Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 31 mars, 2011 (läst 4368 gånger)

Sven-Ove Brattström · 2011-01-19, 23:28

Varför skulle det ha en militär anknytning när det gäller Anders ?
Wagge fick han ärva efter en dam han hjälpte. Sälboda fick han köpa förmånligt.
Det är bara några kilometer mellan dessa gårdar, så flytten var inte så långväga.
Och han var ju inte utan kapital innan. Men Uggelsäter ägde han nog inte ensam, han hade ju flera syskon.

Du kan ju ha rätt, det är ingen kritik mot tankegångarna. Men vi har inte sett något som tycks involvera Anders i krigsstaten.

(Meddelandet ändrat av brattis 2011-01-20 00:07)

Christian Juliusson · 2011-01-20, 09:33

Hej,

Spännande idé detta med den militära anknytningen. Också spännande att höra varför han kom att flytta till Vagge. Vad var det för dam som han hjälpte, tro? Och när flyttade han till Vagge?

Det enda uppdrag som jag sett rörande Anders Simonsson var att han, år 1676, var fjärdingsman (enligt Jösse härads dombok). Detta trots att han själv tidigare tycks ha varit något av en stamkund på tinget...

Däremot kallas tydligen sonen Jonas Andersson (min ana) en gång för korpral när han står som dopvittne, enligt inlägg ovan?

Finns det någon som känner mer till Jonas Anderssons militära karriär (han benämns också strandridare och skogvaktare i olika källor), tro?

Sen har jag ytterligare ett vedträ att kasta på elden.

Jag tog en ny nyfiken titt i Värmlands handlingar, och fann följande personer i Hammarö socken:

1566:14 (SVAR s 63): Simon Björnsson i Tye samt (länge ned på sidan) Simon Torstensson (utan gårdsnamn), tiondelängd för år 1565.
1572:2 (SVAR s 15): frälsebönderna Simon samt Simon Björnsson i Tye, tiondelängd för år 1571.

Enligt traditionen skulle väl Simon Skragge bo på själva Hammarön (?), men detta var de enda Simon som jag funnit i hela socknen vid den tiden.

Vild teori: Skulle Simon Torstensson (bosatt i Hammarö socken år 1565 men lämpligt nog borta år 1571) kunna vara den Simon som dyker upp i Ugglesäter år 1571?

Simon Björnsson och (hans far/son?) Simon i Tye bor i varje fall kvar där ännu år 1575, enligt 1575:18 (SVAR s 316)...

Vad tror ni om detta?

Med nyfikna hälsningar,

Christian J

Gunnar Jonsson · 2011-01-20, 11:03

I Dingelsundet (Dingelsö)fanns 1622 enligt mantalslängden 1622:20 en Brönill och en dreng.

Kent Carlsson · 2011-01-20, 15:15

Hej. Måste nog rätta mig själv när jag i ett tidigare inlägg skrev att Elin var från Dingelsundet. Det står bara Karlstad. Det var änka Karin som dog (troligen)i Anders Simonssons hem i Västra Sälboda som var från Dingelsundet, Karlstad. Och som ev har nått släktskap med varandra.

Anders Simonsson (enligt Jösse härads domprotokoll för 1689 sept.) bodde 11 år i Stommen Ny socken

mvh Kent Carlsson

(Meddelandet ändrat av kidde 2011-01-20 18:24)

Ing-Marie Haglund · 2011-01-20, 19:08

Anledningen att jag undrar om han hade militäranknytning var att 3 söner var korpral och strandridare (jonas), militär(per) eller strandridare, tullnär och löjtnant(Simon). I kronohemmanet Wagge, Ny(S) har det också bott och verkat ett antal militärer under just den perioden. Anders bodde från i Wagge ca 1661 till 1675 då han flyttade till kronohemmanet Stommen Ny socken och 1683 köpte han V Sälboda Gård. En förklaring är att han helt enkelt var kronobonde. Men fortfarande är det intressant varför han just flyttade till Ny socken och Wagge från Säffle (runt 9 mil men i alla fall)

(Meddelandet ändrat av ingmarie 2011-01-20 19:09)

(Meddelandet ändrat av ingmarie 2011-01-20 23:04)

(Meddelandet ändrat av ingmarie 2011-01-21 00:23)

Kent Carlsson · 2011-01-20, 20:43

Ing-Marie Denne Per (militär) som du nämner, hur binder man honom som son till Anders Simonsson. Det förkommer ingen sådan som arvtagare efter Anders i Sälboda.
mvh Kent Carlsson

Ing-Marie Haglund · 2011-01-20, 20:58

Från den här posten: ;-)

Sven-Ove Brattström · 2011-01-20, 22:45

Anders Simonsson son Per Andersson blev militär 1679. Han fick då betalt av Anders Pärsson i Wagge för att utskriva sig i Pärssons ställe.
Sonen Simon var inte antagen som militär, han antogs som strandridare.
Att sönerna Simon och Jonas fick anställning inom tullen berodde säkert på att Sven Skragge var Tullinspektor för hela Värmland.

Ing-Marie Haglund · 2011-01-21, 00:16

Simon Anderssons titel? Andra anor som arbetat inom tullen i gränstrakterna (första halvan av 1700-talet) har haft titeln gränsridare. Titeln strandridare är snarare kopplad till kustbevakning, en möjlig tolkning av SA:s dödsnotis är att han efter tjänst hos Greve Bielke (livregementet till häst) i Stockholm, arbetat som strandridare från 1685 till 1693 då han återvänder till Värmland som Tullnär och Löjtnant (över allmogen). Eller också har titeln helt enkelt blivit fel...

(Meddelandet ändrat av ingmarie 2011-01-21 00:21)

Christian Juliusson · 2011-01-21, 09:33

Hej,

Mycket spännande, alltsammans.

Att anställningen vid tullen skulle hänga ihop med Sven Skragge styrker ju ytterligare Anders Simonssons koppling till Skragge-släkten!

Den enda Per i hela Karlstad socken år 1611 var, enligt Värmland handlingar 1611:2 (SVAR s 208X), en Per i Finnstatorpet (?).

Kan detta ha varit Elins far, tro?

Finns han månne kvar där ännu i mantalslängden 1622:20?

Och när var det som Jonas Andersson nämns som korpral, mer exakt? Jag tänkte att generalmönsringsrullorna kanske kan ge mer kött på benen (han kanske rentav nämns med släktnamnet Skragge där?)...

Med nyfikna hälsningar,

Christian J

Ing-Marie Haglund · 2011-01-21, 17:35

Hur nära släkt är bröderna med Sven Skragge? Ja, bröderna borde finnas med i militärens rullor,vet någon om tullen har likande ruller för då borde det vara möjligt och få fram var de varit strandridare.

(Meddelandet ändrat av ingmarie 2011-01-21 17:36)

Kent Carlsson · 2011-01-21, 18:16

Under Rötter/Yrken/strandridare 2010 7/2. Generaltullstyrelsens arkiv har dokument om alla tullare. Finns på riksarkivet.

Jag menade var fanns den urprungliga källan om Per Andersson och hans anknytning (son) till
Anders Simonsson. . Vore av intresse att veta vart han blev av. Kanske man kunde få nån mer ledtråd till släkten.
mvh Kent Carlsson

Sven-Ove Brattström · 2011-01-21, 22:54

Strandridare är den korrekta yrkesbenämningen för de här tullarna i Värmland. Såväl i domböckerna som i kyrkböckerna skrivs de så. Det fanns betydligt flera än Simon Skragge.
Simon Skragge var verksam som strandridare i Jösse härad redan före september 1688. (Hösttinget september 1688, Jösse Häradsrätt)

Jan Granath · 2011-01-22, 15:58

En genomläsning av Christian Juliussons fina material har gjort att jag ställer mig några frågor. Om man skall tro Lagerborg, men det skall man uppenbarligen inte i alla fall, så hette Simon Simonssons (ur-Simon om jag får kalla honom så) äldste son Simon (född uppskattningsvis före 1570) och var länsman i Näs härad. Hans äldste son hette som sig bör Simon (född omkr 1600 och död 1649) och var enligt Lagerborg murarmästare bosatt på Västra Ugglesäter.

En uppgift som Lagerborg har är att det var (ur) Simon som gifte sig med NN Laurentiidotter. Senare forskning hävdar emellertid att det var hans son Sven Simonsson som var gift med henne. Nu spelar det ju mindre roll för studier av Anders Simonssons härkomst.

Ett problem med att de äldsta sönerna fick namnet Simon är att flera Simon Simonsson lever samtidigt. Det är därför ibland svårt att avgöra vilken Simon som nämns i handlingarna. Länsmannen Simons son kan ju mycket väl vara fjärdingsman eller ha annan förtoendepost vid sidan om murarmästaryrket. Detta innebär ett problem att fastställa vem som var far till Anders Simonsson som föddes omkring 1624. Han kan ju vara ett sladdbarn till länsmannen Simon Simonsson eller en av de tidigare barnen till murarmästaren Simon Simonsson.

Själv satsar jag en liten slant på att Anders var son till Simon murarmästare. Jag har några nedskrivna resonemang som jag stöder mig på någonstans, men ber att få återkomma kring detta.

Jag är emellertid övertygad om att vi tillsammans kommer att reda ut detta, genom studier av bl a domböcker. Det var inte allt för länge sedan som det var höljt i dunkel huruvida Anders Simonsson i Ny socken över huvud taget var släkt med Skraggarna på Ugglesäter. Med vägledning av de rön som jag sammanställt kring Stina Simonsdotter Skragge (ibland Brask) och hennes far Simon Anderssons relationer till Skraggesläktingar, vilket framgår av dopnotiser och annat så verkar vi kommit en lång bit på väg. Se följande texter som beskriver den tidigare diskussionen kring detta på Anbytarforum:

http://slaktforskning.blogspot.com/2010/02/helt-plotsligt-hander-det.html
http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/en-helt-obetydlig-gren-pa-skraggetrad et.html
http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/vem-var-stina-skragge.html
http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/christina-carlinia-stina-skragges.htm l
http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/christina-carlinia-har-blivit-mindre. html
http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/christina-carlinia-aterigen-studier-a v.html
http://slaktforskning.blogspot.com/2010/03/anders-simonsson-i-ny-socken-stina.ht ml

Mvh
Jan

Jan Granath · 2011-01-22, 18:29

Lite spännade läsning både angående Sven Skragge och angående frågan om titlarna standridare och gränsridare. Tydligen förekom båda titlarna även i inlandet, här i Ekshärad. Se http://www.genealogi.se/avrattade/files/20/1402.html
Mvh
Jan

Ing-Marie Haglund · 2011-01-22, 19:17

Enligt kustbevakningen (utlyfta ur Tullverket)ansvarar de (numer)för kusten samt Mälaren, Vänern och ett antal inre farleder. Mao så hade en strandridare på 1600-talet i Värmland ansvaret för tull i hamnar, på Vänern och längs ett antal färdleder (vatten).

När det gäller Simon Andersson Skragges bostad i Karlstad under skoltiden måste det ha underlättat att hans mor kom därifrån, släktband etc.

Sven-Ove Brattström · 2011-01-22, 23:13

Ja, det är helt riktigt. De värmländska vattenvägarna var de huvudsakliga transportlederna och tullarna hade också båtar.
Simon Skragge hade också släkt i Karlstad på sin fars sida.

Christian Juliusson · 2011-01-23, 08:59

Hejsan,

Mycket spännande med alla länkarna, Jan. Stort tack.

Om nu Anders Simonsson 1) var född i Västra Ugglesäter och 2) hans barn (sonen Simon, redan år 1688) och barnbarn (sonen Jonas barn) tar sig namnet Skragge så råder det väl ingen tvekan om att det på något sätt var släkt med de övrigarna Skraggarna i Värmland?

Knäckfrågan är ju hur detta släktskap såg ut detalj.

Uppgiften om släkt i Karlstad på Simon Skragges fars sida var ju därför himla spännande. Är det månne ovannämnde Simon Böcker som avses, eller finns det andra trådar som leder ditåt?

När det sedan gäller alla olika Simon i Ugglesäter, så verkar det som att redan Hülpers (i slutet av 1700-talet) har ytterligare en generation i kedjan jämfört med vad jag skissade på härovan.

Och visst skulle släktleden, även med beaktande av landskapshandlingar och mantalslängder, kunna se ut som följer:

Simon (nämnd år 1571), född ca år 1545 (= den länsman som nämns år 1600, enligt Lagerborg, och som enligt Hülpers bodde i Ugglesäter)

Son: Simon Simonsson, född ca år 1570 (= den fjärdingsman som nämns år 1622)

Son: Simon Simonsson, född ca år 1595 (= den länsman som nämns år 1651)

Son: Anders Simonsson, född år 1624.

Jag har dock funderat på den ryttare Nils Simonsson som nämns i Landskapshandlingar år 1629, för i 1611:2 (SVAR s 162 + s 200) fann jag nu - förutom en Simon, Jon och en Anders - en knekt vid namn Nils i Ugglesäter.

Om denne var identisk med 1629 års Nils Simonsson så skulle han väl ha varit född senast i början av 1590-talet? Han skulle således kunna ha varit en farbror till Anders Simonsson.

Vad tror ni om detta?

Sen har jag funderat på detta med att Simon i Ugglesäter skulle ha varit murmästare. Var kommer den uppgiften ifrån? Den finns redan hos Hülphers så det är inget som Lagerborg hittat på...

Jag har läst någonstans att en skragga i forna tider var ett murarverktyg. Är det så traditionen uppkommit, eller finns det någon källa som styrker Simons yrke?

En Daniel Simonsson, född i Ugglesäter år 1633, lär ha varit murmästare (och sedan dött i krig?). Var detta månne en bror till Anders som ärvt sin faders yrke? Vet man något mer om honom?

Sen har jag slutligen funnit ett domboksutdrag från hösttinget i Gunnarskog den 30/9-5/10 1692 med följande notering: ”Uppläses fullmakt för Erik Andersson Skragge att vara landsgevaldiger i Värmland.” (se www.ostra-amtervik.se/hbf/dombokdemo/.../1692ht.htm).

Var detta månne ytterligare en son till Anders Simonsson som tilldelats ett offentligt ämbete - och således ytterligare ett tidigt belägg för namnet Skragge i hans släktgren?

Eller är jag ute och cyklar?

Med nyfikna hälsningar,

Christian J

Ing-Marie Haglund · 2011-01-23, 13:37

Simon Andersson Skragge (och syskon) hade släkt i Karlstad både via sin mor Elin Persdotter (född i Karlstad)och sin far, vars släkt flyttat från Hammarö till Ugglesäter utanför Säffle. Som många påpekat i forumet var Sven Skragge (i Karlstad) ansvarig för tullen i Värmland. Skraggesläkten innehåller präster, informatorer, militärer, murare, poliser,tullare och bönder. Flera grenar har blivit adlade t ex Olof Olofsson Skragge Lagerborg f 1645 i Ugglesäter adlades 1719 (ryttarmästare vid livgardet och blev efter att ha adlats överstelöjtnant).

Christian Juliusson · 2011-01-26, 11:32

Hej Ing-Marie,

Och stort tack för detta.

Jag har ju halkat in i denna diskussion tämligen sent, men förstått att det är en mycket spännande, mytomspunnen och omskriven släkt.

Av erfarenhet vet jag dock att släktraditioner - även så gamla som från 1700-talet - kan vara mycket förrädiska.

Det vore därför mycket spännande - och värdefullt - om vi gemensamma krafter kunde sammanställa vilka primärkällor som verkligen nämner dessa personer - och namnet Skragge!

Enligt uppgift ska t ex Lagerborgs bok nämna en Joen Skragge som förekommer i ett dokument från 1576 som finns i org. på Kammararkivet.

Vet du eller någon annan månne något mer om detta brev?

Och vilka andra primärkällor finns det egentligen att tillgå?

Med nyfikna hälsningar,

Christian J

Christian Juliusson · 2011-01-26, 15:20

Hej igen,

Jag är rädd för att jag slår in en del öppna dörrar med mina ideliga inlägg, för jag har t ex - frustrerande nog - inte tillgång till Lagerborg eller Fryxell.

Men det slog mig en sak: I en släkt med så prominenta medlemmar som präster och flera adlade grenar kanske det finns likpredikningar bevarade?

Finns det någon som har koll på detta?

Dessa är ju inte primärkällor i strikt mening, men ligger ju klart närmare i tiden och kan ju ge viktiga ledtrådar.

En annan källa är ju de vapensköldar som användes, inte bara av de adliga grenarna. T ex framgår följande på Gröna Stubbens hemsida:

Skragge Elavus Andreæ (1622-91), kyrkoherde i Hedemora, 1667-91. Sköld: En kalk. Hjälmprydnad: En uppstigande bock. Ekström II:1 Bilaga, s.21, M G De la Gardies samling E:1613. - Sonen Gabriel (1660-1710), sist generalsuperintendent i Livland, förde samma hjälmprydnad men sköld: En klädd underarm framkommande från sinister och hållande en uppslagen bok. [Signeten efter hans död anv av hans svärson Johan Näsman 1719-20. Eder 29, 30.] - Andreas (166(2)-1735, kyrkoherde i Lyngby, Genarp och Gödelöv, förde 1729 samma hjälmprydnad men med sköld: Tre blommor uppväxande från en dödskalle överlagd två benknotor. Lunds domkapitel FIa:98, LLA (MS).

Det skulle väl ändå tyda på att namnet Skragge redan i slutet av 1600-talet (dvs långt före Fryxell och H?lpers), ansetts betyda get (jämför traditionen om Simon Skragge som kom till en ö med en massa getter)?

Vad tror ni om detta?

Med nyfikna hälsningar,

Christian J

Christian Juliusson · 2011-03-28, 15:31

Hej,

I hopp om att få nytt liv i denna spännande diskussion kommer här en ny ledtråd, denna gång hämtad ifrån boskapsskattelängderna som nu finns tillgängliga på SVAR.

År 1632 (SVAR s 83) antecknas, för Västra Ugglesäter, Simon och Per.

År 1633 (SVAR s 133) antecknas, för Västra Ugglesäter, Simon, Per och unge Simon (!).

Enligt 1635 års mantalsförordning skulle alla som var minst 12 år gamla antecknas. Om detta bara var en kodifiering av tidigare praxis (vet någon hur det förhåller sig med detta?) så skulle alltså unge Simon ha varit född år 1621.

Han kan ju inte vara identisk med länsmannen Simon Simonsson, eftersom denne år 1651 hade en sedan länge giftasvuxen dotter.

Men kanske var han bror till Anders Simonsson, född år 1624, och far till den Anders Simonsson som nämns i mantalslängderna för Västra Ugglesäter år 1653-1671 samt till den Bryngel Simonsson som nämns i 1662 års mantalslängd?

Och, med motsvarande logik som ovan: Förutsatt att den ryttare (?) vid namn Olof som nämns i 1650 års mantalslängd är identisk med den Olof Simonsson som i 1664 års mantalslängd kallas reformerad korpral, så torde denne ha varit född omkring år 1647.

Således kunde även han, mycket väl, ha varit son till unge Simon...

Frågan är dock varför Simon Simonsson d ä (han som var länsman år 1651) tar vägen?

Kanske är den Simon Simonsson som noteras för Västra Ugglesäter år 1647 densamme som unge Simon, och övertagandet av gården manifesterades av att han denna gång nämns med efternamn?

Då skulle alltså Simon Simonsson d ä av åldersskäl ha försvunnit ur mantalslängderna fr o m år 1647, dvs han var född ca år 1585. Han skulle då ha varit omkring år 65 år gammal när han i domboken nämns som länsman år 1651, och skulle alltså mycket väl ha kunnat haft en sedan länge giftasvuxen dotter vid det laget.

Han skulle således varit i dryga 35-årsåldern när hans söner Simon (1621) och Anders (1624) föddes...

Det skulle stämma väl med den teori om de olika generationerna som jag skissat på i tidigare inlägg.

Det vore väldans spännande om någon med mer inblick i släkten, och längre erfarenhet av denna diskussion, skulle vilja kommentera detta!

Med nyfikna hälsningar,

Christian J

Christian Juliusson · 2011-03-29, 10:37

Hej,

Som tillägg till ovan kan följande nämnas:

1) I 1642 års mantalslängd noteras Simon i Västra Ugglesäter med hustru och en dotter. Denna dotter måste alltså ha varit född senast år 1630 (om nu 12-årsregeln enligt 1635 års förordning verkligen tillämpades i Värmland?). Detta kan således inte vara Simon d y (född ca 1621) som avses utan hans far, länsmannen Simon Simonsson.

2) I mtl 1642-1646 noteras Simon med hustru och dotter, och i mtl 1647 noteras Simon Simonsson med hustru och dotter (det är således samma person som det handlar om). I mtl 1648 noteras dock Simon med hustru men utan barn! Kanske har dottern gift sig med den Hemming (?) som med sin hustru noteras för Västra Ugglesäter på samma ställe i 1650 år mantalslängd (denne tycks dock försvinna snabbt, för senast i mtl 1654 tycks Anders Simonsson med hustru ha övertagit bruket). Eller avser 1648 års notering Simon den yngre, som ännu inte hunnit skaffa barn?

3) Ryttaren Olof i Västra Ugglesäter hette mycket riktigt Simonsson (enligt mtl 1654). I mtl 1657 noteras han med hustru och en dotter som inte finns med i mtl 1656. Hon skulle alltså (eftersom den nedre åldersgränsen höjts till 15 år enligt riksdagsbeslut år 1652) ha varit född år 1642. Således måste Olof Simonsson ha varit född omkring år 1620 och ha varit son till Simon Simonsson d ä (som nämns som länsman år 1651). Han var således bror till den Anders Simonsson som föddes år 1624.

4) Bryngel Simonsson noteras i mtl 1663 i Västra Ugglesäter med hustru och en dotter som inte nämns i mtl 1662. Med samma logik skulle den dottern alltså ha varit född år 1648, och han rimligen var son till Simon den yngre (född år 1621).

Ja, på detta sätt går det ju att stega sig fram, men det vore nu väldigt spännande om någon kännare av Skragge-släkten kunde kommentera dessa uppgifter och teorier.

Med nyfikna hälsningar,

Christian

Christian Juliusson · 2011-03-29, 11:26

Hej igen, igen.

Skrev lite fel i mitt förra inlägg.

Angående Bryngel Simonsson: Om hans dotter var född år 1648 så måste han ju ha varit född senast i slutet på 1620-talet.

Således måste han ha varit en yngre bror, och inte son, till Simon den yngre (som ju föddes år 1621, enligt teorin ovan).

Men en sådan son till Simon Simonsson d ä (dvs den som nämns som länsman år 1651) är väl inte känd av Palmborg om jag förstått tidigare inlägg rätt?

Bara barnen Simon, Olof och Daniel tycks ha varit kända vid namn av Palmborg, eller har jag fel?

Och om han missat sonen Bryngel så ökar väl sannolikheten för att han även missat sonen Anders Simonsson, född år 1624?

Eller är jag ute och cyklar?

MVH,

Christian J

Jan Granath · 2011-03-29, 12:09

Hej Christian
Det är spännande uppgifter du tagit fram. Jag skall med intresse studera det så snart jag har lite tid. Det kräver ju lite funderande.
Mvh
Jan

Christian Juliusson · 2011-03-30, 11:20

Hej Jan,

Ja, det är en del att grunna på. :-)

Jag ska nu dämpa mig en smula, men ville bara komplettera med följande utdrag ur boskaps- och kvarntullsskattelängderna för Västra Ugglesäter:

1621 (Karl Filips hertigdöme, SVAR s 23): Simon och Anund (i Östra Ugglesäter bor Olof, Peder och Anders).

1623 (SVAR s 248): Simon och Anund (i Östra Ugglesäter bor Olof och Per).

1626 (SVAR s 17) Simon, Anders (?) och Per.

1628 (SVAR s 89): Simon, Anund och Per.

1629 (SVAR s 73): Simon och Pär (i Östra Ugglesäter bor Olof, Pär och Anders).

1631 (SVAR s 31): Simon och Pär - vilken hette Andersson enligt lista på sexmän (i Östra Ugglesäter bor Olof och en Pär Arvidsson).

Jag ser MYCKET fram emot att få höra vad du får ut av ovanstående!

Jag vill minnas att du i ett tidigare inlägg lutatde åt att murmästaren Simon Simonsson (den som jag här kallar länsmannen eller Simon den äldre) var far till Anders Simonsson, född år 1624.

Det vore himla spännande att få höra mer om ditt resonemang kring detta.

Jag är på samma linje, och tycker mig av ovanstående kunna utläsa att murmästaren hade sönerna Simon (född 1621), Olof (född ca 1622), Anders (född 1624) och Bryngel (född ca 1628) samt en dotter (född ca 1630)...

Vad tror du om det?

Med nyfikna hälsningar,

Christian

Sven-Ove Brattström · 2011-03-30, 12:28

Det är nog snarare så att murmästaren var son till länsmannen.
Målet 1651 är väl det som gällde skatt till kyrkan ?
Det handlar om händelser som inträffat långt tidigare än 1651. Länsmannen Simon innehade sin tjänst redan före 1600, och skulle nog varit mellan 60 år och 70 år (eller äldre) runt 1620.

Jan Granath · 2011-03-31, 12:51

Jag har lite dåligt samvete att jag inte kan studera dessa intressanta data just nu. Är på väg att hälsa på släkt i USA och vill slutföra några släktböcker som present innan jag åker.
Jag ser emellertid fram emot att dyka ned i alla uppgifterna när jag återkommer. Då har säkert Sven-Ove och alla andra kunniga Skraggeforskare tillfört ännu mer till diskussionen.
Mvh
Jan

Åke Holmberg · 2011-03-31, 14:12

Hej alla! jag har varit lite inaktiv på Skragge forskningen och ser att det har framkommit en massa nyttigheter, säjer bara Bra jobbar Christian. Jag skall knappa in alla uppgifter och se om de relaterar, vilket känns att de gör. Men frågan är var kommer släktnamnet Skragge in för Simon Andersson Skragge f 1661.

Åke

Christian Juliusson · 2011-03-31, 14:53

Hejsan,

Ja, även jag har nu lyckats få tag på 1651 domboksnotis i original, och visst är det som Sven-Ove skriver: Den länsman Simon i Ugglesäter som nämns hörde snarare hemma i slutet av 1500-talet (dvs den länsman år 1600 som Lagerborg skriver om)!

Detta eftersom texten även nämner fogden Måns Andersson i Solberg, gift med en dotter till Nils i Mässevik. Denne Måns torde vara identisk med den Måns Andersson i Solberg som den 22 februari 1589 ingick ett jordabyte rörande Glumserud/Helliebostad (hans hustrus mors arvejord) med bl a Bengta Nilsdotter, svärmor till Håkan Svensson i Filipstad (se tidigare inlägg här på AF).

Någon länsman vid namn Simon Simonsson i Ugglesäter år 1651 tycks alltså inte ha funnits, så där måste vi tänka om!

Däremot verkar 1651 års domboksnotis belägga uppgiften hos Lagerborg m fl om att en länsman vid namn Simon bodde i Ugglesäter omkring år 1600, och det är ju inte illa, det... ;-)

På återhörande,

Christian