Här kommer ett intressant tillfällighetsfynd ur Rönnebergs häradsrätts dombok 1751–1752, där man inte bara får veta att frälseinspektor Michael Orup var kusin med kyrkoherden Corvins döttrar i Bårslöv, utan även att han drack te, att hans hustru Hanna Nilsdotter använde puder samt att man pudrade den då 5-årige sonens huvud med mjöl:
Rönnebergs häradsrätts dombok 1751 17/9 § 5; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Herr Krono Befalningz Mannen Nils Malmgren hade til detta ting lagl. instemt frälse Inspectoren Mickell Orup för det han uti des hus brukat Thee och puder, utan at låta sig derföre till Consumtions ärläggande antekna, hwarföre laga plikt påstås.
Frälse Inpectoren gifwer skriftel. tilkenna, at såsom han utaf sit härskap är worden befalt sig i dag wid Lagmans Rätten i Lund at infinna, så har eij här wid tingzRätten sig kunnat inställa; utan begiärer derföre at saken til nästa ting måtte upskiutas; hwartill Crono Befalningzmannen förklarade sig äfwen wara nögd, hälst som han likaledes wore förordnadt wid Lagmans Rätten sig at infinna; men anhölt likwäl, at de utaf honom inkallade wittnen Ladufogden Nils Pärsson, AdelsRyttaren Abraham Hallenberg och Hustrun Boel Anders dotter, måtte för dödsfall skull Edel: blifwa afhörde, dock under förbehåld, af de Jäf hwilka Orup emot dem kunde hafwa at anföra, hwartil, såsom tingz rätten fant skiäligt at bifalla; ty framkallades de åberopade wittnen, som med hand å bok, sedan de om Edens wicht och wärde blefwo påminte, afl:de den wanl. wittnesEden och hwar för sig särskilt wittnade:
1:o Nils Persson: at han en gång hos Inspectoren Orup sedt en Thee kanna med kokat wattn uti stå på des bord, samt Thee tassar, den ena uti den andra, wid wäggen upstapplade; kunnandes sig icke erindra om det är halftannat eller twenne åhr sedan. Genom rätten tilfrågade H:r Befalningzmannen wittnet, om det icke sedt något såcker wara på bordet? Swarades, neij. Hwad pudret beträffar,berättar wittnet sig icke äga någon kundskap.
2. Abraham Hallenberg: at han sedt Orup bruka Thee åtskillige gånger uti des hus förra året och äfwen förl: wintras, när han skulle köra för honom till Mörarp, då wittnet äfwen wäl derstädes druckit, med tilläggning, at det icke kunnat förmärka Orup wara siuk. Puder säger wittnet sig icke sedt Orup bruka eller hafwa hos sig.
3:o Boel Anders dotter: at hon förl. sommar druckit Thee hos Orup, då såwäl Orup, som dess hustru och barn tillika druckit, men beträffande pudret säger wittnet sig icke äga någon kundskap.
Wittnesmåhlen uplästes och erkändes. Såsom Krono befalningzmannen uti detta mål icke hade något widare för denna gången at påminna, och Orup af anförde skiähl, begiärer, at saken til nästa ting måtte upskiutas; ty warder detta måhl til nästa Winter ting upskiutit, då parterna utan widare stemning sig böra infinna.
Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 4/2 § 1; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Upropades det ifrån förra Tinget upskutne måhl emel. Crono Befallningzmannen Nils Malmgren och Frällse Inspectoren Michael Orup, angående olåfl:t brukat The och puder, som den förra söker den sednare at bewisa, Iemte en til detta Ting utaf Crono Befallningzmannen emot Orups hustru Hanna Nilsdotter utwärckad stämning at olofl: bruka puder, Hwarwid uplystes den wid förra gånget håldne ransakning och Inspectoren Orup anmodat at anföra de jäf som honom då blefwo förbehåldne emot de afhörde wittnen, hwartil Orup förklarade sig emot de då afhörde wittnen inga jäf hafwa at andraga, undantagandes emot hustru Boel Andersdr, hwars man Orup berättar städse hafwa wist sig widrig, sedan slagzmålet emellan honom och ladufogden på Sirekiöpinge förelupit, af den anledning, at Orup welat tysta och förlika dem, wid hwilket tilfälle Swen Nilson stöt honom för bröstet; men som tingz rätten icke kan anse detta Jäf för lagligit och för sådane som dess wid förra tinget aflagde wittnesmåhl kunna döda; så förklara tingz rätten det för ogiltigt och anser dess wittnesmåhl för lagligit.
H:r Befalningzmannen Malmgren anhåller, at dess til detta ting inkallade wittnen, skräddaren Efwert Beckman, Klåckaren Petter Schoug, Qwartermästar Wessman, hustru Älna Pärs dotter i Kläsinge, pigan Ingar Jöns doter ibm, drengen Tuwe Trulson i Sirekiöpinge, Ladufogdens hustru Kierstina Swänsdr ibm, pigan Nilla Pärsdr i Brödåkra, deras Edel. witnesmål fingo aflägga, hwilka ojäfwade med hand å bok aflade den wanliga Wittnes Eden och effter ärhållen förmaning om Edens innehåld, wittnade särskilt följande:
1 Efwert Beckman: at då han arbetar hos Inspector Orup, år 1750 om sommaren, har Orup gifwit honom så wäl The som annat at dricka med såcker ock miölk uti, och säger at han icke kunnat förmärka Orup eller dess hustru hafwa warit siuka, eij heller för wisso, at det warit grönt eller de bon The han druckit, utan smakat som annat The han på andra ställen druckit.
2 Klåckaren Petter Skoug: wittnar, at han kommit til Orups hustru under den tiden hon warit siuk, då han druckit en kopp Thewattn som han berättar hafwa warit obeskt til smaken, och hade osmak framför annat wattn, ock på tilfrågan berättar, at deruti warit inte Socker. Om pudret äger wittnet ingen kundskap.
3 Wilhelm Wessman: har sig om denna sak ingen ting bekant.
4 Älna Pärsdåtter: berättar sig på 3ne års tijd icke druckit något The hos Orup, eij heller sedt dem bruka puder.
5 Ingar Jöns dr: at Orup och dess Hustru förl. sommar druckit krydde The förmedelst Hustruns och dåttrens siukdom, men berättar dock, at Orup warit frisk. Beträffande pudret, så säger wittnet, sig icke derom äga widare kundskap, än at Orups lilla sohn blifwit pudrat med hwete miöhl en söndag han gick til Kyrkan, och har icke sedt Orup eller dess Hustru bruka puder.
6 Kiärstina Swäns dr, äger ingen kundskap om The, ock icke heller widare om pudret, än at hon sedt Orups lilla sohn 5 år g:l warit hwit i hufwudet en söndag i Kyrkan, men wet icke om det war af puder eller miöl.
7 Tue Trulson: at han förledit år då han tiente hos Orup, sedt honom bruka The under det så wäl Orup, dess Hustru och barn warit ganska siuka, har sig dock icke bekant antingen det warit Krydde-The eller The de bon; beträffande pudret, så instemmer wittnet derom med begge nästföregående wittnen.
8 Nilla Pärs dr: at hon förl. sommar sedt Orup bruka The i dess hus som offtast, då Hustrun och dotteren warit såwäl siuk som frisk, men wet icke hwad det hwar för The, wet äfwen at Orups barn warit pudrade, men icke af hwad slag.
Wittnesmåhlen uplästes och erkendes. Härefter anhåller Herr Befalningz. at som qwartermästar Wessmans Hustru Cicillia Höijer, förmedelst siukdom sig wid tingzrätten nu icke kunnat inställa, det tingzrätten wille förordna 2:ne af nemden, at Hennes Edel. wittnesmåhl i dess hus i Tågarp aftaga och det sedermera tingzr:n föredraga, tillika med H:r Pastor Corwins döttrar i Bårslöf Jungfrurna Cecillia, Juliana, Sophia och Catharina, samt Jungfru Chatarina Cronquist i Fiärestad.
Anförandes Inspectoren Orup ett jäf emot H:r Kyrckioherden Corvins döttrar, at de äro syskonebarn med honom och förmenar således dem wara iäfaktige Wittnen; men aldenstund å kiäranden endast påstår deras wittnesmåhl huruwida Orups hustru brukat Puder, hwilket egentel. Orup icke rörer; så will tingzrätten hafwa dem ansedde för ojäfwaktiga wittnen och om nästa torsdag förordna HäradsDommaren Wälförståndige Anders Nillson och nemdemannen Jöns Wifwesson, at samma wittnes Ed enligt 17 Cap: 4 § rättegångz b:n behörigen henne aftaga och sedermera rätten skriftel: förelägga.”
Rönnebergs häradsrätts dombok 1752 8/2; Rönnebergs häradsrätts arkiv, vol. AIa:18 (1750–1753).
”Utslag. TingzRätten hafwer sig om detta måls beskaffenhet utaf hwad parterna anfört, sig noga underrättadt giort, och befunnit, huru KronoBefalningz: Malmgren har efter laga kundgiort stemning tiltalat frälse Inspectoren Orup för brukat The och dess Hustru Hanna Nils dåtter för brukat Puder, utan at låta sig derföre til Consumtions erläggande antekna; hwilket Orup bestrider, med föregifwande at han icke druckit annat än Krydde-The, förmedelst sit, sin hustrus och dåtters siukel: tilstånd, hwarföre Krono BefalningzMannen henne åtskill: inkallade wittnen, sökt honom at derom öfwertyga; men aldenstund de fläste af åklagarens wittnen icke annat intygat, än at det warit blått Krydde-The, som de druckit, widare än at skräddaren Beckman intygat, at det smakat såsom annat The, hwilket han druckit på andra ställen, jemte det, at Orup, så wäl som dess Hustru warit friska, samt Abraham Hallenberg at han druckit The med Orup, då han kiört för honom till Mörarp, då han icke kunnat förneka at Orup warit siuk; h:ka skiäl och omständigheter gifwa stor anledning, at Orup druckit utan Krydde-The, The de bon, hwarföre han enl:t Häradsskrifwaren H:r Niclas Cerwins skriftel: intygande icke har låtit sig til Consumtions ärläggande anteckna; fördenskul och som tingzrätten anser dessa omständigheter för halfwa skiäl och bewis emot Orup; ty bör han wid nästa ting med sielf sins Ede sig ifrån detta tilmäle befria. Och hwad Pudret beträffar, för h:ket åkäraren tiltalar hustru Hanna Nils doter, så och emedan det igenom Jungfrurna Corviner Edel. är intygat wordet, at bemelte Hanna uti Bårslöfs Kyrka warit pudrat i början af förl:t år; ty skal hon tilfölje af Hans Kongl: Maij:ts nådigste förord. plikta 100 D:r S:mt angifwarens ensak. – Emot föregående utslag förklarade Orup laga missnöje.”