Brun har så tolkar jag det som Tooresdotter så jag tror du har tolkat det rätt.

Fråga nr två och tre får det jobbas vidare på, det här är intressant.

2024-04-13, 14:22
Svar #56

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Tack snälla Carina för komplimanger, för ”support” för min fråga nr 1 :) och för visad entusiasm, och tack snälla Kenneth för den tydliga informationen om Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn):s bakgrund!

Trots att jag själv hade skrivit om Helenas första make, ryttmästare Simon August de Brefort, fick jag inte följande idè förrän jag såg (i ditt inlägg Kennet, den 2024-04-11) att han var ryttmästare för Vadstena kompani vid Upplands tremänningsregemente kavalleri. Att han var ryttmästare kan möjligen användas som en indikation, eller åtminstone användas för att leta efter indikationer, om ett släktskap (syskon?) mellan Christina Toorrstesdotter Brun och Helge Torgersson (Bruhn). När Christina var änka gifte sig nämligen en ryttare i hennes gård på Södermalm (den 1/8 1708). Ryttaren hette Hendrick De Boo och var möjligtvis son till en man med det vallonska släktnamnet Dubois. Om Hendrick vore ryttare vid Simon August de Breforts kompani, eller om båda tidigare (och samtidigt) vore registrerade i något kompanis gmr, skulle det kanske kunna vara en indikation om att Christina Toorrstesdotter Brun var en släkting till Helge Torgersson (Bruhn).

I Vadstena kompani gmr 1719 står att Simon August de Brefort avancerade från löjtnant vid grenadjärbataljonen till ryttmästare vid Vadstens kompani enligt fullmakt daterad 5/10 1717 (och nu ser jag att du, Kenneth, ju redan har skrivit det!). I samma gmr 1719 hittas inte namnet Hendrick De Boo (ej heller liknande namn). För att hitta en eventuell koppling mellan ryttare Hendrick De Boo och ryttmästare Simon August de Brefort skulle man behöva veta vid vilket kompani Simon August förslagsvis befann sig 1708 (då ryttare Hendrick De Boo gifte sig i Christinas gård) och vid vilket kompani Hendrick var ryttare då. På Wikipedia står att grenadjärbataljonen bildades 1716 på order av Karl XII (https://sv.wikipedia.org/wiki/Grenadj%C3%A4rbataljonen), men Simon August var kanske militär redan före 1716. Var han det? Möjligen kan information om ”den där” Thore Bruun vara till hjälp vid letande efter var Simon August höll till före 1716. Thore bör nämligen ha tjänat vid ett antal namngivna kompanier under andra hälften av 1600-talet fram till och med åtminstone 1681. Jag återkommer om honom!

Eftersom Christina Toorrstesdotter Bruns dotter gifte sig med en person med vallonsk bakgrund (för mer information, se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67776.msg1672603#msg1672603) har jag hittills arbetat utifrån hypotesen att hon tillhörde den vallonska släkten Le Brun (trots patronymikonet Toorrstesdotter som låter svenskt i mina öron). Som änka lät hon ju dessutom en ryttare med ett vallonskt klingande efternamn gifta sig i hennes gård. Baserat på information i denna tråd har jag börjat fundera på att ändra hypotes!

Ingrid Helenas andra svärfar var (troligtvis) inte köksmästare, som det står i ditt inlägg Kenneth. I och för sig har jag inte hittat dopnotisen då Ingrid Helenas make, Didrik Lorentz, döptes (född den 28/9 1689 enligt von Schantz genealogier), men i dopnotiser både före och efter 1689 står att hans pappa (det bör vara samma person) var bokhållare (se Beata dp 7/9 1688 och Margareta dp 14/8 1690, båda i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm, volym CIa1:5 sidorna 16 respektive 286). Däremot var både svärfaderns pappa och bror köksmästare/kökskrivare. Brorsan var pappa till den där konstnären, Gustaf Lundberg, som jag nämnde i mitt inlägg här den 2024-04-09 (se ”Fråga 3”).

Släktnamnet Lemmich i ditt inlägg Kenneth (den 2024-04-11) fångade mitt intresse! Kan det möjligen vara en stavningsvariant av Lemmens? I mitt inlägg här finns lite information om Hindric Lemmens och hans koppling till släktnamnet Brun (se Tabell 18): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647095#msg1647095. Här är länk till Åke Kromnows text om Hinrich Lemmens: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211.

Slutligen en troligtvis mindre betydelsefull observation, som rör Helge Torgersson (Bruhn):s förnamn Helge.

Den 23/4 1676 vigdes lin-köpman Nils Helgesson (Lind) och jungfru Margareta Brun i Maria Magdalena församling i Stockholm. Eftersom en fadder till deras äldsta barn, Catrina (dp 12/7 1679) var Clas Bruns änka, har jag bedömt det som troligt att Margareta var dotter till bryggare Claes Brun (Tabell 1). Mer information om Margareta Brun och Nils Helgesson Lind finns här (se Tabell 4): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647078#msg1647078. Nils Helgessons pappa hette alltså Helge, men det är nog en väldigt svag koppling till Helge Torgersson (Bruhn).

Åter igen får jag skriva att jag återkommer om Thore Bruun!
Förhoppsningsvis blir det ”den som väntar på något gott väntar aldrig för länge”!  :D

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-13, 16:47
Svar #57

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Kenneth Bengtsson du har fått fram fina uppgifter om Helge Torgersson Brun i Långelanda och jag fortsätter lite på det spåret.


1/1 1693 föds Helge Torgerssons barn ( tom lucka, inget namn, men är troligtvis Ingrid Helena ) i Svanesund. Faddrar vid detta dop är Hr Wilhelm Brun i Uddevalla ( kan ev. vara komminister Willum Torgersson Brun i Uddevalla som viger en del brudpar omk 1698-1700 ) ( Uddevalla C:1 bild 164 / sid 186 och framåt ), Per Torgersson i Uddevalla ( vid en inte alltför vild gissning så har han släktnamnet Brun, inget släktnamn nämns vilket det inte heller gör på barnafadern ), Jon Hindrichsson i Stora Hals, hustru Margareta Wincentzdotter i Vasseröd ( Långelanda C:1 bild 190 / sid 27 )


5/3 1690 föds Helge Torgersson Bruns dotter Elsa i Svanesund. Faddrar är även här Per Torgersson i Uddevalla, Jochim Lemmich i Uddevalla, hustru Margareta Wincentzdotter ( igen ) i Vasseröd, Hedewyk ( Hedvig ) i Näs ( Långelanda C:1 bild 110 / sid 11 )


16/9 1689 är Helge Torgersson fadder åt komminister Pehr Sahlgrens son Petrus ( Långelanda C.1 bild 100 / sid 9 ) och åter igen 1692 är Helge Torgersson tillsammans med jungfru Catharina Brun fadder till Komminister Hr Pehr Sahlgrens son Nicolas.


20/10 1697 är Jungfru Mätta Brun fadder åt Per Sahlgrens dotter Ellika ( Långelanda C:1 bild 310 / sid 51 )


23/7 1701 gifter sig mästaren av det lovliga bakarhantverket i Göteborg, ärboren och välaktad Lars Ambiörnsson Ahlberg med ärborna dygd och gudälskande matrona Metta Andersdotter Brun ( Uddevalla C:1 bild 164 / sid 186 )


I Uddevalla 19/3 1751 upprättas testamente efter avlidna jungfru Ingeborg Bruhn. Där finns närvarande på sina barns vägnar, den dödas svåger Didr. Lorents Lundenstierna, fru Elsa Greta Bruhn ( gift Lundia ), tillika med häradshövdingen hr Carl Rahmn och Helge Strömdahl, vilka två senare såsom kuratorer för jungfru Magdalena Lunnerstierna, vars mor nämns vara salig välboren fru Inger Helena Lunnerstierna ( född Bruhn, egen anm. ) samt Inger Helenas son sergeant Fredrick Augustus Lunnerstierna ( Uddevalla rådhusrätt och magistrat FIIa: 3 1748-1756, bild 292 / sid 575 )


I Uddevalla 1729 är jungfru Anna Lischen ( Elisabeth ) Bruun fadder till handelsmannen Magnus Dahl och hustru Caisa Andersdotters son, Andreas ( Uddevalla C:3 bild 61 / sid 57 )


1730 i Uddevalla är jungfru Anna Lisa Bruhn ( finns många varianter av namnet Brun ) fadder åt proviantmästaren hr Anders Dreyer och hustru Bertha Dahlkarls tvillingar Maria och Ingeborg ( Uddevalla C:3 bild 67 / sid 63 )


1731 är jungfru Anna Elisabeth Bruun fadder i Uddevalla till perukmakare Johan Benedicti Elfström och madame ? son Augustus ( Uddevalla C:3 bild 82 / sid 77 )


Igen 1731 är jungfru Anna Lisa Bruun fadder tillsammans med kollega Claas Bruun åt bokhållare Gunne Brunberg och madame Anna Norengs son, Mårten ( Uddevalla C:3 bild 82 / sid 77 )


I Uddevalla är ovan nämnde kollega Claas Bruun fadder 1731 till Höge och välaktad borgmästare Lars Silentz och hustru Maria Weffwers son Jacob ( Uddevalla C:3 bild 71 / sid 67 )


1730 i Uddevalla är kollega hr Claas Bruun tillsammans med bokhållare Gunne Brunberg, vilkens barn han är fadder till 1731, faddrar åt fiskalen hr Gustaf Giellerstadt och madame Margareta Larsdotters son Andreas ( se ovan, jag råkade skriva dessa två år i fel ordning ) ( Uddevalla C:3 bild 73 / sid 69 )


1731 är kollega Claes Brun fadder i Uddevalla till klockaren Cornelius Wallenström och hustru Birgitta Jonsdotters son Bengt ( Uddevalla C:3 bild 78 / sid 73 )


I Uddevalla 1730 är jungfru Torbor ( Torborg ) Bruhn fadder tillsammans med ovan nämnde bokhållare Gunne Brunbergs hustru ( madame Anna Noreng ) åt sekreterare Jonas Rommel och hustru Maria Lilljewalls son Andreas ( Uddevalla C:3 bild 74 / sid 70a )


1731 i Uddevalla så är jungfru Torborg Bruhn fadder till handelsmannen och skepparen Olof Svensson Bagge med hustru madame Maren Wickströms dotter Anna Brita ( Uddevalla C:3 bild 80 / sid 85 )


1731 är jungfru Torborg Bruun fadder tillsammans med bokhållare Gunne Brunberg åt handelsmannen Magnus Dahl och madame Caisa Andersdotters son Johan Andreas ( Uddevalla C:3 bild 81 / sid 76 )


1731 är jungfru Ingeborg Brun fadder till borgaren Jonas Stabel och hustru Johanna Lemmiches son Christian
( Uddevalla C:3 bild 81 / sid 76 )


Några Bagge omkring 1720-talet i Uddevalla:
Handelsman Anders Bagge
Rådman Fredrick Bagge
Nils Johansson Bagge
Hans Bagge
Nils Börjesson Bagge
Börje Nilsson Bagge
Handelsman och skeppare Olof Svensson Bagge
Anders Eliasson Bagge
Hustru Inger Bagge gift med krigskommisarie Hiertz
Hustru Bothela Bagge gift med rådman Anders Knape


mvh
Carina







2024-04-13, 19:45
Svar #58

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Ja, mina tankar gick också till Lemmens. Här kommer en anteckning om Henrik Lemmens änka Margareta Hansdotter Meijer jag gjorde för längesen. Henrik Lemmens anlade flera bruk


Margareta Hansdotter Meijer, död 1684, änka efter Henrik Lemmens som anlade Åkerby bruk, Skebo, Hillebola och Ullfors
 
1. Avlidna Britta Henriksdotter Lemmens, vars 4 st barn är arvingar. 1. Albrekt Schwartz, 2. Henrik Schwarz, 3. Hans Henrik Schwarz och 4. Fredrik Schwarts
 
2. Avlidna Peter Henriksson Lemmens, vars 7 st barn är arvingar: 1. Brita Persdotter Lemmens gift med Jakob Morny, 2. Henrik Persson Lemmens, verksam på Åkerby bruk, 3. Johan Persson Lemmens, 4. Christina Persdotter Lemmens, gift med Herman Höijer, bokhållare på Åkerby bruk, 5. Vendela Persdotter Lemmens, 23 år, 6. Peter Persson Lemmens, 20 år och 7. Benjamin Persson Lemmens, 19 år
 
3. Avlidna Cecilia Henriksdotter Lemmens, hustru till Casper von Sagenberg, deras 3 barn är arvingar. 1. Casper Johan von Sagenberg, 2. Christina von Sagenberg, gift Silfverlåås och 3. Hans von Sagenberg
 
4. Anna Henriksdotter Lemmens, gift med Anders Stiernhöök
 
5. Christina Henriksdotter Lemmens gift med Otto Dress
 
6. Avlidna Maria Henriksdotter Lemmens, gift med Anton Trotzig, arvingar är deras 3 barn. 1. Henrik Trotzig, 2. Peter Trotzig och 3. Andreas Trotzig
 
Källor:
Stockholms rådhusrätt 1:a avd FIA:35, 1685-1685, bild / 3450, sid / 327
Stockholms rådhusrätt, 1:a avd. FIA:76, 1712-1712, bild / 4290, sid / 410


Fredrik Svart som omnämns i länken ovan är barnbarn till Henrik Lemmens och son till Britta Henriksdotter Lemmens.

Otto Dress som också omnämns i samma inlägg var gift med Henrik Lemmens dotter Christina Henriksdotter Lemmens.


2024-04-14, 11:36
Svar #59

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2024-09-29, 16:24
    • Visa profil
Hej

Lemmich, Lemmiche mm är en gammal släkt i Uddevalla som startar med rådmannen Joakim Larsson Lemmich, född omkring 1590, död omkring 1665 i Uddevalla. Han var gift två gånger, först med Anna Larsdotter, dotter till Lars Hermansson och Anna Påvelsdotter. Andra gången gift med Boel Påvelsdotter, dotter till ridefogden i Norrviken Påvel Nilsson (kallas felaktigt för Nöring i många släktuppställningar) och Viveka Klasdotter.

2024-04-14, 17:23
Svar #60

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

Här kommer några kommentarer om en del av de släktnamn eller patronymikon, som nämns i dina två senaste inlägg Carina.

Ambiörnsson

Lars Ambiörnsson Ahlberg var bagare mäster i Göteborg 1701.
Personerna Brun i Stockholm omkring 1700 hade en hel del kopplingar till bagare (sök på ordet ”bagare” i tråden här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.0, men vänligen bortse från texten till Tabell 6! vilken innehåller ett flertal uppgifter som måste ändras). Anna Danielsdotter Brun (Tabell 27) var gift med lärft-krämare Gustaf Ambiörnsson (vigda 4/4 1671 i Maria Magdalena fs i Stockholm, CIa:1, sida 202).

Dreyer

Proviantmästare Anders Dreyer fick barn i Uddevalla 1730.
Troligen koppling till ett annat, men liknande, släktnamn (Dreiser):
Vid dop den 4/6 1715, i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:6, SVAR:s bild 228), av skräddare mäster Lars Olofsson Lundbergs barn Andreas, var bl.a. fru Elisabet Dreiser och Anders Ströman faddrar. En väldigt långsökt koppling till Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn gm Lundberg): Anders Ströman var möjligen släkting till brännvinsbrännare Petter Ströman, som var fadder vid dop av skräddare gesäll Anders Lundbergs barn, Catharina. den 9/2 1722 i Maria Magdalena fs (CIa:5, sida 181). I Maria Magdalena västra mtl 1721 framkommer att skräddare gesäll Anders Lundberg hyrde bostad av vinskänk Jöran Brun (Göran Bruun/Georg Broun, Tabell 18, han med koppling till släktnamnet Lemmens, se mitt inlägg här den 2024-04-13) för vilken hans hustru (Christina Noachsdotter Darnell (Dandanell?)) gjorde räkning för öl-försäljning.

Elfström

Johan Benedicti Elfström var perukmakare i Uddevalla 1731. Släktnamnet Elfström skulle kanske kunna vara taget efter Älvkarleö bruk vid den strömmande Dalälven (där mina anor Le Brun arbetade).
Catharina Brun, trolig dotter (fc 1679) till Gunilla Brink och vinhandlare Anders Brun (Tabell 2 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647076#msg1647076) var gift med perukmakare Johan Meruchat. Familjen hade för övrigt kopplingar till några andra perukmakare.

Brunberg

Bokhållare Gunne Brunberg i Uddevalla(?) var fadder där på 1730-talet (dop kopplade till släktnamnet Brun).
Brunberg var kanske inte så ovanligt namn, så här är kopplingen ganska osäker, men Nils Bruun (Tabell 39 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647118#msg1647118) var gift med Elisabeth Johansdotter Brunberg. Deras barn döptes i Maria Magdalena fs i Stockholm på 1710-talet. Hon bör ha varit dotter till hökare Johan (Brunberg) Larsson vars änka, Elisabet Eriksdotter, bodde med sin måg, glashandlare Nils Brun (Tabell 39) i Gamla Stan östra, hus nr 52 enligt uppgift i mtl 1711 (BA:10/4, sida 37). I hus nr 48 i samma stadsdel var handelsman Berent von Schevens hus då under reparation. Den 19/6 1706 vigdes, i Katarina fs i Stockholm (CI:10, SVAR:s bild 60), Johan Simonsson Graan (Gran, född i Vinteråsa sn i Närke) och piga Christina Persdotter Brun (född i Nyköping), som hade tjänat ”här i staden” (troligen Gamla Stan) hos von Schewens. Mer, men äldre, information om Christina finns här (se Tabell 12): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647088#msg1647088. Christina Persdotter Brun är också nämnd i fråga 2 i mitt inlägg här den 2024-04-09. Berent von Scheven hade andra, för mig intressanta, kopplingar i Stockholm omkring 1700.

Möjligen var Johan Larsson Brunberg bror till remsnidare Erik Larsson Brunberg vars barn, Lars, döptes den 25/1 1691 i Riddarholmens fs i Stockholm (CI:1, sida 125). Yrket kopplar lite svagt till remsnidare Zacheus (Zackarias) Dargeman, vars dotter, Dorothea, gifte sig med klensmed Elias Galler (möjligen vallonskt släktnamn) och de var möjligen släktingar till guldsmed Georg Dargeman, som var svärfar till köpman och bokhållare Mårten Brun, som var bror till inspektor Johan Daniel (Danielsson?) Brun. Mer information om honom finns här (se Tabell 19): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647096#msg1647096.

Bagge

Jag har sett att släkten Bagge från Marstrand finns beskriven i Svensk Slägtkalender för år 1887, tredje årgången (sidorna 14 – 26) (och när jag fick se koppling till Södertälje undrar jag om jag inte har haft en kollega, som tillhör denna släkt). Här är länk till första sidan (på ArkivDigital): https://app.arkivdigital.se/volume/v773676?image=12.

Stiernhöök

Anders Stiernhöök var gift med Anna Lemmens (ev. född på 1620-talet), dotter till Hinrich Lemmens.
På adelsvapen.com om adliga ätten Stiernhöök nr 471 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stiernh%C3%B6%C3%B6k_nr_471) framkommer att släktens ursprungliga släktnamn var Dalkarl. Möjligen var alltså Bertha Dahlkarl, gm proviantmästare Anders Dreyer (se ovan), släkting till Anders Stiernhöök.

Anders bror, Johan Stiernhöök (se TAB 3 i länken ovan), var fadder vid dop av posthus-inspektor Muller (Möller) och Christina de Lavalees (vallonska släktnamnet de Val?) barn, Christina, den 17/2 1691 i Riddarholmen fs i Stockholm (CI:1, sida 125v). Vid samma dop var post-kassör Hans Köhn fadder. Claes Brun, trolig son till bryggare Claes Bruun (Tabell1), bör ha varit skrivare vid posthuset omkring 1700 (uppgifter som jag ännu inte har hunnit sammanställa eller lägga upp på Anbytarforum). Johan Bruun (Tabell 5 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647079#msg1647079), trolig son till bryggare Claes Bruun (Tabell 1), gifte sig mellan 1701 och 1706 med Margaretha Köön (död 1705).

Johan Stiernhöök hade också en lite långsökt koppling till en viss Helena Bruun eftersom han hade ägt fastigheten där Helena Bruun senare ägde och drev vinkällaren Tre Tunnor vid Drottninggatan i Stockholm (se bifogade bilder, som är tagna ur Gunnar Hellströms artikel ”Vinskänkar och källare på Kungsholmen, Norrmalm, och Ladugårdslandet under Karl XII:s tid och frihetstiden” i Samfundet Sankt Eriks Årsbok, Stockholm 1959). Helenas syster hette Anna Maria Eriksdotter Brun och var gift med vinskänk Ingemar Frodbohm (se bouppteckning daterad 4/5 1736, Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning, volym F1A:115, sida 530). Tre Tunnor ägdes senare av Johan Glock (se bifogad bild), som var styvson till ovan nämnda inspektor Johan Daniel Braun (Tabell 19). Han uppges ha ”varit från” (men inte nödvändigtvis ”född i”) Frankfurt am Main i Tyskland, men möjligen är detta en uppgift som ”ligger kvar” från hans hustrus, Christina Marskalckia, tidigare make, vinskänk Johan Glock (d.ä.), som ska ha varit därifrån (Wrangel F.U., Stockholmiana I-IV, 1912, sida 301). Christinas första make, vinskänk Jakob Dittmar (bg 7/3 1655 i Maria Magdalena fs) var från Oldenburg. Där dog bryggare Jonas Braun före 2/1 1687, vilket är datum då hans dotter, Märta Braun, gifte sig med snörmakare Johan Mendler (Mentler) i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm.
PS: Snörmakare Johan Brun var fadder vid dop i Maria Magdalena fs i Stockholm den 16/12 1669 av hakelmakare Carl Hansson och hustru Karin(?) Eriksdotters barn Johan.

Trotzig

Anton Trotzig (brukspatron i Falun) var gift med Maria Lemmens (ev. född på 1620-talet), dotter till Hinrich Lemmens.
Krigskommissarie Mårten Trotzig och Christina Toorrstesdotter Brun (Tabell 3), registrerad som Christina Soltner, var faddrar vid samma dop den 31/5 1691 i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 716) av faktor och handelsman Hans Westman och hustru Ursilla Erents son Carl (född 26/5 i sina föräldrars gård vid Hammarby sjötull). Vid samma dop var välborna fru Anna MariaSölfr:ström” (möjligen adliga ätten Silfverström nr 781) fadder. Hon var möjligen samma person, Anna Maria född Hauber (död 1697), som var gift med Johan Silfverström, som senare gifte sig med Altea de Besche, dotter till bruksägare Georg de Besche (Forsmark och Berkinge bruk).

Meijer

Hinrich Lemmens var själv gift med Margareta Hansdotter Meijer (ser jag i ditt inlägg Carina). Hennes släktnamn upplever jag också som ganska vanligt i Stockholm på 1600-talet.
Undrar om någon vet om Margareta var släkt med:

1.   Magdalena Meijer, dotter till överste Jacob Meijer och gift med Didrik Lorentz Lundberg/Lundenstierna (i hans första gifte), som var gm2 Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn) i hennes andra gifte.

2.   Kamrer Fridrich Meijer, som var gift med Anna Lundberg (faster till Didrik Lorentz Lundberg/Lundenstierna, se bouppteckning daterad 30/10 1684, Stockholms rådhusrätts 1:a avdelning, volym F1A:35, sida 144) och pappa till Anna Meijer, som var gm2 guldsmed Gotfred Dubois vars pappa, Clas Dubois, jobbade som hammarsmed vid Forsmark bruk 1679-1697 (Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 210).

Med förhoppning om att ha trötta ut eventuell läsare mindre än vad jag har tröttat ut mig själv
hälsar vänligast,
Jan  ;D

2024-04-15, 10:05
Svar #61

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Troligen har släktnamnen Dreyer, Dreiser och Reisner inte något med varandra att göra, men eftersom ryttmästare Carl Christoffer Reisner fick/tog släktnamnet von Brunner när han adlades kan jag inte låta bli att nämna honom här. Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn) var ju gift med två ryttmästare och släktnamnet von Brunner kan kanske låta, med lite ansträngning, som en variant av Brun. Dessutom finns troligtvis ett släktskap mellan ryttmästare Carl Christoffer Reisner och släkten Momma (där Welam Momma var gift med Maria Brun), men detta eventuella släktskap är ännu inte utrett.

Mer om information om ryttmästare Carl Christoffer Reisner finns här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=195558.msg1664294#msg1664294

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-15, 15:26
Svar #62

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan igen,

Här kommer information om Thore Bruun!

I letande efter information om Christina Toorrstesdotter Bruns pappa (möjligen med vallonsk bakgrund) hittade jag följande information (innan jag upptäckte innehållet i den här tråden).

Källa: Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/20, bildid: A0066792_00064, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066792_00062#?c=&m=&s=&cv=61&xywh=2497%2C130%2C4017%2C1881.

Ett dokument är daterat (protokollfört den?) 11/3 1691 och eftersom texten är så full av ”allra underdånigaste” mm, kan jag inte låta bli att dela texten här. Min ”fria avskrift” lyder så här (utan värden eller valutor - säkert finns många felaktigheter och tokigheter, men jag hoppas man förstår texten och att det väsentliga har blivit rätt):

SVAR:s bild 65

Supplikanten remitteras med detta sitt underdå-
niga ansökande till likvidations-kommissionen
Stockholm den 4 mars 1691
Carolus (Karl XI?)

----------------------------------------------------

SVAR:s bild 62

P...(?) den 11 mars 1691
Högvälborne greve, kungliga majestäts råd- och ...
pr...(?), samt hög- och välborne, samt
till likvidationsverket förordnade
kungliga herrar, kommissarien

Alldenstund hans kungliga majestät, vår allra nådigaste konung
och herre har av kungligt nåd behagat remittera mig
till eders höglighet excellens samt den högliga(?) kungliga likvidations-
kommissionen att likvidera över den hos högst bemälte
hans kungliga majestäts havande, underdånigaste och ringa
fordran, som bifogad kunglig remiss i original, med
mera betygar. Allt därför supplicera och ber
eders höga excellens samt den höglovliga likvidations-
kommissionen, jag uti största submersion, det
eders höga excellens samt den höglovliga likvidations-
kommissionen i nåder behagade denna likvidation så mycket
forderligare(?) anställa låta, som jag fattiga man
allena för den orsaken skull är så långväga hit
till denna kostsamma orten ankommen
, att söka de/det(?)
med komma (medkomma?) till en högst önsklig riktighet.
Jag avvaktar en nådig resolution och hjälp
som de emot till min dödsstund skyldig(ast)
blir.

Eders höga excellens samt den
höglovliga kungliga likvidationskommissionen
Underdånigaste ödmjukaste ...(?)
Thore Bruun (eller är Bruun en förkortning av ett längre släktnamn??!)
nummer 117

------------------------------------------

SVAR:s bild 63

Underdånig förklaring på de poster som till mig ifrån det kungliga kammar-kollegium är nedskickade att göra
reda för och betalas.

vänstra sida

Debet
Upptas här de påförda poster som ifrån det
kungliga kammar-kollegiet är nerskickade
att betas (betalas?) och i mina räkningar av
förseende mera ska vara påfört rege-
mentet än de bekommit, nämligen:

År 1680
På herr överste-löjtnantent kompani
Item på herr ryttmästare Gyllen-
breds kompani

”förSummerat” (avrundat?)

År 1681
På herr ryttmästare Gyllenbreds
kompani

Sammaledes på herr ryttmästare
Kruus kompani

”förSummerat” i räkningen

Bekommit av regementskrivare Petter
Eckner
/Eekner År 1682

Blir alltså över som jag hos kungliga majestät
och kronan i djupaste underdånighet
har att fordrar

på både västra och högra sida:

Thore Bruun (eller är ”Bruun” en förkortning av ett längre släktnamn?!)

högra sida

Credit
Efter mina i det kungliga kammarkollegiet inlevere-
rade räkningar har jag i underdånighet
att fordra som följer, nämligen

År 1679 års överleverering(?)
plus lönen för mönsterskrivare
tjänster under ryttmästare salige
Grubbenfelts kompani

dito på staben för regementsskrivare(?)
lönen

År 1680 på mönsterskrivare
lönen under salige Grubbenfelts
kompani

dito salige ryttmästare Sinklers (Sinclair?, möjligen adliga ätten Sinclair nr 626)
kompani mönsterskrivare(?) lönen
plus på staben regementskrivare
lönen

År 1681 års överleverering
och mönsterskrivare lönen
för ryttmästare Sinklers (Sinclairs?) kompani
plus på staben regementskrivare
hela lön

------------------------------------------

SVAR:s bild 64

Stormäktigaste allra nådigaste kung

Eders kungliga majestät kan jag intet underlåta härmed
allra underdånigast föredraga huruvida eders kungliga
majestäts högst salige herr fader
allra vördigaste i åmin-
nelse, så väl som eders kungliga majestät jag uti 34 års
tid tjänat
, och inte endast uti civila, utan även
militära tjänster så väl i krigs- som fredliga
tider särdeles under Östgöta Regementet till häst

mig bruka låtit, och det efter min underdånigaste
plikt och skyldighet med sådant flyt och trohet
som jag det inför gud, eders kungliga majestät och var
redlig man tryggeligen kan ansvara. Och såsom
hos eders kungliga majestät för mina allra underdånigaste
trogna tjänster jag en ringa fordran har, som
kan bestå endast av 300 daler silvermynt, alltså ber eders
kungliga majestät jag uti allra djupaste submission, det
eders kungliga majestät allra nådigast behagade tilldela
mig dess allra nådigaste befallning till den kungliga
likvidations-kommissionen, att över samma min allra
ödmjukaste fordran likvidera, då det jag gamla tjä-
nare som igenom många olyckliga händelser så väl
med åtskilliga rustningar bortmistande uti
senaste krigstid, stå(?) en svår boskaps-död, och
äntlig en olycklig eldsvåda, är bragd om
hela min timmelig välfärd, åter av samma
medel må kunna mig någorlunda upprätta, och
således uti denna min annalkande höga ålder
för mina långa tjänster med något har mig
att hugna. Eders kungliga majestäts allra nådigaste re-
solution avvaktar jag i allra djupaste submission
som till min dödsstund allra skyldigast förblir.
Eders kungliga majestäts
allra under-djupaste ...?
och allra hörsammaste under-
såtare(?)
Thore Bruun

------------------------------------------

Summering av information:

Den 4/3 1691 remitterades en ansökan från Thore Bruun (eller Bruun...?) till likvidations-kommissionen där den tycks ha blivit registrerad den 11/3 1691. Tyvärr framkommer inte när dokumentet skrevs, eller när den ankom till (slottet i Stockholm?). Thore hade rest långt till en kostsam ort (Stockholm?) för att (skriva och?) lämna sitt dokument/sin ansökan. En eldsvåda hade drabbat Thores hemman(/rusthåll?).

Om man utgår från att dokumentet skrevs i början av 1691 började Thore Bruun tjäna för kronan, eller för det militära(?), år 1657 (han hade tjänat kronan i 34 år). Möjligen betyder antalet år i tjänst att han började bidra med mantalspenning år 1657 och att han då var 16 år gammal. I sådant fall var Thore född ca 1641. I det militära hade han tjänat främst vid Östgöta Regemente till häst. Han hade tjänat (kronan?) under en tidsperiod med två olika kungar (i Sverige utgår jag ifrån). Karl X Gustav regerade 1654 – 1660 och Karl XI regerade 1660 – 1697 (men blev inte myndig förrän 18/12 1672).

Svenska krig under nämnda tidsperiod (Wikipedia):
1.   Karl X Gustavs polska krig (1655 – 1660)
2.   Karl X Gustavs ryska krig (1656 – 1661)
3.   Karl X Gustavs två danska krig (1657 – 1660)
4.   Andra bremiska kriget (1665 – 1666)
5.   Skånska kriget (1675 – 1679)
6.   Pfalziska tronjöljdskriget (1688 – 1697)

Fredsperioderna var: 1660 – 1665, 1666 – 1675 och 1679 – 1688.

År 1679 nämns salige Grubbenfelts kompani.
År 1680 nämns salige Grubbenfelts kompani, salige ryttmästare Sinklers (Sinclairs?) kompani, överstelöjtnantens kompani och ryttmästare Gyllenbreds kompani.
År 1681 nämns ryttmästare Sinklers kompani (ej ”salige” denna gång), regementskrivare på staben, ryttmästare Gyllenbreds kompani och ryttmästare Kruus kompani (möjligen, men inte troligen, släkt med kopparslagare Christopher Kruse omnämnd i mitt inlägg här den 2024-04-11).
År 1682 tycks Thore Bruun ha fått betalt (lön?) av regementskrivare Petter Eckner (eller Eekner/Ekner?).

------------------------------------------

Möjligen är/var ovan nämnda Östgöta Regemente till häst detsamma som Östgöta kavalleriregementet. I det senare regementets generalmönsterrullor har jag hittat två namn (tyvärr utan släktnamnet Bruun), som kan ha motsvarat Thore Bruun: Tore Jönsson och Tyre Andersson. De är registrerade vid ryttmästare Gyllenbreders kompani respektive vid överstelöjtnantens kompani. Båda dessa kompanier är nämnda i dokumentet, som är undertecknat av Thore Bruun. Eftersom jag är rädd att inlägget blir för långt skriver jag två nya separata inlägg med information om Tore Jönsson respektive om Tyre Andersson.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-15, 15:52
Svar #63

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Tore Jönsson

Namnet Thore Jönsson hittas i generalmönsterrullor (gmr) 1684 och 1687 vid ryttmästare Gyllenbreders kompani i Östgöta kavalleriregemente. Rusthållet låg i Nocketorp i (Västra) Ed socken i Tjust härad.

gmr 1684 (rusthåll nr 72 (och Peter de Try* i nr 73)): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028252_00208#?c=&m=&s=&cv=207&xywh=373%2C1046%2C2202%2C1058

gmr 1687 (rusthåll nr 72 (och Peter de Try* i nr 73)): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028253_00163#?c=&m=&s=&cv=162&xywh=249%2C1292%2C2611%2C1231

Släktnamnet de Try finns i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, men dess ursprung tycks vara okänt.

-----------------------------------------------------

Information om Nocketorp i Västra Ed socken i Tjust härad (Kalmar län) i några utvalda jordeböcker.

1657 (skatt till greven/under grevskapet, troligen Hans Christoffer von Königsmarck*): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055396_00033#?c=&m=&s=&cv=32&xywh=3203%2C2062%2C3120%2C1434

*Namnet Königsmarck är nämnt i Tabell 6 vars text jag bad att undvika att läsa i mitt inlägg den 2024-04-14. Det rör sig nämligen om text om olika personer, med samma namn (Catharina Brun). Den Catrina Brun som hyrde bostad av grevinna B. E. (bör vara Beata Elisabet, dotter till Hans Christoffer) Königsmark, enligt uppgift i mtl 1705, var dotter till handelsman/brukspatron Antony Brun, som jag nämnde i Fråga 2 (angående skeppare Samuel Brun född före 1660 i Göteborg) i mitt inlägg här den 2024-04-09. Grevinnan och hennes make (Pontus Fredrik de la Gardie, 1630-92, registrerad som ”greve Pontus de la Gardie”) var faddrar vid dop, den 20/3 1688 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, av Anna Brun (Braun) och skomakare Hans Schlacks barn (namn ej registrerat i dopnotisen). I mina, ännu inte sammanställda, anteckningar om Anna Brun (Braun) har jag skrivit att nämnda grevinnan var fadder vid ett dop då även Annas troliga pappa, registrerad som ”m:r [mäster] Laurentz Petersson Brauer shifkauer [ev. schiff kauffer, dvs skeppare]”, var fadder (den 6/4 1694 i nämnda tyska fs). Grevinnan var svägerska till Maria Sofia de la Gardie (1627-94), som bodde i Tyresö där en hel del personer med eventuell vallonsk bakgrund också bodde då. Pontus Fredrik och Maria Sofias pappa var Jakob de la Gardie (se information om honom nedan).

1670: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055411_00061#?c=&m=&s=&cv=60&xywh=843%2C561%2C2599%2C1195

1680: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055429_00273#?c=&m=&s=&cv=272&xywh=622%2C1064%2C2598%2C1195

1689 (”Åbos hemb til Rusthåll:tt N:o 72”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055437_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=470%2C2074%2C3120%2C1434

1690 (”Tore JanssonOBS: Ej Jönsson"): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055438_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3188%2C1497%2C2598%2C1195

1691 (Tore Jönsson, hemmanet registrerat för första gången som ”skattewrack”, dvs skatte-vrak, ”Åbos hemb för Rusthållet No 66”. Möjligen har det nya ”skatte-vrak” och förändringen av rusthåll-nummer något att göra med branden, omnämnd i Thore Bruuns dokument, som är daterat 1691, dvs samma år som hemmanet första gången blev registrerat som skatte-vrak.): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055439_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=581%2C1574%2C2380%2C1094

1703 (Tore Jönsson ”klagar om stammen i Fåhrhult” (Möjligen avses Fårhult mellan Ankarsrum och Gunnebo, 4 mil söder om Nocketorp. Detta Fårhult ligger i Gladhammars socken i Södra Tjusts härad i Kalmar län och i jb 1703 står att två hemman där var augment till rusthåll nr 66, dvs Nocketorp.) ”at han will och den brucka men skall sees effters Indellningswärcket” och ”skattewrack”): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055451_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=570%2C3447%2C2380%2C1094

1716 (Tore Jönsson skatte-vrak): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055464_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3194%2C2299%2C2166%2C996

1717 (utan namn men skatte-vrak): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055465_00052#?c=&m=&s=&cv=51&xywh=555%2C2824%2C2600%2C1195

1720 (utan namn, OBS: Ej längre skatte-vrak!): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055469_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=2960%2C3262%2C3120%2C1434

1725 (kronohemman istället för skattehemman med namnet Johan(?) Jönsson): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055472_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=534%2C3600%2C1804%2C829

1731 (kronohemman, Hans Torsson): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055473_00071#?c=&m=&s=&cv=70&xywh=373%2C3172%2C3120%2C1434

1735 (Hans och Olof - troligen svågrar, se nedan): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055474_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=307%2C3401%2C2599%2C1195

-----------------------------------------------------------------------

Information om Nocketorp i Västra Ed mtl 1727: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002983_00205#?c=&m=&s=&cv=204&xywh=78%2C2377%2C2320%2C1115

-----------------------------------------------------------------------

Kyrkoarkiv (Västra Eds socken i Kalmar län)

Torstens vid bruket (Edsbruk) barn Elisabet döpt 23/7 1676 (C:2, sida 172): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00097#?c=&m=&s=&cv=96&xywh=854%2C3309%2C2345%2C1127

Torstens vid bruket barn Lars döpt 6/4 1679 (C:2, sida 176): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00099#?c=&m=&s=&cv=98&xywh=832%2C597%2C1627%2C782

Tores i Nocketorp dotter Johanna döptes 21/11 1682 (C:2, sida 180): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=805%2C1941%2C1953%2C939

hfl 1727 (AI:1, sida 127)
I Nocketorp finns följande personer registrerade: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029280_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=3232%2C1835%2C3120%2C1434

änka hustru Maria Hansdotter (Tore Jönsson dog före 1727 men efter 1715, namn i jb 1716)
son Hans Toresson (samma namn som i jordebok 1731)
dotter Kierstin Toresdotter
dotter Annika Toresdotter
måg Oluf Bengtsson
hustru Maria Toresdotter
inhyses hustru Elisabeth
ryttartorp
ryttare Per Ersson
hustru Kierstin Bengtsdotter
hustru Brita Jansdotter

Död- och Födelsebok (C:3, sida 269):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029325_00147#?c=&m=&s=&cv=146&xywh=3240%2C930%2C2346%2C1106

Begravd 11/12 1726 rusthållare Tore Jönsson (82 år, dvs fc 1644) i Nocketorp, född i Sund i Gärdserum församling. Varit ryttare i 12 år, gift man i 45 år (dvs vigd 1681), avlat 7 barn, .....(?) i Nocketorp, varit(?) sjuklig i 16 år (sjuk sedan 1710), legat till sängs i 1 månad.

Thore Bruun (omnämnd i mitt förra inlägg) skulle kunna ha varit född ca 1641.

I Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1 står att Jadin le Brun (Tabell 12) trädde i tjänst hos (ovan nämnda) Jacob de la Gardie 1636 i Högfors där han och hustrun återfinns 1636-38, men 1639 i Skärvik (sida 110). Kjell skriver vidare om Jadin att namnet kan ha försvenskats till Jöran och att en Jöran Lebring står som kolare vid Överums bruk 1656. På den bifogade bilden har jag ringat in de tre nämnda orterna Högfors, Skärvik, Gärdserum och Överum.

Överum (där ovan nämnda Jadin le Brun var kolare 1656) ligger mellan Gärdserum och Gladhammar, och strax väster om Västra Ed (tre platser där Tore Jansson/Jönsson (ev. Bruun) "höll till" under sitt liv - se bifogad bild).

Skulle Tore (ev. Bruun) Jönssons pappa kunna ha varit Jadin le Brun tro? Det skulle vara spännande med en kommentar av någon ”vallon-expert”! Hur långt ifrån ett järnbruk kunde en kolare bo (men ändå vara skriven vid bruket)?

Eftersom Christina Toorrstesdotter Brun (Tabell 3) hade ett barn som döptes 22/10 1680 var hon troligtvis åtminstone 18 år då, och alltså född före 1662. Om Tore Jönsson vore född 1641 skulle han ha varit 21 år gammal år 1662. Tore Jönsson kan därför möjligen (men kanske inte troligen) ha varit pappa till Christina.

------------------------------------------------------------------------

Jöns i Sund i Gärdserum mtl:er (möjligen i närheten av Forsatröms bruk eller av Överums bruk):

1643: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002952_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=2352%2C1567%2C1343%2C633

1644: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002953_00022#?c=&m=&s=&cv=21&xywh=286%2C1519%2C1934%2C912

1645: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002954_00023#?c=&m=&s=&cv=22&xywh=325%2C689%2C1808%2C853

1646: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002955_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=2112%2C1075%2C2653%2C1251

1648: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002957_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=2474%2C2977%2C1867%2C880

1649: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002958_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=2469%2C1579%2C1859%2C877

1650: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002959_00015#?c=&m=&s=&cv=14&xywh=-30%2C2074%2C2262%2C1067

1655: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002963_00263#?c=&m=&s=&cv=262&xywh=2464%2C1055%2C1695%2C799

1660: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002965_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=2633%2C508%2C1836%2C866

1666 (änkan i Sund): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002966_00035#?c=&m=&s=&cv=34&xywh=265%2C1096%2C1817%2C857

1667 (änkan i Sund): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002967_00126#?c=&m=&s=&cv=125&xywh=2611%2C263%2C1611%2C760

1668 (änkan och Sven i Sund): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0002968_00106#?c=&m=&s=&cv=105&xywh=572%2C11%2C1808%2C852

2024-04-15, 16:00
Svar #64

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Tyre Andersson

Generalmönsterrullor (gmr)

Fogde Tyre Andersson finns i gmr 1684 och 1687 vid överstelöjtnantens kompani i Östgöta kavalleriregemente.
Rusthållet låg i Skällered i Västra Harg socken i Vifolka härad i Östergötland.

gmr 1684: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028252_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=276%2C604%2C1837%2C866

gmr 1687: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028253_00068#?c=&m=&s=&cv=67&xywh=189%2C723%2C1934%2C912

---------------------------------

Information om Skällared i tre jordeböcker.

1680 (Carl i Skällered): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055282_00192#?c=&m=&s=&cv=191&xywh=472%2C1192%2C1804%2C829

1684 (Töre i Skällered): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055283_00197#?c=&m=&s=&cv=196&xywh=231%2C245%2C2166%2C996

1686 (Skällered kronohemman med Tore): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055284_01163#?c=&m=&s=&cv=1162&xywh=824%2C1133%2C2378%2C1093

------------------------------------------

Information om Skällared i ett par av Västra Harg mantalslängder.

mtl 1688 (Tyre och hustru i Skålleryd/Skälleryd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005871_00159#?c=&m=&s=&cv=158&xywh=450%2C2711%2C2035%2C960

mtl 1689 (Tyre finns ej längre i Skälleryd): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0005872_00282#?c=&m=&s=&cv=281&xywh=605%2C1533%2C1626%2C767

2024-04-16, 13:52
Svar #65

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

När jag letade efter uppgifter (som har att göra med Brun i Stockholm omkring 1700), i Armén i Finlands generalmönsterrullor 1710, fick jag se något som gör att jag önskar återkomma till släktnamnet Noreng, som du, Carina, nämnde i ditt inlägg den 2024-04-13. Där står att (bokhållare Gunne Brunbergs hustru) Anna Norengs namn är registrerat i ett par dopnotiser i Uddevalla 1730 och 1731. I dem är jungfru Torbor (Torborg) Bruhns och jungfru Anna Lisa Bruuns respektive namn också är registrerade.

I mitt inlägg där jag kommenterade några av släktnamnen nämnda i ditt inlägg, Carina, valde jag att inte kommentera släktamnet Noreng eftersom jag tyckte att släktnamnet Noreen var alltför olikt Noreng. Emellertid leder släktnamnet Noreen till släktnamnet Prytz i mina anteckningar, och nyligen hittade jag information om Prytz som jag tycker är jättespännande i Brun-sammanhang.

Notarie Arvid Noreen och hustru Catharina Prytz:s barn Margaretha döptes den 1/9 1669 i Maria Magdalena fs i Stockholm. (Jag har antecknat notisen eftersom fru Elsa Grundel var fadder.) Catharinas troliga släkting (bror?), rådman Hans Prytz, var fadder vid dop, den 22/10 1680 i Maria Magdalena fs, av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruuns barn Maria. Jag fick se i mina anteckningar att rådman Hans Prytz var gift (enligt en notis daterad 5/9 1691, se länk nedan) med Anna Klerck vars släktnamn möjligtvis skulle kunna vara en stavningsvariant av le Clerc, som har vallonskt ursprung enligt uppgift i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Om Annas släktnamn vore le Clerc skulle faddern, rådman Hans Prytz, vara en tredje (eventuell) koppling mellan Christina Toorrsesdotter Brun och personer med vallonsk bakgrund (se mitt inlägg här den 2024-04-13 för information om de andra två kopplingarna).

((Anna Klerck var fadder (1691) till ett barn till tullförvaltaren vid stora sjötullskontoret Henrick Stockenström. Hans troliga släkting (bror?), tullnär Daniel Stockenström, var fadder vid dop, den 10/3 1686 i Maria Magdalena fs, av Tobias Soltner och Christina Toorrstesdotter Bruns barn Anna Catharina. Daniel Stockenström hade kopplingar till Catharina Guillaum och till Anna Maria de Haan vilka möjligen skulle kunna ha haft vallonskt ursprung. Med mycket stor osäkerhet finns alltså här ytterligare eventuell långsökt koppling mellan Christina Toorrstesdotter Brun och personer, som möjligen hade vallonska rötter.)) Hoppas den stora osäkerheten framkommer!  ;D

Länk till namnet Anna Klerck i ovan nämnda dopnotis (Katarina CI:4, sida 739):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055753_00370#?c=&m=&s=&cv=369&xywh=3045%2C-404%2C3042%2C1435

När jag letade efter information om rådman Hans Prytz hittade jag, till min förvåning, information om en viss Metta Braun (död 1681), som var dotter till handlanden Lorentz Braun och hustru Margareta Seth (Personhistorisk tidskrift, åttonde årgången 1906, sida 65, länk: https://runeberg.org/pht/1906/0085.html). Metta gifte sig i Göteborg den 3/7 1675 med Johan Rising (född 1630). Johans pappa, Claudius Botvidi, var född 1573 i Norrköping och var kyrkoherde/prost i Risinge nära Finspång (där man får förmoda att Johan Rising var född 1630). Lustigt nog (och lämpligt nog tycker jag!  ;D ) står det i Kjell Lindbloms bok att Jadin le Brun (omnämnd i mitt förr-förra inlägg) ”anges som inkommen till Sverige 1633. Han torde först komma till Finspång, där han står i mtl 1635 som Gädding, kolare.”.

En halvbror till Johan Rising, Botvidus Risingius (född 1608 i Risinge) var gift med Margareta Prytz, dotter till kyrkoherde / prost (i Risinge?) Johannes Prytz och hustru Margareta Persdotter.

En halvsyster till Johan Rising (inget namn i nämnd referens) var gift med kyrkoherde i Risinge, Benediktus Bruzaeus, i hans första gifte. Benediktus var därefter gift med Anna Prytz, och sedan gift med Margareta Drysenius (vigda 19/8 1662). Min gissning är att Anna Prytz också var dotter (eller möjligen barnbarn) till kyrkoherde / prost (i Risinge?) Johannes Prytz.

Självklart skulle det vara jätteintressant att veta om Prytz i Risinge socken, nära Finspång, var släktingar till rådman Hans Prytz i Stockholm!

När ett barn till ovan nämnda rådman Hans Prytz:s trädgårdsmästare döptes, den 12/2 1684 i Maria Magdalena fs, var bl.a. bryggare Lars Puke fadder. Lars Puke är intressant i ett sammanhang angående en viss Barbro Mårtensdotter Le Brun (se den här tråden: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.0). Vissa ”ledtrådar” om Barbros ursprung leder till Tavastehus i Finland. Igår tittade jag lite i Armén i Finlands generalmönsterrullor 1710 och jag tror det står släktnamnet Prytz vid rusthåll nr 28 i ”Åbo och Biörneborgs Lähns Cavallerie” och (generalmajor Georg Lybeckers kompani?), som mönstrades den 30/7 1710 på ”Tafwastila gårdh” (SE/KrA/0022/1710/11, SVAR:s bilder 76 respektive 71). Namnet på rusthåll nr 28 tycks ha varit Haistila(?) och som rusthållare står ”Bårmästare Brytz” (möjligen borgmästare Prytz). Vid rusthåll nr 32 (Gammalby) står att rusthållaren var trumpetare Mumma, vilket låter misstänkt likt släktnamnet Momma (med exempelvis Willem Momma gift med Maria Brun, syster till Antony Brun). Vid rusthåll nr 38 (Karmarck?) står att rusthållaren var fru Diurklou. På adelsvapen.com om adliga ätten Djurklow nr 968 står att Nils Djurklo (1641 – 1714) deltog vid Nylands och Tavastehus kavalleriregemente i stormningen av Köptenhamn 1659. Vidare står att Nils (död 1714) gifte sig den 16/9 1694 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm med Anna Maria Reenstierna, dotter till kommissarie Abraham Momma (adlad Reenstierna), som ju var bror till Willem Momma (se fråga 2 i mitt inlägg här den 2024-04-09). Anna Maria Reenstierna (död 1729) var möjligen inte samma person som rusthållare ”fru Diurklou” vid rusthåll nr 28 (år 1710), men förmodligen var de släkt med varandra (svägerskor?).

Länk till information om ovan nämnda rusthåll nr 28:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=417%2C1377%2C3376%2C1581

Tyvärr kommer merparten av informationen i detta inlägg från sekundära källor, men om den visade sig stämma skulle tråden ”Risinge/Finspång – Göteborg”, med släktnamnen Prytz, Rising och Braun, vara spännande att följa och reda ut. Därför undrar jag:

Har någon av er västkustforskare information om paret handlanden Lorentz Braun och hustru Margareta Seth, som jag misstänker bodde i Göteborg på 1670-talet (och kanske tidigare)? De ska ha varit föräldrar till Metta Braun, som gifte sig 1675 i Göteborg med Johan Rising (född 1630).

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-16, 18:23
Svar #66

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Jag håller på att läsa in mig på alla Brun/Bruun du har funnit. Ska bara snabbt nämna att Rising fanns även vid Ankarsrums bruk i Hallingeberg ( H ). Dessa Rising förekommer som faddrar vid smedernas barns dop i början av 1700-talet. Det var prästen Samuel Rising och jungfru Beata Rising. De är nog släkt med Johan Rising du nämner i ditt inlägg.


mvh
Carina

2024-04-17, 17:12
Svar #67

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Vad spännande att släktnamnet Rising fanns vid Ankarsrums bruk också!

Platserna (Västra Ed och Ankarsrum) och tidsperioderna (1600-talets slut respektive 1700-talets början) sammanfaller med en familj Dubois, som är jättespännande för mig i ”Gertrud-sammanhang” (en eventuell koppling mellan släktnamnen Le Brun och Dubois). Se mer om familjen Dubois bland mina anteckningar nedan. Bland källorna i informationen om släkten Rising (i Personhistorisk tidskrift (1906)) uppges kyrkoarkivet i Hallingeberg, men tyvärr har jag inte hittad vare sig namnet Hallingeberg eller namnet Ankarsrum i texten. Jag har inte lusläst sidorna, men jag utgår (också) ifrån att Rising vid Ankarsrums bruk var ättlingar till dem i Risinge socken.

I Västra Ed församlings kyrkoarkiv finns protokoll från sockenstämmor hållna på 1680- och 1690-talen (volym C:2). Jag letade i dem för att se om branden (strax(?) före 1691), som omnämns i Thore Bruuns dokument, skulle vara omnämnd. Tyvärr hittade jag ingen text om den.  :( Möjligen kan det bero på att ingen sockenstämma hölls 1691 pga pastorns långa sjukdom (C:2, sida 68), men det kan också bero på att branden inte skedde i Västra Ed socken (eller också på att sockenstämmorna under nämnda tidsperiod tycks mig mest ha handlat om tråkiga regler och förordningar).

Länk till ”pastorns långa sjukdom”:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=852%2C-33%2C2531%2C1194

Nedan finns anteckningar, som jag gjorde vid genomgång av protokollen (inklusive anteckningar från räkenskaperna, som finns emellan protokollen).

Vänliga hälsningar,
Jan

-----------------------------

I protokoll från sockenstämma i Västra Eds församling 1670 är avträdande kyrkovärden ”Lars i Nocketorp” omnämnd (C:2, sida 5). Eventuellt betyder det att Tore Jönsson (eventuellt Bruun) inte hade flyttat till Nocketorp ännu.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=3316%2C-66%2C3042%2C1435

Äldsta noteringen om Tore Jönsson i Nocketorp i Västra Ed socken finns i gmr 1684.
På Påskdagen, den 7/3 1687, registrerades gåvopeng från Tore Jönsson i Nocketorp (C:2, sida 52).
Länk (se även ”Jöns hammarsmed” och ”Nils Jönsson wid bruket”):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=576%2C-27%2C2533%2C1195

Bland församlingens utgifter samma år (1687) finns järn köpt av herr Parment.
Länk (se även Göran smed, som omnämns två gånger i denna vy):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=3143%2C1103%2C1759%2C830

Möjligen var herr Parments förnamn Abraham: År 1690 registrerades gåvopengar från monsignor Abraham Parment till Västra Eds församling (C:2, sida 64).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00049#?c=&m=&s=&cv=48&xywh=942%2C588%2C2111%2C995

Ryttaren Sven Nilsson Knabb (i Vråka) är registrerad under rubriken bötespengar åren 1686 och 1687 (C:2, sidorna 50 respektive 52). Han tycks ha varit rusthållaren själv och i gmr 1684 & 1687 har hans (Sven Nilsson utan släktnamnet Knabb) rusthåll i Vråka nummer 71 (Tore Jönssons rusthåll har nr 72).
Länk (1686):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00042#?c=&m=&s=&cv=41&xywh=597%2C2713%2C2534%2C1195
Länk (1687):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00043#?c=&m=&s=&cv=42&xywh=748%2C2712%2C2111%2C996

Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns dotter, Anna Catharina, omnämns som änka efter arrendator Jacob Knag i bouppteckning (daterad 6/12 1720) efter Tobias och Christina. Troligen var Jacob Knag samma person som avlidna mjölnaren Jacob Knagg/Knagge vid Verka kvarn i Norrsunda mtl 1720 (daterad 28/1 1720). Nästa mjölnare vid Verka kvarn var vallonättlingen Johan Maniette, som sedan gifte sig med Anna Catharina Soltner. (PS: Johan Maniettes namn, med noteringen "ogift", finns vid Verka kvarn i Norrsunda mtl 1719.)

1689 gavs testamentspengar till Västra Eds församling för (begravning av) Måns Anderssons son, Torsten, i Vråka (jämför ryttare Sven Nilsson Knabb i Vråka).
Länk (C:2, sida 62):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00048#?c=&m=&s=&cv=47&xywh=777%2C1567%2C2533%2C1195

1692 gavs testamentspengar till Västra Eds församling för (begravning av) ”Collats dotter ved bruket” (C:2, sida 80). Möjligen var ”Collats vid bruket” samma person som Collas Henriksson de Boy (Tabell 25 i Kjell Lindbloms NV del 1, sida 204). Collas pappa, Hindrik Dubois (Tabell 24 i NV), bodde i Västra Ed 1678-81 där han troligtvis var masmästare. Äldsta noteringen om Tore Jönsson i Nocketorp i Västra Ed socken hittas några få år senare, i gmr 1684. Hindrik Dubois hängde sig vid Rumhults bruk (strax söder om Ankarsrum) den 6/6 1692, drygt ett år efter att Thore Bruuns ansökan remitterades till likvidations-kommisionen. Collas Henriksson de Boy var då ca 22 år gammal. I NV står att Collas fanns vid Rumhult och Ankarsrums bruk mellan 1695-1720, men det står inte var han befann sig före 1695. (Däremot står att han också(!) begick självmord genom hängning.)

PS: Jag glömde nämna detaljen att Hindrik Dubois ska ha uttryckt oro över hur han byggde masugnen i Rumhult och att byggnations-sättet skulle kunna orsaka en brand där. Den eventuella ångesten däröver sägs (enligt min tolkning) möjligen kunna ha bidragit till hans självmord (NV del 1, sida 203).

Länk till notisen 1692 (längst upp i vyn ”Collats dotter ved bruket”, och längst ner i vyn ””Jonas Bovijn” under rubriken ”Cronepeningar” – se också ”Esaias Bovijn” på sida 82, dvs nästa bild/uppslag):
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0029324_00053#?c=&m=&s=&cv=52&xywh=925%2C2051%2C2110%2C995

2024-04-18, 17:21
Svar #68

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Jag håller på att studera släkten Brun, det är fina sammanställningar du gjort, Jan. Ska studera dom mer nu i helgen. Vill bara flika in med att jag har dammsugit både Hallingeberg, Hjorted, Överums bruk i Lofta och Västra Eds kyrkböcker. Du nämner en Gyllenbreds kompani. Eventuellt kan det vara Henrik Breed adlad Gyllenbreder, vars döttrar finns i Hallingeberg som faddrar till smeders barn, samt han har även en dotter som var gift med Samuel Rising ( hans 3:e hustru ). Jag har försökt att lösa min egen ana Per Andersson Bergs ursprung. Därför har jag tittat mycket på just bruken i dessa socknar. Dock har jag inte lyckats lösa det men jag blivit bekant med smeder och personer i dessa församlingar.


I inlägget ovan nämner du smeden Nils Jönsson som eventuellt kan vara Nils Jönsson Berg samt även Jöns hammarsmed, han kan eventuellt vara Jöns Bomgård ( tyska namnet Baumgardt försvenskat ). Nu har jag inte mina anteckningar framme så jag kan titta i dom men Bomgård har jag sett i någon församling i Stockholm ( eventuellt fransk lutherska församlingen ). Ska kolla upp det vid senare tillfälle. Likaså finns i Hallingeberg eller Hjorted Henrik de Try eller egentligen flera ur släkten de Try.

mvh
Carina





2024-04-18, 18:03
Svar #69

Utloggad Viktor Alm

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 1
  • Senast inloggad: 2024-05-01, 19:52
    • Visa profil
Hallå,

Har ytterst oseriöst släktforskat via ancestry utan källor. När jag gräver i källor efter tidigare ägare till gårdar och då främst de första dokumenterade ägarna för Huseby i Morlanda, kommer jag över två intressanta Brunkopplingar till Orust på 1400-talet, som inga googlingar gjort mig klok över, och jag undrar om jag faktiskt hittat något, transkriberingsfel(brvn, brun, bron) eller om det är allmänt känt. Vänder mig nu till er betydligt klokare och bättre bevandrade inom detta ämne för input.

En Thorleif Brun skall ha ärvt mark i Hällevik 1415.
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/Sdhk_18550_18550.jpg#?c=&m=&s=&cv=&xywh=-62%2C-554%2C4208%2C3923
https://www.dokpro.uio.no/cgi-bin/middelalder/diplom_vise_tekst.cgi?b=2929&s=n&str=
Citera
Brevtekst (fra den trykte utgaven):
Ollum monnum them sem thetta bref sea oc høyra sændhæa
Henrik Olafson Jærundh Simonsso(n) oc Greggorius Reidulffsson q. g.
oc sina kunnvkt gørandhe at mær varom j Brv som liger j Molanda
sokn j Ordost a manadagen nest efter Marcellini et Petri anno domini
mo. cdo. xviijo. sagom oc hørdom a at Thorleif brvn kendez thet fyrir
os at han hafde geffvet Gydho Pals dottor eith marka bol jordh j ytt-
arste gardenom j Hælgovik som Thorleifvar erffde eftir Anghærdo Gæ-
stas dottor vndan Thorleiffve oc hans arfvm oc vndir Gyddo oc hennar
arfva til æværdeliga eign oc aIz afrædæs kendez oc Thorleiffvar at
Nicholas bonde fornæmda Gyddo hafde gefwet honom einna grytto e
j ghein sua goda som eina mark gilda oc til sannenda hær om tha
setto mær var insigle fore thetta bref som ghiort var a deigi oc are
som fyr seigir.

GPT4:
Citera
Till alla män som ser och hör detta brev sänder Henrik Olafson, Jærund Simonsso(n) och Gregorius Reidulffsson, hälsningar och gör känt att vi var i Bru i Molland socken i Orust på måndagen efter Marcellinus och Petrus dag, år Herrens . Vi såg och hörde att Thorleif Brun erkände inför oss att han hade gett Gydho Pälsdotter en mark bördig jord i den yttersta gården i Helgovik, som Thorleif ärvde efter Anghärd Gästas dotter under Thorleifs och hans arvingars, samt under Gydho och hennes arvingars eviga ägande. Det bekräftades också att Thorleif erkände att bonden Nikolas, som nämnts, hade gett honom en stekpanna i gjutjärn lika god som en mark var värd. Som bevis härpå satte vi våra sigill på detta brev, som skapades på dagen och året som tidigare nämnts.

Det finns alltså mark som ärvs av Brunar i Morlanda socken på Orust i början av 1400-talet.

Men sen vidare till det som är av största intresse för mig år 1465:

https://www.dokpro.uio.no/cgi-bin/middelalder/diplom_vise_tekst.cgi?b=12869&s=n&str=

Citera
Ollom monnom som thetta bref se æller høra sender
Simon lensman pa Ordost, Roe Gunnarsson Gunmund Pedersson
laghretismæn q. gudis oc sina kunnikt gerandis at mer varum
til bedner af Ion Marteinssøn lanzfout til Bahus at ganga retta
delis gango mellom krononne jordh Bækken, oc mellom Lunden
bonda goz, sworo thesse vitne firi oker oc fare allom them
som ther juer gengo med oker fyrst Haquon Byrgesson oc Ran-
b.15 s.79    ueigh Torbiorns dotter at thenne hæfden som Biorn Gake nw
fylgher til Bækken then minnoms mit j try sinne tiugo ar akæra
lousa jtem suor Ingeridh Torlefs dotter alt thetta sama mintis
hon ij iiii sinne tiugho ar, ther nest, gengom mer xii oc skoddom
oc at hugdom æfter varo bæzto samuite tha funnom mer ey annat
æn Biorn hafde hæfdhet æn mindra æn theug viste aker som suoro
oc funnom mer ænghen j bræst, j krononne iordh til saninde
her om sæter Torgyls i Hosaby sit jncigle med varom firi thetta
bref som giort var degi oc are som fyr seghir anno domini
mocdlxiiij
GPT4:
Citera
Till alla män som ser eller hör detta brev sänder Simon länsman på Orust, Roe Gunnarsson och Gudmund Pedersson, lagföreteelsemän, Guds hälsningar och gör känt att vi blev ombedda av Jon Marteinsson, länsherre på Bohus, att ordentligt dela upp gränserna mellan kronans mark Bäcken och Lunden, bondens gods. Dessa vittnen svor inför oss och för alla de som var närvarande vid gångarna med oss först: Haquon Byrgesson och Ragnhild Torbiornsdotter att den tradition som Björn Gake nu följer i Bäcken, som nämnts mitt i tre tjugotalsår utan anklagelse eller klagomål. Likaså svor Ingrid Torlefsdotter att allt detta var minnesvärt för henne i fyra tjugotalsår. Därefter gick vi tolv och granskade och enligt vårt bästa samvete, fann vi inget annat än att Björn hade haft mindre än tjugo markerade åkrar som vittnena hade svurit och vi fann ingen brist i kronans jord. Till bevis härpå sätter Torgils i Hosaby sitt sigill tillsammans med våra på detta brev, som gjordes på dagen och året som tidigare nämnts, år Herrens.
Ingrid Torlefsdotter, dotter till Thorleif Brun?
Citera
Kilde:
Efter Orig. p. Perg. i Götheborgs Museum No. XLVI (fra Morlanda) med 4 ved-
hængende Voxsegl, af hvilke Thyrgils i Husabys er et Vædderhoved,
de övrige Bomærker.

Det finns inget namn bortom Thyrgil(Torkil Eriksson?) på honom.
https://www.dokpro.uio.no/cgi-bin/middelalder/diplom_vise_tekst.cgi?b=12866&s=n
Ett brev från 1461:
Citera
For alle gode mæn som thetta breff kan henda for at
koma bekænnis jak Redulff Haluardson med thetta mith vpne
breff at Biørn Biornson haffwer giorth j mine nøghe effter mine
egne mathe swa at mik væl aath nøghes for all then arff och
æghedela som mik kunde tilfalla j løse ok fasthæ effter min
fader Haluardh Biornson ok mine fader moder Burgilde Arne dot-
ter gud thera syel naade som ær j Lundenom Loffsbønom och
Gardzbakke hws och jordh som ther vnder ligger eller leghit
haffwer thy giiffwer jak honom qwith ledugh ok løss for mik ok
mine effterkomande som nw ære eller til kunne koma, och til
yter mer beuisningh her wm tha bedis jak hederlige mænzs ing-
sigle for thetta breff som ær her Henningh Augustin her Hans
Jensson presther at Tegneby ok Torghels j Hwsaby1 laghrættis-
mæn vppe Ordosth, som giorth war j preste gordin j Tegneby
Anno domini M cd lxio om sancti Valentini dagh som var pa j
løgherdagh
GPT4:
Citera
För alla goda män som detta brev kan komma att visas för, bekänner jag, Redulff Halvardsson, med detta mitt öppna brev att Björn Björnsson har agerat i enlighet med mina önskemål på ett sätt så att jag är väl nöjd med all den arv och egendom som kan tillfalla mig, både lös och fast egendom efter min far Halvard Björnsson och min farmor Burgilde Arnesdotter, må Gud ha barmhärtighet med deras själar. Denna egendom är belägen i Lund, Loffsböna, och Gardzbakke, inklusive hus och jord som där under finns eller ligger. Därför ger jag honom full frihet och löser honom från allt ansvar för mig och mina efterkommande som nu är eller kan komma att vara. För ytterligare bevis på detta begär jag att hedervärda mäns sigill ska fästas på detta brev här: Henning Augustin, herre Hans Jensson, präster i Tegneby och Torghels i Husaby, lagrättsmän på Orust, vilket gjordes i prästgården i Tegneby år Herrens på Sankt Valentins dag, som var en lördag.

Två frågor som andra kanske vet något om,

1. Finns det några bra dokument eller källor som kan ge mig mer på varför det finns Brunar på Orust i början av 1400 talet, är det dessa som senare finns på Marstrand och Orust? Dom som bor i Bro senare, har väldigt brun-klingande namn som Helge osv.
2. Är denna Torkel i Huseby en Brun med Brun av kongerslevs vapen eller bara ett sidospår ur brun-perspektivet? (Bro, Hällevik och Huseby ligger i samma lilla dal)

Har ej ännu lyckats få tag på Folkes bok som kanske förklarar det hela.

Tack.

2024-04-18, 21:08
Svar #70

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Viktor,

Vad spännande information om släktnamnet Brun på Orust!

Eftersom dina frågor rör medeltiden tänkte jag tipsa om diskussionsämnen under rubriken Medeltida släkter här på Anbytarforum. Där fick jag se diskussionsämnet "Sigge Brun". Det tycks ha varit en annan släkt på östkusten. Även om det bara rör sig om två exempel från kustområden kunde jag inte hejda min hjärna från att fundera över ett eventuellt samband mellan släktnamnet Brun och ordet bryn, som används exempelvis i vatten-bryn. Förutom orten Bro (inte så likt Brun kanske...) på Orust såg jag att det finns (minst) två orter som heter Röd där, men där sätter jag stopp för min fantasi!

Under diskussionstråden om Sigge Brun är en dansk släkt Brun (Bruhn) från Vä socken i Östdanmark omnämnd i ett inlägg daterad 2018-07-15. Kanske något att spinna vidare på? Länk till inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67076.msg1473142#msg1473142.

Ditt första inlägg var både intressant och imponerande. Jag är också ganska ny inom släktforskning, även om jag har skrivit många inlägg här på Anbytarforum. Min bakgrund är inom kvantitativ forskning, där man kan beräkna sannolikheter och presentera data med (och baserade på) dessa beräkningar. Därför känner jag ofta frustration över att inte kunna beräkna sannolikheter när samband mellan namn, personer, yrken, platser, tider osv hittas inom släktforskningen. Att hitta sådana samband i material från medeltiden misstänker jag är mycket svårare än i material från mer "modern" tid, men jag har ingen erfarenhet av medeltiden, som sagt.

Tack för att du berättade i den här tråden om dina fynd!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-19, 14:30
Svar #71

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

I en av generalmönsterrullorna 1710 från olika kompanier och regementen vid armén i Finland har jag hittat ”regementpastor Erik Bruun”.

Källhänvisningen på SVAR lyder så här: Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00224 och här är länk till posten: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00224#?c=&m=&s=&cv=223&xywh=155%2C1115%2C3202%2C1472.

Överst på sidan med namnet Erik Bruun står ”General Munster Rulla uppå Staben aff Åbo-
lähns ordinarie infanterie och h:r öfwärste wählb:ne Christer Horns regemente
”.

Namnet Erik, prästyrket och/eller militärer har omnämnts några gånger i den här tråden.

Jag har valt ut tre inlägg:

1.   I Lotta Danielssons inlägg den 2013-09-18 nämns kyrkoherde i Skredvik, Claus Torgersson Brun (död 1696), som var son till Torger Eriksson Brun.

2.   I Ulf Berggrens inlägg den 2015-10-17 nämns korpral Erik Brun (född 1722) som möjligen kan ha varit samma person, korpral Erik Brun, som omnämns i en bouppteckning (1756) efter Johan Persson Heberg i Strängnäs. Den senare korpralen var son till Johans kusin, Maria Nilsdotter i Gåsinge.

3.   I Anders Möllers inlägg den 2016-08-12 nämns garnisonsprästen Erik Börgesson Kilgren, som var bror till kyrkoherde Aron Börgesson Kilgren. Johan Johansson Brun i Stora Kil i Värmland ”anges vara syskon” till Aron. De olika patronymikonen tyder på olika pappor, eller kan begreppet ”syskon” ha haft en annan betydelse i slutet av 1600-talet? Jag tänker på ”syskonbarn”, som då hade betydelsen av dagens ”kusin”. Johan sägs vara gästgivare i Kil omkring 1690, men omnämndes som kapten där 1693.


Kommentarer angående några andra namn/personer vid nämnda stab:

Överstelöjtnant Adolf Fredrik Krusenstierna

Enligt uppgifter på adelsvapen.com om adliga ätten von Krusenstjerna nr 460 var Adolf Fredrik Krusenstierna (1679-1713) gift med Johanna Sidonia Wrangel (vigda 1708). Hon bör ha varit en (avlägsen) släkting till Anna Catharina Wrangel, som var fadder till ett av Christina Toorrsesdotter Brun och Tobias Soltners barn (fött 1686). Vidare framkommer på adelsvapen.com att Adolf Fredriks farfar, Philip (1597-1676), hade släktnamnet Crusius innan han adlades 1649, då han först fick/tog namnet von Kruus (och nr 440) vilket senare ändrades till von Krusenstierna (och nr 460).

Eftersom jag noterade namnet Anna Maria Cruus när jag letade efter uppgifter om Tore Jönsson (ev. Tore Bruun) eller branden i Västra Ed församlings volym C:2 (se mitt inlägg den 2024-04-17), och eftersom jag dessutom har nämnt kopparslagare Christopher Kruse och ryttmästare Kruus kompani (se mitt inlägg den 2024-04-15, 15:26), letade jag efter ett eventuellt släktskap mellan Anna Maria Cruus och överstelöjtnant Adolf Fredrik Krusenstierna. Jag har inte hittat något sådant, men istället fick jag se att Anna Marias farmor, Brita de la Gardie (1581-1645), var syster till Jacob de la Gardie (1583-1652), hos vilken Jadin le Brun trädde i tjänst 1636 i Högfors (se mitt inlägg den 2024-04-15, 15:52). På Wikipedia finns en artikel om Anna Marias pappa, Johan Jespersson Cruus af Harfvila (https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Jespersson_Cruus_af_Harfvila), och där står att Harvila är en herrgård i Tavastland i Finland (och man kan kanske tänka sig att Anna Maria Cruus (född 1642 i Stockholm, död 1716 i Västra Ed) växte upp där – åtminstone delvis). Denna lilla detalj kan möjligtvis ses som en antydan om ett släktskap mellan din ana Carina, Per Andersson Berg, och kommendant vid Tavastehus Anders (Andersson?) Berg (död före 1721), som jag omnämnde i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1671398#msg1671398.

(Som anteckning till mig själv: Anna Marias syster, Barbro, var gm Carl Sparre.)

Länk till adelsvapen.com om adliga ätten von Krusenstjerna nr 460 (TAB 44 = nämnda Adolf Fredrik Krusenstierna):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Krusenstierna_nr_460

---------------------------

Bernd Goudenhielm

På adelsvapen.com om adliga ätten Godenhielm nr 1216 framkommer att släktens ursprungliga släktnamn var Godhe. I Sällskapet Vallonättlingars släktlista finns släktnamnet Godet (franskt ursprung) med stavningsvarianten Godhe. Bernt Godenhielm (1685-1730) gifte sig 1715 med Anna Kruse (änka sedan 1714 efter Johan Blom, som var löjtnant vid Åbo läns infanteriregemente). Möjligen, men kanske inte troligen, var Anna Kruse släkting till ovan nämnda kopparslagare Christopher Kruse.

Länk till adelsvapen.com om adliga ätten Godenhielm nr 1216 (TAB 3 = nämnda Bernt Godenhielm):
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Godenhielm_nr_1217

---------------------------

Hautboist Israel Hybonett/Hijbonett

Släktnamnet Hubinet finns med i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Det är noterat med okänt ursprung och med stavningsvarianten Hybonneth. Kan Israel ha haft rötter i den släkten (eller i någon av de släkterna)? Carina, har du möjligen släktnamnet Hubinet (eller liknande) antecknat efter din dammsugning av Hallingeberg (Ankarsrums bruk), Hjorted, Lofta (Överums bruk) och Västra Eds kyrkböcker?

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-19, 16:41
Svar #72

Utloggad Anders Möller

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 71
  • Senast inloggad: 2024-06-30, 10:09
    • Visa profil
Hej Jan,
I mitt inlägg 2016-08-12 höll jag fortfarande på att gräva i vem Johan Brun var som kallades "syskon" till Aron Kihlgren.
Johan Brun visade sig vara son till komministern i Stora Kil Johan Kristoffersson Brunius (d 1674) och var gift med Aron Kihlgrens syster Margareta Börjesdotter. Johan K Brunius var 3:e generationen i släkten Brun av kyrkomän i Stora Kils församling.
Johan Brun blev efter giftermålet gästgivare på Illberg i Stora Kil socken. Samtida fanns ytterligare minst en Johan Brun. Denne var kapten vid Värmlands Regemente och var samtida med gästgivaren Johan J Brun. För att komplicera bilden ytterligare verka det ha funnits ytterligare minst en samtida officer vid namn Johan Brun i Ransäter och Sunne socknar. För den som är intresserad vill jag nämna att jag skrev en artikel om denna utredning och den blev publicerad i VärmlandsAnor nr 2 juni 2017.
// Anders

2024-04-19, 16:57
Svar #73

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Just namnet Hubinet/Hubinette har jag inte stött på i Hallingeberg, Lofta, Västra Ed och Hjorted. Däremot har jag i någon socken ( kommer ej ihåg vilken ) sett namnet Hybert som jag har tagit för en stavningsvariant av namnet Hubert. Det verkar även som Hybert är ett förnamn och inget släktnamn. Någonstans i bakhuvudet finns att namnet Hubinette förekommer i Lindesbergs församling, eventuellt i Vedevåg, men det är längesedan jag tittade i Lindesbergs böcker så jag kan ha fel.


Eventuellt är kanske inte spåret till Finland så dumt när det gäller Per Andersson Berg. På 1680-talet finns vid Ankarsrums bruk en man i mantalslängden som kallas Anders Persson finne. Ska kolla upp detta bättre.


Däremot har jag stött på mäster Mårten Brun som fadder 1688 ett par gånger i Katarina församling som du säkert känner till, Jan. 13/5 1688 är mäster Mårten Brun fadder åt borgare och överskärarens? Hans Schultz och Catharina Jacobsdotters barn, Catharina. Föräldrarna har en gård över Hammarby Sjötull vid stadsträdgården ( Katarina CI:4 bild 138 / sid 268 ), samt att Mårten Brun 26/6 1688 även är fadder till borgaren och skräddaren Anders Berg och hustru Christina Stäfvs barn, Elisabeth, föräldrarna hade en gård på Tjärhoffsgatan ( Tjärhovsgatan? ) ( Katarina CI:4 bild 142 / sid 273 )


Dessutom finns det två styck Anders Berg, den ovan nämnda och ryttare Anders Berg med hustru Elisabeth Johansdotter ( Katarina CI:4 bild 142 / sid 273 )


En Elsa Bruun finns det också, ingen titel eller hustru framför hennes namn när hon agerar fadder till Olof Nilsson och Beata Matsdotters barn, Catharina, 24/7 1688. Föräldrarna hyrde ett hus på Tullportsgatan ( Katarina CI:4 bild 146 / sid 281 )


mvh
Carina








2024-04-19, 17:07
Svar #74

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Tack snälla Anders för redogörelsen!

Konstigt nog (eller kanske inte konstigt) har jag samma problem med många personer, som hette Johan Brun, i Stockholm omkring 1700.

Att man avsåg svåger med "syskon" är jag inte så förvånad över. Jag har själv stött på ett fall där två personer kallades svågrar, men jag misstänker att de egentligen var svågrar till en och samma annan person. Fallet rör föresten den där skeppare Samuel Brun, som ska ha varit född i Göteborg (troligen före 1660). Jag hittade en bild, som jag gjorde när jag hade kommit fram till den lösningen om det påstådda svåger-släktskapet och bifogar den. I den har jag skrivit att Samuel Brun var född för 1675, men nyare uppgifter om honom pekar på att han var född före 1660. (Jag har nog lagt upp bilden tidigare i någon annan diskussionstråd här på Anbytarforum, men jag hoppas det går bra ändå.)

Tack igen, Anders, för uppdateringen av personerna Johan Brun i Värmland!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I efterhand tittade jag lite närmare på den bifogade bilden och såg då att Petter Lorentsson Holm (han som var den gemensamma svågern) var född i Västervik, som tydligen ligger nära Ankarsrum (efter vad jag har skrivit i bilden). Ibland gör man bra i att titta i ens egna anteckningar igen! :)

2024-04-19, 17:56
Svar #75

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
27/5 1673 i Hallingeberg döps befallningsman Välbetrodde Erich Bruuns dotter, Maria, i Dröpstad ( Hallingeberg C:1 bild 82 / sid 155 )


Tänkte på de andra Erik Brun du har nämnt innan, Jan.

2024-04-19, 18:04
Svar #76

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Tack snälla Carina för tips och information om Hubert/Hybert! :)

Jag har också antecknat några Hubert/Hybert o.dy., men lät bli att nämna dem i mina kommentarer om personerna vid den där militär-staben (där Erik Bruun var regementpastor) eftersom jag tyckte det lät ganska osannolikt att det rörde sig om en variant av Hubinet. Bland annat har jag skrivit om Hubert de Besche och hans svåger, Henrik de Try (redan omnämnt släktnamn här), som ska ha fått arrendekontrakt den 18/5 1655 vid Gabriel Gyllenankars skattehemman Ankarsrum (referensen i mina anteckningar är bara wiki.vallon.se). Eftersom du, Carina, också har gjort anteckningar om Hubert/Hybert måste jag nog göra en liten sammanställning. Jag återkommer om det! Vem vet, vi kanske har gjort anteckningar om samma person(er)!

Tack för tipsen om de två samtida Anders Berg i Stockholm! Jo, jag hade anteckningar om dem. Möjligen fanns t.o.m. en tredje Anders Berg på Södermalm, eller också rör det sig om en av de två nämna som senare blev bryggare (gm Christina Stöök och svåger till bryggare Peder Eriksson Hentzig - vad man nu menade med "svåger" i detta fall...  ::) ). Troligen var det skräddaren som senare blev bryggare, för i den nämnda dopnotisen 1688 står, precis som du skrev Carina, att skräddarens hustru hette Christina Stäf, som möjligen skulle kunna vara en stavningsvariant av Stöök.

Tyg- och skrädderiverksamhet börjar jag uppleva som intressanta i vallon-sammanhang i Stockholm runt 1700. Nämde överskärare Hans Shultz och hustru Catharina Jacobsdotter bodde "ovan Hammarby sjötull" 1688. Där bodde då en annan person, som Kjell Lindblom har kommenterat i ett inlägg, men släktnamnets ursprung (Verlaine) är registrerat som okänt i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Här är länk till Kjell Lindbloms inlägg om klädesmakare Verlain, som bodde "ovanför Hammarby sjötull" på 1680-talet:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=191015.msg1658641#msg1658641.

Självklart är den där fd ryttaren Anders Berg intressant för mig i sammanhanget om Anders Berg i Tavastehus. I dopnotisen 1688 står att de lejde hus på Östra Kyrkogatan i Mummans gamla gård. Mumman var troligen en av bröderna Momma, som adlades Reenstierna. Deras (halv?)bror Welam Momma var gm Maria Brun (syster till Antony Brun, som också bör ha bott/"hållit till" i Katarina fs), men det har jag ju redan "tjatat om".  ;D En av faddrarna vid dopet av fd ryttare Anders Bergs barn (1688), Herman Schultz, har jag också anteckningar om, men jag måste nog stoppa här.  :-X

Jag hade också de två anteckningarna om Mårten Bruun och även med det namnet bör det ha funnits minst två samtida personer i Stockholm omkring 1700 (kanske fler). För närvarande håller jag på att gå igenom de där generalmönsterrullorna 1710 i Finland och jag är väldigt nyfiken på om namnet Mårten Brun och/eller Anders Berg kommer att dyka upp när jag väl kommer fram till Tavastehus län. Hoppas!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-19, 22:10
Svar #77

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

Här är mina anteckningar om namnet Hubert/Hybert. De var visst bara tre stycken (inklusive Hubert de Besche, som jag nämnde i mitt förra inlägg).

•   Hybert Welamsson och Brita Johansdotters barn Johannes döptes den 20/3 1670 i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:1, sida 70).

Faddrar var: skeppare Anders Göransson, skeppare Cornelius Persson, skräddare Petter Månsson, tunnbindare mäster Håkan Haraldsson, köpman Antony Bruns hustru Catharina Brun (född Steenberg), skeppare Saner(? Samuel?) Matssons hustru Karin Eriksdotter, vinskänk Anders Strasts hustru Catharina Bleck, Hans hovkonterfejares hustru Gertrud Welamsdotter.

Antony Bruns systerdotter, Maria Momma, var gift med hovkonterfejare David Klöcker Ehrenstrahl (som har fått hedersnamnet ”den svenska målarkonstens fader” och som fick ”starka och varaktiga intryck av Charles Le Brun” i Paris 1660 enligt information om honom på Wikipedia). Möjligen var Gertrud Welamsdotter och Hybert Welamsson syskon, men inget av deras förnamn hittas i Svenska Ättartal om släkten Momma (Svensk Slägtkalender, volym 10, sidor 371-374).

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00046#?c=&m=&s=&cv=45&xywh=469%2C1453%2C2816%2C1328


•   Skräddare mäster Allert Hüberts barn Johan Allert döptes den 6/4 1694 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (CI:1b, sida 733).

Faddrar var: sekreterare von Öller (troligen Johan von Öller nr 1049), mäster Christina(?!), Johan Braun (Brun), Henrich Möller, rådman Pfeiffs hustru, hustru Geisten, hustru Schadt och Bernt Hönaus hustru.

Länk till dopnotisen:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056734_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=2890%2C74%2C3380%2C1594

I mitt förra inlägg nämnde jag svågrarna* Hubert de Besche och Henrik de Try med referens till ”wiki.vallon.se”.
Här är länk till artikel om Ankarsrum där: http://wiki.vallon.se/wiki/index.php?title=Ankarsrum.

* Troligen har jag missuppfattat texten på wiki.vallon; Henrik de Try tycks ha varit måg till Hubert de Besche. Möjligen var Gabriel Gyllenankar och Hubert de Besche svågrar.(?) PS: Efter koll i sekundära källor tycks Gabriel och Hubert inte ha varit svågrar. Möjligen är det fel i texten på wiki.vallon om Ankarsrum, och möjligen borde där stå ...till Henrik de Try och hans svärfar Hubert de Besche.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-20, 11:19
Svar #78

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Oj, så mycket information  :)  Ja, enligt sekundära källor så var Henrik de Try måg till Hubert de Besche den äldre. Hans dotter Catharina de Besche var gift med Henrik de Try.


Hybert Welamsson och Gertrud Welamsdotter i Maria Magdalena, Stockholm, kan mycket väl vara syskon i och med att det förekommer fadderskap emellan dessa.


4/6 1694 i Hallingeberg ( H ) är Påfwel Bruns hustru i Västervik fadder till M. Staffans. barn Catharina, i Svartsmörja.
( Hallingeberg C:2 bild 60 / sid 113 )


mvh
Carina

2024-04-20, 11:42
Svar #79

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Den där Hans hovkonterfejaren vid dopet 20/3 1670 i Maria Magdalena fs (se mitt förra inlägg) hade möjligen släktnamnet Bremer.

Konterfejare Hans Bremer var fadder den 21/11 1669 i samma församling.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055194_00039#?c=&m=&s=&cv=38&xywh=2662%2C31%2C4056%2C1913

Möjligen var ovan nämnda porträttmålaren Hans Bremer släkting (son?) till Hans Brehmer, som var arkitekt hos Magnus Gabriel de la Gardie (de la Gardie igen!) enligt sekundär källa här (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Brehmer_nr_1837.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-20, 12:42
Svar #80

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Spännande uppgifter du lägger fram, Jan. Ovan nämnda Påfwel Brun vars hustru från Västervik är fadder i Hallingeberg 1694, han är skeppare. Skeppare Påfwel Bruun i Västervik agerar fadder till Bertil Månssons dotter Maria 29/5 1695.
( Västervik C:1 bild 137 / sid 263 )

2024-04-20, 22:00
Svar #81

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Carina, möjligen har jag en anteckning om samma Påfwel Brun, som du nämnde i dina två senaste inlägg.

Den 21/4 1689 döptes holländska skeppare Kämpe Lubert och hustru Anna Correls dotter (eller Correlsdotter/Cordtsdotter?) Elisabeta i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 435). Faddrar var: Arvid Cronberg, Påvell/Povel Bruin, skeppare Petter Arfweman, Anders Christian(sson?), hustru Christina Scharenberg, hustru Sophia Söderman, hustru Anna Norberg och jungfru Catharina Steenlag.

Samma dag döptes i samma församling:
kronobåtsman Erik Andersson och hustru Kirstin Andersdotters son Andreas. Bland faddrarna märks Elsa Grundel. Hon var gift med Cordt Meurman vars släktnamn är kopplat till min ”hypotes” om Barbro Mårtensdotter Le Bruns make, Anders Andersson Berg. Det är därför jag har ”ansträngt” tolkningen av Correl som möjligtvis Cordt(sdotter), men nu när jag läser det tycker jag själv att det låter lite väl långsökt.  ::)

Kanske en ännu mer långsökt och ansträngd spekulation rör det första barnets namn, Elisabeta, och faddern Elsa Grundel vid det senare dopet. Elsa lär vara en variant av namnet Elisabet och eftersom jag har lagt märke till att det bland faddrar ofta fans samma namn, som det döpta barnets namn, spekulerar jag här friskt om en eventuell förväxling då de två notiserna skrevs. OK; jag håller med den som tycker att den spekulationen går över gränsen...  ;D

-----------------------------

Jag fortsätter att gå igenom Armen i Finlands gmr 1710 och att peppra på med information här.  ;D

Den 29/7 1710 mönstrades generalmajor och överste Berent/Bernt Otto Stakelbergs (Stackelberg) regemente i Kymmänägård i Finland.

Rekryt nr 104 hette Eskell/Eskil Bruun (Rullor 1620-1723, SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00229). Det kan vara fråga om ett soldatnamn Brun, så ta resonemanget nedan med ”en nypa salt”.

Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00229#?c=&m=&s=&cv=228&xywh=509%2C2010%2C2223%2C1022

När jag fick se namnet Eskil Brun tyckte jag det lät bekant från den här tråden, men har inte hittat det.
Till min förvåning hittade jag istället släktnamnet Stakelberg i mina anteckningar.  :o

Herr Petter Stakelberg var fadder vid dop av sekreterare Valentin Bollhorns barn, Anna Maria, i Maria Magdalena församling i Stockholm den 6/4 1682. När Valentins barn Eva Margreta döptes, den 30/5 1680 i samma församling, fanns bland faddrarna kaptenslöjtnant Bagge vars (kanske inte så ovanliga?) släktnamn har omnämnts några gånger i den här tråden. I dopnotiser av Valentins tre barn döpta i Maria Magdalena församling på 1680-talet nämns, om totalt fyra faddrar (och olika personer), att de var från Reval (Tallin).

Tyvärr har jag inte lyckats hitta det exakta släktskapet mellan Bernt Otto Stackelberg och Petter Stackelberg, men enligt artikel om släkten Stackelberg (se länk nedan) har alla dess balt-tyska, svenska och finska ätter ett gemensamt ursprung, så Bernt Otto och Petter bör ha varit släktingar. Dessutom ska Bernt Otto Stackelberg ha varit född i Reval (jämför de fyra ovan nämnda faddrarna från Reval).

Länk till Wikipedia och text om Stackelberg, som innehåller länk till artikel om Bernt Otto Stackelberg (och ett porträtt av honom – och med den tidigare informationen om konterfejare kan jag inte låta bli att undra vem som målade hans portätt):
https://sv.wikipedia.org/wiki/Stackelberg

Hur är då Stakelberg och Vallentin Bollhorn kopplade till släktnamnet Brun (förutom den till rekryten Eskil Bruun)? Jo, i Maria Magdalena församling ägde Valentin Bollhorn en gård (mtl 1702) som sedan (mtl 1711) ägdes av en dotter (Christina Brun, då änka efter Henrik Weber) till Antony Brun (som jag har nämnt några gånger nu). Konsekutiva ägarbyten innebär ofta (men inte alltid) ett släktskap, eller annan form av relation, mellan ägarna misstänker och resonerar jag. (Den korta tidsperioden mellan 1702 och 1711 samt Christina Brun registrerad som änka i mtl 1711 tycks mig tyda på att Vallentin Bollhorn var ägare av gården direkt före Henrik Weber. Det rör sig alltså om ett troligt konsekutivt ägarskap.)

Vid Bernt Otto Stackelbergs regemente var Jacob Hougberg regements-auditör.

I mina anteckningar har jag följande information om släktnamnet Högberg:

Den 4/9 1686, i Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 100), ”angaff sigh stadtsdagsvercks karllen Mathias Didricksson, födder i Danmark och i hufwudstaden Kiöpenhambn, hans förra hustru Elisabeta Nilsdotter, här döder och begrafven*, han hade lof: [lovliga] arfs Collegij tillståndh d: ... Hans wittne war hans blifwande swärfader, Joachim Bruno kryddkrämmare boendes på wallen vidh södersluts, // hennes nampn Elisabeta Bruno, födder här i Stockholm, hon är förr worden belägrat af en capitein i Rijga [Riga], berättade hennes egen fader, och dherföre plichttat, som prästens Jeremias Högbergs attest wijsar skett wara d. 21 Sept. Ao. Dito”.

Lustigt nog är det just denna lysningsnotis, som jag nämnde i mitt inlägg den 2024-04-11.

*Länk till bouppteckning efter Elisabeta Nilsdotter:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107519_00101#?c=&m=&s=&cv=100&xywh=3104%2C435%2C4493%2C2066

Vid Bernt Otto Stackelbergs regemente var Johan Kruus och Anders Hornaeus rustmästare (gmr 1710). De står som ”ant:” (antagna?) i Åbo i slutet av juni 1710, dvs en månad innan mönstringen gjordes. Thore Bruun (se mitt inlägg den 2024-04-15, 15:26) hade tjänat vid ryttmästare Kruus kompani 1681 enligt min tolkning av Thores dokument. Det skulle kanske kunna röra sig om samma person Kruus, men Bernt Ottos regemente ser inte ut att ha varit något kavalleri (min tolkning av gmr 1710) och ryttmästaren (1681) tycks mig inte ”passa in” på ”beskrivningen” av den nyligen antagna(?) rustmästaren (1710).

Rekryt nr 40 vid Bernt Ottos regemente hette Bertil Kruus enligt uppgift i nämnda gmr 1710.

Rustmästare Anders släktnamn, Hornaeus, kan eventuellt vara en stavningsvariant av Horneij/Horney, som jag har antecknat ett flertal gånger - bland annat i en dopnotis, som jag också(!) har omnämnt i den här tråden, nämligen dopet då Pontus de la Gardie och hans hustru, Beata Elisabet Königsmark, var faddrar (den 20/3 1688 i tyska fs, se mitt inlägg den 2024-04-15, 15:52). Vid samma dop var Andreas Horneij också fadder. Möjligen var han samma person som rustmästare Anders Hornaeus (omnämnd i gmr 1710). Då ett annat barn till samma par (skomakare Hans Schlack och Anna Braun) döptes, den 17/7 1696 i tyska fs, var hustru Elisabeth Horneij fadder. Jag har märkt att hustrur ofta blev registrerade med makars släktnamn i tyska församlingens kyrkoböcker i slutet av 1600-talet. Elisabeth kan alltså möjligen ha varit gift med Andreas Horneij.

Jungfru Magdalena Horneijin (troligen feminin form av Horneij) var fadder vid dop, den 11/3 1684 i tyska fs, av vinhandlare Johan Brauns barn Hans Peter. Jag har gjort bedömingen att denna Johan Braun var trolig son till bryggare Claes Bruun (”min Tabell 1”), som jag har nämnt några gånger (men jag har också nämnt att det fanns många personer med namnet Johan Brun i Stockholm omkring 1700).

Jungfru Maria Elisabeth Horneijin var fadder vid dop, den 13/6 1690 i tyska fs, av köpman Heinrich Olofssons barn Maria Elisabeth. En annan fadder vid samma dop var hustru Anna Frick. Hon var troligen gift med vinskänk Jochum Frick. Han dog 1714 och hans efterlevande änka hette Anna Maria Brauning (Gunnar Hellström, Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1960.)

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-21, 14:46
Svar #82

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil

Med tanke på Tobias Soltner gift med Christina Toorsesdotter Brun i Stockholm så finns i Västervik ( H ) hustru Catharina Soltner med make notarien Nils Erlandsson som i oktober 1701 får sonen Petter ( Västervik C:2 bild 98 / sid 187 )

Ja, eventuellt kan ju skeppare Påfvel Brun i Stockholm vara samma person som skeppare Påfwel Bruun i Västervik. Även om man inte kan säga det säkert så är i alla fall namnet och yrket identiskt. Dock har Påfwel Brun i Västervik två titlar när han gifter sig i Västervik med Catharina Olofsdotter 1690. Ståländare? ( kan ej tyda ) och skeppare Paul Bruun, Christoffer Bauman, hans patron intygar och Catharina Olofsdotter, vars styvfar skeppare Per Svensson intygar ( Västervik C:1 bild 46 / sid 81 )


6/7 1693 får skeppare Paul Brun dottern Margareta ( Västervik C:1 bild 140 / sid 269 )


1/11 1695 får skeppare Påwel Brun och hustru Catharina Olofsdotter sonen Johan, faddrar inspektor Herman Bauman, mäster Christiern Zettergats hustru Maria Knutsdotter, jungfru Margareta Bauman Christoffersdotter ( Västervik C:1 bild 146 / sid 281 )


Okt 1701 får skeppare Paul Brun och hustru Catharina Olofsdotter dottern Catharina, faddrar tullnär Magnus Maville, Ludovic Lisenius, Johan Fuchs hustru, rådman Hans De Rees, rådman Christopher Bauman, jungfru Catharina Bauman ( Västervik C:2 bild 98 / sid 187 ). Även om inte rådmännen De Rees och Bauman arbetar inom bruksmiljön så är dessa båda namn förknippade med brukshantering.

I Västervik 1672 finns tullnär Johan Brun. När han 25/10 1672 får dottern Anna så är Johan De Rees, Christopher Bauman och hustru Maria Dalhemia faddrar ( Västervik C:1 bild 97 / sid 183 )

Från 1693 och framåt finns i Västervik jungfru Christina Brun som agerar fadder under några år på 1690-talet, bland annat till högvällärda rektoris Laurenti Krönstrands barn, till handelsman Johan Fuchs barn, till mäster Petter Mörts barn, till fiskalen Sven Olsson Krabbes barn ( vilken också skeppare Påfwel Bruns hustru Catharina Olsdotter agerar fadder till ) ( Västervik C:1 bild 140 / sid 269, bild 141 / sid 271, bild 142 / sid 273 )

Befallningsman Erik Bruns hustru Maria Christoffersdotter agerar fadder till Jöns Månsson och hustru Catharina Antonia Fuchs barn 4/12 1695 ( Västervik C:1 bild 146 / sid 281 ) ( Om befallningsman Erik Brun vars hustru i Västervik agerar fadder 1695 är identisk med befallningsman Erik Brun som får barn i Hallingeberg 1673 det vet jag inte )

mvh
Carina

2024-04-21, 21:47
Svar #83

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

Carina, vilken jättespännande information om hustru Catharina Soltner och hennes make, notarie Nils Erlandsson, i Västervik 1701! Det inger förhoppning om att Thore Bruun (han med branden i dokument daterat 1691) kanske var Tore Jönsson i Västra Ed, som ligger nära Västervik. Soltner tror jag var ett ovanligt släktnamn i Sverige omkring 1700, så Catharina Soltner skulle kanske kunna vara Tobias Soltner och Christinas Toorrsesdotter Bruns dotter Anna Catharina (dp 10/3 1686). Denna dotter var dock bara 15 år 1701 och en annan min observation (plus namnet Catharina utan namnet Anna) tyder också på att det rör sig om en annan person. Tvärs över Hornsgatan, där Tobias och Christina bodde, fanns en samtida Erik Soltner som jag har omnämnt (bl.a.) här (se Tabell 9): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647083#msg1647083. Dessutom var en Petter Soltner fadder vid dop av Tobias och Christinas barn, Tobias, den 15/2 1684 i Maria Magdalena fs (Tobias Soltner blev då titulerad advokat istället för sekreterare).

I Västervik skeppare Påfwel Bruns andra yrke då han gifte sig 1690: Kan det möjligen stå stål-sändare, dvs en skeppare som fraktade järn/stål? Här finns mer information om hans patron (troligen/möjligen med betydelsen skeppsredare), Christopher Bauman, eller snarare mer information om hans familj (se barn till TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bauman.

Här finns mer information om rådman Hans De Rees, som du omnämnde i sitt senaste inlägg Carina (se TAB 6): https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Rees. Där är släktnamnet Bauman också omnämnt (Hans mamma hette Anna Hansdotter Bauman, död 1675 i Västervik, och hon var syster till ovan nämnda ”patron” Christopher Bauman).

Bland mina anteckningar har jag hittat följande om släktnamnet Bauman (som jag upplever var ovanligt, men inte mycket ovanligt):

•   Den 30/11 1673 vigdes handelsman Herman Bauman och jungfru Maria Adamsdotter Radou i Maria Magdalena fs i Stockholm. Herman skulle kunna vara bror till ovan nämnda Anna och ”patron” Christopher Bauman. Maria kan kanske ha varit dotter (eller barnbarn?) till Adam Radou, vars dotter Helena Radou var gm Adam Patriksson (Leijel, 1623-86), se barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Leijel_nr_1531. Denna familj Leijel/Radou ”höll också till” i Maria Magdalena fs på Södermalm i Stockholm. Adam Radou var dessutom svåger till Adam Leijels bror Jakob Leijel enligt information här: https://leijel.se/index.php/sv/9-svenska/45-adam-leijel-1623-1686. Ganska komplicerade släktförhållanden! Förhoppningsvis blir följande mindre komplicerat...

•   Den 3/5 1681 vigdes hovkonterfejare (känns det igen?) David Ehrenstral (fd Klöker och änkling efter Maria Momma, dotter till Wellam Momma och Maria Brun) och Emerentia Bauman (dotter till rådman i Wismar (Tyskland) Mikael Bauman (för mig okänt släktskap med ovan nämnda Bauman) och änka efter pastor i tyska fs Johannes Gerdes). Knappt två veckor efter vigseln var Emerentia fadder vid dop av handelsman Jochim Frick och Anna Maria Bruns barn Jochim (dp 16/5 1681 i tyska fs). Vid samma dop var Hans Heinrich Schmeer också fadder. Han kan ha varit samma person som bagare Hans Smertz, som var gm Magdalena Brun. Mer information om dem finns här (se Tabell 37): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647116#msg1647116. Där framkommer inte, men nu vet jag, att Hans och Magdalena gifte sig den 13/5 1679 i tyska fs (CI:1a, sida 61). I vigselnotisen framkommer att Magdalena var dotter till köpman Jochim Bruno, som bör vara ”han på vallen vid Slussen” (se mitt inlägg den 2024-04-11). Eftersom Maria Bruns mågs nya hustru (Emerentia Bauman) och Magdalena Bruns make (Hans Smertz/Schmeer) var faddrar till samma barn (till Anna Maria Brun gm Jochim Frick) skulle det kunna finnas ett släktskap mellan dessa personer Brun.

•   Brigitta Bruhn och snickare mäster Simon Bomans dotter, Hedvig Maria Boman (fc 1695), blev registrerad med efternamnet Bauman som vuxen. Hon var gm trädgårdsmästare vid Iholmsunds kungsgård (har ej hittats på karta – möjligen i Gävle eller nära Umeå) Thomas Wilhelm Krebbs. Mer om information här (se Tabell 33): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647111#msg1647111.


Johan Brun som var tullnär i Västervik 1672 (se Carina Widells senaste inlägg) kan möjligtvis ha varit samma person (eller pappa till) Johan (Christiansson) Bruun (född före 1675), som var besökare vid kungliga accisen (dvs tullen/”skattekontor”). Mer information om honom finns här (se Tabell 23): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647101#msg1647101.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-22, 14:56
Svar #84

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Det här är intressant. Helt klart har personer som befunnit sig i Stockholm Maria Magdalena befunnit sig i Västervik ( H ) i alla fall på 1690-talet. Eventuellt troligtvis, även om man inte kan säga säkert, så är skeppare Påfwel Bruun densamma som både befinner sig i Stockholm och Västervik.


I Västervik finns på 1690-talet också Herman Bauman och hans hustru Maria Adamsdotter Radau. Man kan se via fadderskap att Herman Bauman troligtvis är som du skrev, Jan, bror till Christoffer Bauman. 1695 håller tullinsp. Herman Baumans käresta, Maria Radau ett barn till dop, 1697 är hon en av faddrarna till rådmannen Hans de Rees och Maria Mavilles barn, här nämns hon även med patronymikonet Adamsdotter ( Västervik C:1 bild 144 / sid 277, Västervik C:2 bild 34 / sid 59 )


mvh
Carina

2024-04-22, 15:46
Svar #85

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

Ja, visst är det intressant! Och nu ska du få höra, Carina! ...och eventuell annan läsare.  :D

Som jag har nämnt håller jag på att gå igenom gmr 1710 skrivna vid mönstring av kompanier vid Armén i Finland. Jag är inte klar än, men vill ändå dela följande information redan nu.

Vid kapten Adam Wilhelm (von?) Zieling(?)s kompani (gmr 1710) fanns fänrik Johan Meurman (Rullor 1620-1723, , SE/KrA/0022/1710/11 (1710), bildid: A0054629_00239, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054629_00239#?c=&m=&s=&cv=238&xywh=2482%2C116%2C3841%2C1766).

I texten nedan har jag valt röd färg för ord, namn eller ”annat” som har berörts tidigare i den här tråden.

Fänrik Johan Meurman var troligen samma person som Johan Meurman (1654-1740), som adlades 1689, von Meurman med nummer 1164 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Meurman_nr_1164). I sådant fall var han bror till Anna Maria Meurman (fc 1666) som var gm1 Anders Berg (kommendant i Tavastehus) och gm2 Arvid Stierncrantz (fc 1662, Stierncrantz nr 854, se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncrantz_nr_854 och/eller se bifogad ”bild nr 1”).

Deras pappa, Johan Meruman (fc 1617) var tullnär i Kristianstad (södra Sverige).
Deras farmor, Maria Andersdotter, var dotter till Anders Larsson (rådman i Stockholm under Johan III:s tid) och gm2 (efter Hindrich Meurmans död den 19/11 1651) Jacob Bagge (1598-1653) (von Schantz genealogier, volym 2.G-P, AD:s sida 190b – som finns vid arkivbildare = Riddarhuset, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840).
Deras farfar, Henrik Meurman (1584-1651), var siden-handelsman och föreståndare för tyska kyrkan i Stockholm (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Mannerstedt_nr_1083). Tyg- och skrädderiverksamhet nämns i mitt inlägg den 2024-04-19 och pastorn i tyska fs, Johannes Gerdes (död före 1681), nämns i mitt inlägg den 2024-04-21.

I mitt sökande efter information om Barbro Mårtensdotter Le Brun (nämnd i mina inlägg den 2024-04-16 och den 2024-04-20) och om en viss piga Maria Le Brun har ledtrådarna, i båda fallen, lett till andra personer som också hade titlar vid tyska församlingen i Stockholm (se bifogad ”bild nr 2”). I bild nr 2 har jag omnämnt Nils Brun (fc 1696). Han var, för mig, en intressant person för släktforskning kring mina egna anor. :)

Jag hoppas informationen ovan låter spännande även för ditt sökande, Carina, efter information om Per Andersson Berg och hans ursprung, men även för forskning kring en del personer Brun, som har nämnts i den här tråden i sammanhangen Bagge, kyrkoherdar , tullare och/eller rådmän.

I nämnda von Schantz genealogier har jag också sett ett släktträd, som innehåller information om de tre ätterna Brauner (nr 1490), Braunerhielm (nr 1600) och Braunerschiöld/Braunersköld (nr 1677) (volym 1.A-F, AD:s sida 80b, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=1780).

Släkternas anfader hette Nicolaus Bruun (född 1617 enligt https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brauner_nr_320). Hans dotter, Catharina Braun, var gm prosten i Kristianopel (nordost om Karlskrona) mäster Roselij. Det låter misstänkt likt släktnamnet till rådman Hans Roslin, som Stefan Simander och jag nämnde den 2024-04-11. En annan dotter till Nicolaus Bruun, Helena Braun, var gm2 Anders Svebilij(?), som var pastor i Arby församling några kilometer söder om Kalmar. Det kanske är en långsökt koppling, men Västervik, Ankarsrum och Västra Ed ligger också i Kalmar län (men mer norrut). Informationen tycks mig tillräckligt intressant för att göra en paus i letandet i gmr 1710 för att istället sammanställa informationen i det funna släktträdet. Jag återkommer med det!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: De två streckade linjerna i bifogade ”bild nr 2” symboliserar eventuella släktskap, som saknar belägg (inte ens i någon sekundär källa). Man skulle kanske kunna tolka dem som ”hypotetiska släktskap”.

2024-04-22, 16:45
Svar #86

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Vilka fina sammanställningar du har gjort, Jan. Ja, det är mycket intressant information om Brun, Bagge, Berg, Meurman, ja alla släkter är av intresse du har nämnt. Alltid intressant att se om man kan pussla ihop det. Du har fått fram mycket information.


Befallningsman Erik Brun som 1695 är fadder i Västervik har en hustru som heter Maria Christoffersdotter ( Västervik C:1 bild 146 / sid 281 ). Möjligtvis är hon en Bauman?

 Likaså Påfwel Bruns hustru Catharina Olofsdotter funderar jag på om hon är en Krabbe. Det förekommer fadderskap mellan Catharina Olofsdotter och Sven Olofsson Krabbe mer än en gång i Västervik. Eventuellt är de syskon.


mvh
Carina

2024-04-24, 10:00
Svar #87

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Vad lustigt att du nämner Krabbe, Carina.
Jag har skrivit en del om Krabbe af Svaneby, men de jag var intresserad av då höll till i trakterna nära Norrtälje runt 1700. Släkten lär dock ha förekommit tidigare mer söderut, men jag minns inte detaljerna. Om du, eller någon annan, vill läsa är länken till diskussions-tråden här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65691.0.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-24, 10:18
Svar #88

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Nedan har jag försökt göra en sammanställning/avskrift, i tabellform, av informationen om släkterna Brauner (nr 320 och nr 1490), Braunerhielm (nr 1600) och Braunersköld (nr 1677) i von Schantz genealogier.
Källa: arkivbildare Riddarhuset, von Schantz genealogier volym 1.A-F, ArkivDigitals sida 80b.

Mer information om släkterna finns på adelsvapen.com här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brauner_nr_320, här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Braunerhielm_nr_1600, och här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Braunersk%C3%B6ld_nr_1677.

I tabellerna nedan har jag lagt till viss information, tagen från adelsvapen.com, som saknas i von Schantz genealogier. I gengäld har jag, i många fall, ”lagt bort titlarna” som von Schantz nämner. :)
Röd text har jag använt för att belysa sådant jag själv tycker kan poängteras, men det är förstås min subjektiva bedömning.

Vänliga hälsningar,
Jan

-------------------------------------

Tabell 1
Nicolaus Bruun (1617-93)
Student vid universitet utomlands där de tyska alltid kallade honom Braun, vilket han sedan behöll liksom även hans barn efter honom. Han var prost och kyrkoherde i Madesjö församling i Kalmar län. Nicolaus var gm1 Christina Walleria (1636-74) och gm2 Elisabet Alandria (Alander, d 1707).

Barn:

•   Catharina Braun gm mäster Roselij, prost i Kristianopel församling i Blekinge län.
•   Lars Braunersköld (ca 1657-1729) Tabell 2
•   Nicolaus Braun (ca 1658-1729) Tabell 3
•   Brita Braun gm1 kronobefallningsman Törnroot och gm2 befallningsman i Södermöre (möjligen grevskapet Södermöre i Kalmar län) Anders Knutsson.
•   Daniel Braun prost och kyrkoherde i Ålems församling i Kalmar län, gm1 Svebilia och gm2 Charlotta Beata Folcher (dotter till en superintendent i Karlskrona).
•   Margareta Braun gm Lars Engenfelt.
•   Johan Brauner (ca 1668-1743) Tabell 4
•   Rebecca Braun gm rådman i Karlskrona Bökman.
•   Annika Braun gm kyrkoherde i Högby församling på Öland Gerhard Böckert.
•   Helena Braun gm1 kyrkoherde i Räpplinge församling på Öland Lars Landerbeck och gm2 pastor i Arby församling i Kalmar län Anders Svebilij.
•   Elisabet Braun gm kapten vid kungliga amiralitetet Giedda.
•   Maria Braun gm kyrkoherde i Resmo församling i Kalmar län Johan Wellijn.

-------------------------------------

Tabell 2
Lars Braunersköld (ca 1657-1729, barn till Tabell 1)
Amiralitetsläkare och arkiater (ansedd läkare), adlad 29/10 1719 (nr 1677) och gm Margareta Hajoc (av skotsk börd). Lars blev blind på sin ålderdom.

Barn:

•   Christina Braunersköld (1694-1740) gm prost i Högsby församling, i norra delen av Kalmar län, mäster Johan Galles (1684-1750), Galle enligt adelsvapen.com).
•   Margareta Braunersköld gm löjtnant vid kungliga amiralitetet David Haijoc (död 1739).
•   Lars Braunersköld (ca 1699-1753) landsekreterare i Uppsala län (enligt adelsvapen.com: häradshövding i Dannemora och Olands härader samt i Norunda, Vendel, Tierp och Älvkarleby m.fl. socknar i Uppland, samt gm Catharina Frondin)

-------------------------------------

Tabell 3
Nicolaus Braun (ca 1658-1729, barn till Tabell 1)
Kyrkoherde i Madesjö församling, Kalmar län, sedan biskop över Kalmar stift, gm Margareta Pontin (dotter till biskop över Linköping stift Magnus Pontin). Nicolaus och Margaretas barn adlades 23/5 1719 (Braunerhielm nr 1600) och han dog 10/9 1729.

Barn:

•   Helena Braunerhielm (1695-1748) gm prost och kyrkoherde i Madesjö församling i Kalmar län Nicolai Sandberg (1684-1738).
•   Magnus Braunerhielm född 10/5 1697 (död 1763), hovjunkare (enligt adelsvapen.com: gift 1751 i Stockholm med Christina Charlotta Wattrang (1732-1764), dotter till Carl Wattrang* och Christina Maria Steuch). *Carls mamma, Anna Maria Ehrenstrahl, var dotter till hov-konterfejare David Klöker (adlad Ehrenstral nr 865) och Maria Momma, dotter till Wellam Momma och Maria Brun.
•   Christina Braunerhielm (fc 1699) död 1729 (död 1781 enligt adelsvapen.com), gm professor i Åbo Petri Daleri (enligt adelsvapen.com: (1670-1729), rektor vid Kalmar gymnasium)
•   Beata Braunerhielm (1700-83) gm överstelöjtnant och vice kommendant i Kalmar Georg Didrich von Essen (1689-1759).
•   Johan Braunerhielm f 1702, vice häradshövding (enligt adelsvapen.com: häradshövding vid flera härader i Västergötland, död 1758 i Tidaholm och gm Eva von Mentzer (1723-78)).
•   Samuel Braunerhielm f 28/5 1704, kanslist i stora kungliga kansliet (enligt adelsvapen.com: död 1758 i Stockholm, gm Brita Catharina Drufva (1720-1754)).

-------------------------------------

Tabell 4
Johan Brauner (ca 1668-1743, barn till Tabell 1)
Professor i romersk poesi (poeseos-professor), kansliråd och sedan landshövding i Uppsala län. Adlad 11/4 1715 (nr 320) och friherre 1733, gm Margareta Törnstierna (dotter till borgmästare i Stockholm Nils Hansson). Enligt adelsvapen.com: hette Hans eller Johan och hans hustru, Margareta (1686-1754), hade släktnamnet Törne eftersom det var hennes bror som adlades Törnstierna.

Barn:

•   Nils Brauner f oktober 1708, död ogift 1733.
•   Juliana Sophia Brauner f 1711, död 1712.
•   Margareta Christina Brauner f 1712 (död 1770 enligt adelsvapen.com).
•   Johan Brauner f 1713 (enligt adelsvapen.com: död 1773 och gm Anna Brita Kock, dotter till löjtnant Anton (von) Kock* på Håkanbols bruk i Värmland och Angeta Fernlöf).
•   Sara Charlotta Brauner f 1714 (död 1758 enligt adelsvapen.com).
•   Hedwig Maria Brauner f 1721 (död 1742 enligt adelsvapen.com).
•   Samuel Brauner f 1723, död ung.

* På adelsvapen.com, om ätten von Koch nr 2244, framkommer att släktens anfader hade släktnamnet Kock, att han härstammade från Livland och att han blev borgare i Kungälv. Även Tjörn och Uddevalla är omnämnda (omkring 1700), men däremot är inte Anton (von) Kock omnämnd. Finns släktskap till myntmästare Markus Kock (1585-1657), som var svärfar till Jacob Momma/Reenstierna (1625-78, svåger till Maria Brun omnämnd i Tabell 3)?

Länk till adelsvapen.com och ätten von Koch nr 2244:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Koch_nr_2244

2024-04-24, 14:37
Svar #89

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Befallningsman Erik Brun som 1695 är fadder i Västervik har en hustru som heter Maria Christoffersdotter ( Västervik C:1 bild 146 / sid 281 ). Möjligtvis är hon en Bauman?

Carina, du kanske redan har sett, men jag fick just se att den där kända konterfejaren/målaren David Klöker (adlad Ehrenstrahl) var (enligt adelsvapen.com) gm2 Emerentia Bauman. Hans tidigare hustru, Maria Momma, var ju dotter till Maria Brun, som var syster till "den där" Antony Brun.

Länk till adelsvapen.com: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenstrahl_nr_865

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-24, 17:57
Svar #90

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej!


David Klöker ( adlad Ehrenstrahl ) och hans hustru Emerentia Bauman kände jag inte till. Det var spännande uppgifter. Jag tittar just nu på Tore Jönsson ( Brun? ) men har precis börjat med det. 27/5 1688 i Västra Ed får Tore Jönsson och hans hustru Maria Hansdotter sonen Carl. En av faddrarna är Carl Diurberg, en annan är ryttare Sven Nilsson Knabb som jag har för mig att jag läst om i något av dina inlägg ( Västra Ed C:2 bild 99 / sid 185 )


Jag blev lite fundersam på min ana Per Andersson Berg för jag läste i ditt senaste inlägg att Nicolas Bruun var gift med Christina Walleria f. 1636 d. 1674. Per Andersson Berg har sonen Peter Berg ( min ana ), f. 10/3 1723 på Ankarsrums bruk i Hallingeberg ( H ), och han var gift med Kristina Margareta Tornera f. 1725 ( var okänt ). Hon är dotter till krögaren och köraren Anders Tornerus f. 1696 och prästdottern Margareta Gozelia f. 1698 i Balingsta ( C ), vars mor är Helena Maria Winterroos ( vars ursprung är okänt men hon bör vara av prästsläkten Winterrosia/Winterrosius ). Kanske en släkting? till Helena Maria Winterroos, är hustru Maria Winterros gift med Isak Wallerius, notarie i Stockholm. ( Allt är sekundära källor )


I Västervik ( H ) finns Christina Isaksdotter Walleria f. 1682. Hon ska då vara dotter till Isak Wallerius, notarie i Stockholm och hustru Maria Winterros. Denna Christina Isaksdotter Walleria f. 1682, kallas enbart Christina Walleria i Västervik och förekommer som fadder i Västervik tillsammans med skeppare Påfwel Bruun, jungfru Christina Bruun med flera. Eventuellt kanske Christina isaksdotter Walleria f. 1682 är en släkting? till sin mycket äldre namne Christina Walleria f. 1636 och gift med Nicolas Bruun. Och inte nog med det utan Christina Isaksdotter Walleria blir hustru nr 3 till Samuel Rising i Hallingeberg. De vigs 25/11 1702. Samuel Rising var mycket äldre än sin 3:e hustru och de fick inga barn tillsammans ( sekundära källor )


Vill bara poängtera att jag inte vet släktskapen mellan personerna Rising, Wallerius/Walleria och Winterroos/Winterros. Just dessa ovanliga namn kan ju tyda på ett släktskap, det kan ju även vara ett avlägset sådant.


Lite otippat att en prästdotter ( Margareta Gozelia ) gifter sig med en krögare och körare ( Anders Tornerus )


Det jag reagerade på är just att namnen Rising och Winterroos finns i sammanhangen runt Bruun, Berg, Dubois. Jag har kanske sökt på fel ställen när det gäller Bergs anor. I och med att de höll sig inom brukets värld i flera generationer har jag sökt bland bruken utan att få en endaste koppling till släkten Berg, vilket kan betyda att de inte hade sitt ursprung i bruksmiljö.


Hr befallningsman Bruun är fadder tillsammans med fiskal Jean Rising till kyrkoherden Samuel Risings tvillingar, Amund och Daniel, i Hallingeberg 16/7 1695 ( Hallingeberg C:2 bild 62 / sid 117 )


Även Metta Brun gifte sig 1675 med Johan Rising, ytterligare ett sammanhang där namnen förekommer tillsammans.


Mycket riktigt är det Collas Henriksson Dubois som förekommer vid Ankarsrums bruk i Hallingeberg. Dock är de dåliga på att skriva ut släktnamnen i Hallingeberg utan det är mest patronymikon som används.


mvh
Carina




2024-04-24, 21:18
Svar #91

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Tack Carina för jättefin information (för mig) om att ryttare Sven Nilsson Knabb var fadder vid dop av ett av Tore Jönssons barn i Nocketorp i Västra Ed! Om jag minns rätt slutade jag leta efter uppgifter om Tore Jönsson innan jag kom fram till dopnotiserna i Västra Ed där även faddrars namn blev registrerade (fr.o.m. 1688). Jag har nu skrivit så här i mina anteckningar:

Viss information tyder på att Christina Toorrsesdotter Brun kom från Västra Ed socken, eller dess närhet, i Kalmar län:

•   Viss information om Tore Jönsson i Nocketorp i Västra Ed (rusthållare och skatte-vrak fr.o.m. år 1691) sammanfaller med viss information i ett dokument, daterat 1691, som Thore Bruun lämnade till likvidationsverket i Stockholm (han hade tjänat kompanier vid kavalleri-regementen och en brand är omnämnd). För mer information: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674588#msg1674588.

•   Då Tore Jönsson i Nocketorp och hustru Maria Hansdotters barn, Carl, döptes (den 27/5 1688 i Nästra Ed) var bl.a. ryttare Nils Svensson Knabb i Vråka fadder. Christina Toorrsesdotter Bruns dotter, Anna Catharina Soltner, var gm arrendator och mjölnare Jacob Knag/Knabb innan hon gifte sig med mjölnare Johan Maniette. För mer information: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67776.msg1672603#msg1672603.

•   Hustru Catharina Soltner och hennes make Nils Erlandssons barn, Petter, döptes i oktober 1701 i Västervik (CI:2, sida 187), som ligger bara fyra mil söder om Västra Eds kyrka (och mindre än två mil öster om Ankarsrum). Christina Toorrsesdotter Bruns make, Tobias, hade släktnamnet Soltner. Deras barn var födda i slutet av 1600-talet.

Angående Christina Walleria (fc 1636) och Christina Isaksdotter Walleria (fc 1682) skulle de kunna ha haft, tidsmässigt sett, ett släktskap som exempelvis faster/brorsdotter eller farfars syster/brors-barnbarn. Har du kollat om släktnamnet Walleria finns i Svensk Slägtkalenders personregister (volym 17 om jag minns rätt)?

Kanske du har rätt i dina funderingar kring din ana, Per Andersson Berg, och att han inte hade bakgrund vid järnbruk. Jag har just blivit klar med en genomgång av släktnamnet Berg i de två bevarade Stockholms mtl 1683 (Gamla Stan östra och Gamla Stan södra). Jag håller på att sammanställa mina anteckningar och kommer snart att göra ett inlägg i diskussionstråden om släktnamnet Berg under "smed- och vallonsläkter". (Eftersom anteckningarna för tillfället är en väldigt lång text kanske jag kommer att kontakta dig, Carina, så att jag kan skicka en pdf-fil till dig istället för att göra ett alltför långt inlägg under släktanmnet Berg. Jag är rädd att bli portad från Anbytarforum om jag lägger upp för långa texter här...  :-\ )

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-24, 22:38
Svar #92

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

Jag har letat bland mina anteckningar efter släktnamnen, som du nämnde i ditt senaste inlägg Carina. När jag sökte "Torne" blev sökresultatet att detta ord (eller egentligen ord som börjar med denna "bokstavsföljd") fanns i ganska många dokument, men det visade sig istället vara namn som börjar på "Törne", utom i ett dokument där jag har skrivit att:

Kamrer Torners hustru (Törners hustru?) och Hans(?) Torner (Törner?) var faddrar vid två respektive dop av skeppare David Wibrand och Catharina Giljams barn. Jag har skrivit ett ganska långt inlägg om dem (som också innehåller släktnamnet Björkman, Bremer och Lang/Lång) här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1657392#msg1657392.

Jag ser nu att ovan nämnda "faddrar Torner" är nämnda i det här inlägget (och inte i länken ovan):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1656666#msg1656666.

Förutom släktnamnet Törner har jag hittat släktnamnen Törneflycht och Törneros bland mina anteckningar. Det senare (Törneros) tycker jag är som en kombination av Tornera och Winterros, eller varför inte: Tornerus ser ut som en stavningsvariant av Törneros. Vad tror du om den associationen? I mina anteckningar är släktnamnen Törner, Törneflycht och Törneros kopplade till yrken som bl.a. rådman och borgmästare. Säg till om du vill ha en sammanställning Carina!

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag måste berätta att jag nyss tittade på Ancestrys hemsida om det fanns någon uppdatering kring mitt och min mammas DNA-tester där. Till min förvåning står nu att mitt DNA liknar en referensgrupp, som Ancestry kallar "Linköping, Åtvidaberg & Västervik". Vad förvånad jag blev!! Jag kanske ska tillägga att Christina Toorrsesdotter Brun inte har något att göra med mina egna anor. Inte vad jag vet i alla fall...

2024-04-25, 09:32
Svar #93

Utloggad Anna-Lena Benzia

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 139
  • Senast inloggad: 2024-12-17, 17:46
    • Visa profil
Svar till Viktor Alm från 2024-04-18 # 69
Du undrade om Folke Almeqiust bok Släkten Bruhn från Orust.
Han har utgått från kyrkoheden Anders Helgesson i Myckelby som levde 1600-1672 och hans ättlingar.
Han berör bara som hastigast anorna. Ingenting om tidiga Brun på Tjörn/Orust.
se bifogad bild.
Hälsningar
Anna-Lena

Med Vänliga Hälsningar
Anna-Lena

2024-04-25, 10:49
Svar #94

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Anna-Lena,

Jag kan inte låta bli att göra en kommentar, även om det säkerligen inte har något med saken att göra, men jag ser att släktnamnet Månesköld är omnämnt i den bifogade bilden. Tyvärr gör jag ofta kommentarer byggda på långsökta associationer.  ::) Den här gången är det två:

1) Rock-/musikgruppen Maneskin lär ha en medlem från Danmark och gruppens namn lär betyda månsken.

2) Antony Bruns dotter, Catharina Brun, var gm vinskänk Hindrich Weber. I början av 1700-talet (och kanske även tidigare) ägde han vinkällaren Halfva Månen, som låg i ett hus som Hindrich Weber hade ärvt med sin hustru (dvs troligen var det egentligen Catharina Brun som hade ärvt huset efter sina föräldrar). Källan (inte "källaren" alltså!  ;D ) är Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och Källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden" i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1957. Eftersom jag har sett exempel på vinkällare, som fick namn efter namnet på huset det låg i, tror jag det finns en möjlighet att nämnda hus kan ha haft ett namn, eller kallades vid ett namn, som innehöll ordet måne (eventuell även innan vinkällaren öppnades i huset).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I arikel på Wikipedia om Måneskiöld är ett ursprung från Finnveden "i" Småland omnämnt. I Finnveden finns regionen/området/häradet Nöre/Möre i vilket Madesjö socken bör finnas (se anfadern Nicolaus Bruun i bl.a. ätten Brauner i det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383). I Finnveden finns också regionen/området/häradet Tjust där Västervik, Ankarsrum och Västra Ed socken bör ligga.

Länk till Wikipedia om Måneskiöld: https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5neski%C3%B6ld.

2024-04-25, 16:54
Svar #95

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Ska bara lite snabbt inflika att jag tror att du är på rätt spår när det gäller Törneros. Har du fler uppgifter om dessa så tar jag tacksamt emot det. Oj, vad spännande att du har dna-anor från Linköping och Västervik.


Hittade vid en snabb titt i Västervik att Erik Brun får sonen Erik som döps 7/10 1670, faddrar bland annat, Johan Brun, Anders Andersson, Per Månsson, hustru Maria Dalhemia, Hustru Anna, Hans Baumans och jungfru Anna Månsdotter ( Västervik C:1 bild 90 / sid 169 )


15/1 1671 får tullnären Johan Brun sonen Carl i Västervik, faddrar, Mag. Arfvid Rydelius, rådman Abraham Persson, Hustru Anna, Hans Baumans, Anna, Per Månssons ( Västervik C:1 bild 90 / sid 169 )


Jag läste i något inlägg om Cordt, nu vet jag inte i vilket sammanhang men 1658 finns det i Västervik en hustru Margareta Cordtsdotter ( Västervik C:1 bild 56 / sid 101, bild 57 / sid 103 )

2024-04-26, 11:41
Svar #96

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Carina, jag skickar dig ett PM om Törneros!

Namnet Cordt som du känner igen, Carina, kanske du minns från något om släkten Meurman.
Där finns Kordt Meurman och enligt von Schantz genealogier (se bifogad bild) var han handelsman i Stockholm, född på 1580-talet, gm1 N: Basoldin och gm2 Elsa Grundel, dotter till borgmästare (säkerligen i Stockholm) Jacob Grundel. Elsas namn har jag antecknat några gånger i Brun-i-Stockholm-sammanhang. I den bifogade bilden är endast ett barn till Kordt och Elsa nämnd (Conrad Meurman), men jag skulle tippa på att de hade fler barn.

Om jag minns rätt har du själv nämnt namnet Christopher, Carina. Jag fick nyss se ett nytt inlägg om en Christopher Brun i den "angränsande tråd". Här är länk dit:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=198697.msg1675433#msg1675433

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Cordt Meurman har jag nämnt här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675130#msg1675130

2024-04-27, 12:30
Svar #97

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Det har du rätt i, Jan, att namnet Cordt jag kommer ihåg är från släkten Meurman. Jag hittar ingenting om någon person Thore Bruun mer än det du har fått fram.


Här kommer dock några fler barn till tullnären Johan Brun i Västervik, förutom då den ovan namnda sonen Carl 15/1 1671 ( Västervik C:1 bild 91 / sid 171 )


14/6 1668 får tullnären Johan Brun i Västervik dottern Christina, faddrar bland annat: Anders Andersson, Per Månsson, hustru Karin Bauman, Johan de Rees hustru, jungru Maria Bauman ( Västervik C:1 bild 81 / sid 151 )


25/10 1672, tullnären Johan Bruns dotter Anna, faddrar: Johan de Rees, Christopher Bauman, hustru Maria Dahlhemia, Hr prosten ( Västervik C.1 bild 97 / sid 183 )

3/12 1673 i Västervik ( H ), tullnären Johan Bruns dotter Margareta, faddrar: Diedrick Dickman, Hans Bauman, Nils Persson, hustru Karin Per Månssons, hustru Margareta Erik Örns ( C:1 bild 101 / sid 191 )


Det förekommer fadderskap flera gånger mellan tullnär Johan Brun och Anders Andersson som enligt sekundära källor är far till bruksägaren/brukspatron Hans Andersson som 1680 24 år gammal tillsammans med sin morbror Johan de Rees blev ägare till Ankarsrums bruk i Hallingeberg ( H ).


Likaså förekommer i Västervik ofta tullnär Johan Brun i fadderskap tillsammans med Erik Örn vars hustru är Margareta Hansdotter Mundt som eventuellt kan vara dotter till tullnären Hans Mundt som nämns som salig i slutet av 1640-talet. Det finns en Anna Mundt som har två bröder Peter Mundt och Hans Mundt som var i Stockholm 1628 och sålde en ärvd fastighet ( utan av mig känt samband med Margareta Hansdotter Mundt, allt är sekundära källor ) kan Erik Örn vara släkt med den adliga ätten Örn som har gemensamt ursprung med släkten Rising?


Befallningsman Erik Brun försvinner några år från Västervik och kan eventuellt då vara befallningsman Erik Brun som får barn 1673 i Hallingeberg. 11/5 1676 är befallningsmannen Erik Brun tillbaka i Västervik då han får dottern Cherstina, faddrar: Abraham Persson, Bastian Standorph, Johan de Rees, hustru Christina Didrich Baumans, jungfru Christina Bodina ( Västervik C:1 bild 106 / sid 201 )


mvh
Carina









2024-04-27, 13:57
Svar #98

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Skeppare Samuel Brun är den 14 maj 1702 fadder i Västervik till dottern till styrmannen Petter Warberg som är född i Christiania och hustru Anna Gråberg som är född i Sverige, boendes i Stockholm. Barnet avsomnade efter dopet
( Västervik C:2 bild 56 / sid 103 )

2024-04-27, 15:44
Svar #99

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Vad bra att skeppare Samuel Brun var fadder i Västervik!!  ;D

Jag har en "fjuttig" anteckning med släktnamnet Gråberg:

Vid dop, den 15/6 1670 i Maria Magdalena fs i Stockholm, av gardeskarl(?) Mats Johansson Gråberg och hustru Anna Svensdotters barn, Christin(?), var kompaniskeppare Jacob Jacobssons (Gris) hustru, Anna Clasdotter Brun, fadder. Hon bör ha varit dotter till bryggare Claes Brun, som jag tror att jag har omnämnt i den här tråden. Om det skulle visa sig att Anna Gråberg var dotter till Mats Johansson Gråberg skulle min anteckning inte kännas så fjuttig längre.  ;D I sådant fall skulle det ju bli en svag antydan om en koppling till Västervik även för bryggare Claes Brun, eller åtminstone hans dotter.

Möjligen kan släktnamnet Gråberg vara taget av kvarteret Gråberget i Katarina församling i korsningen Götgatan/Folkungagatan. I det kvarteret bodde en del intressanta personer i början av 1700-talet.

Tack Carina för all information!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-27, 17:26
Svar #100

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Det kanske inte är en så futtig anteckning, Jan. Namnet Gråberg känner jag med igen. Jag ska se om jag hittar namnet igen. Ja, Anna Clasdotter Brun låter ju som en trolig dotter till bryggare Clas Brun.


Namnet Soltner dök upp idag i Vimmerby stadsförsamling 1706 då en Christina Soltner agerar fadder 2 ggr ( Vimmerby stadsförsamling CI:4 bild 85 / sid 119 ) För övrigt verkar namnet Soltner till att vara ovanligt i trakterna av Vimmerby och Västervik. Det är endast Catharina Soltner i Västervik och Christina Soltner i Vimmerby jag har stött på, inga andra.


mvh
Carina

2024-04-27, 21:10
Svar #101

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Jag hittar tyvärr inte fler Gråberg men jag skulle kunna tänka mig att ovan nämnda Anna Gråberg eventuellt tillhör Gråberg i Stockholm.


Jag hittade ett par Soltner till i Västervik. Salig tullnären Soltners änka Catharina Bauman är fadder 1711. Inget förnamn är skrivet på tullnären Soltner ( Västervik C:2 bild 103 / sid 105 ) Jag hittar honom ej heller som avliden i Västervik.


I Västervik 1709 avlider skolpilten Didrick Görgen Soltner ( Västervik C:2 bild 175 / sid 341 )

2024-04-28, 16:55
Svar #102

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Skolpilten Didrick Görgen Soltner, död i Västervik 1709, borde ha varit omkring 10 år och därför fc 1700. Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Brun hade en son Jörgen, döpt 17/4 1682 i Maria Magdalena fs i Stockholm. Denne Jörgen dog före 6/12 1720 (datum för bou efter Tobias och Christina) och även hans eventuella barn dog före detta datum. Rent teoretiskt skulle skolpilten Didrick Görgen kunna ha varit barn till Jörgen, men tidsmässigt är det lite snävt. Jörgen var Tobias och Christinas äldsta son, som jag har hittat, och därför är det möjligt att; 1) Tobias pappa hette Jörgen, och 2) skolpilten Didrick Görgen var ett brorsbarn, eller brorsbarnbarn, till Tobias. Där skulle man kunna tänka sig att tullnären Soltner (död före 1712) var en bror, eller brorsbarn, till Tobias (och pappan till skolpilten). Har jag nämnt Tobias Soltners samtida Erik Soltner, som bodde på andra sidan Hornsgatan? Jag misstänker att de var bröder och att deras släktnamn kan ha något att göra med orten Sotter i Knutby socken.

Efter att ha vridit och vänt på släktnamn, som återkommer i mina anteckningar eller som har nämnt i den här tråden, har jag upptäckt (till min överraskning) att två kusiner var gifta med varsina personer, vilka båda hade släktnamnet Brun utan att det tycks finnas något släktskap mellan de två herrarna Brun. De två paren kan säkert ha ”uppstått” av en slump (men min erfarenhet är att lite lämnades åt slumpen vid giftermål i 1600-talets Sverige) och jag inser också att man kan ”få fram vad som helst bara man letar efter det”, men jag kan inte låta bli att dela mina nedan beskrivna funderingar.

Den ena kusinen (Margareta Törne vars släktnamn blev aktuellt tack vare att Carina Widell nämnde en viss Tornerus) var gm Johan Brauner (se Tabell 4 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383). Johans pappa, Nicolaus, hade släktnamnet Brun. Nicolaus var född nära Fagerhult mitt i Småland och började skolan i Kalmar 1630 där han bodde på 1650-talet efter studier i Königsberg och Uppsala enligt https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brauner_nr_320 (denna information saknas i länken ovan till Tabell 4). En av Nicolaus söner blev biskop i Kalmar stift. Även adliga ätten Broman (nr 1166) har sitt ursprung i släktnamnet Brun och bland de tidiga beskrivna personerna finns Christoffer Svensson Brun, som var prost i Värmland. Kan man tänka sig att släkten Brauner och släkten Broman har en gemensam bakgrund (exempelvis den som Viktor Alm och Anna-Lena Benzia nämde i sina inlägg, Svar #69 resp. Svar #93)?

Den andra kusinen (Sara Margareta Livijn) var gm Henric Brun. Hans pappa var handelsman och brukspatron Antony Brun, som var från tyska Aachen, som ligger ca 3 mil öster om vallonska Liége där många valloner (bl.a. räckare Jean le Brun, död 1645 i Hillebola (Kjell Lindbloms NV del 1 sida 106) och troligen skogshuggare Simon le Brun, död 1666 i Hillebola (dito ref sida 107)) skrev kontrakt i början av 1600-talet för att arbeta (med olika typer av yrken) vid järnbruk i Sverige. ”Tyvärr” ligger Aachen långt ifrån ovan nämnda Königsberg, men de ligger närmare varandra än Göteborg och Stockholm. 😉 Mellan Aachen och Königsberg ligger Frankfurt am Main, som jag ”har” i mina anteckningar om släktnamnet Brun.

Tillbaka till de två kusinerna! Deras gemensamma moster, Gunborg Andersen, var gm en son till bruksbokhållaren i Avesta, Elias Jespersson. Det är troligt (enligt mitt tycke) att Elias arbetade åt Marcus Kock, som var svärfar till Jacob Momma (adlad Reenstierna). Jacob var svåger till nämnda Antony Bruns syster, Maria Brun (gm Welam Momma).

Eftersom det troligtvis var skeppare Samuel Brun i Stockholm (död den 31/8 1713), som ”så lämpligt” dök upp vid ett dop i Västervik den 14/5 1702 har orterna Stockholm, Västervik (en bit norr om Kalmar) och Göteborg* fått en gemensam nämnare i honom. Dessutom har vi Thore Brun (ev. Jönsson), som bör ha bott i Östergötland på 1680-talet och Christina Toorrsesdotter Brun, som bodde i Stockholm omkring 1700. Thores förnamn ska ha varit (vanligt?) förekommande bland personerna Brun i västkust-området norr om Göteborg omkring år 1600 enligt inlägg i den här tråden. Jag har till och med ”fått till” en koppling till Ture Bielke, men den är ganska långsökt. Eftersom en bild säger mer än tusen ord bifogar jag ett par sådana. I den ena bilden har jag nämnt de källor som har varit de viktigaste för beskrivningen ovan.

* Tack vare Karin Uhrvik vet vi att skeppare Samuel Brun var född före 1660 i Göteborg (eller däromkring).

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-04-28, 17:59
Svar #103

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7431
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 21:39
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Thores förnamn ska ha varit (vanligt?) förekommande bland personerna Brun i västkust-området norr om Göteborg omkring år 1600 enligt inlägg i den här tråden.

"Västkust-området norr om Göteborg", d.v.s. Båhuslän, var östkust till år 1658  :) , nämligen Norges östkust. Och det var Torger som var ett hyfsat vanligt namn bland de båhuslänska Brunarna.

Släktförbindelser mellan denna borgmästar- och prästsläkt och personer med samma namn i Stockholm och Västervik under Båhusläns norska tid tvivlar jag på, om det inte finns bevis för den saken. Jag vet inte om ovannämnde skeppare Samuel Brun hör till denna släkt, men förbindelserna mellan Båhuslän och hans födelsestad Göteborg (grundat 1621 och med riksgräns som skilde staden från Båhuslän till 1658) var väl inte de bästa under krigstiderna när han sägs vara född, så sannolikheten är väl inte överdrivet stor att någon båhuslänsk Brun slagit sig ned där då.

Hursomhelst är det ju inget unikt namn, så enbart namnet räcker inte för att bevisa släktskap mellan Brunar i olika delar av (det nuvarande) Sverige i äldre tider.
Kontakt: https://jts.arkivguiden.net/. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: https://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2024-04-29, 19:17
Svar #104

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Tack Jörgen för dina kommentarer!

Ja, jag visste inte riktigt hur jag skulle formulera mig utan att först kontrollera Båhusläns historia. Jag borde ha lagt till ”det nuvarande” såsom du har gjort, Jörgen. :) Hoppas det inte blir några missförstånd, och ffa att ingen tar illa upp, av uttrycket ”västkust-området norr om Göteborg” i mitt förra inlägg. Förresten, borde man inte kalla detta geografiska område ”Norges östra kust” till år 1658? ”Norges östkust”, då och nu, bör väl vara kusten mellan, det nuvarande, Kristiansand och Sandefjord (på ett ungefär).  ;)

Vad gäller namnet Torger tog jag fasta på Eivor Anderssons två inlägg här i januari 2012.
På Stockholms Historiska Museets ”NOMINA” står att namnet Torger är sammansatt av gudanamnet Tor och ordet geirr, som betyder spjut. Där står att namnet Tore ursprungligen var Torir, som är sammansatt av gudanamnet Tor och ett ord som möjligen betyder man/kämpe.

Länk till NOMINA: https://historiska.se/nomina/

Självklart håller jag med om att enbart en gemensam nämnare, såsom det icke ovanliga namnet Tore/Torger Brun, inte räcker för att bevisa eventuella släktskap mellan nämnda båhuslänningar och stockholmare/västervikare/kalmarbor. Inte heller kan man väl bevisa detta eventuella släktskap, även om man lägger till andra gemensamma nämnare, såsom andra gemensamt förekommande släktnamn (Gris, Weber/Wäber, Bagge/Gagge*) och/eller gemensamt befintliga yrkeskategorier (präst, rådman)? Emellertid, eftersom det finns, i detta fall, tre olika gemensamma nämnare (namnet Tore Brun tillsammans med yrkeskategori plus annat gemensamt förekommande släktnamn) ställer jag mig frågande om man inte kan göra en bedömning såsom ”indikation om ett släktskap”, eller åtminstone ”indikation om ett troligt släktskap”. Jag tycker det här är en svår del av släktforskning! Finns någon litteratur där jag kan lära mig mer om hur begrepp som ”troligt släktskap” används inom släktforskning? Finns någon ”gyllene regel”, eller är det upp till var och en att göra bedömningar av sannolikheter?

* Se mitt inlägg den 2024-04-09**, men se också andra inlägg efter detta datum (främst om släktnamnet Bagge).

**I samma inlägg skrev jag att Welam Momma (gm Maria Brun) reste till Göteborg 1621 för att undersöka möjligheten att anlägg ett mässingsbruk i Mölndalsån. Det var därför intressant att läsa, Jörgen, att Göteborg grundades samma år 1621. Angående riksgränsen som skilde Göteborg från Båhuslän till 1658 blir min ”brasklapp” att skeppare Samuel Bruns födelseår, före 1660, är beräknat på att han var minst 16 år gammal när han började segla (1676), vilket skedde 16 år innan han fick burskap i Stockholm den 21/4 1692 (se Karin Uhrviks inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647144#msg1647144). Det finns därför (kanske) en liten möjlighet att han var född 1658 eller lite senare.

Det känns som det skulle finnas behov av en sammanställning av alla inlägg i denna tråd. Den känslan fick jag nu, när jag snabbt tittade igenom inläggen (igen) och fick se Bertil Turesson nämna (den 2018-02-21) rättaren Jöns (Håkansson) Bruns i Krufvebo i Villstad socken (strax söder om Gislaved) under andra halvan av 1600-talet. Undrar om han kan ha varit pappa till Thore Jönsson, som eventuellt (eller troligen?) var samma person som Thore Bruunhan med branden”. Norr om Gislaved ligger Ulricehamn (10 mil öster om Göteborg). Där ska anfadern i adliga ätten Broman (nr 1166), Lars Svensson, ha varit handlande enligt en anteckning gjord 1620 (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166). Lars Svensson var farfar till Christoffer Svensson Brun (död 1628), som blev prost i Östersysslet i Värmland (Kristinehamn/Filipstad). Bromans tycks alltså ha haft sina rötter i ”Göteborgstrakten” innan de hamnade i Värmland. Anfadern i adliga ätten Brauner (nr 1490), Nicolas Brun, var född 1617 i Fagerhult socken, som ligger 18 mil östsydöst om Ulricehamn. Jag kan inte låta bli att tycka att det låter ”skumt” med två samtida ”präst-släkter”, ursprungligen Brun, med troligt/eventuellt ursprung (omkring 1600) i området mellan Uddevalla och Kalmar (se bifogad bild). Finns något geopolitiskt/historiskt samband med detta område och denna tidsepok?

Vänliga hälsningar,
Jan (med otillräcklig historiekunskap)

2024-05-03, 15:33
Svar #105

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

Åter igen har jag lyckats göra några långsökta associationer. Vad jag här främst önskar uppnå med dem är att visa exempel på hur regionerna kring Göteborg, Kalmar och Stockholm kan vara kopplade till en och samma familj (med anknytning till släktnamnet Brun) på 1600-talet.

Maria Brun (fc 1693), dotter till skeppare Samuel Brun (ff 1660 i Göteborg), gifte sig den 10/9 1713 i Maria Magdalena fs i Stockholm (MM) med klensmed ålderman Johan Åkerman. Även om inget släktskap har hittats vågar man kanske misstänka att Johan Åkerman var släkting till skaffare Anders Åkerman* och köksmästarens dräng Peter Åkerman vilka drunknade (den 7/11 1699 enl bou 1700:312) när kungliga skafferi-huset föll i sjön (begravda den 10/12 1699 i Riddarholmen fs i Stockholm, CI:1, ArkivDigitals sida 400). Köksmästaren kan ha varit Gustaf Lundberg (död 1701 i Narva i Estland), son tillLars Lundberg från Östergiöt. kiökmästare hoos k: Carl X och XI” (Riddarhusets arkiv, von Schantz genealogier, volym 2 (G-P), ArkivDigitals sida 182b). Gustaf Lundbergs bror, kamrer vid riksens ständers banco Lars Lundberg var; 1) måg till brukspatron Antony Bruns svåger Didrich Steenberg, och 2) gm en svägerska till Maria Brun, dotter till vinhandlare Anders Brun.

* I bou, daterad 17/4 1717, efter skeppare Samuel Bruns dotter, Maria (död 4/2 1717), och hennes make Johan Åkerman, står att Johans bror, Anders Åkerman, var närvarande vid inventeringen. Den drunknade (1699) Anders Åkerman var alltså inte bror till Johan.

Ovan nämnda köksmästaren hos Karl X Gustav, Lars Lundberg, har jag kopplat till:
Anders Andersson, adlad Drakensköld (född 1619 i Västergötland, död 1689 i Stockholm), som blev kammartjänare 1645 och 1653 husgeråds mästare hos Karl X Gustav (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drakensk%C3%B6ld_nr_1028).

Släktnamnet Drakensköld fick mig att söka på ”Drake” bland mina anteckningar om släktnamnet Brun:

•   Vid dop, den 2/5 1686 i MM, av parm-mätare Hans Eriksson Brun* och hustru Brita Olofsdotters barn, Erik, var bl.a. jungfru Christina Carman (Clarman?) fadder. Hon var möjligen släkting till Elisabeth Clarman (död 22/4 1723), som var gm vinskänk Jöran Berg (död mars 1722) enligt Gunnar Hellström (Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks årsbok, 1957). Jörans vinkällare hette Förgyllda Draken och låg vid Österlånggatan 27 i kvarteret Castor nr 5 (Gamla Stan i Stockholm) i ett hus som Jöran köpte 1682.

•   Den 19/8 1669 vigdes, i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, vinhandlare från Oppenheim am Rein Hans Jacob Schönman och jungfru Christina Hartman, dotter till vinhandlare Mårten Hartman (död 1674, bou 1674:128). I Holms tomtbok 1679 framkommer att major Mårten Schönman ägde en ”träägårdh” i kvarteret Draken i MM. Intill Mårtens tomt låg då en ”trää och mallmgårdh” ägd av bokhållare vid riksens ständers banco Andreas Strömner (jfr ovan nämnda kamrer, Lars Lundberg, vid dito banco). Tio år senare, 1689, lät Johan David Schönmans änka begrava sitt barn i en grav ägd av inspektor Johan Daniel Brun (betalning till MM och troligen bg där). Tretton år senare, mtl 1702, ägde Vallentin Bollhorn en gård i kvarteret Draken, som sedan (mtl 1711) ägdes av Christina Brun, dotter till brukspatron Antony Brun och då änka efter vinskänk på källaren Halfva Månen, Hindrich Weber (se mina inlägg den 2024-04-20 och den 2024-04-25).

•   I Stockholm stad Stadsarkivets Fastighetsregister 1675-1875 framkommer att bryggare Johan Ernst Hartman (jämför Hartman ovan) och bryggaränka Anna Catharina Hartman ägde tre gårdar i kvarteret Draken under andra halvan av 1700-talet. I början av 1800-talet dyker de vallonska släktnamnen Dubois och Martelleur upp som ägare av samma gårdar.

•   (I en bou, daterad 28/9 1705, framkommer att en viss Margareta Eriksdotter Glada var; 1) dotter till Gunilla Hartman, och 2) gm vagnmakare Mats Åkerman (död 1701). Möjligen (eller nästan troligen) var Mats Åkerman släkting till skeppare Samuel Bruns måg, klensmed Johan Åkerman. I bou efter nämnda Gunilla Hartman (1707:599) framkommer att hon hade varit gm1 Arvid Stake, gm2 N: Glada och gm3 vagnmakare ålderman Petter Sepin. Arvid Stake var troligen släkting till; 1) Carl Stake vars hustru var fadder vid samma dop som (bryggare) Claes Bruns änka (den 9/1 1673 i Riddarholmen fs), och 2) kornett Gustaf Stake gm Brita Brun, dotter till kämnär Erik Brun*. Herr Gladas släktnamn var möjligen taget från Gladhammar socken där augmentet, Västra Eknö, till Thore (Brun?) Jönssons rusthåll låg.)

Associations-tråden ovan kom jag in på, av en slump, när jag egentligen letade efter information om två (olika?) släkter Andersson: släkten ”Andersen (Blixenstjerna)” beskriven i Svenska Ättartal 1896 (Svensk Slägtkalender, volym 11, sidorna 40-45) och adliga ätten Andersson (nr 738, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Andersson_nr_738).

Båda dessa släkter Andersen/Andersson ska ha haft sina ursprung i Skottland.

Släkten Andersen (Blixenstjerna):

Anfadern till släkten Andersen (Blixenstjerna) ska ha bott i Stockholm i början av 1600-talet. I släkten finns Margareta Törne gm Johan Brauner, son till Nicolaus Brun (se bild ”två kusiner...” i mitt inlägg den 2024-04-28, och/eller se Tabell 4 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675383#msg1675383). Nicolaus Brun var född 1617 i Fagerhult socken ganska nära Kalmar (se karta i mitt förra inlägg).

Margareta Törnes moster Christina (Thomasdotter) Andersen (fc 1670, död 1738) var gm2 Johan (Ingemarsson) Tingwall (1667-1702), ”utn. [utnämnd?] biskop i Göteborg” och gm3 Crispin (Mattsson) Insulander (1660-1713), prost i Nyköping och ”öfv.hofpred.”.

Margareta Törnes moster Gunborg (Thomasdotter) Andersen, var gm Jesper Eliasson (adlad Ehrencreutz nr 1339, född 1648 i Avesta), som var handlande i Stockholm där han dog 1722. Jespers bror, Arent Eliasson, var gm Elisabet Ehrenpreus (född 1666 i Stockholm, vigda 1686), dotter till Hans Preuss (adlad Ehrenpreus nr 1313, född 1636 i Nyköping, död 23/9 1711, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenpreus_nr_1313).

Hans Preuss var rådman i Stockholm 1678-94 och adlades 1695. Det är därför troligt att det var han som var faddern, rådman Hans ”Pryss”/Prytz, vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn Margaretha den 22/10 1680 i MM. (Nu när jag tittar på dopnotisen igen ser jag att en annan fadder var ”greve herr Nils grevinna”. Möjligen rör det sig om Nils Bielke (1644-1716), gift 1669 i Stockholm med Eva Horn af Björneborg (se koppling nedan).) Det är också troligt att det var Hans Prytz:s hustru, Brita Michelsdotter (1631-1688), som var fadder (och även bar barnet) vid dop av parm-mätare Hans Eriksson Brun* och Brita Olofsdotters barn, Christina, den 18/5 1687 i MM. (Brita Michelsdotter hade tidigare var gm lärftskrämare i Stockholm Nils Joensson Elfberg (död 1673). Hans släktnamn kan möjligtvis tyda på ett ursprung från Älvkarleby socken där släktnamnet Le Brun förekom vid Älvkarleö bruk.) Efter Brita Michelsdotters död gifte sig rådman Hans Preutz (1690) med Anna Clerck (dotter till justitieborgmästare Tomas Clerck – se koppling nedan).

* Mer information om parm-mätare Hans Eriksson Brun (trolig bror eller styvson till ovan nämnda kämnär Erik Brun) finns här (se Tabell 9): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647083#msg1647083.

Vid jämförelse av namn i kvarteret Jupiter större i mtl 1702 respektive i mtl 1711 bör ”wälb:e h. Carl Ehrenpreutz” ha ägt gården (nr 7) som sedan skeppare Samuel Brun ägde (se länkar nedan). Nämnda Hans Preutz/Ehrenpreus hade en son Carl (död 1760), men han var född 1692 och det tycks mig inte troligt att han blev registrerad, i mtl 1702, som välborne herr Carl Ehrenpreutz. Möjligen är/var Ehrenpreus och Ehrenpreutz två olika släkter, men jag har inte hittat någon sådan uppgift (och det tycks mig osannolikt med två släkter med så liknande släktnamn).

Länkar till Jupiter större nr 7 i mtl 1702 respektive i mtl 1711:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057008_00006#?c=&m=&s=&cv=5&xywh=3068%2C1951%2C3120%2C1434
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057024_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=-147%2C3056%2C3119%2C1434

I von Schantz genealogier framkommer att anfadern i släkten Ehrenpreus (nr 1313), Hans Larsson Preus (pappa till ovan nämnda rådman Hans Preuss/Preutz/Prytz) var borgmästare i Nyköping och, tidigare, inspektor över myntet i Nyköping enligt adelsvapen.com om von Preutz nr 935. Han var gm Margareta Månsdotter (dotter till borgmästare i Nyköping Måns Svensson), som sedan var gm tullnär Lars Molsdorf. I von Schantz är ett flertal syskon till ovan nämnda rådman Hans Preutz nämnda, men han tycks inte ha haft någon bror med namnet Carl som skulle kunna ha varit ägaren av skeppare Samuel Bruns blivande gård.

Länk till von Schantz genealogier om Ehrenpreus: https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=4080.

Rådman Hans Preutz:s syster, Christina Preus (f 11/4 1635) var gm Erik Ehrenclou, som var justitie-president i Kalmar.

Rådman Hans Preutz:s bror, Niklas Preuss (1639-96), blev adlad (1678) med namnet von Preutz (nr 935). Han föddes och dog i Stockholm (bg i MM kyrka), men erhöll burskap som handlande i Göteborg den 30/10 1665 där han även var källarmästare i rådhuset 1671 (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Preutz_nr_935). Hans hustru, Catharina Sviring, dog 1710 i Hällestad socken nära Finspång.

I mitt inlägg här den 2024-04-16 har jag nämnt släktnamnet Prytz ett flertal gånger och bl.a. undrade jag om det fanns ett släktskap mellan Prytz i Risinge socken, nära Finspång, och rådman Hans Pryss/Prytz (fadder till Christina Toorrsesdotter Bruns barn). Informationen om att Hans Prytz:s svägerska, Catharina Sviring, dog 1710 Hällestad socken, nära Finspång tycks mig tyda (åtminstone svagt) på ett möjligt (eller kanske till och med troligt?) sådant släktskap (även om det tidsmässiga avståndet är ganska stort).

Kort sammanfattning om ”Prytz i Risinge” (se mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674682#msg1674682):

Botvid Rising (f 1608 i Risinige) var gm Margareta Prytz, dotter till kyrkoherde (i Risinge?) Johannes Prytz.

Botvids halvbror, Johan Rising, gifte sig i Göteborg 1675 med Metta Braun, dotter till handlanden Lorentz Braun och hustru Margareta Seth.

Släktnamnet Rising (tex präst Samuel Rising) förekommer vid Ankarsrums bruk i Hallingeberg, bl.a. som faddrar åt smeders barn i början av 1700-talet (se Carina Widells inlägg den 2024-04-16).

Adliga ätten Andersson

Anfadern till Andersson nr 738, Alexander Andersson, kom till Sverige 1627. Han var son till ”en Sinclair* av huset Mourtell” och dog i staden Nyen, strax öster om Sankt Petersburg (idag i Sankt Petersburg skulle jag tro). Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Andersson_nr_738.

Alexanders dotter, Catharina Elisabet (f 1644, d efter 1674), var gm Conrad Cordtsson Meurman (1639-73), son till Cordt Meurman (och Elsa Grundel) som jag nämnde i mitt inlägg den 2024-04-26. (Se också Carina Widells inlägg den 2024-04-25 där hustru Margareta Cordtsdotter i Västervik 1658 är nämnd.) Conrad var kommendant på Nöteborgs slott i Nöteborg, som ligger ett par mil öster om Sankt Petersburg. Conrads kusin, Johan Meurman (f 1617), var tullnär i Kristianstad. Johan lär ha varit pappa till Anna Maria Meurman, som jag misstänker var svärmor till Barbro Mårtensdotter Le Brun (eller möjligen var hon gift med Barbros änkling). Självklart kan jag här inte låta bli att associera till tullnär Johan Brun, som fick barn i Västervik omkring 1670 (se tex Carina Widells inlägg den 2024-04-27), till ovan nämnda tullnär Lars Molsdorf (gm Margareta Månsdotter, änka efter borgmästare Hans Larsson Preus) samt till tullnär Daniel Stockenström, som var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn, Anna Catharina (dp 10/3 1686 i MM).

Alexanders dotter, Sofia Margareta, var gm överstelöjtnant Nils Vilhelm Torwigge. Hans släktnamn påminner kanske lite om (Torvest men kanske mer om) korpral av kavalleriet Carl Tovehr, som du (Carina) nämnde i ditt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1675761#msg1675761.

Alexanders son, Herman Alexander (d 13/1 1688 i Karelen), började tjänstgöra vid Tavastehus läns infanteriregemente 1666 och blev löjtnant där 1676. Tavastehus har jag omnämnt här några gånger eftersom det är intressant (tror jag) i sökande efter mer information om Barbro Mårtensdotter Le Brun och/eller om hennes pappa Mårten.

* Jämför Thore Brun (han med branden), som tycks ha tjänstgjort vid ryttmästare ”Sinklers” kompani 1680 och 1681 (se mitt inlägg den 2024-04-15). Ryttmästaren var troligen Jakob Sinclair (1651-1683), som blev ryttmästare vid Östgöta fördubblingskavalleriregemente den 5/6 1678 (se barn i TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sinclair_nr_444). Tyvärr framkommer inte på adelsvapen.com om denna släkt Sinclair var av ovan nämnda ”huset Mourtell”, men den ska ha sitt ursprung i Skottland precis som de två ovan nämnda släkterna Andersen/Andersson.

Jakob Sinclairs pappa (Jakob) ”var kapten 1651 och en tid kommendant i Kalmar” och deltog i Karl X Gustavs krig. Jakob Sinclairs svärfar, Israel Israelsson adlad Lagerfelt (nr 344), var informator för Gabriel Gustafsson Oxenstiernas son, Gabriel (f 1618), på 1630-talet (se barn-barn i TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagerfelt_nr_344). Märta Turesdotter Bielke** var mamma till Gabriel (f 1618),  Gustaf (f 1613) och Ture Oxenstierna (f 1614) enligt adelsvapen.com (se TAB 19 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Oxenstierna_af_Eka_och_Lind%C3%B6_nr_1, och/eller se bild i mitt inlägg den 2024-04-28, länk dit: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675689#msg1675689). På adelsvapen.com framkommer att Gabriel Gustafsson Oxenstiernas tredje hustru, Brita de la Gardie, tidigare hade varit gm Jesper Mattsson Cruus (död 1622). Brita och Jesper var farmor och farfar till den Anna Maria Cruus vars namn jag noterade när jag letade efter uppgifter om Tore Jönsson (ev. Tore Bruun), eller om branden, i Västra Ed församlings volym C:2 (se mitt inlägg den 2024-04-19, länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1674960#msg1674960).

Jakob Sinclairs mamma var Elisabet Clerck (dotter till holm-amiral Hans Clerck). Även om jag inte har hittat något släktskap är det nog troligt att dessa Clerck var släktingar till Anna Clerck (dotter till justitieborgmästare Tomas Clerck), som gifte sig 1690 med ovan nämnda rådman Hans Pryss/Prytz.

** Märta Turesdotter Bielke (1585-1620) var syssling till Ture Nilsson Bielke (1606-48), pappa till ovan nämnda greve Nils Bielke vars hustru eventuellt var fadder vid dop av Tobias Soltner och Christina Toorrsesdotter Bruns barn 1680 (se ovan).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Om ryttmästare Jakob Sinclairs pappa, överste Jakob Sinclair (död omkring 1660), står på adelsvapen.com (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Sinclair_nr_444) att han uppges ha blivit överste för ett regemente till häst i Båhuslän efter sin period i Kalmar (där han var(/blev?) kapten 1651).

2024-05-18, 17:57
Svar #106

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Kanske har jag hittat mer information om Thore Bruunhan med branden” och som ska ha börjat tjäna kronan 1657 (se Svar #62 i den här tråden). För någon dag sedan upptäckte jag nämligen att det finns ett personregister till (militära/krigsarkivets) ”Rullor 1620-1723” och i registret finns uppgifter om en regements-skrivare Tore Brun vid Östgöta kavalleriregemente. Jag har hittat information om denna skrivare Tore Brun i rullor 1666-75 (se lista nedan) och möjligen var han samma person som Thore Bruun ”han med branden”.

År 1665 var Anders Andersson Ståhlberg regements-skrivare vid Östgöta kavalleriregemente. (Möjligen var han släkting till skräddare mäster Petter Stålberg som var fadder vid dop den 4/2 1691 i Katarina fs i Stockholm då även bl.a. kassör Erik Berg och hustru Maria Törnros var faddrar.) År 1666 var Thore Brun regements-skrivare vid samma regemente. Redan 1665 var Ludvig Lewenhaupt general och Hans Ulfsparre (af Broxvik i Gränna sn) överstelöjtnant vid regementet. Hans Ulfsparre blev registrerad som överste vid regementets livkompani i rulla 1668, och i rullor 1669, 1670 samt 1672 bär regementet hans namn. Förutom yrkeskopplingen till skrivare Thore Bruun har Hans Ulfsparre visat sig vara intressant eftersom hans släktingar hade kopplingar till mycket annat som har nämnts i den här diskussionstråden, nämligen:

1) Hans Ulfsparres farfar, Hans Eriksson Ulfsparre (död 1616), och farfars far, Erik Magnusson/Månsson Ulfsparre (död 1564), var båda ståthållare på Kalmar (slott). Farfar Hans var hertig Karls kammarjunkare 1586.

2) Hans Ulfsparres hustru (tillika syssling) Märta Ulfsparre var kusin till Anna Ulfsparre (även hon syssling till Hans). Anna var gm major Erik Pedersson Månesköld af Seglinge (död 1654). Anna begravdes 1692 i Knutby socken. I mitt inlägg 2024-04-28 (Svar #102) har jag skrivit att jag misstänker att Christina Toorrsesdotter Bruns makes släktnamn, Soltner, kan ha något att göra med orten Sotter i Knutby socken. Misstanken bygger på att Christinas barn, Anna Catharina, hade en fadder som kom att bli släkting till Märta Bonde och Jonas Bure d.y. vilka ägde många hemman i Knutby. Anna Catharina döptes 1686, två år efter att Vällnora bruk i Knutby grundades (av Jacob Leijel d.y.).

3) Hans Ulfsparres bror, skeppskapten Erik Ulfsparre (död 1694 i Stockholm), var gm1 Elisabet Månesköld av Norge (död 1685 i Stockholm), som tidigare hade varit gm Eriks syssling Måns Ulfsparre (en kusin till ovan nämnda kusinerna Märta och Anna Ulfsparrar). Elisabets pappa, kapten Henrik Persson Månesköld af Norge (född i Norge men flyttade till Sverige, död 1651) var; 1) son till Peder Knudsen (Maaneskiold) och Birgitta Brun, och 2) eventuell (trolig?) kusin till systrarna Sidsel och Margrete Clavsdöttrar, som bör ha bott gifta i Marstrand i början av 1600-talet (före 1658) enligt min tolkning av uppgifter i bifogad bild i Anna-Lena Benzias inlägg 2024-04-25 (Svar #93). I Eivor Anderssons inledande inlägg i den här tråden (2012-01-07) nämns ”maken [till vem?] Helge Torkelsson (Torgiersson) även kallad Toresson”. (Jag misstänker att Helge var borgmästaren gm Sidsel Clavsdotter.) Vidare har Eivor skrivit att Helges pappa hette (enligt Eivors anteckningar) ”Torgier Torkelsson nämnd 1581-85, sjökapten och Borgmästare i Marstrand” i Båhuslän.

4) Hans Ulfsparres bror, Erik Ulfsparre (samma som ovan), var gm2 Catharina Gyllenanckar (dp 1655 på Stockholms slott). Catharinas pappa, Gabriel Gyllenanckar (1611-57), var landshövding i Kalmar 1645 till 1655 då han blev landshövding i Kronobergs län. Samma år fick han tillstånd att anlägg en masugn och en tackjärnshammare vid sitt gods i Ankarsrum. (Gabriels kusin, Agneta Gyllenanckar, var gm Erasmus Hare till Myttäälä i Pälkäne socken i Finland. Pälkäne ligger ca 4 mil norr om Tavastehus där Anna Maria Meurmans make, Anders Berg, var kommendant (nämnda i Svar #85 och i Svar #105). Christina Toorrsesdotter Brun var fadder vid dop, den 20/12 1688 i Mari Magdalena fs i Stockholm, av båtsman Olof Johansson Hare och hustru Elsa Johansdotters barn Olof. Möjligen (men självklart med stor osäkerhet!) var de två Hararna släkt med varandra.)

Som framgår av texten ovan var Hans Ulfsparres syssling, Anna Ulfsparre, gm Erik Pedersson Månesköld af Seglinge och hans bror, Erik Ulfsparre, var gm1 Elisabet Månesköld af Norge. En misstänkt konstig slump tycker jag! På Wikipedia om ”Måneskiöld” står att de två Måneskiöld-släkterna saknar relation till varandra, men det stämmer ju inte riktigt eftersom de var/är släkt med varandra genom äktenskap med varsina två sysslingar i släkten Ulfsparre af Broxvik.

I den bifogade bilden framkommer förhoppningsvis de beskrivna släktskapen bättre än i texten.

Källor: von Schantz genealogier i Riddarhusets arkiv, Wikipedia och adelsvapen.com.


Lista med information från rullor 1665-75

Rullorna finns på SE/KrA/0022.
Länk: https://sok.riksarkivet.se/arkiv/R0EaZHDtxa2IcpLMqb7Wy2

Rulla 1665:4 (sida 5v, SVAR:s bild 13)
Enligt dokument daterat september 1665 (i Stockholm) var Anders Andersson Ståhlberg regements-skrivare vid general Ludvig Levenhaupts Östgöta kavalleriregemente där Hans Ulfsparre var överstelöjtnant.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053791_00013#?c=&m=&s=&cv=12&xywh=930%2C1955%2C2585%2C1195

Rulla 1666:2 (sida 39v, SVAR:s bild 51)
Staben vid general Ludvig (Weirich) Lewenhaupts Östgöta kavalleriregemente mönstrad den 7/5 1666 i Linköping. Överstelöjtnant var Hans Ulfsparre. Regements-skrivare Thore Brun tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av ”Påfwelsboo kyrkehemman” i Åsbo socken i Göstrings härad i Östergötland. Åsbo ligger ca 10 mil väst-sydväst om Västra Eds kyrka.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053799_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=454%2C1125%2C3722%2C1720

Rulla 1667:3 (sida 62, SVARS:s bild 78)
På sidan finns specifikation på de officerare och gemene (ryttare?) som ”nu för tiden under Östgiöthe Cavalleriet betiänte ähre”. Högst upp på sidan står: ”inlagt(?) af Regementssk:r(?) [regements-skrivare?] Thore Brun den – 11 Septemb: 1667”. Vid livkompaniet var general och överste Ludvig Weirich Lewenhaupt (stavat ”Leijonhufwudh”) chef.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053813_00078#?c=&m=&s=&cv=77&xywh=3410%2C279%2C2585%2C1194

Rulla 1668:3 (sida 18, SVAR:s bild 28)
Vid Östgöta kavalleriregementets stab var Thore Bruun regements-skrivare.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053824_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=3294%2C2723%2C2584%2C1194
Vid regementes livkompani var Hans Ulfsparre överste (sida 17). Enligt information om rulla 1668:3 på NAD hette regementet ”Öfverste Hans Ulfsparres kav. regemente”.

Rulla 1669:3 (sida 41v, SVAR:s bild 51)
Staben vid överste Hans Ulfsparres regemente/Östgöta kavalleriregemente mönstrades den 3/9 1669 i Linköping. Regements-skrivare Thore Bruun tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av ”Pålsbo kyrkehemman” i Åsbo socken i Göstrings härad i Östergötland (se också rulla 1666:2).
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053834_00051#?c=&m=&s=&cv=50&xywh=411%2C459%2C2587%2C1195

Rulla 1670:3 (sida 19v, SVAR:s bild 31)
Den 13/10 1670 mönstrades, i Linköping, major Claes Nithåfs kompani vid Hans Ulfsparres Östgöta kavalleriregemente. Mönsterskrivare Thore Bruun ”på 1 häst” tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av: 1) Möreby skattehemman i Hogstad socken (som ligger 15 km norr om Åsbo socken) i Göstrings härad i Östergötland, och 2) Gullringstorp skattehemman i (Västra) Skrukeby socken (nära Mjölby) i Göstrings härad i Östergötland.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053855_00031#?c=&m=&s=&cv=30&xywh=377%2C166%2C3105%2C1435

Rulla 1672:3 (93v, SVAR:s bild 65)
Den 4/1 1672 mönstrades, i Linköping, major Claes Niethoffs kompani vid överste Hans Ulfsparres (kavalleri-)regemente i Östergötland. Mönsterskrivare Thore Bruun ”på 1 häst” tycks ha blivit registrerad som brukare(?) av: 1) ”Möreby skattehemman i Hogstad socken” (som ligger 15 km norr om Åsbo socken) i Göstrings härad i Östergötland, och 2) Gullringstorp skattehemman i (Västra) Skrukeby socken (nära Mjölby) i Göstrings härad i Östergötland.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053871_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=363%2C278%2C3012%2C1392

1674:3 (sida 72, SVAR:s bild 70)
Den 14/7 1674 mönstrades, i Norrköping, ryttmästare Henrik Twengerhielms kompani vid överste Adam Wachtmeisters kavalleriregemente i Östergötland. Mönsterskrivare Thore Bruun ”på 1 häst”.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053897_00070#?c=&m=&s=&cv=69&xywh=3265%2C1202%2C2511%2C1160

1675:4 (sida 37, SVAR:s bild 50)
Ryttmästare Henrik Twengerhielms kompani. Mönsterskrivare Tohre Bruunhimma blefuen i stälet [hemma bliven i stället?] Anders Billingh”.
Länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0053915_00050#?c=&m=&s=&cv=49&xywh=3376%2C1823%2C2155%2C995

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-05-19, 11:44
Svar #107

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

I mitt förra inlägg nämnde jag Pälkäne socken där Ersamus Hare och Agneta Gyllenanckar ska ha ägt ett hemman i Myttäälä nära Tavastehus.

I mitt inlägg den 2024-04-25 (Svar #94) nämnde jag vinkällaren Halfva Månen, som låg i ett hus (i Stockholm) som Catharina Brun hade ärvt (dotter till handelsman och brukspatron Antony Brun).

I text på adelsvapen.com om den adliga ätten Stierncreutz nr 436 har jag noterat att ska finnas/ha funnits en finsk frälsesläkt som äger/ägde hemman i Hattula socken och i Janakkala socken. Dessa två socknar ligger ännu närmare Tavastehus än Päkäne socken och den finska frälsesläkten ska ha använt släktnamnet Halfmåne "någon gång". En person i släkten hette Christina Henriksdotter Halfmåne och hon var gm Johan Mattsson Teet, adlad Stierncreutz. Se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Stierncreutz_nr_436.

I bifogad kartbild har jag ringat in Tavastehus och de tre omnämnda socknarna.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-05-20, 14:54
Svar #108

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen (jag hittar visst mycket information dessa dagar!  ;D ),

I mitt inlägg den 2024-05-18 (Svar #..) skrev jag att Thore Bruun 1670 och 1672 var mönsterskrivare vid Claes Niethoffs kompani, vid Östgöta kavalleriregemente.

Nu har jag sett att "en" Gudmund Brun avancerade 1660 till kornett vid ryttmästare Claes Nithofz kompani, som redan då bör ha lytt under Östgöta kavalleriregemente.

Källor till denna information är:

1) Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hären Löneavräkningar 1620-1680 serie 5-6, SE/RA/522/16/5-6/20, bildid: A0066792_00010 (dvs SVAR:s bild 10, länk: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066792_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=2701%2C2206%2C3117%2C1440).

2) https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brunhielm_nr_1746

I källa nr 2 framkommer att Gudmund Bruns son, Johan (adlad Brunhielm), var född 1665 i Västervik (se TAB 1 i länken ovan).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Regements-skrivare Thore Brun tycks ha varit brukare (e.dy.) av ett hemman i Åsby socken i Östergötland.
Om Gudmund Brun är Normlösa och Viby socknar i Östergötland nämnda. På bifogad bild är dessa tre socknar markerade.

2024-06-02, 15:56
Svar #109

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Kanske har det redan nämnts i den här tråden att Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn) (född 1/1 1693 i Svanesund, Långelanda sn i Båhuslän, se Kenneth Bengtssons inlägg den 2024-04-11) gifte sig 1730 med ett barnbarn till Didric Steenberg, som var svåger till Antony Brun (handelsman och brukspatron i Stockholm, men från Aachen i Tyskland och nära gränsen till Vallonien). Möjligen skulle äktenskapet kunna betyda att Ingrid Helenas föräldrar i Båhuslän (Helge Torgersson (Bruhn) och Karin Johansdotter) kände hennes blivande make (Didrik Lorentz Lundberg (1689-1755)) och/eller hans föräldrar (Lars Lundberg och Catharina Steenberg i Stockholm) även om Didrik Lorentz blev/var kapten vid Bohusläns dragonregemente 1721, dvs innan vigseln 1730.

Med hjälp av några sekundära källor (se nedan) har jag sett att Didrik Lorentz Lundbergs (och hans första hustru, Johanna Magdalena Meijers) dotter, Charlotta Maria Lundenstierna (ca 1721 – 1804), var gift med Peter Gude Gädda/Gjedda, som även han hade rötter i Båhuslän (se bifogad bild). Vid detta äktenskap kan man nog misstänka att Charlotta Marias styvmor, Ingrid Helena Helgesdotter (Bruhn) från Båhuslän, hade ett ”finger med i spelet”.

Peter Gude Gäddas svägerska, Sofia Fredrica Boll, var släkting (på långt håll) till handelsman/brukspatron Antony Brun. Hennes pappa, Paul Boll, var nämligen kusin till Frans Berg vars svärmor, Maria Groth (möjligen släkting till myntmästarna Antony Groth d.ä. och d.y.), var syster-dotterdotter till Hans Botvidsson Livin, som var svärfar till Henrik Brun (son till Antony Brun). Förhoppningsvis ger den bifogade bilden bättre översikt av släktskapen!

Med andra ord hade Antony Brun kopplingar till två släkter i Båhuslän: Brun/Bruhn och Gedda/Gädda. Han hade koppling till dem både på sin hustrus sida och på sin svärdotters sida. Självklart håller jag med den som tycker kopplingarna är väldigt långsökta, men eftersom de förekommer på ”två sidor” och är kopplade till två släkter i Båhuslän tycker jag ändå att det är något att lägga på minnet. I sammanhanget påminner jag om att Antony Bruns svåger, Welam Momma, reste till Göteborg 1621, samma år som staden grundades.

På grund av mitt intresse för vallonsläkter reagerade jag för namnet Gude eftersom släktnamnet Godet (franskt ursprung) har bl.a. stavningsvarianterna Gudde och Guddi i Sällskapet Vallonättlingars släktlista. Emellertid rör det sig om ett förnamn i den adliga ätten Gedda (nr 2168). Det vallonska släktnamnet Guillaume tror jag kan vara både för- och efternamn (min tolkning av Kjell Lindbloms inlägg den 2023-10-28 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=67551.msg1661078#msg1661078), men jag känner inte till om det samma gäller det franska släktnamnet Godet. Även förnamnet Gullik tycks ha förekommit som ett släktnamn i Nederländerna på 1500- och 1600-talen (se mitt inlägg den 2024-02-10 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=10346.msg1669055#msg1669055) och i inlägget innan (samma länk) har du, Jörgen Tollesson, skrivit att ”Gullik finns också i Båhuslän”.

På adelsvapen.com om Gedda såg jag (om min tolkning stämmer) att Peter Gude Gjeddas farfar, Per/Peder Gudesson Giädda (1648-1727) var; 1) adjunkt i Naverstad fs i Båhuslän, 2) kyrkoherde i Vårdnäs fs vid Linköpings stift, samt 3) syssling till Hans Andreasson Gedda vars svärmor hette Margareta Brunnerus och vars dotter, Elsa Margareta Hansdotter Gedda (1710-61), var gm2 Carl Meurman (1704-40). Carl var kanslist i Bergskollegium och son till Johan Meurman (f 19/2 1659), som var kommissarie i Riksens ständers Banco (möjligen/troligen samtidigt som nämnda Lars Lundberg (död 1707) var bokhållare/kamrer där – gm Catharina Steenberg, se bifogad bild). Johan Meurman var; 1) kusin till Anna Maria Meurman, som var gm1 Anders Berg (kommendanten vid Tavastehus, se mitt inlägg den 2024-04-22, Svar #85), och 2) barnbarn till Hindrich Meurman (1584-1651), som var bror till Kordt Meurman gm Elsa Grundel (se mitt inlägg den 2024-04-26, Svar #96).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mitt förra inlägg nämnde jag Viby socken. På bifogad karta visas var Viby ligger i förhållande till Vårdnäs socken, där Peder Gudesson Giädda ska ha varit kyrkoherde.

Källor: adelsvapen.com, von Schantz genealogier och svenska ättartal. PS: och Google Maps

2024-06-02, 16:03
Svar #110

Utloggad Jörgen Tollesson

  • Arkivguiden (www.arkivguiden.net)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7431
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 21:39
  • Bild: Båhusläns flagga
    • Visa profil
    • Arkivguiden med Arkivguidens Forum, Båhus Arkivguide och Göteborgs Arkivguide
Förnamnet Gude är vanligt i Båhuslän i äldre tider. Det är en lokal variant av Göte, på norska Gaute.
Kontakt: https://jts.arkivguiden.net/. | Ser gamla inlägg (före april 2016) underliga ut? Argumenterar jag mot mig själv? Saknas något i inläggen? Finns där något som inte borde vara där? Läs då om orsaken här: https://forum.arkivguiden.net/agf/disk/42626/62869.shtml#post16472.

2024-06-02, 16:17
Svar #111

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Tackar Jörgen för ett jättesnabbt svar!! :)

/Jan

2024-06-13, 14:26
Svar #112

Utloggad Christer Rosenbahr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 186
  • Senast inloggad: 2024-09-28, 04:52
    • Visa profil
Kommentar till Jan Johanssons inlägg om "Clas Brun i Kungälv" den 2024-04-09.

Jag har skrivit nya rön om Claes Brun i Kungälv och hans bror Marco de Broen i Amsterdam i tidskriften Släkt och Hävd 2024:2. Omslaget i detta nummer hänvisas till min artikel.
Min forskning pekar på att bröderna hade danskt ursprung. Min källmetodik var att följa Marco de Broen tillbaka i tiden. Detta visar sig att han hade flyttat från Köpenhamn till Amsterdam sommarn 1666. Detta för att utbilda sig i ritkonsten med röd krita.

/Christer

2024-06-13, 15:06
Svar #113

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
En intressant och informativ artikel av dig Christer Rosenbahr, som jag hade tänkt att tipsa om här, men du hann som sig bör före!  :P

2024-06-13, 17:32
Svar #114

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Vad jättespännande Christer!! Tack så mycket!!
Jag kommer att vara upptagen några dagar, men ska titta vidare så snart jag kan!

Vänligaste hälsningar,
Jan

2024-06-13, 19:45
Svar #115

Utloggad Jonas Rydberg

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 267
  • Senast inloggad: 2024-09-22, 21:35
    • Visa profil
Apropå en Erik Bruun i Västervik som nämns här i tråden.

Släkten Drangels näst kände anfader kronobefallningsmannen Johan Drangel ska enligt obekräftade uppgifter vara gift med en Anna Eriksdotter Brun ” Gift 1:o med Anna Eriksdotter Bruun, dotter till kronobefallningsmannen Erik Bruun och hans 1:a hustru Margareta Ingesdotter.”

Det hade varit intressant om någon lyckades reda ut denne Erik Brun och hans giftermål och barn. Det verkar vara outrett.


TAB 3
Johan Drangel, (son till Bo Andersson Drangel, Tab 1), född 1658; kronobefallningsman; häradsfogde i Aspelands härads fögderi; avsked 1716-06-20; † 1729-12-01 (71 år gammal). Gift 1:o med Anna Eriksdotter Bruun, dotter till kronobefallningsmannen Erik Bruun och hans 1:a hustru Margareta Ingesdotter.”

https://www.adelsvapen.com/genealogi/Drangel

2024-06-23, 15:07
Svar #116

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Jag önskar återkomma till Christer Rosenbahrs spännande inlägg den 2024-06-13 (Svar #112). Tack igen Christer! Tack också till Karin Uhrvik, som så ofta hittar intressant och (nästintill) avgörande information (se Svar #45)! Utan att ha läst din artikel än, Christer, skriver jag här ner några observationer som jag misstänker många andra redan har gjort.

1) Marcos efternamn tycks ha blivit registrerat som de Broen (i Amsterdam på 1660-talet?). I Svenska Ättartal 1896 (11:e årgången) är släkten ”De Broen eller de Broen” beskriven på sidorna 103 – 109 (Svensk Slägtkalender volym 11, se också bifogad bild). I den inledande texten framkommer, om jag har tolkat texten rätt, att släkten kom till Sverige 1722 med Johan De Broen, som var född i Holland (antagligen omkring 1670). Johan var verksam inom kattuns-tryckning i England och sedan i Stockholm (och var faktor vid kattuns-tryckeri(er) enligt min tolkning av texten). Vet man om denna Johan De Broen var släkting till ”Claes Brun i Kungälv” och hans bror ”Marco de Broen i Amsterdam”?

2) Marco de Broens utbildning i ritkonsten med röd krita får mig att tänka på den samtida målaren och arkitekten Charles Le Brun (även Lebrun), som föddes och dog i Paris den 24/2 1619 respektive den 12/2 1690 (källa Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/Charles_Le_Brun). Marcos ritkonst får mig också att tänka på Maria de Bruijn (död 1670, gift med brukspatron (mässingsbruk) Wilhelm/Welam Momma) vars dotter, Maria Momma (född 1635 i Amsterdam), var gift med konstnären David Klöcker, adlad Ehrenstrahl (1628 – 1698) (Svensk Slägtkalender volym 10, sidorna 371 och 373, samt Wikipedia: https://sv.wikipedia.org/wiki/David_Kl%C3%B6cker_Ehrenstrahl). En fjärde(!) omnämnd konstnär i den här tråden, närmare bestämt konterfejare Martin Meijten, gifte sig 1681 med jungfru Johanna De Braun vars pappa, Frantz de Braun, var köpman i ”Gorchum” (troligen Gorkum/Gorinchem i Nederländerna) (se Svar #47). ”Clas Brun i Kungälv” hade en son, som också hette Frans Brun (se Karin Uhrviks inlägg = Svar #45). Hans hustru hade samma efternamn (Wäber/Weber) som ovan nämnda Maria de Bruijns brors måg. I den bifogade bilden är en femte(!!) konstnär nämnd, nämligen kopparstickare Johan van der Aveelen (död 1727 i Stockholm). Hans son, Jacob (född 1713), var gift med en dotter, Johanna De Broen (ca 1710 – 1735), till ovan nämnda kattuns-tryckare Johan De Broen.

3) Eftersom Claes och Marco eventuellt hade danskt ursprung har jag letat efter inlägg, i den här tråden, med text om Danmark. Här är en kort sammanställning (som jag hoppas inte innehåller många fel!):

Svar #12: Ben Hedengren nämnde släkten Bruns eventuella härkomst från Østdanmark (Skåne). Om jag tolkar inlägget rätt avses släkten Brun, som fanns i Marstrand och Båhuslän omkring sekelskiftet 1600.

Svar #17: Ben Hedenberg nämnde Danmarks Adels Aarbog i vilken det ska finnas (endast) en uppgift om att släkten Brun (samma släkt nämnd i Svar #12?) härstammar från Skåne eller Halland.

Svar #20: Ben Hedenberg nämnde Danmarks Adels Aarbog och uppgift i den om Romel Pedersen Brun til Brunsgård (Brunstrup i Gers H.) vars hustru, Bodil, levde 1570. En av hennes döttrar, Karen, var gift med Arild Griis til Jonserød.

Svar #22: Ben Hedenberg ställde sig frågande angående källor i Danmarks Adels Aarbog.

Svar #35: Ben Hedenberg har skrivit av (del av) Danmarks adels aarbog, volume 12. I den nämns Erik Griis (svärfar till ovan nämnda Karen). Han ska ha varit bosatt i Sverige, men sedan rymt tillbaka till Danmark 1565.

Svar #70: jag har nämnt en annan diskussionstråd, om Sigge Brun, i vilken en dansk släkt Brun (Bruhn) från Vä socken i Östdanmark är omnämnd.

Svar #81: jag har skrivit av en lysningsnotis (eller vigselnotis? ...eller annan form av ”äktenskapsnotis”?) daterad 4/9 1686 i Katarina fs i Stockholm. I notisen är Mathias Didricksson, född i Köpenhamn, omnämnd och hans vittne var hans blivande svärfar, kryddkrämare Joachim Bruno. Bruden/Dottern hette Elisabeta Bruno och var född i Stockholm, men ska ha bott en period i Riga. (Notera de två kryddkrämarna i den bifogade bilden.)

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: ”NV” i den bifogade bilden är en förkortning av Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi.

2024-06-24, 20:11
Svar #117

Utloggad Christer Rosenbahr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 186
  • Senast inloggad: 2024-09-28, 04:52
    • Visa profil
Kommentar till Jan Johanssons inlägg 2024-06-23.

Angående Marco de Broen (d. 1706 i Kleve), konstnär och köpman i Amsterdam, så var han en märklig figur under sin levnad. Han anpassade sitt efternamn efter sina framgångar. Det väl säga kärt barn har många namn. Det började med att nederländska myndigheterna ändrade hans ursprungliga danska namn - Marcus Petersen Brun - till Marcus Pietersz Broen. När han vistades i Orienten 1672-1676 så hade han latiniserat namnet till Marco di Pietro Broen. När han reste hem till Amsterdam förskönade han sitt alternativa namn till Marco de Broen. Förleden di Pietro Broen förenklades till nederländskan de Broen.

2024-06-25, 18:30
Svar #118

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan och tack igen Christer för information om Marcus Petersen Brun, alias Marco de Broen ...etc.  ;D

Idag beställdes en kopia av din artikel vid "Sveriges närmaste bibliotek".  ;)
Det ska bli jättespännande att läsa den!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-06-26, 16:51
Svar #119

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

I Stockholms mtl 1676 (BA:5/1, sida 74v och sida 75) har jag noterat några namn och hus, som är registrerade i följd (och därför kanske låg i närheten av varandra). Emellertid är jag ganska osäker på min tolkning av texten. Det rör sig om:

•   ”borghmest”(?) [borgmästare?] från Torn(s) Petter Johanssons hus där Erik Erikssons änka bodde och där hans majestäts (dvs Karl XI:s) taffel-täckare, Erik Wing(s), gästade. Torn kan ha varit (men självklart med stor osäkerhet!) den polska staden Torun´, som förr hette Thorn på svenska (Wikipedia). I Carina Widells inlägg den 2024-04-24 (Svar #90) är Kristina Margareta Tornera samt hennes pappa, krögare och körare Anders Tornerus, nämnda och jag kan inte låta bli att fundera över möjligheten att de hade rötter i den polska staden Torun´.

•   salige Daniel Hindrichssons nedre(?) hus där Petter Gris bodde. Petter kan ha varit skepparen Petter Pettersson Gris, som var vittne vid lysning den 18/3 1671 i Katarina fs i Stockholm (se mitt inlägg den 2024-04-09, Svar #47). Vid samma lysning var hustru Anna Brun också vittne. Hon var troligen bryggare Claes Bruns dotter, som gifte sig den 22/6 1669 med skeppare Jacob Jacobsson Gris (Svar #47).

•   salige Arfwedh Josts hus där hans änka och Anders Grubbe gästade. Möjligen var Anders sekreteraren Anders Grubbe, som ägde en tomt strax öster om Katarina kyrka på Södermalm i Stockholm enligt uppgift i Holms tomtbok från år 1674. Sekreterarens änka hette Karin Andersson enligt uppgift i dopnotis daterad 26/4 1689 i Katarina fs (CI:4, sida 437). En vild gissning(!) är att hon var dotter till rådman Anders Larsson, som var svärfar till Hindrich Meurman (bror till tidigare nämnda Cordt Meruman gm Elsa Grundel, se Svar #85), men det är som sagt en gissning och tidsmässigt är det lite ”ansträngt” för att gissningen kan stämma.

•   herr rådman Nicodemus Tessins hus där han själv, hans systerdotter (vet någon vad hon hette?) och hans bror (Jöran Tessin) bodde samt där mäster Rudolf gästade. Enligt information på adelsvapen.com om adliga ätten Tessin nr 859 var Nikodemus Tessin (1615-1681) rådman i Stockholm 1667-1680, men han var även arkitekt. Där framkommer också att hans farfars mamma hette Apollonia von Braun och att hennes make, Valentin Tessin, var rådman i den nord-tyska staden Demmin (ca 7 mil öster om Rostock och ganska rakt söder om Köpenhamn och Malmö) i mitten av 1500-talet (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tessin_nr_859).

•   Hindrish Larssons hus där han bodde själv och där ”Welam debes”, Johan Vestius och Olaus Unner gästade. Welam var troligen Vilhelm de Besche (1628-82), som blev byggmästare vid Sveriges faktorier 1676, men som även ägde järnbruk i Nyköping. Hans pappa, Gillis de Besche (född 1579 i Liège i Vallonien, död 1648 i Nyköping), var barnbarn till en arkitekt och blev anställd 1603 vid ”slottsbyggnaden i Nyköping under såväl svärfadern som brodern” (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/De_Besche_nr_763). Ovan nämnda Nicodemus Tessin var pappa till arkitekt Nikodemus Tessin, som ritade nuvarande Stockholms slott (och som var omtyckt av ovan nämnda Karl XI). Yrkeskategorierna arkitekt och byggmästare associerar jag till; 1) masmästare Hindrik Dubois (se PS i Svar #67 och man kan undra om han inte var släkting till Margareta Dubois vars dotter, Anna Henrica Höijer, var gm Johan Goffried De Broen (se bild i Svar #116)), och 2) stadsbyggmästare Johan Laban/Labant (se här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=195753.0).

Länk till nämnda uppslag i Stockholms mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00029#?c=&m=&s=&cv=28&xywh=-1624%2C-248%2C10241%2C4732

Jag skulle vara tacksam för eventuella rättningar av ovanstående tolkning av texten i mtl 1676.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-06-27, 15:44
Svar #120

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Sakta men säkert(?)  ;D håller jag på att gå igenom Stockholms mtl 1676, som nämndes i mitt förra inlägg. Nu har jag kommit fram till uppslaget med sidorna 81v och 82, som innehåller uppgifter om husägare eller invånare i tredje respektive fjärde roten i Gamla Stans östra kvarter. Vid ett av huset tycker jag att det möjligen kan stå "Anthony Bruns lilla huus", men eftersom jag är osäker skulle jag bli glad om någon ville kontrollera (se bifogad bild, men även länkar nedan).

Länk till Riksarkivets bild:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3126%2C914%2C1520%2C702

Länk till ArkivDigitals bild (se högra sidan = sida 82):
https://app.arkivdigital.se/volume/v367093a?image=43

Det jag tycker är intressant är att huset registrerat på "raden ovan" ägdes och beboddes av Jacob Leijel. I huset "ovan" Jacobs hus bodde Frans De Moy/De Moij och i huset före det (längs ner på vänstra sidan, dvs sida 81v) bodde vinskänk Mathias Ditmar och proberar-mästaren vid bergskollegiet Egidig (Egidius?) Rodhe. Mathias Dittmar har jag flera anteckningar om eftersom han exempelvis var dopvittne då barn, till ett flertal personer med släktnamnet Brun, döptes.

Mer information om Mathias Dittmar finns här (se Svar #42 och "staden östra hus nr 107"):
https://forum.rotter.se/index.php?topic=67259.msg1675598#msg1675598

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag undrar också vad den inringade pilen betyder (se bifogad bild).

PS2: Lite längre ner på samma ovan nämnda sida 82 är jag ganska säker på att det står "Anthony Bruns stoora huus" och ännu längre ner på samma sida står troligen (tycker jag) "Anthony Bruns baakhuus".

2024-06-29, 23:33
Svar #121

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Det står inte Egidig utan namnet avslutas med en symbol som ser ut eom en nia och betyder ändelsen "us". Så han heter mycket riktigt Egidius.
Ulf Berggren

2024-06-30, 06:48
Svar #122

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Tack Ulf för hjälpen!
Det finns väldigt mycket att lära!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-07-04, 17:20
Svar #123

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

På sidan 92v i Stockholms mtl 1676 finns Gamla Stans södra kvarters tionde rote (G1 AB:5/1). Där har jag noterat följande:

Hus nr 94 ägdes av kamrer Pähr Pährsson och beboddes av kansliråd(?) Jurgen Berg (utan hustru eller barn) och av Michaell Hansson Törne med hustru och ett barn.

Hus nr 96 ägdes och beboddes av Mårten Leijonskölds änka. Enligt information på adelsvapen.com om friherrliga ätten Leijonsköld nr 53 hette änkan Brita Larsdotter Sneckenfelt (död 1690) och var dotter till tullnären vid stora sjötullen i Stockholm Lars Bengtsson och Brita Danielsdotter Svinhufvud. Mårten (1600-56, friherre till Älvkarleby i Älvkarleby socken) jobbade som skrivare och sedan kassör hos greve Axel Oxenstierna 1619-20 och dito hos greve Gabriel Oxenstiernas legation till Danmark 1622. Mårtens pappa, Augustinus Hansson (död 1602) var kämnär i Jönköping 1576 och borgmästare (där?) 1596. Han var gm1 Kerstin Töresdotter (död 1590) och gm2 Anna Svahn (död 1619 och dotter till borgmästaren i Vadstenda Mårten Ulfsson Svahn).

Hus nr 97 ägdes även det av Mårten Leijonskölds änka och där bodde Gabriel Oxenstierna registrerad med tre adelspersoner; en man och två kvinnor.

Hus nr 101 ägdes och beboddes av sekreterare Anders Leijonkloo registrerad som adelsman troligen med hustru och ett barn. På adelsvapen.com om adliga ätten Leijonkloo nr 841 står att Anders Barckman, adlad Leijonkloo, gifte sig 1670 med Magdalena Lefler (1628-85), dotter till faktor i Arboga Hans Hansson Lefler och Christina Erlitz. Det står också att Anders var Extra ordinarie envoyé till Danmark 1684 och hemkallad (därifrån?) 1693. Anders dog barnlös 1719, så det registrerade barnet i mtl 1676 bör ha dött före detta år.

Länk till sida 92v i Stockholms mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00047#?c=&m=&s=&cv=46&xywh=-264%2C226%2C4470%2C2065

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-07-27, 15:41
Svar #124

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen Christer Rosenbahr,

Äntligen har jag läst din artikel om Marco de Broen! Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge! :) Tack igen för intressant information!

I artikeln finns ett par uppgifter som fångade mitt intresse; 1) Marcos troliga pappa, Pieter Brun (d. 1646), var kryddkrämare, och 2) från ca 1694 bedrev Marco gränshandel (vilket väl borde inbegripa tull-ärenden) i Kleve, som ligger vid dagens gräns mellan Tyskland och Nederländerna.

Jag börjar dock med en kommentar om namnet Frans, som kanske var lite ovanligt i Sverige på 1600-talet. I din artikel framkommer att Marcos bror, borgmästare Claes Brun (d. 1697), hade en son Frans Brun (d. 1693) som var inspektor. I Stockholm fanns, på 1680-talet, en hattmakare Frantz eller Frank Braun/Brun. Gissningsvis var han släkting till hattmakare Jacob Brun, som bör ha bott i Stockholm på 1670-talet. Möjligen var det denna Jacob Brun vars gård och tomt, i kvarteret Jupiter på Södermalm i Stockholm, uppbjöds en gång 1653 respektive tre gånger 1664. Skeppare Samuel Brun (d. 1713), från Göteborg, ägde en gård i samma kvarter Jupiter i början av 1700-talet. Se också ”Jacob de Bruine, dansk generalmajor & gm Karen Krabbe” i Svenska ättartal 1896 (Svensk Slägtkalender volym 11, sida 111) vilken jag misstänker inte var både generalmajor och hattmakare (eller har jag en fördom?). En annan Frans var tobaksspinnare Frans Tielman, som ska ha blivit arbetsledare vid tobakskompaniet i Stockholm 1668 och ska ha kommit från Maastricht, som ligger vid dagens gräns mellan Belgien och Nederländerna, och bara tre mil norr om Liège i Vallonien.

Bland mina anteckningar om Brun (i Stockholm) har jag en hel del kryddkrämare. För att göra texten nedan lättläst (hoppas jag) skriver jag kortfattat och utan referenser. Fråga gärna om mer information önskas!

•   Kryddkrämare Jochim Bruns barn, Peter, döptes 5/1 1673 i tyska fs i Stockholm. Samma(?) Jochim Bruno bodde, 1676, med hustru och sex barn i hus nr 3 i Gamla Stans östra kvarter. Hus nr 2 och nr 4 ägdes och beboddes då av Margreta Lemmens. Hon var troligen Margreta Hansdotter Meijer (ca 1601-84), änka efter brukspatron Hinrich Lemmens (1590-1657). Se mer om honom nedan! Kryddkrämare Joachim Bruno bodde, 1686, på vallen vid Södersluss (dagens Slussen i Stockholm). Vallen var egentligen två vallar och låg intill järnvågen. Intill den ena vallen låg Stockholms södra stadsbrygghus. Änkan efter bryggare Claes Bruun (d. 1668 troligen i Stockholm) ägde, 1679, en tomt ett par hundra meter ifrån detta brygghus.

•   Kryddkrämare Mats Björkman bodde, 1702, i samma gård som kopparstickare Johan van der Aveelen (d. 1727 i Stockholm) vars son, Jacob van der Aveelen (f. 1713) var gm Johanna de Broen (ca 1710-35).

•   Johanna de Broens bror, Isac de Broen (ca 1717-62), hade en svärdotter Anna Henrica Höijer (ca 1748-1833) vars pappa var kryddkrämare i Stockholm Henric Lorensson Höijer (d. 1763). Möjligen var han släkting till kryddkrämare/kryddhandlare i Stockholm Peter Höijer (d. mellan 1711 & 1721), som var gm Maria Bruun (ca 1662-1733), dotter till nämnda bryggare Claes Bruun.

•   Bryggare Claes Bruun hade en son, Petter (f. ca 1660). Troligen var han, 1682/83, gatuboddräng Petter Brun, 21 år (f. ca 1661), hos kryddkrämare Hindrick Mack.

•   Då Christina Toorrsesdotter Brun och Tobias Soltners dotter, Anna Catharina, döptes 1686 var tullnär Daniel Stockenström fadder. Han bodde, 1702, i samma ovan nämnda gård som kryddkrämare Mats Björkman och kopparstickare Johan van der Aveelen.

•   Kryddkrämare Didrik Stenbergs son, vinhandlare Didrik Stenberg (ca 1665-99), var gm Maria Brun (f. ca 1677), dotter till vinhandlare Anders Brun (d. mellan 1703 & 1711), som jag har bedömt som trolig bror till ovan nämnda bryggare Claes Bruun. Kryddkrämare Didrik Stenberg var dessutom svåger till handelsman och faktor Antony de Bruyn d.ä. (d. 1679).

•   Kryddkrämare Erik Björkman (bror till ovan nämnda kryddkrämare Mats Björkman) var gm Sabina Lundberg, trolig dotter till kökskrivare Gustav Lundberg och Sabina Richter. Gustav var bror till kamrer Lars Lundberg (d. 1707), som var måg till nämnda kryddkrämare Didrik Stenberg. När Erik och Sabinas dotter, Anna Maria, döptes 1721 var Oluf Sagström (möjligen Sågström) fadder. Han var möjligen släkting till ryttare Pär Sågström gm Helena Bonnevier vars barn döptes på 1730-talet i Älvkarleby sn (äldre dopbok finns ej där). I Sågarbo i Älvkarleby bodde, på 1730-talet, major Claes Anckarström och hustru Charlotta Insenstierna.

•   Kryddkrämare Anders Elfström (möjligen taget efter Älvkarleby) var fadder 1731 då besökare Johan Bruun och hustru Annica Wahlmans son, Johannes, döptes i Stockholm.

•   Kryddkrämare Michael Sperling och hustru Christina Marschalck var faddrar vid samma dop den 11/7 1675 i Katarina fs i Stockholm. Christina var då gm handelsman, vinskänk och inspektor Johan Daniel Braun (d. 1713) från Frankfurt am Main. Anfadern i adliga ätten Braun (nr 1091), Johan Bruyn (alt Hans Brun), ska ha kommit till Göteborg 1611 från Frankfurt am Main.

•   Inspektor mm Johan Daniel Brauns bror, handelsman mm Mårten Bruun, hade en måg (såvida Mårten levde då) som hette Lorentz Gam. Han var handelsman i Stockholm omkring 1713. Möjligen var han samma person som, eller släkting till, perukmakare Lorens Gahm (bou 1736), som hade barn födda på 1720-talet. Perukmakaren hade en bror, Sebastian Gahm, som var kryddkrämare. När en annan Gam, Jacob Jacobsson Gam, angav sig till äktenskapet 1672 var rådman Mårten Bunge hans vittne. Jacobs blivande svärmor hette Rebecka Bunge. Mårten Bunges svärfar, Hindrich Leijel, var brukspatron vid Harnäs och Älvkarleö bruk och bror till David Leijel d.ä., som anlade dessa två bruk, 1659, med Claes Depken (Anckarström). Harnäs ligger på dagens gräns mellan Norrland och Svealand.

I följande länk har jag resonerat lite över möjligheten att bröderna Johan Daniel Braun och Mårten Bruun hörde till släkten Bruyn / de Bruyn: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1680557#msg1680557. Den ska ha kommit till Sverige omkring 1640 från Aachen, som ligger vid dagens gräns mellan Tyskland, Nederländerna och Belgien, bara några mil öster om Liège i Vallonien. I din artikel, Christer, står att kryddkrämare Pieter Brun (d. 1646) flyttade till Köpenhamn i början av 1640-talet. Vet man, eller finns indikationer om, var han kom ifrån när han flyttade till Köpenhamn? Flytten sammanfaller tidsmässigt väldigt väl med informationen om släkten Bruyn / de Bruyn och dess ”inkommande” till Sverige omkring 1640 – från Aachen.

Jag påminner också om resan till Göteborg, som Willem (Welam) Momma, svåger till Antony de Bruyn d.ä., ska ha gjort 1621. Några år senare, den 28/6 1627, skrev räckare mäster Jean Anthoine de Couin (från Couvin, som ligger vid dagens gräns mellan Belgien/Vallonien och Frankrike) kontrakt i Liège med Louis de Geer för arbete i Sverige (Sällskapet Vallonättlingar, Vallonkontrakt 2, svensk översättning av kontrakt nr 066). Jean Anthoine framträdde för sina två drängar; Jean le Brun och Jean Guilheame, vilka lovade att resa till Sverige med honom. I kontraktet står att de tre männen tillförsäkrades en summa pengar av köpman Laurens Vervier i Liège. Ett av de närvarande vittnena var en son till Colleard le Bouij de Froijdmont. Möjligen var han från den belgiska staden Froidmont, som ligger vid dagens gräns mellan Belgien/Vallonien och Frankrike.

I Åke Kromnows biografi över ovan nämnda Hinrich Lemmens (se kryddkrämare(?) Jochim Bruno ovan) står att han, Villem Vervier och Peter Rochet slöt ett kontrakt med kronan 1629 om ett arrende, som nämnda Louis De Geer försökte komma åt (Hinrich Lemmens, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11211, Svenskt biografiskt lexikon, hämtad 2024-07-27). Villem Vervier och hans kompanjoner ska tidvis ha varit ekonomiskt beroende av Louis De Geer. Möjligen var denna Villem Vervier släkting till ovan nämnda köpmannen i Liège, Laurens Vervier, som också bör ha haft någon form av relation till samma Louis De Geer. I sådant fall ger det en svag liten antydan om ett släktskap mellan (kryddkrämare?) Jochim Bruno, som 1676 var granne med Hinrich Lemmens änka, och Jean le Brun (Tabell 1 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 106). Jean le Bruns troliga son, Pacquet le Brun, emigrerade till Tyskland 1666 och skulle vara jätteintressant att veta var i Tyskland han tog vägen.

Börjar ett eventuellt släktskap med den vallonska(?!) släkten le Brun skönjas?!
Det är därför jag har gjort lite ansträngda kopplingar till Älvkarleby i texten ovan. Där bodde nämligen mina egna anor med släktnamnet le Brun.  ;)
Hoppas jag inte är alltför provocerande med min fråga!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-07-27, 16:45
Svar #125

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Namnet Frans var inte särskilt ovanligt på 1600-talet. Bland annat många valloner hette så, och namnet förekom även bland svenskar.
Ulf Berggren

2024-07-27, 18:14
Svar #126

Utloggad Christer Rosenbahr

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 186
  • Senast inloggad: 2024-09-28, 04:52
    • Visa profil
Kommentar till Jan Johansson daterat 2024-07-27.

Tack för informationen. Källmaterialen för Köpenhamn är vagt under 1600-talets mitt p g a stadsbränderna.
Jag vill betona att tillnamnet Brun eller Bruun med olika stavningsvarianter var vanligt i äldre tider i Nordeuropa. Namnet var även vanligt i lågtyskan vars dialekt var utbrett från norra Polen till Nederländerna under medeltiden. Lågtyskan är även närbesläktat med nederländskan. Det förekom också förändring i namnet när tyska handelsmän flyttade mellan städerna eller länderna, exempel på det är tyska namnet Brun till nederländska Broen.

2024-07-28, 10:43
Svar #127

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Tackar tackar Ulf och Christer för era kommentarer!

"Inte särskilt ovanligt" och "lite ovanligt" kan kanske tolkas som varianter med samma betydelse.
På Historiska museets "Nomina" står att äldsta belägg i Sverige av namnet Frans är från år 1476 och att Frans är en tysk form av det latinska namnet Franciscus som betyder fransman, men det behöver självklart inte betyda att de två nämnda Frans Brun i Sverige under andra halvan av 1600-talet hade franska rötter.

Jag håller med om att spekulationer, eller hypoteser, om eventuella släktskap inte bör baseras på endast ett släktnamn när det är vanligt - såsom släktnamnet Brun. Det är min förhoppning att det framgår av mina inlägg, att jag försöker hitta andra gemensamma nämnare mellan personer (med samma vanliga släktnamn Brun) i försök att hitta indikationer om eventuella släktskap dem emellan. Ibland (kanske ofta) blir de gemensamma nämnarna långsökta vilket är min främsta självkritik.  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: I mitt förra inlägg nämnde jag Louis de Geer och släktnamnet Vervier samt städerna Liège, Maastricht och Aachen. Jag fick nyss se att de tre städerna ligger nära städerna/orterna Geer och Verviers i Vallonien (se bifogad bild).

2024-07-28, 11:23
Svar #128

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
PS2 (till mitt inlägg ovan):

I mitt förra inlägg nämnde jag också staden/orten Couvin. Bara ett par kilometer från Couvin ligger orten Pesche (inringade på den bifogade bilden). Jag associerade ortens namn till släkten de Besche, vars anfader ska ha bott (först) i Liège (de Besche, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17302, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-07-28). En av bröderna de Besche som flyttade till Sverige, Hubert, ska ha haft ett släktvapen med tre fiskar på (https://sv.wikipedia.org/wiki/De_Besche). Fisk på italienska är pesce, som uttalas "peshe" (ursäkta min okunskap om fonetisk skrift!). Det skulle vara intressant att veta hur man uttalar namnet på den nämnda orten Pesche!

(På italienska betyder "pesche" pärsikor och uttalas "peske" - med ett k-ljud alltså.)

På den bifogade bilden har jag även ringat in staden Chimay, som jag har för mig är involverad i vallon-sammanhang.

2024-07-29, 16:01
Svar #129

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Jag är djupt imponerad av all information som du kommer med. Under smed och vallonsläkten Berg här i anbytarforum har vi haft uppe vinhandlare Mattias Dittmar som du nämner i inlägget här ovan. Mattias Dittmar hade ju även en del att göra med kryddkrämare Jochim Bruno, så därför skriver jag här under Brun/Bruun/Bruhn istället.


Tänkte bara ge dig vad jag vet om Mattias Dittmar och hoppas att det kan hjälpa dig i utredningen av Brun. Du nämner ovan att Mattias Dittmar har en återkommande gäst, svägerskan jungfru Maria Ross. Mattias Dittmar var gift hela 3 ggr. Denna jungfru Ross är troligtvis syster till Mattias Dittmars andra hustru Elisabeth Rosen som han gifter sig med 1661, köpman Georg Rosens dotter ( Tyska St Gertrud CI:Ia bild 19 / sid 29 )


Mattias Dittmar, vinhandlare ifrån Hamburg, gifter sig 26/2 1651 med jungfru Maria Hoppel, salig Niclas Hoppels dotter ( Tyska St Gertrud CI:Ia bild 12 / sid 15 )


1671 gifter sig Mattias Dittmar med jungfru Anna Wernle, kunglig kvartersmästares i Åbo dotter ( Tyska St Gertrud CI:Ia bild 28 / sid 47 )


Jungfru Anna Wernle bör komma ifrån denna släkten Wernle nr 874 - Adelsvapen-Wiki


mvh
Carina

2024-07-30, 10:47
Svar #130

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Carina!

Tack så mycket för komplimangen! Den är ömsesidig!  :)

På adelsvapen.com om Wernle nr 874 står att sonen till TAB 1 hette Baltasar Wernie, men eftersom alla andra personer med släktnamnet har det stavat Wernle är Wernie troligen en felstavning. När jag såg den troliga felstavningen kunde jag inte låta bli att se en viss likhet med staden Verviers namn.

Carina, du skriver om "Mattias Dittmars andra hustru Elisabeth Rosen som han gifter sig med 1661, köpman Georg Rosens dotter". Hoppas att jag inte upprepar mig nu, men kan man tänka sig att de (och "svägerskan jungfru Maria Ross") var släktingar till Catharina Rossio (död 1704) som var gm Henrik Insen, pappa till Henrik Insenstierna - han som var gm de två Evorna (Leijel resp Hök)? (Jag tror att jag kanske har nämnt det i diskussionen om smedsläkten Berg.) En annan tanke (varning för "hjärnsläpp"!  :D ): "Rosso" på italienska betyder röd och självklart tänker jag då på släktnamet Brun (...och på min svärmor som hade släktnamnet Rossino som ogift  :) ).

Se TAB 1 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Insenstierna_nr_1421

Bonus-information om Mathias Dittmar:

I Gunnar Hellströms artikel "Vinskänkar och källare i Staden inom broarna under Karl XII:s tid till frihetstiden" (Samfundet Sankt Eriks årsbok 1957) står att Mathias Ditmar (död 1699) ägde, 1685, vinkällaren Drufvan, som troligen låg på Österlånggatan 29, i kvarteret Apollo nr 1. Huset kallades då Drufvan.

För intresserad av källaren Drufvan (och av urmakare Besck  ;) ) finns en artikel på Wikipedia om den (egentligen "om dem"):
https://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%A4llaren_Drufvan

Vänliga hälsningar om en god fortsättning på sommaren!
/Jan

2024-07-30, 11:18
Svar #131

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Ja, det är eventuellt möjligt att Elisabeth Rosen, jungfru Maria Ross och köpman Georg Rosen är släkt med Catharina Rossio. Stavningen varierade väldigt mellan de olika församlingarna. Själv kom jag till att tänka på att Rossio var snarlikt det vallonska namnet Rousseau.

2024-07-30, 21:36
Svar #132

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen Carina,

Det verkar som vi är synkroniserade! Hade du inte nämnt Rousseau skulle jag absolut inte ha lagt märke till släktnamnet Rossow i en bild som jag var på väg att slänga. Även om jag inte kan franska anar jag mig här till ett namn, som är ännu mer fonetiskt likt Rousseau. Vad tycks? Konstigt nog leder informationen om denna Fredric Rossow också till två städer vid riksgränser och dessutom var han släkt med Mårten Brun, som möjligen (och jag börjar luta åt ”troligen”) var pappa till Barbro Mårtensdotter le Brun. Vad mer kan man begära?!  ;D

Fredric Rossow är omnämnd i Svenska ättartal 1896 (11:e årgången), sida 128. Han ska ha varit från Szczecin (Stettin på svenska), som ligger vid dagens gräns mellan Polen och Tyskland. Fredric var guldsmed i Stockholm och ska ha gift sig 1654 med Margareta Beerbaum (eller Bergbom) i hennes andra gifte (gm1 [vigda 1648] skräddare i Stockholm Henric Mein från Flensburg, som ligger vid dagens gräns mellan Tyskland och Danmark).

Margareta Beerbaums syster, Catharina Beerbaum (d. 1710) var gm guldsmed i Stockholm Georg (Jürgen) Dargeman (d. 1688). Deras dotter, Dorothea Dargeman, var gm handelsman och kommissarie (och bokhållare) Mårten Brun.

Margareta och Catharinas föräldrar var Peter Beerbaum (d. omkring 1650) och Margareta (d. efter 1680). Enligt resonemang kring information i Stockholms mtl 1676 kan Peter Beerbaums hustru, Margareta, ha haft släktnamnet Lohe. Länk till resonemanget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65796.msg1680429#msg1680429.

Länk till sidorna 128 och 129 i Svenska ättartal 1896:
https://app.arkivdigital.se/volume/v773684?image=73

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Länk till biografi över släkten Lohe:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=9647

2024-07-31, 10:52
Svar #133

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej åter igen,

Den här gången vänder jag mig till er med information om släkten Brun i Båhuslän.
Jörgen Tollesson, jag har sett att du nyligen har varit inloggad här på Anbytarforum!  :)
Ni känner säkert till släkten Ström från Kungälv. I den släkten ska Severin Jacobsson (f. 24/7 1718 i Kungälv) ha varit måg till Anna Schöneman (d. 1737).

Se TAB 25 här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Str%C3%B6m_fr%C3%A5n_Kung%C3%A4lv#TAB_25

Vet man vem Annas pappa var?

I mina anteckningar har jag ett par kopplingar mellan släktnamnet Schöneman/Schönman och Brun/(de) Bruyn och därför ställer jag frågan här istället för att skapa ett nytt diskussionsämne om släktnamnet Schönman.

Min misstanke (eller min önskan kanske?  ;D ) är att Annas pappa var major Mårten Schiönman/Schöneman, som 1679 ägde en tomt i kvarteret Draken i Maria fs på Södermalm i Stockholm (Holms tomtbok 1679, folie 53).

Här är Mårtens släktnamn stavat Schöneman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0066934_00012#?c=&m=&s=&cv=11&xywh=2235%2C-80%2C4555%2C2087

Möjligen och förhoppningsvis var Mårten Schönman släkting (bror/kusin?) till vinhandlare Hans Jacob Schönman som var gm(1?) Christina Hartman (d. 1688). Paret hade nämligen en son, som hette Mårten (fc 1679) och Christina Hartmans dödsbo ägde en trädgård, som låg på Södermalm precis som majorens tomt, men trädgården låg i Katarina fs (bou 2/10 1689 i Stockholm, F1A:41, sida 855). Släktnamnet Hartman har en stor mängd kopplingar till släktnamnet Brun, enligt mina anteckningar.

Länk till bou efter Christina Hartman:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107522_00887#?c=&m=&s=&cv=886&xywh=2709%2C286%2C6561%2C3031

Vinhandlare Hans Jacob Schönman dog i oktober 1708 enligt uppgift i bou efter honom (Stockholm 22/12 1708, F1A:76, sida 89). Han hade då varit änkling 17 år efter Christina Johansdotter och sonen Mårten Schönman var "stadder" i Ostindien. Hans Jacob Schönman hade ingen dotter med namnet Anna.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Släktnamnen Schönman och Hartman är nämnda i Svar #105 (länk: https://forum.rotter.se/index.php?topic=69096.msg1675974#msg1675974).

PS2: Resonemang om att inspektor (och vinskänk) Johan Daniel Braun / Brun (nämnd bl a i Svar #105) kan ha tillhört släkten (de) Bruyn finns här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=176804.msg1680557#msg1680557.

2024-08-05, 15:03
Svar #134

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej igen,

Jag tänkte återkomma till informationen om kryddrämare Jochim Brun/Bruno, nämnd i Svar #124 och Svar #129 (mitt respektive Carina Widells inlägg), och guldsmed Georg / Jürgen Dargeman (svärfar till Mårten Brun), nämnd i Svar #60 och Svar #132. Enligt min tolkning av, och resonemang kring, information i Stockholms mtl 1676 var Jochim Brun då granne med brukspatron Hinrich Lemmens änka, Margreta Hansdotter Meijer (Svar #124), och Jürgen Dargeman var då måg till Peter Beerbaums änka, Margareta (Svar #132), trolig dotter till brukspatron Henrik Lohe (d. 1666 eller 1667).

Kryddkrämare Jochim Bruns dotter, jungfru Magdalena Brun, gifte sig den 13/5 1679 med bagare mäster Hans Schmertz (vigda i tyska Sanka Gertrud fs i Stockholm, CI:1a, sida 61). Han var gissningsvis släkting till ”Gustaff Schmets” som bodde, 1676, i hus nr 21 i Gamla Stans västra kvarter i Stockholm (mtl 1676, G1BA:5:1, sida 106). Hus nr 22 och hus nr 23 ägdes då av (guldsmed) Jürgen Dargman (Dargeman).

Hans Schmertz var amiralitet-bagare 1664-69 (Jonas Bergs artikel Amiralitetsbagare i Stockholm i Sjöhistoriska Samfundets tidskrift Forum navale nr 47 (1991), s 27-33). Han efterträddes av Petter Lorentz, som hade tjänsten 1669-75. Petters syster, Maria Lorentz, var då gm hovguldsmed Hans Clerck (ca 1640-1679) vars bror, rådman i Stockholm Jakob Clerck (ca 1636-1679), var pappa till hovrättsrådet Jacob Clerck (1667-1735) som adlades 1699 (nr 1382).

Enligt biografi över de tre släkterna Clerck (i Sverige) anses de ha ett gemensamt ursprung (Clerck, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14880, Svenskt biografiskt lexikon (1929), hämtad 2024-08-04). Det är därför troligt att guldsmed Hans Clerck var släkting till amiralitet-råd Hans Clerck (1607-79), som; 1) adlades 1648 (nr 433), 2) deltog i stormningen av Köpenhamn den 10/2 1659, och 3) gm1 Brita Svan, som dog 1662 (Hans Klerk (Klärich), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19154, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-08-05).

Amiralitet-råd Hans Clerck gifte sig 1665 med Margareta Hartman (d. 1688). Vid tidpunkten för vigseln 1665 var; 1) Margareta Hartman änka och (fd) svägerska till änkan Brita Sneckenfelt, som bör ha haft titeln ”friherrinna till Älvkarleby” eftersom hennes make, Mårten Leijonsköld (d. 1656), var friherre till Älvkarleby, och 2) amiralitet-råd Hans Clercks bror, Tomas Clerck (1614-82), gift med Anna Geier (1636-73) vars syssling, Helena Radou (d. 1701) då bör ha varit gm Adam Leijel (1623-86). Adam var bror till David Leijel (1621-76), som 1659 anlade Älvkarleö bruk med sin ingifta (1655) svåger Claes Depken/Anckarström. Schematisk bild över dessa personers släktskap finns här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262.

Ovan nämnda amiralitet-råd Hans Clerck var pappa till hovrättspresident mm Hans Hansson Clerck (1639-1711). I G. Jacobsons biografi över hans liv (Hans Hansson Clerk, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/14884, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-08-04) framkommer en del information, som tycks mig kunna vara intressant för oss Brun-forskare. Bland annat blev han, 1683, landshövding i Kalmar län. I texten nämns skeppet Solen ett flertal gånger och självklart kan jag inte låta bli att långsökt associera skeppets namn till (vin)källaren Lilla Solen, som troligen låg i ett stenhus med samma namn (se mitt inlägg 2024-04-10, Svar #50).

Skeppet Solen lär ha blivit färdigbyggt i omkring 1670. Sjökriget med Danmark började 1675 och Hans Hansson Clerck var då befälhavare på det nya skeppet Solen, som ska ha byggts under hans ledning (G. Jacobsons biografi). Hans Hansson Clerck och Solen var tillsammans med i ett antal sjöslag åtminstone 1675-76. Enligt artikel på Wikipedia om regalskeppet Solen var fartyget Hans Clercks flaggskepp även 1677 och det sänktes 1694 utanför Karlskrona (https://sv.wikipedia.org/wiki/Regalskeppet_Solen_(1669). Se också Jim Hanssons arkeologiska utredning ’Regalskeppen ”Solen” och ”Victoria” skiner igen' (Sjöhistoriska museet, arkeologisk rapport 2016:8, länk: https://www.vrak.se/globalassets/dokument/marinarkeologi/rapporter/2016/t_vrak_rapport_2016_8_regalskeppen-solen-och-victoria.pdf).

Källaren Lilla Solens ägare var Jöran Brun/Georg Broun (d. 1722). Han blev vinskänk senast 1689 och bör därför ha varit född före 1669 (Gunnar Hellströms artikel Vinskänkar och källare på Södermalm under Karl XII:s tid och frihetstiden i Samfundet Sankt Eriks Årsbok 1960, sida 78). En grosshandlare Jöran Brun fick burskap i Stockholm den 30/3 1693 (Handelskollegiet DIa1:1, sida 123). Jöran köpte 1707 ett hus i Tullgränd i Gamla Stan och öppnade där källaren Lilla Solen. Namnet Lilla Solen i Gamla Stan bör dock ha funnits redan 1688; konstapel Anders Christiernsson, ”boendes i staden [troligen Gamla Stan] på Lilla Solen”, var nämligen kautionist den 15/9 1688 när kompanistyrman från Amland (ön Ameland?) i Holland, Hans Paulsson, angav sig, eller äktenskapet med piga Kierstin Israelsdotter, till Katarina fs i Stockholm (CI:4, sida 230). Troligen avsågs ett hus, eller gård, med namnet Lilla Solen.

Jöran Brun var gm1 Elisabeth Hansdotter Grå - vigda omkring 27/12 1690 då köp- och handelsman Jörgen Broun angav sig, eller äktenskapet med jungfru Elisabeta Hansdotter (f. i Katarina fs och dotter till fd kyrkvärd Hans Svensson Gråå*), till Katarina fs. Möjligen var Elisabeth syster till Oluf Hansson Grå**, som bodde på Bastugatan i Stockholm (troligen i Maria Magdalena fs) enligt dopnotis daterad 21/4 1676 i Katarina fs (CI:3, sida 98). Barnets pappa var åkare David Mårtensson och familjen bodde i åkare Rachels gård på Kocksgatan i Katarina fs. I Holms tomtbok (1674) hittas endast en åkare vid Kocksgatan; Thomas Andersson i kvarteret Båtsmannen Mindre. Snett emot Båtsmannen Mindre låg då kvarteret Oron. Där bör kryddkrämare Joachim Bruns dotter, Magdalena, ha bott efter att ha gift sig 1679 med ovan nämnda bagare mäster Hans Schmertz.

* Möjligen släkting (pappa?) till; 1) kompanisjöman Hans Gråå vars änka, Lisabeta Jöransdotter, fick ett utomäktenskapligt barn, Anders, dp 1/4 1669 i Katarina fs (CI:2, sida 150), och 2) skrivare Mårten H. Grå vars barn, Olof (dp. 21/4 1688 i Katarina fs, CI:4, sida 236), föddes hos gardeskarl Clas Gillion i styrman Erik Bondes gård vid Rådmansgatan (idag Folkungagatan). Möjligtvis var Clas Gillion son till Johan Giliuum (Tabell 3 i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi del 1, sida 297), men jag misstänker att sannolikheten är låg att så var fallet.

** Troligen den Olof Grå som var gm2 Elisabet Schick, dotter till guldsmed Johan Schick (se släktnamnet Schick här på Anbytarforum). Oluf Hansson Grå på Bastugatan var fadder vid dop, den 15/9 1678 i Maria Magdalena fs, av ett barn till lärft-krämare Gustaf Ambiornsson. Han hade tidigare varit gm Anna Danielsdotter Brun (d. före 2/10 1674), Tabell 27 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647105#msg1647105.

Jöran Bruns måg, Carl Fredrik von Braun (1697-1738), lär ha tillhört den adliga ätten von Braun (nr 2347). Hans pappas femmänningar (om jag har räknat rätt!), systrarna Maria (f. omkr 1660) och Anna Dorotea (f. ca 1661) von Braun, ska ha varit gifta med två bröder; Joakim Christoffer respektive Mattias Adolf, söner till Matthias Hartmann (1641-90), som adlades 1683 med namnet von Hartmansdorff (nr 1861). Deras släktnamn påminner om Hartman, som har omnämnts några gånger i den här tråden, men namnen i släkten Hartmann/Hartmansdorff (adelsvapen.com) är inte nämnda i beskrivningen av släkterna Hartman i Svenska ättartal 1894 (10:e årgången, sidorna 228-239). I 1967 års upplaga ska, emellertid, släktnamnet Hartmann vara nämnt (Svensk Slägtkalender, volym 17, sida 10).

Mer information om Jöran Brun (Georg Broun) finns här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647095#msg1647095. Där framkommer bl a att tomten med Jöran Bruns stenhus (Lilla) Solen i Gamla Stan troligen låg intill en tomt, som hade ägts av ovan nämnda brukspatron Hinrich Lemmens, vars änka 1676 var granne med kryddkrämare Jochim Brun.

Länk till Åke Kromnows biografi över Hinrich Lemmens liv:
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=11211

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag lyckades glömma en (viktig?) detalj!

Elisabet Clerck (d. 1662), dotter till holmamiral Johan (Hans) Clerck (d. 1644), var mamma till den ryttmästare (Jakob) Sinclair (adlig ätt nr 444) vid vars kompani Thore Brun var kompaniskrivare 1680 och 1681 (se mitt inlägg 2024-04-15, Svar #62). I "Clerck, släkt" (se ovan) framkommer tyvärr inte det exakta släktskapet mellan holmamiral Johan (Hans) Clerck (d. 1644) och ovan nämnda amiralitet-råd Hans Clerck (1607-79), men det tycks alltså vara troligt att de var släkt med varandra.

2024-08-27, 17:00
Svar #135

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

I Carina Widells två inlägg den 2024-04-13 (Svar #57 och Svar #58) nämns släktnamnen Bagge (i Uddevalla) respektive Trotzig (Anton Trotzig gm Maria Lemmens, som kanske inte hade något att göra med släkten Lemmich/Lemmiche i Uddevalla, omnämnd i Kenneth Bengtssons inlägg = Svar #59, som jag har missat att tacka för – förlåt Kenneth!).

I Stockholms mtl 1676 (BA:5/1) har jag sett, om jag har läst rätt, att dessa två släktnamn förekommer (Trotzig i adelsformen Trotzenfelt) på sidorna med uppgifter om Helgeandsholmen. Kopplingen mellan Brun i Uddevalla till dessa personer Bagge eller Trotzig i Stockholm är självklart mycket osäker, men jag nämner ändå mina observationer. Förhoppningsvis kan de leda till mer kunskap om släkterna Brun.

Bagge (sida 117):

Kammarherre Per Bagge var gäst i ett hus ägt av barber (barberare) mäster Mathias. I samma hus bodde då borgare och sadelmakare mäster Christian Smir(?) med sin hustru. Per Bagge blev registrerad som adelsperson utan hustru. Troligen rör det sig om Peder Bagge (1636-1712), som gifte sig 1696 med Elsa Ebba Fleming, dotter till Christina Cruus af Edeby, enligt uppgift på adelsvapen.com om adliga ätten Bagge af Berga nr 118 (se TAB 26 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Bagge_af_Berga_nr_118#TAB_26). Där står också att denna ätt hade gemensamt ursprung med adliga ätten Bagge af Söderby (nr 147). I text om denna ätt står att Jean Georg Bagge (1697-1781) var gm1 Catharina Ratterej, som var köpmansdotter från Uddevalla. Möjligen ger denna koppling till Uddevalla en svag antydan om ett släktskap mellan Peder Bagge (1636-1712) i Stockholm och Bagge i Uddevalla och/eller med andra personer Bagge nämnda i den här tråden.

Länk till posten med Per Bagge i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00065#?c=&m=&s=&cv=64&xywh=3350%2C1842%2C1796%2C830


Trotzig / Trotzenfeldt (sida 117v):

Borgmästare Trotzenfelt bodde med hustru och två barn i eget hus. Titeln borgmästare syns på ArkivDigitals bild av samma sida. Borgmästaren och hustrun är registrerade som adelsfolk och det bör röra sig om Peter Trotzenfelt (1613-79), som blev handelsborgmästare i Stockholm 1666 och adlades 1669 (adelsvapen.com om Trotzenfelt nr 819, TAB 3), samt hans andra hustru, Christina Lenaea, adlad Clo (d. 1719). Hon var dotter till ärkebiskop (1647-69) Johannes Canuti Lenaeus och hade tidigare varit gm Abel Kock (1627-68). Abels storebror, Daniel Kock, var gm Anna Trotzig, som ska ha varit dotter till Peter Trotzenfelts bror, Johan Trautzig. Det fanns alltså ett starkt band mellan familjerna Trotzig och Kock på 1600-talet.

I von Schantz genealogier (volym 3, R-Ö) finns släkten Trotzigs släktträd (ArkivDigitals sida 183b). Där framkommer bl a att släktens anfader, Mårten Trautzig (1559-1617), var gm Karin Svan (dotter till Hans Ulfsson). Karins brorsdotter, Brita Svan, var gm Hans Clerck (se Svar #134 i den här tråden samt Svar #4 och Svar #5 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.0). Vidare framkommer några dramatiska dödsfall i släktträdet; 1) Peter Trotzenfelts brorson, Gillius Trotzig, ”reste uth til Holland därest han olyckel. omkom i det, då han skulle håppa uhr en dragskuta som geck i sand, rände han en påle mitt igenom sig”, 2) Peter Trotzenfelts brors måg, bokhållare Christopher Depken*, ”blev ihielstångader af en oxe”, samt 3) Peter Trotzenfelts brorson, Petter Trotzig, var förlovad ”men kom olyckel. om på warpan(? fångstredskapet?), då hans häst stegrade sig med honom på isen 1683”. Samtliga tre personer var söner, eller måg, till Peter Trotzenfelts bror, ovan nämnda Johan Trautzig (pappa även till Anna Trotzig gm Daniel Kock).

* Claes Depken adlad Anckarström (1627-1702), som anlade Älvkarleö bruk (med David Leijel), var dotterson till bergsfogde Christoffer Olsson Gyllenknoster till Forssnäs (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Anckarstr%C3%B6m_nr_897). Det tycks mig därför troligt att ovan nämnda Christopher Depken var bror till Claes Depken adlad Anckarström (och att han hade samma förnamn som sin morfar).

Länk till borgmästare ”Tråtzenfält” i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00066#?c=&m=&s=&cv=65&xywh=656%2C2919%2C1824%2C829

Länk till Trotzigs släktträd på ArkivDigital:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910621?image=3670

På sida 116 i Stockholms mtl 1676 framkommer att borgare och urmakare Johan Kåck bodde, med hustru och ett barn, i eget hus/gård på Helgeandsholmen. I Svar #88 nämnde jag Anton (von?) Kock, vars dotter var gm Johan Brauner (1713-73). Inget släktskap till bröderna Abel och Daniel Kock har hittats vare sig för Anton (von?) Kock eller urmakare Johan Kåck.

Länk till urmakare Johan Kåck i mtl 1676:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0057005_00064#?c=&m=&s=&cv=63&xywh=3274%2C1102%2C1285%2C584

Längst ner på sida 118 i samma mtl 1676 står att ”Axel Leijonskyldh är förrest” vilket jag tolkar som att han också bodde, eller hade bott, på Helgeandsholmen. Axel bör ha varit son till Mårten Leijonsköld friherre till Älvkarleby (d. 1656), som jag omnämnde bl a i mitt senaste inlägg.

Det blev mycket text om släkten Trotzig, som kanske inte hade någon koppling till släkten Lemmich/Lemmiche i Uddevalla.  :-[ Istället ska den ha haft indirekt koppling till släkten (de) Bruyn, via släkten Kock, eftersom Maria (de) Bruyn var svägerska till Jacob Momma adlad Reenstierna, som var svåger till ovan nämnda Abel och Daniel Kock. Dessutom hade släkten Trotzig indirekt koppling till Älvkarleö bruk (via nämnda Svan och Depken) där mina anor le Brun jobbade i tre generationer från slutet av 1600-talet till en bit in på 1800-talet.

Hoppas jag kan kompensera den långa texten om Trotzig med ett par bilder. Då mtl 1676 skrevs ska det ha funnits ett nybyggt hovstall på Helgeandsholmen. I den här länken finns en bild (från 1690?) av stallet: https://stockholmskallan.stockholm.se/post/32275. En av de två konstnärerna var Johan van den Aveelen (d. 1727), som jag omnämnde i Svar #116 och i Svar #124 (eftersom hans son, Jacob, var gm Johanna de Broen (1710-35)). Några av hästarnas foderbord finns fortfarande kvar på Helgeandsholmen och för ett par veckor sedan var jag där och tog en bild (bifogad).

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-09-04, 10:33
Svar #136

Utloggad Kenneth Bengtsson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1311
  • Senast inloggad: 2024-09-29, 16:24
    • Visa profil
En liten rättelse angående Katarina Rattrey.


Hon döptes i 1699-09-15 i Kungälv (O) och var dotter till kyrkoherden i Kungälv Jakob Rattrey och hans tredje hustru Trina Jensdotter Holst.

2024-09-04, 11:01
Svar #137

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan,

Tack Kenneth!!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-09-23, 11:48
Svar #138

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
"Erik Sondell. Född 28 augusti 1700 i Värmdö socken. Död 30 oktober 1751 i Hovförsamlingen;  taffeltäckare  vid  Kungliga  hovet. Gift med Gunilla Bruhn, med oklara uppgifter kring hennes födelse, död 2 eller 3 december 1753 i Klara församling.87 Bägge avlidna utan arvingar.88

87 Gift: Klara kyrkoarkiv FIa:1 (s. 85). Död: Klara kyrkoarkiv FIa:1 (s. 85) och Hovförsamlingens kyrkoarkiv CI:3 (s. 489). I dödsnotisen i Hovförsamlingen står det att hon avled »på sitt 48de år«, medan det i Klara församlings notering står att hennes ålder vid döden var »60 åhr«.
88 Posttidningar (25 juni 1759).

https://publicera.kb.se/shs/article/view/11515/18985

Tack Stefan för tipset om Niclas Kant och Jonas Magnussons artikel!  :-*  ;D
Jag har nyss anat ett släktskap mellan Gunilla Bruhn och en viss Agneta Brun.
Se "PS" i det här (långa) inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1684336#msg1684336

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-09-25, 13:32
Svar #139

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

För dem som inte redan har sett den, ville jag bara tipsa om en hemsida med uppgifter, uppladdade av Anders Ryberg, om släkten Månesköld på Tjörn. https://www.tjsf.org/slakter/kpm2.htm

Hemsidan innehåller namnet Brun, både som för- och släktnamn om jag har förstått rätt. Även namnet Torsten Brunsson är omnämnt.

Lustigt nog fick jag fram nämnda hemsida när jag sökte på släktnamnet Rask (som alltså också hittas där) och nu ska jag raskt försöka skriva ett inlägg i diskussionstråden om detta släktnamn.  :)
...men jag nämner här att jag har haft några väldigt vaga tankar om ett släktförhållande mellan Brun och Rask (utan att känna till Rask på Tjörn) via Bure-ätten. Därför blev jag otroligt förvånad när jag fick se en bouppteckning efter Gustaf Rask, som tydligen hyrde bostad av vinhandlare Anders Brun. Vinhandlare Anders Bruns dotter, Maria, var svärdotter till Didric Steenberg, som var svåger till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn. Antony har jag nämnt ett flertal gånger i den här tråden, och kanske har jag också nämnt vinhandlare Anders Brun. Maria blev svärdotter till Didric 1693, dvs efter uppförandet av nämnda bouppteckning. Antony (de) Bruyn dog ca 1679.

Länk till bouppteckningen (1690:596 i Stockholm): https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107523_00638#?c=&m=&s=&cv=637&xywh=2503%2C281%2C6436%2C2974

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Carina, även namnet Björn tycks vara nämnt både som för- och släktnamn på hemsidan. Jag har nämnt det namnet tidigare i sammanhanget kring ditt sökande efter information om Per Andersson Berg.

2024-09-26, 12:57
Svar #140

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Tack för länken, Jan, jag ska också lägga namnet Björn på minnet och återkommer. Fina uppgifter du har fått fram  :)

2024-10-16, 15:35
Svar #141

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Claes Brun i Kungälv kan ha haft ett barnbarn med koppling till Fellingsbro i närheten av Arboga, som jag vet att du, Carina Widell, har ”varit inne på” de senaste dagarna.

Claes Bruns dotter, Ingrid Brun, ska ha varit gift med justitie president i Göteborg Wilhelm de Silentz (Riddarhuset: originalgenealogier, volym 12 (S:1), sida 174 – se bifogad bild). Wilhelm ska ha fått 24 barn, så jag misstänker att han var gift fler än en gång. I annat fall fick Ingrid fler barn än min mormor (och min hjälte!), som fick 17 barn med lika många graviditeter (dvs inga tvillingar).

Wilhelms (och Ingrids?) son, Gouvert de Silentz (1708-61), var gift med Edla von Svedenheim (dotter till brukspatron Bengt Larsson). Bengt Larsson Svedmark (död 1721) ska ha varit gift med Anna Feif, dotter till handelsman David Feif, och ska ha ägt ”Vesslingeholms bruks- och lantegendomar” i Fellingsbro socken (se TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Svedenheim_nr_1615). Tyvärr har jag inte hittat någon information om Vesslingeholms bruk. Har någon tips om källa med mer information om detta bruk?

I en biografi över släkten Feif står att även handelsman David Feif var brukspatron i Fellingsbro (källa: Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-10-16). Förslagsvis var det samma bruk som David Feifs måg, Bengt Larsson Svedmark, var brukspatron vid. I biografin står att en tidig förekomst i Sverige av släktnamnet Feif är daterad 25/11 1624 (snart 400-årsjubileum alltså!) då Hans Feiff ska ha blivit borgare i Göteborg, men släktnamnet Feif ska ha förekommit även i Stockholm redan på 1620-talet. Det tycks emellertid inte vara säkerställt att det rör sig om samma släkt, eller har jag fel? Jag är förstås ute efter möjligheten av vissa personer med släktnamnet Brun i Stockholm på 1600-talet kan ha haft samtida släktingar i Göteborg. Det enda (näst intill) belägget för detta, om jag minns rätt, är skeppare Samuel Brun, som fick burskap i Stockholm 21/4 1692 och uppgavs då ha varit född i Göteborg – före 1660 (se Svar #47).

Förutom kommentarer om Claes Brun har Kungälv nämnts i den här diskussionstråden i:

Svar #88: Anfadern i adliga ätten von Koch (nr 2244), Christen Kock, ”förmenas hava härstammat från Livland” och blev sedan borgare och handlande i Kungälv under den danska tiden. Han ska ha varit gift med Anna Andersdotter, som ”tros” ha varit av norska ätten Månesköld. Deras/Christens son, Mikael Christiani Kock, ska ha varit född 1661 och ska ha blivit kyrkoherde i Tjörn (se TAB 1 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Von_Koch_nr_2244).

Svar #133: Släkten Ström från Kungälv med bland annat Severin Jacobsson (född 24/7 1718 i Kungälv), som ska ha varit måg till Anna Schöneman (död 1737). Se sonen Severin i TAB 20 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Str%C3%B6m_fr%C3%A5n_Kung%C3%A4lv. Sverins troliga farmor, Elsa Niebuhr (död 1687), ska ha varit rådmansdotter från Kungälv. Sverins faster, Edela Sörensdotter (död 1748), ska ha varit gift med kyrkoherde i Karreby Lars Petersson Kock (1672-1731). Trots samma släktnamn och gemensam koppling till Kungälv har jag inte noterat något släktskap mellan ovan nämnda Christen Kock och Lars Petersson Kock. Vet någon om de hade ett släktskap?

Svar #136: Katarina Rattrey (dp 15/9 1699 i Kungälv) var dotter till kyrkoherde i Kungälv Jakob Rattrey och hans tredje hustru Trina Jensdotter Holst. Rattrey tycks mig låta som ett engelskt släktnamn. Vet man något om Jakobs ursprung? Ovan nämnda släkten Feif ska ha varit en ”ursprungligen skotsk släkt”.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-10-17, 12:45
Svar #142

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Vilket härligt ös på forskningen och den generösa publiceringen av den du har!
Med de Silentz är du nu dessutom inne på min äldste son Björn Simanders adliga anor!

Se mina inlägg i de Silentz-tråden här på Anbytarforum:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=65396.msg1686101#msg1686101

2024-10-19, 09:26
Svar #143

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


I Arboga landsförsamling dör 9/9 1707 ,Erich Bruun, begravd 13/9, 71 år gammal, dvs f. omk 1636. Han kanske inte har någonting med dina Brun att göra, det är bara ett tillfällighetsfynd. I Arboga finns det knappt någon som heter Brun/Bruun/Bruyn, det är ett ovanligt namn där.


Se länk

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0075452_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=3247%2C2968%2C1584%2C1146


Mvh
Carina

2024-10-19, 10:36
Svar #144

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan Stefan och Carina,

Vi öser på med brunbjörnar med mera!  ;D

Tack Carina för tipset om Erich Bruun (ca 1636 - 1707) i Arboga! Han kanske kan förklara den förvirring jag hade angående Erik Brun och vissa Eriksson Brun i Stockholm när jag försökte förstå eventuella släktband, men inte fick ihop det. Denna Erich Bruun misstänker jag kan ha varit släkting till "min" Erik Brun död ca 1689 i Stockholm (tabell 10), som bör ha varit född före 1640 eftersom hans äldsta barn (enl info i bou), Catharina, ska ha varit född ca 1658. Här är länk till min text om Erik Brun (min tabell 10): https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647084#msg1647084.

Erik Brun i Stockholm var gift med Margareta Emporagria. Hon var troligen släkting (syster?) till Gabriel Emporagrius adlad Lillieflycht (nr 791). Tyvärr har jag inte hittat information om adliga ätten Lillieflycht, vare sig i Riddarhusets originalgenealogier eller i von Schantz genealogier. På adelsvapen.com framkommer att Gabriel var gift med Maria Björnklou - självklart en till björn-koppling!  :o Gabriels pappa, biskop Ericus Gabrielis Emporagrius, ska ha varit gm2 en dotter (Elisabet) till ärkebiskop Laurentius Paulinus Gothus och gm3 Anna Simonsdotter Depken (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lillieflycht_nr_791#TAB_3). Anna ska ha varit dotter till köpman i Västerås Simon Depken/Döpken och det är kopplingen till Västerås, "åt Arboga-hållet", som gör att jag misstänker ett släktskap mellan Erich Bruun i Arboga och Erik Brun i Stockholm.

Margareta Leijel (1645-74), dotter till Jacob Leijel (1612-78), ska ha varit gm biskop i Västerås Johannes Brodinus (1619-80) i hans andra äktenskap. Han hade tidigare varit gm Elisabeth Emporagrius (död 1662), dotter till "biskopen i Westerås, doktor Erik Emporagrius" (men det borde nog ha varit biskopen i Strängnäs) enligt denna text: https://www.leijel.se/index.php/sv/9-svenska/56-text-om-familjen-leijel-av-o-strokirk. Elisabeth Emporagrius bör alltså ha varit syster till Gabriel Emporagrius adlad Lillieflycht, och om de vore syskon till nämnda Margareta Emporagria skulle ju Erik Brun i Stockholm ha haft ytterligare en anknytning till Västerås ("åt Arboga-hållet").

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-10-19, 16:19
Svar #145

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Jag ser att Gabriel Emporagrius, adl. Lillieflycht och Johan Larsson Paulin, adl. Olivecrantz gifte sig med varsin syster Björnklou, Maria Björnklou f. 1655 och Brita Björnklou f. 1642.


Den jungfru fröken Olivecrantz som står fadder ett par gånger i Arboga, i alla fall 1708, bör vara en dotter till Johan Larsson Paulin, adl. Olivecrantz ( Arboga landsförsamling C:1 sid 49 ). Fröken Olivecrantz nämns vid ett annat tillfälle som Johanna Olivecrantz. Johan Larsson Paulin, adl. Olivecrantz har en dotter som heter Judit Johanna, eventuellt är det hon.


Erik Bruns hustru, Margareta Emporagria, är nog som du skriver, Jan, troligtvis släkt med Gabriel Emporagrius, adl Lillieflycht och hans syster Elisabeth Emporagria. Tycker namnet Emporagrius/Emporagria är så pass ovanligt så de bör vara släkt.

2024-10-20, 11:00
Svar #146

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Carina,

Mitt tredje försök att hitta information om ätten Lillieflycht gav resultat, men kanske inte så positivt sådant. Släkten är beskriven i Åkersteins genealogier (Riddarhusets arkiv, volym 8.L, länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910868?image=3070). Tyvärr är inte Margareta Emporagria gm Erik Brun nämnd där.  :(

Jag har funderat över hur det kommer sig att Gabriel Emporagrius-Lillieflycht 1679 ägde en tomt i kvarteret Jupiter större i Maria Magdalena fs i Stockholm. Det kan nog ha något att göra med att hans mamma, Anna Simonsdotter Depken, var släkt med Elsa Depken vars dotter, Elsa Grundel, ägde en tomt vid Hornsgatan i "grann-kvarteret" Överkikaren. En annan tanke jag har haft rör Gabriel svärfar, Mattias Björnklou (död 1671), som hade släktnamnet Mylonius innan han blev adlad 1646. I beskrivningen av ätten Björnklou på adelsvapen.com står att Matthias tog släktnamnet Mylonius eftersom hans pappa var mjölnare. Möjligen är det bara en tillfällighet, men några år före 1679 (närmare bestämt 1674) avled kyrkoherden i Maria Magdalena fs. Han hette Laurentius Matthiae Myliander (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne 1951, sida 363). Alla hans omnämnda barn (sida 364) dog före Laurentius. De tre sönerna ska ha kallat sig Molin eller Molinus. Under Laurentius Matthiae Mylianders tid som kyrkoherde i Maria Magdalena fs ska ett nytt kyrkoherdeboställe ha uppförts. Det ska ha legat vid Hornsgatan, inte alls långt ifrån tomten ägd av ovan nämnda Elsa Grundel. Möjligen (och kanske troligen) är även släktnamnet Myliander relaterat till yrket mjölnare och behöver alltså inte innebära något släktskap mellan kyrkoherden och Matthias Mylonius adlad Björnklou. Dessutom är ju Myliander och Mylonius lika, men inte identiska.

Ja, så där håller jag på att fundera...  ;D

En annan fundering jag har är hur det kommer sig att Christina Marskalckias make, Johan Daniel Brun, sägs ha kommit från Frankfurt am Main. Här nedan är mina anteckningar angående detta.

Christina Marskalckias andra make, vinskänk Johan Glock (den äldre, bou 10/7 1669 i Stockholm) var från Frankfurt am Main. Möjligen, men inte troligen, var Johan Glocks härkomst från Frankfurt anledning till att Johan Daniel Braun också registrerades vara därifrån i vigselnotisen 27/7 1669. Det finns dock åtminstone en annan koppling till Frankfurt am Main. I Holms tomtbok 1679 framkommer att salige riksrådet Björnklous arvingar ägde en tomt med en trädgård i kvarteret Vattumannen i Maria Magdalena fs (folio 51). Det bör röra sig om Mattias Mylonius adlad Björnklou (nr 31) som, enligt adelsvapen.com (samt delvis i Riddarhusets Åkersteins genealogier, vol 3.B),:

•   dog 20/8 1671 i Stockholm.

•   gift 1640 med Margareta Wallia adlad Wallenstedt (död 1692, dotter till biskopen i Strängnäs Laurentius Olai Wallius och Catharina Tidemansdotter).

•   var lärare åt Jakob De la Gardies äldsta son, Magnus.

•   var lärare åt prins Carl Gustaf, sedemera kung Carl X Gustaf.

•   ”sändes som legat till Frankfurt am Main 1657-59”.

•   blev minister i Paris 9/8 1659.

•   var pappa till Johan född 24/3 1642 i Stettin (jfr: 1) skeppare från Stettin Peter Crantz som gifte sig den 2/2 1680, i tyska fs, med hustru Catrina Brun, änka efter Jacob Böhm, och 2) vinskänk Johan Christopher Grewe född i Stettin och trolig släkting till skräddare Johan Henrich Greve gm Anna Maria Bruno – "min tabell 21").

•   var pappa till Maria (1655 – 1699), som gifte sig 1670 med lagman Gabriel Emporagrius adlad Lillieflycht (död 1690), som också ägde en tomt i Maria Magdalena fs enligt Holms tomtbok 1679 (kvarteret Jupiter, folio 34). Släktnamnet Emporagrius är omnämnt i "mina Brun-tabeller" 9, 10 och 11).

Enligt Holms tomtbok 1679 låg Björnklous trädgård i kv Vattumannen intill rådman Karckmans gård, som också ägde nästa gård kallad Björngården vid Björngårdsgatan.

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-10-20, 15:33
Svar #147

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Ja, ibland så funderar man mycket. Om inte Johan Daniel Brun var från Frankfurt am Main, så kan det vara en felanteckning. Hur det hänger ihop med den saken vet jag inte. Du har gjort fina utredningar om släkterna Brun, det är guld värt.


Ser att du nämner Anna Maria Bruno i ditt inlägg. Idag stötte jag på skeppare Jochim Brunou som angav egendomen år 1699 i ett testamente efter båtsman Jacob Jacobsson, död i Frankrike på skeppet Jungfru Wendela. Egendomen lämnades nu i skepparen Johan Brunous förvaring ( Bou 1699 sid 1072 )


Håller med om att det är mycket Björn.

Du skriver om Grundel i ditt inlägg, jag hittade i ett testamente 1679 en änka Beatha Grundel, hennes framlidne make var guldsmed Henrik Grundel. Dessa har kanske ingenting att göra med de Grundel du har nämnt, Jan, men det jag reagerade på var namnet Clerck, som jag vet att du har skrivit om innan. Beatha Grundels brorson heter vålboren rådman Jacob Clerck ( Bou 1679 sid 175 )


mvh
Carina

2024-10-21, 17:01
Svar #148

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Carina,

Vad intressant med Beatha Grundel och hennes brorson rådman Jacob Clerck! Du skriver att bouppteckingen finns i 1679 sida 175, men i Stockholms bou 1679 finns det här på sida 175: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107508_00205#?c=&m=&s=&cv=204&xywh=2349%2C-119%2C4470%2C2065. Inte heller hittar jag namnet Henric Grundel i registret till bou 1679 i Stockholm.

Tack för tipset också om Jochim Brunou i en bou 1699! Han var förmodligen en bror (död före 1714) till Anna Maria Bruno och skeppare Johan Bruno. Deras pappa hette nämligen Jochim Bruno och bör ha dött mellan 17/7 1677 och 13/5 1679 vilka är vigseldatum i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm då hans döttrar, Catrina och Sophia respektive Magdalena, gifte sig. I den senare notisen står salige Jochim Brauns tochter (dotter) och i den förra står att Catrina och Sophia var döttrar till köpman Jochim Bruno (utan "salige").

Information om skeppare Johan Bruno finns här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647099#msg1647099

Sedan jag skrev inlägget (se länken ovan) har jag emellertid hittat mer information om syskonen och deras pappa Jochim Bruno. Bland annat har jag skrivit (i mina anteckningar) att Jochim Bruno (troligen nämnda "pappan") 1679 ägde en "tomtgård" vid Hornsgatan i kvarteret Ormen den större (Holms tomtbok 1679, folio 5). Det bör ha varit i det kvarteret Christina Toorrsesdotter Brun ("min" tabell 3) och hennes make Tobias Soltner ägde en gård vid Hornsgatan senast 1705. Jättespännande tycker jag!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-10-21, 18:44
Svar #149

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Eftersom jag "råkar" vara släkt med Torsåkers-släkten Emporagrius också, så startade jag förstås en sådan tråd här på Anbytarforum 2013.  :P
Där finns kanske en del intressant för dig och andra?
https://forum.rotter.se/index.php?topic=69850.msg1577151#new

2024-10-22, 01:14
Svar #150

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Jag återkommer med den bouppteckning efter guldsmed Henrik Grundel som är rätt. Sorry, det blev fel!


Mvh
Carina

2024-10-22, 10:49
Svar #151

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Carina och Stefan!

Stefan, jag har sett en, för mig intressant, "grej" angående Emporagrius och ska skriva en kommentar i den tråden.

Carina, du behöver inte leta efter bouppteckningen! Det var året som blev fel. 1674 skulle det vara. Här är länk till inventeringsprotokollet: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107498_00197#?c=&m=&s=&cv=196&xywh=2659%2C842%2C4470%2C2065.

Henrik Grundels hustru/änka, Beata Grundel, ska ha haft släktnamnet von der Fecht som ogift. Jag har skrivit om dem här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65521.msg1672369#msg1672369.

Om jag har tolkat rätt ska Beata von der Fecht (gift Grundel) ha varit halvsyster till guldsmed Alexander Clerck (se TAB 1 och TAB 2 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Clerck_nr_1382). Deras gemensamma mamma ska ha varit Anna Eriksdotter och hennes bakgrund är jag nyfiken på!

I texten om adliga ätten Clerck nr 1382 står att det "antas" (eller "an-tas" som du, Stefan, skulle ha skrivit  ;D ) att ättens stamfader ska ha kommit till Sverige från Skottland. Under tråden om vallonska släkten le Clerc har jag spekulerat kring möjligheten att den adliga ätten istället eventuellt skulle ha kunnat (tillräckligt vagt?  ;D ) komma ifrån Vallonien*, eller åtminstone ha varit besläktad med den vallonska le Clerc. Se exempelvis det här inlägget: https://forum.rotter.se/index.php?topic=159894.msg1682720#msg1682720. Om så är fallet skulle kanske flera vallonska och skotska släkter vara besläktade med varandra (tex Brun/Browne/Broun och le Brun och/eller (de) Bruyn) och varför inte, den danska/båhusländska släkten Brun, som tycks ha medeltida rötter i nuvarande svenska västkusten och (om jag kommer ihåg rätt) även i Danmark.

* Henrik Grundels bror, Jacob Grundel, var pappa till den Elsa Grundel som var gm1 Kordt Meurman och gm2 Jacob Feif (se exempelvis von Schantz genealogier, volym 2, om Grundel nr 716). Den senare maken (som Elsa skilde sig ifrån 1648) ska ha haft rötter i Skottland (Feif(f), släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/15207, Svenskt biografiskt lexikon (art av Bengt Hildebrand.), hämtad 2024-10-22). Möjligen ger det en indikation om att nämnda adliga ätten Clerck också hade rötter i Skottland.

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Omnämndandet av mina funderinga angående det eventuella släktskap mellan Brun/Broun/Browne/(de) Bruyn i olika geografiska områden fick mig att tänka på den inledande texten om den adliga ätten Tawast nr 64 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tawast_nr_64. (Jag har tidigare nämnt Tavastland och Tavastehus några gånger i den här tråden.) I texten står att det ska ha funnits olika släkter Tawast i Finland respektive i Danmark.

2024-10-22, 13:05
Svar #152

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Sedan finns ju på detta fantastiska Anbytarforum förstås även en tråd för namnet Grundel, där jag för ovanlighetens skull inte varit inblandad, men däremot en icke helt okänd Jan Johansson!  :P
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70630.msg1634390#new

2024-10-22, 13:59
Svar #153

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Vad bra att du hittade rätt bouppteckning, Jan. Det verkar ju vara som du skriver att Beatha von der Fecht och guldsmed Alexander Clerck var halvsyskon.


mvh
Carina

2024-10-22, 14:08
Svar #154

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
För första gången hittade jag en som heter Brun i förnamn. I Arboga dör 1670 mäster Brun Larsson skräddare.


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0008701_00131#?c=&m=&s=&cv=130&xywh=946%2C2752%2C1999%2C1447


mvh
Carina

2024-10-22, 14:09
Svar #155

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Sedan finns ju på detta fantastiska Anbytarforum förstås även en tråd för namnet Grundel, där jag för ovanlighetens skull inte varit inblandad, men däremot en icke helt okänd Jan Johansson!  :P
https://forum.rotter.se/index.php?topic=70630.msg1634390#new

 :-[  ;D

2024-10-31, 19:00
Svar #156

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Med tanke på Jochim Bruno, skeppare Bruno, med flera Brun/Bruno/Brunou, så finns det 1693 i Örebro Nikolai en mäster Daniel Brunou som fadder https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0001153_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=3521%2C295%2C2195%2C1589


mvh
Carina

2024-11-01, 11:56
Svar #157

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Carina,

Tack för informationen om mäster Daniel Brunou, som var fadder vid dop av stockmakare mäster Sven Klasson(?) och hustru Maria Clasdotters lilla son Oloff den 13/7 1693 i Örebro Nikolai församling.

Bland de kvinnliga faddrarna noterar jag postmästare Schening (Schenning) och konterfejares(?) hustru. Konterfejarna förföljer oss visst i Brun-sammanhang! Postmästare däremot har inte nämnts tidigare i den här tråden, men kan kanske vara av intresse. Jag har antecknat några postmästare och att en viss Claes Brun var skrivare på posthuset i Stockholm. Jag misstänker att han var son (eller sonson) till bryggare Claes Brun (tabell 1 i tråden om Brun i Stockholm omkring 1700), som hade en son Claes enligt uppgift i bou efter bryggare Claes Brun. Det här är mina anteckningar om skrivare Claes Brun.

Möjligen sonen Claes och en sonson (Claes Braun) till (tab 1) bryggare Claes Bruun:

•   I Stockholms mtl 1676 (G1:BA5/1) står att en skrivare vid posthuset, registrerad som gäst utan hustru eller barn, bodde i ett hus ägt av köller-snidare (kyller-skärare) mäster Henrich Schultz i Gamla Stans inre del (sida 46v). Huset registrerat intill/ovan ägdes av guldsmed Alexander Clercks änka (adliga ätten Clerck nr 1382). Huset registrerat två hus "under" ägdes av postdirektör Beijers arvingar och där bodde hyrde Abraham Durant bostad med hustru och två barn. Möjligen var skrivaren vid posthuset Clas Brun, son till bryggare Claes Bruun.

•   Vid dop, den 25/8 1689 i Katarina fs (CI:4, sida 464), av fd gardeskarl Gabriel Larsson Ståle och hustru Christina Erentsdotter Salkos barn Erent, var skrivare (eller skinnare?) mäster Clas Brun fadder.

•   Den 21/4 1707 vigdes i Katarina församling i Stockholm Clas Classon Brun, skrivare på posthuset och född i Stockholm, och Maria Persdotter, änka efter korpral Hans Löfwen (CI:10, RA:s bild 93).

•   Den 2/10 1710 registrerades betalning, gjord av Clas Bruun, till Katarina församling för begravning av Clas Bruuns styvdotter Catharina (CI:11, RA:s bild 33, notis nr 1030).

•   Den 4/10 1710 registrerades betalning, gjord av änka hustru Maria Persdotter, till Katarina församling för begravning av sin man Claes Brun (CI:11, RA:s bild 35, notis nr 1116).

•   I Katarina östra mtl 1711 framkommer att posthus-skrivare Claes Bruns änka bebodde egen gård i kvarteret Glasbruket det övre (BA:10/13, sida 70).

•   ”Notarien wid recognition uti RigaClaes Braunfödd här i staden” (dvs i Stockholm, troligen i Gamla Stan) dog den 10/5 1718 enligt uppgift i bou, daterad 19/5 1718 (Stockholm rådhusrätts 1:a avdelning, volym F1A:85, sida 106). ”Till rättelse för dess arfwingar, som ingen doch wiste att angifwa, närwarande hans wärd h:r Georg von de Dries och bookhållaren h:r Hans Conrad Witter, hafwandes Notarien Wälbet:de Gustaf Hiertzell dagen för sah: mannens död eller d. 9 hujus uti bemd:e Bookhållaren Hans Conrad Witters och dess wärd h:r Georg von del Dries närwarande efter sah: mannens egen begiäran egendomen antechnat, och befans nu som föllier…”//”1 Bibell i franskt Band in Octavo af nyare slaget”//.

I samma dokument har jag andra anteckningar om posthuset (i Stockholm), men då kommer jag in på andra släktnamn (bland annat Grundel!!) och därför vågar jag inte nämna det här.  :-X  ;D Skämt åsido, anledningen är att det nog blir ett alltför långt inlägg om jag skriver om posthuset. Finns intresse återkommer jag dock gärna!

Angående släktnamnet Brunou hittade jag lite information om denna stavningsvariant här:
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Brunow_nr_689 (dvs Brunou och Brunow).

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-11-06, 14:56
Svar #158

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Carina och Brun-släktforskare,

I de senaste inläggen har Örebro nämnts...

I tråden om släktnamnet Wendelin fick jag se en länk till Kungliga Bibliotekets katalog(?) ”Verser över enskilda” och har just börjat söka där på släktnamnet Brun. Jag inte kommit så långt, men vill ändå tipsa dels om själva katalogen (om du nu kan kallas katalog) och dels om kort #26265 med information om att kyrkoherde (kh) och prost i Örebro, Andreas Brun, begravdes den 29/7 1686.

Länk: https://kortkataloger.kb.se/verser/26265/

I Strengnäs stifts herdaminne, del 4, finns mer information om Andreas Brun på sida 82. Han ska ha varit född 1620 i Uppsala där ”f.” (hans pappa???) var slottsfogde magister Andreas Holmdal. Han ska ha blivit pastor och ”praep.” i Örebro 1676 där han alltså avled 1686 ogift och utan barn, men inte utan arvingar. Finns information om arvingarna i en eventuell bouppteckning tro?

Länk: https://runeberg.org/strher4d/0085.html

Andreas Bruns efterträdare som kh i Örebro, Casten Magni Rönnow, ska ha varit son till rådman Magnus Dublar, som ska ha tillhört en adlig ätt i Skottland (samma sida 82)

I nämnda herdaminne fick jag se att tidigare kyrkoherdar i Örebro hade kopplingar till annat som har nämnts i den här tråden.

1)   Petrus Mattiae Helsingus (kh i Örebro 1615-18) och hans hustru Elisabet Tidemans barn, Lars (född 8/1 1615 i Örebro), ska ha adlats 1653 (nr 587) och ska ha kallat sig Broman. Lars ska ha gift sig 1665 med Maria Erlandi, som då var änka efter kh i Kilen (Karlstads stift i Värmland) Sven Brunii*. Sven och Marias gemensamma son, Erland, ska ha använt styvpappans släktnamn Broman och han ska ha varit superintendent i Karlstad (Värmland).

Petrus Mattiae Helsingus och Elisabet Tidemans dotter, Anna, ska ha varit gm brukspatron (och bergsfogde) Jöns (Eriksson) Grubb på Svartå och ska ha blivit stam-mor för adliga ätten Grubbensköld. Petrus och Elisabets dotter, Elisabet, ska ha varit gm borgmästare i Örebro Olof Larsson Hogg och ska ha blivit stammor för adliga ätten Hogg.

* Sven Brunii ska ha varit son till prost i Östersysslet i Värmland Christophprus Svenonis Brunius (död 1628), som ska ha varit son till prost över Östra Värmland Sveno Laruentii (död 1579) enligt adelsvapen om adliga ätten Broman nr 1166 (https://www.adelsvapen.com/genealogi/Broman_nr_1166). Det ska alltså finnas en koppling mellan Värmlandssläkten Brun och Örebro.

2)   Nicolaus Jacobi Bothniensis (kh i Örebro 1620-55) ska ha varit född 1578 i Västerbotten, gm Anna dotter till kyrkoherde Börje i Neder-Kalix (se text i herdaminnet om ”Herr Börjes frukost”  ;D ) och ska ha härstammat från Bure- och Fordelesäkten. Man kan kanske misstänka att förra kyrkoherdens måg, Jöns Grubb (se ovan), också tillhörde Bureätten och dess Grubbe-gren. Carina, lustigt nog är Nicolaus Jacobi Bothniensis jämförd i herdaminnet med den samtida ”Herr Måns i Vintrosa”, som ska ha haft många döttrar och ska ha varit ”stam-fader för den stora prästsläkten i Vintrosa”. Nicolaus och Annas barn använde sig av släktnamnet Litman. Sonen Jacob Litman (1611-74) ska ha varit assessor i Göta hovrätt och adlad 1654. Dottern Kristina Litman (död 1656) ska ha varit gm häradshövding Thomas Clerck i Östergötland (1614-82, se adliga ätten Clerck nr 433 med ursprung i Skottland).

3)   På sida 80 står ”År 1657 utbröt i Sthlm en härjande farsot, som bortryckte mycket folk; hofvet flyttade till Göteborg”. Texten handlar om Jonas Erici Billovius (kh i Örebro 1659-69), som under farsoten stannade kvar i Stockholm där han på ett hjältemodigt vis ensam ska ha både tjänstgjort (vid hovförsamlingen och/eller vid storkyrkoförsamlingen?) samt besökt personer sjuka av farsoten. Billovius fick vitsord för tjänsten i Örebro av biskop Emporagrius, var släktnamn har nämnt i Svar #144, Svar #145 och i Svar #146 (bland annat Margareta Emporagria, som var gm Erik Brun).

Jonas Erici Billovius änka, Anna Otter (Utter?), ska ha gift om sig med tyghandlar i Stockholm Lorentz Alten-Eck vars släktnamn jag har nämnt bland annat i det här inlägget i tråden om Brun i Stockholm omkring 1700: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647073#msg1647073.

Jonas Erici Billovius son, Jonas (166(?)-1711), ska ha varit gm Barbara Ehrencrona, som möjligen (men i sådant fall med motstridig uppgift) var; a) dotter till Catharina Anckarström (död 1711), b) dotterdotter till bergmästare Claes Anckarström och Catharina Helena Honnon, och c) syster till Catharina Ehrencrona (1676-1709) gm borgmästare i Stockholm Johan Leijel (1664-1744) – se TAB 22 här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrencrona_nr_879.

PS: I von Schantz genealogier framkommer att ovan nämnda Barbara/Barbro Ehrencrona var; a) dotter till Catharina** Anckarströms svåger, sekreterare och assessor i kungliga Göta hovrätt och fd häradshövding i Älvsborgs län Samuel Ehrencrona, och b) kusin (inte syster) till nämnda Catharina Ehrencrona, som var gm borgmästare Johan Leijel.

** Catharina Anckarström hade egentligen släktnamnet Futtie eftersom hon ska ha varit styvdotter till Claes Anckarström.

Länk: https://app.arkivdigital.se/volume/v910619?image=4000

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-11-09, 10:58
Svar #159

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Anna Otter f. omk 1649, gift med Jonas Erici Billovius, och som gift om sig med tyghandlare i Stockholm, Lorentz Alten Eck tillhör troligtvis denna släkten ifrån Bremen Otter, von, släkt - Svenskt Biografiskt Lexikon
Anna Otters föräldrar är Casten Otter f. omk 1589, Bremen och Christina Hansdotter Schemmelkorn f. omk 1619
( sekundära källor )


Anna Otters halvsyster Beata Otter f. omk 1630, är gift med Zacharias Klingenstierna f. omk 1610, Kräcklinge, vars mor Elisabeth Olofsdotter f. omk 1595, var gift 2 med Gregorius Henrici Wintrosius, rådman Daniel Winteroos i Arbogas far ( sekundära uppgifter )


Beata Otters far är ovan nämnda Casten Otter och hennes mor är, Anna Dankwart, dotter till brukspatron och borgmästare Joachim Dankwart.


Herr Måns i Vintrosa, ska enligt sekundära källor vara gift med Gregorius Henrici Wintrosius syster, Sara Henriksdotter Wintrosia. Mycket mer vet jag inte om Herr Måns.


Tyvärr känner jag inte till något om kyrkoherde Andreas Brun i Örebro,men jag undrar vilka hans arvingar är. Det skulle vara roligt att hitta dem.


mvh
Carina

2024-11-10, 13:40
Svar #160

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej Carina,

Tack för all information!

Ja, det skulle vara intressant om någon hade information om Andreas Bruns arvingar!

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-11-16, 08:37
Svar #161

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Tyvärr vet jag inget nytt om Andreas Bruns arvingar, men jag hittade en befallningsman Johan Bruun i Sturehof, Botkyrka. Det är ju rätt så nära Stockholm https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0030200_00075#?c=&m=&s=&cv=74&xywh=512%2C1358%2C1738%2C965


mvh
Carina

2024-11-16, 18:35
Svar #162

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Innan dess är han 1711-1712 i Broby, Bettna sn. Och efteråt 1726 i Skårby, Salem sn.
Inte bara nära Stockholm...
Ulf Berggren

2024-11-18, 16:21
Svar #163

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Tack Carina och Ulf för uppgifterna om befallningsman Johan Bruun!
Som vanligt blir mitt inlägg långt och jag delar upp det i två delar.

I Bettna mtl 1715 har jag sett ortnamnet Brunsta och att Broby säteri tycks ha haft en separat (mantals)längd.

I jordebok 1711 står ”Öfwersten h:r Fittinghof” vid bl a Broby säteri under rubriken frälsehemman. Troligen rör det sig om Erik Göran Fitinghoff (1661-1736), som blev överste vid Österbottens regemente 1706, kommendant på Riga slott 1707 och generalmajor vid infanteriet 1714 enligt uppgift här: https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fitinghoff_nr_172. Han ska ha dött ogift (och utan barn enligt min tolkning). På Erik Görans vapensköld finns en svan* och en häst. Erik Göran ska ha varit son till Johan von Vietinghoff / Fitinghoff (1589-1685) och Gertrud von der Linde* (död 1701) enligt uppgift här (se TAB 1): https://www.adelsvapen.com/genealogi/Fitinghoff_nr_220. Där framkommer att Erik Görans tvillingbror, Johan Mauritz Fitinghoff, var gm Anna Christina Gyllenanckar, som ska ha varit dotter till landshövding Gabriel Gyllenanckar (med skattehemman i Ankarsrum) vilken jag nämnde i Svar #106 angående Thore Bruun ”han med branden” och hans koppling till Hans Ulfsparre af Broxvik (vars bror, Erik Ulfsparre, var gm Anna Christinas syster, Catharina Gyllenanckar). Thore Bruun skulle eventuellt kunna ha varit pappa till Christina Toorrsesdotter Bruun, som var gm Tobias Soltner. (Ganska starka indikationer tyder på det enligt mitt tycke.)

Enligt Stockholms mtl 1705 bodde pådrivare Johan Bruun hos Christina Toorrsesdotter Brun (då änka). Möjligen kan han ha varit samma person som befallningsman Johan Bruun, som 1711-1712 var i Broby, Bettna sn. Kopplingen mellan överste Fitinghoff och Thore Bruun (via överstens svägerska Anna Christina Gyllenanckar (”från Ankarsrum”) och hennes svåger, Erik Ulfsparre, som var bror till Hans Ulfsparre af Broxvik med relation till Thore Bruun – se Svar #106) tycks mig tyda på att pådrivare Johan Bruun var samma person som befallningsman Johan Bruun.

Enligt dokument, daterat Stockholm 10/3 1729, jobbade (då avlidne) Johan Brun som pådrivare på slottet åren 1700-1710 (Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Hovet efter 1680, SE/RA/522/16/19/2, bildid: A0067588_00074). Där finns också ett brev, som tycks ha inkommit eller arkiverats vid hovet den 28/8 1728, skrivet av pådrivare Johan Bruns son, JJ Bruhn:

”Hos Excelence och höglof: Kong: Kammar Collegio
inkommer iag i aller diupaste ödmiuckhet och anhåller
Det Eders Excelence och höglof: Kongl: Kammar Collegium
täcktes höggunstigast wederbörande låta beordra
att meddela mig Liqvidation för den resterande:
löning fordring såm iag uppå min salig faders
wägnar i underdanighet hos Kronan har at ford(ra)
hwilcket af närliggiande Räckning närmare inhämptas
kan hwar emot jag med diupaste wördnat framhärdar
Eders Excelence
och det
Höglof: Kong: Kammar Collegii
Aller ödmiuckaste Tienar(e)
JJ Bruhn”

Länk till brevet:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0067588_00074#?c=&m=&s=&cv=73&xywh=1096%2C2371%2C4823%2C2218

* Gertruds fabror, Erik von der Linde (1611-66) var gm Anna Augusta Leijonsköld (dotter till Mårten Augustinsson adlad och friherre Leijonsköld, friherre till Älvkarleby), som ska ha varit gm2 Claes Ulfsparre (bror till ovan nämnda Hans och Erik Ulfsparre af Broxvik). Mårten Augustinsson adlad Leijonsköld ska ha varit son till Anna (Mårtensdotter) Svan (död 1619) – se bifogad bild i mitt inlägg här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199582.msg1681262#msg1681262.

I ett inlägg 2023 (här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647079#msg1647079), med information om pådrivare Johan Bruun, skrev jag att han troligen var samma person som krögare och amiralitet-bokhållare Johan Bruun, som dog den 13/6 1716 enligt uppgift i en bouppteckning. Sedan dess har jag emellertid ändrat mina anteckningar och har nu skrivit att krögaren och bokhållaren möjligen var son till pådrivare Johan Brun. I sådant fall bör pådrivarens ovan nämnda son ”JJ Bruhn” ha haft ett annat förnamn än Johan. Vidare har jag skrivit att pådrivaren var trolig son till bryggare Claes Brun (Tabell 1 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647075#msg1647075). Jag har använt ordet ”trolig” baserad på att bryggare Claes Brun tycks ha haft relation till slottsvakt Johan Scheder(?) och till befallningsman på Stockholms slott Anders Scheder, vars hustru (Magdalena Haraldsdotter, se bou F1A:4, SVAR:s bild 248) var fadder då bryggare Claes Bruns son Johannes döptes, den 24/6 1656 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm. Slottsvakt Johan Scheder(?) var fadder då bryggare Claes Bruns tidigare son Johannes döptes, den 1/1 1652 i tyska Sankta Gertrud församling.

2024-11-18, 16:37
Svar #164

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Del 2

Enligt uppgift i Botkyrka hfl 1718-1724 tycks mig Sturehof, där Johan Bruun var befallningsman, ha varit ägt av generallöjtnant Johan Banér och hans hustru(?) ...elling(?).

I mina anteckningar (om Brun i Stockholm omkring 1700) har jag ett par anteckningar om släktnamnet Banér:

1)   Lagman Svante Banér (död 6/5 1674 i Stockholm) och Margareta Pedersdotter Sparre ska ha gift sig 21/6 1649 i Stockholm. Margareta var möjligen släkting till Gösta Sparre, vars hustru var fadder vid dop av bokhållare Johan Lilliebladh och Anna Utters barn, Alexander, den 17/3 1680 i Maria Magdalena fs (MM) i Stockholm. Margareta ska ha varit kusin till Karl Sparre (se Sparre nr 11, TAB 14) som ska grundat Karlströms bruk i Östergötland och Graninge bruk i Ångermanland. Graninge drevs av Karl Sparre till 1686, då riksråd Lars Flemming ska ha tagit över driften. Lars ska ha ärvt Vira bruk i Roslags-Kulla sn av sin pappa. Troligen samma Lars Flemming och madam Judita Leijel (troligen dotter till Adam Leijel [Älvkarleö bruk i Älvkarleby sn] och Helena Radou) var båda faddrar vid dop av kämnär Anders Engman och Elisabet Hindrichsdotter Insens barn, Catharina, den 3/10 1687 i MM. Elisabet kan ha varit släkting (syster?) till Hindrick Insen, som ska ha gift sig 3/8 1684 med Eva Leijel, dotter till brukspatron vid Älvkarleö bruk i Älvkarleby Hindrich Leijel. (Dessa anteckningar är påverkade av mitt intresse för Älvkarleö bruk i Älvkarleby socken.  ;D)

2)   Fältmarskalk Gustaf Banér var fadder vid dop av skaffare(?) Jöns Nilsson Qwast(?)s dotter Karin den 20/12 1671 i Katarina fs i Stockholm. Vid samma dop var bland annat fröken Ebba Benér” [troligen Ebba Banér], Andreas Tolstadius, hustru Catharina Nilsdotter Berg, hustru Barbro Brun och jungfru Elisabeta Brun faddrar. Barbro och Elisabeta Brun var troligen döttrar till handelsman och brukspatron Antony (de) Bruyn även om uppgifterna angående ”hustru” och ”jungfru” inte överensstämmer med uppgifter om släkten (de) Bruyn i Svenska ättartal (1896). Jöns Nilsson Qwast(?) hyrde bostad i Thuns hus vid gamla glasbruket där Antony (de) Bruyn ska ha ägt en gård. Jöns kan möjligtvis ha varit son till ”Nillf Qutts” [Nils Qwast?], som 1676 tycks ha ägt en gård i kvarteret Kvasten på Östermalm i Stockholm (mtl 1676, BA:5/1, sida 219). I gården tycks en skomakare (hos adelsperson) med hustru och tre barn samt barnmorska Margreta ha bott. Släktnamnet Qwast är kopplat till några av personerna Brun, som bör ha bott i Stockholm omkring 1700. Därför kan barnmorska Margreta möjligtvis (men självklart med mycket stor osäkerhet) ha varit samma person som, eller släkting till, jordegumma (dvs barnmorska) Margaretha Brun (Tabell 26 här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1647104#msg1647104).

Befallningsman i Sturehof i Botkyrka Johan Bruun omkring 1720 var troligen släkting (bror?) till Anna Andersdotter Bruun, som gifte sig (som jungfru) den 4/2 1700 i Barnhusförsamlingen i Stockholm (CI:1, sida 48) med befallningsman i Elfstagård i Botkyrka Mats Larsson. Med tanke på Annas patronymikon och med tanke på att hon gifte sig 1700 (som jungfru) i Stockholm skulle hon kunna ha varit dotter till vinhandlare Anders Brun (Tabell 2 i länken ovan). Emellertid hade inte vinhandlaren något barn med namnet Anna enligt uppgift i Stockholms mtl 1683. Om patronymikonet stämmer finns minst tre andra möjliga pappor till Anna; 1) skeppare Anders Brun (död ca 1709) gm Chatarina Hansdotter (död ca 1713, bou i Stockholm F1A:86, sida 1030) troligen samma person som båtsman Anders Andersson Brun ”födder i Helsingeland” som angav sig den 19/7 1690 till Katarina fs (CI:4, sida 405) för lysning och vigsel med piga Catharina Hansdotter (född i Katarina fs), 2) krögare Anders Brun, som fick burskap i Stockholm den 20/2 1700 (Handelskollegiet, DIa1:1, sida5), och 3) tobaksfaktor (troligen tidigare amiralitetskompaniskrivare) Andreas (Carlsson?) Brun om vilken jag har en hel del anteckningar, som jag gärna lägger upp här om intresse finns. Här finns kort information om tobaksfaktorn: https://tobakshistoria.com/?portfolio=bruun-anders.

I Salem mtl 1726 finns namnet Johan Brun på SVAR:s bild 365. På raden ovan står ”Brukas af h:r öfwerslieut Klingstedt” och på raden under Petter Törn.

I Salmen mtl 1727 finns överste Gustaf Klingstedt vid Skårby säteri. Där framkommer att Petter Törn var kusk och gårdsfogden hette Olof Lundberg.

Om släktnamnet Klingstedt har jag följande anteckning:

Fru Eva Lisken Klingstedt var fadder vid dop av borgare och slaktare Hindrich Jacobsson och hustru Maria Eliasdotters barn Hindrich den 16/3 1688 i Katarina fs i Stockholm. Vid samma dop var även bl a Erik Lundberg och Anna Maria Frick faddrar. Troligen var Anna Maria Frick samma person som Anna Maria Bruning/Brun gm vinhandlare Joachim Frick. Hon var fadder i Stockholm ganska ofta, men man kan ändå skönja en speciell relation till släkten Lundberg (jämför ovan nämnda gårdsfogde Olof Lundberg). Bland annat var hon fadder vid dop av bokhållare Lars Lundbergs barn. Lars var måg till ovan nämnda Antony (de) Bruyns svåger, Didric Steenberg (1628-69). Dessutom var Lars svåger till Didric Steenberg ”d.y.”, vars hustru (Maria Andersdotter Brun) var dotter till ovan nämnda vinhandlare Anders Brun.

I Salem sn ligger Vällinge säteri. På Wikipedia står att ett mässingsbruk grundades där 1623 av Arnold Duppengiesser, som ska ha varit från Aachen. (källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4llinge). Arnold ska ha flyttat tillbaka till Aachen redan 1628. Släkten (de) Bruyn ska ha kommit till Sverige omkring 1640 från Aachen med nämnda Antony (de) Bruyn (Svensk Slägtkalender, volym 11, sida 110 – se bifogad bild).

Vänliga hälsningar,
Jan

PS: Jag kan inte låta bli att jämföra ovan nämnda namnent Vällinge med Vällnora bruk, som ska ha grundats 1684 av Jacob Leijel den yngre (källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/V%C3%A4llnora).

2024-12-03, 15:52
Svar #165

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Hej Jan!


Jag försöker hitta Winterroos-ar och hittade en Brita Matsdotter Brun i Österåker som 1691 gifter sig med bokhållare på Forsby gård, Magnus Stuuth, vars mor är en Winterroos. Brita Matsdotter Brun anges vara en borgardotter från Uppsala.


https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0004900_00067#?c=&m=&s=&cv=66&xywh=226%2C0%2C2661%2C1926

mvh
Carina

2024-12-04, 09:50
Svar #166

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hejsan Carina,

Tack för tipset! Tyvärr har jag ingen information om någon borgare i Uppsala Mats Brun. Har någon annan det?

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-12-07, 16:28
Svar #167

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Jan, jag hittade en Thore Bruns hustru som är fadder 1665 i Vårdinge. Dessvärre hittar jag inte honom någon mer gång.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049343_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=3187%2C2834%2C2652%2C1919

mvh
Carina

2024-12-07, 17:28
Svar #168

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Någon Mats Brun i Uppsala känner inte heller jag till, men däremot Magnus Stuuth.
Han gifte om sig 1717 i Österåker, och avled förmodligen samma år då den hustrun är änka 1718.
Brita har mao avlidit före 1717, sannolikt nån gång 1710-1717, då Magnus är gift ännu 1710.
Han bodde f ö framförallt i Överhulla, även om han var bokhållare vid Forsby.
Ulf Berggren

2024-12-07, 17:53
Svar #169

Utloggad Carina Widell

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2380
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:25
    • Visa profil
Tack så mycket för informationen, Ulf!

2024-12-08, 11:32
Svar #170

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Jan, jag hittade en Thore Bruns hustru som är fadder 1665 i Vårdinge. Dessvärre hittar jag inte honom någon mer gång.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0049343_00037#?c=&m=&s=&cv=36&xywh=3187%2C2834%2C2652%2C1919

mvh
Carina


Hej Carina,

Rent tidsmässigt skulle Thore Brun i Vårdinge sn 1665 kunna ha varit samma person som Thore Bruun "han med branden" (nämnd av mig i ett antal inlägg i den här tråden) och/eller regements-skrivare Tore Brun, som jag skrev om i Svar #106. Den senare tycks nämligen ha blivit regement-skrivare 1666 vid Östgöta kavalleriregemente (år 1665 hade en annan person det jobbet).

Vårdinge sn ska ligga i Öknebo härad i Södermanland (men Stockholms län). Jag har letat efter jordebok ca 1665 med uppgifter om Vårdinge sn, men tyvärr inte hittat något.

Vårdinge mtl:er 1665 och 1666 har däremot hittat, men inte namnet Tore i någon av dem. Jag tittade ganska hastigt, så om någon vill kontrollerar lägger jag upp länkar till respektive mtl här:

1665: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003516_00204#?c=&m=&s=&cv=203&xywh=-971%2C881%2C5211%2C2456

1666: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003517_00027#?c=&m=&s=&cv=26&xywh=1545%2C2873%2C3834%2C1807

Vårdinge liggar ganska nära Björnlunda, som jag har nämnt i ett inlägg under introducerad adel - Björnklou här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=65261.msg1680723#msg1680723.

Ett par björn-teman alltså!  ;D

Vänliga hälsningar,
Jan

2024-12-12, 12:36
Svar #171

Utloggad Jan Johansson

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1737
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 10:36
    • Visa profil
Hej,

Under släktnamnet Braun har det nyligen gjorts ett inlägg om Jacob Braun, som tycks ha varit född ca 1660 i Kalmar län, men levde senare i Uppsala län.

Länk till inlägget:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=201919.0

Vänliga hälsningar,
Jan

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se