ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 20 februari, 2013  (läst 5239 gånger)

2010-12-08, 18:11
läst 5239 gånger

Utloggad Nils Hård af Segerstad

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1696
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 16:59
    • Visa profil
Kunde vara intressant att få veta vad DNA-tester av olika slag kan ge en som redan har utforskat sin antavla ganska grundligt.

2010-12-09, 10:43
Svar #1

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2024-09-10, 17:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Nils
Du kan verifiera dina pappersmässiga forskningar genom att DNA-testa dig själv samt ett antal
avlägsna kusiner (exvis sysslingar, bryllingar).  
På David Fauxs hemsida kan du läsa mer om hur samtliga 15 pappersmässiga ättlingar till en person  
som levde på 1700-talet visade sig ha DNA-genetiska spår av släktskap med varandra.
 
Tyvärr är intresset för DNA-tester för släktskap i Sverige minimalt eftersom det har spridits  
massor av negativa tidningsartiklar om hur DNA-testerna hotar den personliga integriteten.
Detta leder tyvärr till att det är närmast omöjligt att få kusiner och andra nära släktingar att  
DNA-testa sig och därmed verifiera pappersforskningen.
 
 
(Meddelandet ändrat av berlin 2010-12-10 10:27)

2010-12-10, 20:43
Svar #2

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Man borde skapa ett register över de personer som man känner till längst bak på raka fädernet och raka mödernet och deras DNA-profil som man får fram. Om två personer härstammar fram samma person på raka fädernet eller mödernet och får olika resultat vet man att någon av anlinjerna är fel.
 
En och annan har ju berättat t ex här i tråden om vilka dessa slutpersoner är och vilken haplogrupp det är, men det borde systematiseras. Alltså ett register över personer på främst 1600-talet och 1700-talet och deras DNA-profil!
 
Det skulle också öppna för intressanta studier av befolkningen inom ett lokalt område för flera hundra år sedan.
 
Finns det ett intresse för det i Sverige? Vi är ju lyckligt lottade att de flesta kan härleda dessa två anlinjer långt bak i tiden (åtminstone på mödernet).
 
PS Mitt salivprov är nu på väg (just nu väntar det på flygplatsen i Leipzig ), och det ska tydligen ta 6-8 veckor innan man får analyssvaret.
 
(Meddelandet ändrat av zzz 2010-12-10 20:56)

2010-12-10, 21:48
Svar #3

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 654
  • Senast inloggad: 2024-09-03, 22:44
    • Visa profil
Jag har fått mina resultat via Igenea som samarbetar med Family Tree DNA, där det går att lägga in gedcomfiler över sina släktlinjer, samt erbjuder ett sorts sökprogram Family Finder att jämföra och hitta släktingar med. www.ysearch.org har ju nämnt här tidigare och där kan man också se personernas olika släktlinjer om de laddat upp sina filer där. För min del har jag endast lagt in namnen och plats för de äldsta kända personerna jag har på mitt raka fäderne (YDNA: N1c1) och möderne (MtDNA: U5) ner till 16-1700-talet i Finland, men ingen gedcom än. Jag tror att Finland verkar ha ett kanske större intresse, de har exempelvis en egen sida för detta http://fidna.info/wp/?lang=se

2010-12-11, 00:41
Svar #4

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Fast det vore även bra med ett svenskt oberoende register där alla som testar sig lägger in sina äldsta kända personer och var dessa bor. Har inte kollat så noga på ysearch.org men efter en snabb titt på menyerna så verkar man inte kunna söka på geografiskt område. En sökning som vore intressant är ner på sockennivå och fördelningen av Y-DNA och mtDNA. ysearch har ju i stället search by last name vilket i de flesta fall är ointressant i vårt land med våra patronymikon.

2010-12-11, 10:48
Svar #5

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 654
  • Senast inloggad: 2024-09-03, 22:44
    • Visa profil
Jag håller med om att efternamn som en stark referens i dna-sammanhang är konstigt, men just det verkar ju dessa amerikaner åtminstone tro att det är bra. Det finns en geografisk struktur på ysearch också, då man går in på exempelvis Search by haplogroup så får man välja vilken grupp och ett geografiskt område, så dyker det upp små markeringar på en Google maps-karta.

2010-12-11, 14:57
Svar #6

Utloggad Anders Berg

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7651
  • Senast inloggad: 2024-06-07, 11:36
    • Visa profil
    • Scangen
Geografiska regionerna man kan välja på ysearch.org är väldigt övergripande, som Scandinavia och Asia. Dessutom verkar det som att man måste välja haplogrupp samtidigt, det går alltså inte att få en lista på vilka olika haplogrupper som finns för en viss region?  
 
Svarslistan på sökningen är inte heller så informativ. Man får kolumner för User Id, Pedigree (som i vissa träffar leder till en antavla), Last name (efternamn på den som skickat in provet, oftast helt ointressant), Origin (ofta bara Sweden), Haplogroup och testföretag.
 
Om man klickar på User Id så får man lite information om den äldsta anfadern. Det borde lyftas fram och bli mer detaljerat och sökbart i en skandinavisk version.
 
Det står Unknown på Haplogroup på många poster i ysearch. Vad betyder det? Får man inte alltid ett svar om man testat sig?
 
Hade inte du Rolf några funderingar på en svensk DNA-sajt?
 
 
(Meddelandet ändrat av zzz 2010-12-11 15:37)

2010-12-11, 22:29
Svar #7

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2024-09-10, 17:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Anders
Det finns DNA-tester som inte redovisar Haplogrupps-tillhörighet exvis gratistestet på SMGF.
I allmänhet kan man dock räkna ut tillhörigheten ändå med hjälp av DYS-talen.
Läs vidare på följande sida http://www.hprg.com/hapest5/
 
Det är riktigt att jag har ett intresse att ta fram en oberoende DNA-testningssida med
syftet att granska för och nackdelar med olika DNA-tester inom släktforskningsområdet.
Från norsk sida vet jag att Anders Pålsen och Mikael Hammer gärna vill skapa en liknande webbsida.
Uppskattningsvis finns det några tusen skandinaver som testat sig via FTDNA ellet SMGF där
det borde gå att få en många av dessa att lägga upp resultaten i en skandinavisk databas
sökbar från ovannämnda webbsida.
 
Vad tycker ni som deltar i denna diskussion? Vore inte en bra början en temadag om DNA-genealogi  
anordnad av en stor rikstäckande släktforskningsförening (exvis DIS, SF-förbundet eller GF) ?
Där kunde man ju diskutera olika förslag till hur en skandinavisk DNA-släktforskningssida skulle se ut.

2010-12-11, 23:21
Svar #8

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Rolf, du skrev att du fått reda på att du är laktosintolerant. Hur fick du ett så definitivt svar, är det genom en konstaterad defekt hos den gen som kodar för enzymet Laktas?

2010-12-12, 10:37
Svar #9

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2024-09-10, 17:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Jonas
Med reservation för att jag inte har någon medicinsk kompetens så får min personliga uppfattning.
En riskrapport för olika ärftliga sjukdomar på 23andme kan se ut så här:
Förhöjd risk
Namn............. Din Risk......Avg. Risk......   Jämfört med en genomsnittlig
Heart Attack....... 8,9%.......... 7,4%........... 1.21x   
Reumatoid artrit.. 5,9%.......... 4,2%........... 1.40x   
Kolorektal cancer..5,6%.......... 4,3%........... 1.30x   
Melanom.............2,4%.......... 1,7%........... 1.39x   
Typ 1-diabetes.....2,0%.......... 1,0%........... 1.99x   
Celiaki................1,2%.......... 0,2%........... 4.96x
 
Celiaki är ett samlingsnamn för Gluten och Laktosintolerens och där kan man
med egna experiment komma fram till vad man som skall uteslutas i kosten för
att man skall må bättre. Se vidare  på www.celiaki.se
De övriga allvarliga sjukdomarna ovan skall man givetvis diskutera med
sin läkare för att bevaka och förebygga innan de utvecklats fullt ut.
 
(Meddelandet ändrat av berlin 2010-12-12 10:51)

2010-12-12, 11:51
Svar #10

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1407
  • Senast inloggad: 2024-08-25, 17:12
    • Visa profil
Tycker detta är väldigt intressant som jag nämnt tidigare. Din tanke om en jämförelsesida skulle förmodligen vara det som skulle få mig att nappa. Som det är nu är det bara för knepigt att veta vad som fäller det slutliga valet.
 
Som det ser ut så finns ju det två huvudspår: kommande sjukdomsbild  respektive ursprung. Om man fann någon bra struktur att bena upp dessa i någon form av tabellform så tro jag det hade underlättat för beslut.
 
Ex. kan man köpa en eller måste man köpa båda huvudspåren o.s.v.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2010-12-12, 13:15
Svar #11

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 654
  • Senast inloggad: 2024-09-03, 22:44
    • Visa profil
Ang sjukdomar och annat ärftligt så tar ju https://www.dna-guide.com/ också fram såna resultat tydligen, vet inte om den nämnts här tidigare?

2010-12-12, 17:08
Svar #12

Utloggad Jonas Magnusson

  • Jonas Magnusson (www.cognatus.se)
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1316
  • Senast inloggad: 2023-12-21, 22:42
    • Visa profil
    • www.cognatus.se
Rolf, då förstår jag. Jag tolkade ditt Resultatet av hälsotestet avslöjade att jag var laktosintolerant som att du via testresultaten fått ett entydigt svar att du hade denna intolerans.
 
Min dotter har celiaki så jag är givetvis nyfiken på om även jag har en förhöjd risk för detta. Jag vill påpeka att termen celiaki är allergi mot gluten, men däremot kan denna glutenalergi leda till att man får laktosintolerans som följdverkan, men den går tillbaka när man lägger om till glutenfri kost. (Sen så jobbar Svenska Celiakiförbundet även med allergier mot laktos, mjölk och soja.)

2010-12-12, 19:11
Svar #13

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 654
  • Senast inloggad: 2024-09-03, 22:44
    • Visa profil
Ang ett svenskt projekt så finns det såna grupper på ftdna.com https://www.familytreedna.com/projects.aspx, se bl.a. under både Y som Mt och bokstaven S. Det är iofs gemensamt för Skandinavien, men under Dual Geographcal Projects finns en särskild Sverige-grupp. Kanske det går att göra något av det?
 
Tyvärr har den svenska ingen egen hemsida än, men den danska har en sån där det också går att se på karta och söka på alla eller en haplogrupp i taget. http://www.familytreedna.com/public/Denmark/default.aspx?section=ymap

2010-12-17, 02:14
Svar #14

Utloggad Dan Johansson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 16
  • Senast inloggad: 2023-03-11, 07:52
    • Visa profil
Hej, ursäkta mig. Jag är inte så insatt och har inte läst hela denna forumdiskussion!
 
Jag har förstått att man kan kolla vilka sjukdomar man ligger i riskzonen för via ett test på 23andme, samt leta upp släktingar med samma DNA-uppsättningar?
 
Är detta sant? Vad behöver man läsa på innan man gör ett ev. test, dvs. grundläggande info, och är det värt pengarna? Har ni hittat många släktingar med hjälp av detta?
 
Vänliga hälsningar;
Dan J

2011-02-27, 08:24
Svar #15

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Hej! Jag skulle gärna vilja ta upp en fråga i det här sammanhanget. Läkare och medicinsk personal brukar säga att ca 5-10% av de föräldrar (pappor) som är registrerade inte är det i verkligheten om man jämför med blodgrupp eller DNA. Vandringssägen eller inte, det är frågan?
 
Att sådant sker, och inte är ovanligt behöver man bara prata med sjukhuspersonal om. Alla jag pratat med har haft direkt kännedom om flera tillfällen då man fått veta att en förälder inte kan vara en förälder. Det är inte vanligt, men ändå.
 
non-paternity events kallas det på engelska. De studier som gjorts är ganska få och begränsade men brukar landa runt 5%.
 
Med 5% risk för non-paternity events är risken ganska stor att DNA inte passar. Risken lär väl vara 50% redan för 1700-talet. En del som jag läst om använder DNA för att försöka påvisa släktskap med 1500-talspersoner och till och med folk som levde på 1000-talet. Det låter väldigt, väldigt osäkert...
 
Det intressanta med DNA som inte stämmer är att kyrkböckerna kan stämma, eftersom mamman kanske dolt vem som är den riktiga pappan. Så den pappa som inte är registrerad som pappa ändå är den som uppfostrar sitt oäkta barn som äkta (eftersom han inte vet något).
 
För Sverige har inte några sådana studier gjorts vad jag vet men jag öppnar gärna tråden för diskussion nu.
 
Dvs hur hanterar ni non-paternity events när ni hittar dem?  
 
/T
 
PS
 
http://mydnadad.com/

2011-02-27, 08:41
Svar #16

Utloggad Torbjörn Jerlerup

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 388
  • Senast inloggad: 2019-11-30, 21:18
    • Visa profil
    • brandt.radient.org/wiki/
Den här länken visar spännvidden på alla olika beräkningar som finns i denna fråga:
 
http://www.childsupportanalysis.co.uk/analysis_and_opinion/choices_and_behaviour s/misattributed_paternity.htm
 
(När någon påstår att antalet icke äkta pappor är 20% eller 25% bör man veta att man måste skilja mellan studier av barns släktskap till föräldrar och studier av barns biologiska pappor och mammor. Det säger sig självt att om man tar ett barn och tittar på de som uppfostrar barnet nu är andelen styvföräldrar ganska hög. Så kan man inte göra en studie. Om man gör det hamnar non-paternity på 20-30%.)

2011-02-27, 11:54
Svar #17

Utloggad Rolf Berlin

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 272
  • Senast inloggad: 2024-09-10, 17:44
    • Visa profil
    • www.morlanda.se
Hej Torbjörn
Vad gäller felaktigt utpekad fader under 1900-talet visar väl tabellen på länken ovan att
det finns ganska starka fakta som pekar på ca 10% felaktigt utpekade fäder.
Däremot är undersökningarna från 2000 av Sykes i England och Decodeme på Island mer intressanta
för oss som undrar hur det såg ut på 1600 - 1800-talen. Både källorna anger att andelen
felaktigt utpekade fäder under denna tid tycks ligga på ca 1.5%.
 
Om vi antar att de flesta släktforskarna klarar av att komma tillbaka till slutet av 1600-talet
med sin antavla motsvarande ca 8 generationer så omfattar antavlan då ca 250 män. Av dessa skulle
då ca 4 vara fel utpekade och merparten av dem i 7 och 8 generationen.
Ett större problem för släktforskare är förekomsten av fader okänd som jag tror är betydligt vanligare
i de publicerade antavlor som getts ut genom åren.
 
Finns det någon som har någon uppgift om frekvensen av fader okänd under 16-1800-talen?

2011-03-15, 21:20
Svar #18

Utloggad Fredrik Larsson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 510
  • Senast inloggad: 2015-08-24, 23:38
    • Visa profil
Hej alla ni som är intresserade av DNA-genealogi!
 
Jag har en gammal berättelse inom släkten som jag hoppas kunna lösa genom jämförelse av DNA.
 
Min farfar mamma Helvy var fjärde barnet i en arbetarfamilj, född 12 år efter sitt yngsta syskon. Hennes äldsta syster var 19 år äldre än henne och det sägs att det egentligen var hon som var mor till Helvy. Berättelsen är i stil med att hon mött en rik herre och sedan fått ett utomäktenskapligt barn som sedan skrivits in som dotter till morföräldrarna.
 
Jag har på alla sätt försökt hitta stöd för detta i kyrkoarkiv m.m., men kan inte hitta något. Även fast jag inte sätter särskilt stor tilltro till detta så vet jag att min farfar gjorde det på grund av att han blev behandlad som en son av sin moster (mormor?!). Jag skulle gärna vilja ha ett säkert svar.
 
Skulle detta kunna gå att bevisa genom DNA? Båda systrarna(?) har barnbarn i livet. Jag vet att man kan jämföra DNA för att bevisa syskon-släktskap, men går det även så långt som i nästa generation?  
 
Skulle vara mycket tacksam för svar!
 
Med vänlig hälsning
Fredrik
 
(Meddelandet ändrat av Fredrik_ 2011-03-16 00:19)

2011-04-15, 16:17
Svar #19

Utloggad Mattias Persson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 2
  • Senast inloggad: 2023-01-01, 15:38
    • Visa profil
Hej
 
Jag är helt grön på DNA och dess möjligheter vad gäller släktforskning. Vill gärna kasta ut några frågor vilka jag så enkelt som möjligt ska komprimera nedan.
 
1. Jag har på min farmors sida och tillbaka till(rättare sagt min farmors-farfars-mormors-mormors-mor) en kvinna som hette Engela Lange. Engela är enligt den s.k. Dufverska Necrologen, en gammal släktutredning nedtecknad på 1800-talets början, dotter till Eleonora Sofie (sen. gift med Lave Beck) och därmed dotterdotter till Leonora Christina (gift Corfitz Ulfeldt). Sistnämnda kvinna är i sin tur dotter till kung Kristian IV av Danmark och hans hustru Kirsten Munk.
 
Ni förstår säkert vid detta lag vart jag vill komma.
 
2. Är detta möjligt att bevisa (påvisa - med tanke på att linjen hoppar emellan far/mor) med hjälp av de DNA prov som idag finns tillgängliga via nätets olika aktörer?
 
3. Vilken typ av prov och vilken aktör skall man i sådana fall nyttja?
 
Mvh Mattias

2011-04-16, 01:04
Svar #20

Utloggad Anne M Berge

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2019-09-27, 13:26
    • Visa profil
Mattias,
 
Direkte farslinjer og direkte morslinjer kan følges over tusener av år, gjennom Y-DNA og mtDNA.  
 
Slike blandede linjer som du beskriver på din farmors side kan også testes gjennom autosomaltester (Family Finder via FTDNA eller 23andMe-test som inkluderer Relative Finder) - men disse finner (matcher) sikkert bare de første 4-5 generasjoner. Ni generasjoner bakover (som du har i dette tilfellet?) er for langt tilbake til å finne sikre treff.  
 
Estimert grad av treff fra FTDNA:
    * tremenninger (second cousins) og nærmere: over 99 %
    * firmenninger: over 90 %
    * femmenninger: over 50 %
    * seksmenninger: over 10 %
    * fjernere slekt: sjeldnere
 
Erfaringen til mange norske testere er at man ofte oppdager mange seks-til timenninger også, spesielt om man har mange aner innen samme geografiske område. Men det er altså bare noen av disse man får treff med, så en linje såpass langt tilbake er vanskelig å bevise. Om du testet den eldste nålevende i din slekt i denne linjen, og fikk noen andre kjente medlemmer i slekten til å teste, så er det altså ikke sikkert dere ville få match. Kanskje, kanskje ikke.
 
DIS Norges DNA-nettsider har mer informasjon om tester generelt:
http://www.disnorge.no/cms/dna-slektsforskere

2011-06-28, 07:12
Svar #21

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1407
  • Senast inloggad: 2024-08-25, 17:12
    • Visa profil
I gårdagens program vet du vem du är handlade om Lionel richi, afroamerikansk sångare. Där kom fram att det möjligen fanns ett inslag av en vit man bland anorna, var det ca 5 generationer tillbaka? 1800-talet var det i alla fall.
 
Kan man med dna-tester se om detta stämmer? Jag tänker då på ursprungs-dna. Eller måste det ha gått längre tid för att haplo-grupperna? skall ge sig tillkänna?
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2011-07-09, 19:57
Svar #22

Utloggad Anne M Berge

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2019-09-27, 13:26
    • Visa profil
Takk til Rolf for å ha startet opp DNA-anor på Facebook! :-)  
 
Patrick: ta en titt på norske DNA sider på DIS Norge, om de forskjellige typer test.  
http://www.disnorge.no/cms/dna-slektsforskere
 
Haplogruppe-tester sier bare ørlite om de ytterste smale direkte fars- og morslinjer i tusenårsperspektiv, mens autosomaltester kan fortelle en del om etnisitet.  
 
Autosomalt DNA, de 22 kromosomer som ikke er kjønnskromosomer, testet i et lite utvalg av 700 000-1 000 000 SNPs (av totalt nesten 3 milliarder), enten som Relative Finder (23andMe) eller Family Finder (Family Tree DNA). Denne skanner helheten, men forteller mest om de siste 5-6 generasjoner, og kan måle etnistet.  
 
African-Americans
Rundt 30 % av alle afro-amerikanere har europeisk Y-DNA, svært ofte R1b-varianter. Dette vil si at deres direkte farslinje på et eller annet punkt, typisk i slavetiden, har en europeisk linje.  
 
Afro-amerikanere har gjennomsnittlig, når autosomene også undersøkes, ca 35 % europeisk DNA, men dette varierer svært mye individuelt. (Tall bl a fra African-American Lives, PPS.)

2011-07-11, 07:32
Svar #23

Utloggad Patrick von Brömsen

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1407
  • Senast inloggad: 2024-08-25, 17:12
    • Visa profil
Det är väldigt intressant med DNA, problemet är att det fortfarande känns som grekiska. Man får väl vänta lite för att låta det bli lite större så att någon kan ge sig på en liten skrift for dummies.
 
Tack för information Anne. Att det var så stor del som hade vita anor hade jag ingen aningen om, fast det har väl som sagt med slavsamhället att göra.
 
Vänligen Patrick
Vänligen Patrick : )

2011-07-11, 09:58
Svar #24

Utloggad Anne M Berge

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2019-09-27, 13:26
    • Visa profil
Patrick: Du er nok ikke den eneste som synes DNA er litt gresk :-) Dette er en ny vitenskap med masse nye oppdagelser hele tiden, og spesielt Genetisk Genealogi-feltet har kommet med mye nytt de siste ti år.  
 
Det fins mye informasjon på internett, men nesten alt er på engelsk - så jeg har gjennom samarbeid med DIS Norge laget disse sidene som er en introduksjon til DNA for Slektsforskere, på norsk (flere bidragsytere):
http://www.disnorge.no/cms/dna-slektsforskere
 
Bøker om DNA:
Bryan Sykes' Evas sju døtre (Opprinnelig The Seven Daughters of Eve, 2001) fins på norsk i alle fall, og er en grundig introduksjon til vitenskapen bak - men boken er 10 år gammel og teoriene har endret seg mye siden da.  
 
Det fins flere lignende bøker, av Stephen Oppenheimer og Spencer Wells.  
 
Megan Smolenyak og Ann Turner har skrevet en god innføring på engelsk i hvordan slektsgranskere kan bruke DNA: Trace Your Roots with DNA.  
http://www.amazon.com/Trace-Your-Roots-DNA-Complete/dp/1594860068  
Den er også noen år gammel, og det meste du leser i denne diskusjonstråden om autosomalt DNA/Relative Finder (23andMe)/Family Finder (FTDNA) er teknologi kommet de siste to år (!).  
 
Om du er mer interessert i African-American slektsforskning, opphav og DNA kan de åtte programmene som er produsert av PBS, African-American Lives, anbefales: to sesonger med fire episoder hver. (Det skal være mulig å kjøpe dem på DVD fra USA, OBS DVD-sone osv.) Disse programmene følger profilerte amerikanere med afrikansk opphav, og ser både på the paper trail med de spesielle utfordringer dette har for afro-amerikanere, og DNA-tester. De bruker stort sett bare Y-DNA og mtDNA, som kun følger de smale direkte fars- og morslinjer - og dermed ikke sier noe om prosent Mandinka, Igbo, Mende, Fulbe osv.
 
(Meddelandet ändrat av annema 2011-07-11 09:59)

2011-08-07, 15:17
Svar #25

Utloggad Helen Ohlsson

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 11
  • Senast inloggad: 2018-01-03, 21:53
    • Visa profil
Hej!
 
Jag har blivit nyfiken på dna-genalogi. Det sägs i min släkt att en pappa var vallon men eftersom han är okänd och ingen vet vad han hettte. Så om vi på att detta nog kan kontrolleras med ett dna-test!  
 
Då till frågorna:
 
1) Jag har en bror och en syster. Måste en syster och en bror göra testet för att man ska få så mkt info som möjligt?
 
2) Min anfader som är påstådd vallon är min mmmff (mormorsmors farfar). Kan man få reda på det genom ett dna-test?
 
3) Om man hittar andra ursprung, hur noga kan man spåra dem? (dvs kan man ta reda på var i släktträdet de finns)?
 
4) Vad kan man göra med resultatet? Har förstått att man kan läggas in det digitala resultatet i databaser på olika håll och göra jämförelser. Finns någon central sajt där många har lagt in info?  
 
5) Något ställe där man kan göra dna-test och som ni rekommenderar? Och någon speciell variant av testet som rekommenderas?
 
Tackar på förhand om någon skulle ha lust att svara på mina frågor! :-D

2011-08-07, 18:51
Svar #26

Utloggad Anne M Berge

  • Anbytare *
  • Antal inlägg: 19
  • Senast inloggad: 2019-09-27, 13:26
    • Visa profil
Helen: Les om hvilke tester som fins (på norsk) gjennom lenken over, DIS Norges DNA-sider. Der vil du finne ut en god del.  
 
Dine spørsmål:
[color=808080]1) Jag har en bror och en syster. Måste en syster och en bror göra testet för att man ska få så mkt info som möjligt?[/color]
- Det er lurt om du tester din bror (eller far) ettersom det bare er de som kan avsløre Y-DNA (les hvorfor på DIS-sidene)
 
[color=808080]2) Min anfader som är påstådd vallon är min mmmff (mormorsmors farfar). Kan man få reda på det genom ett dna-test?[/color]
- Den eneste test som vil teste de genene du (eller dine søsken) ev har fra ham, er autosomene, og da altså en Family Finder eller 23andMe test - les mer om dette tidligere i tråden. Det er IKKE sikkert du eller dine søsken har nok genetisk material fra ham til å si dette sikkert, OG: Det er ikke så veldig stor forskjell mellom fransk, belgisk og svenske befolkning som man pr i dag kan vise ved testing - kanskje blir slik etno-testing mer nøyaktig i framtiden. Det er i beste fall glidende overganger og individuelle forskjeller. Men, er du heldig kan du få nære treff med cousins fra det vallonske område, eller med svensker med kjent vallonsk opphav.  
 
[color=808080]3) Om man hittar andra ursprung, hur noga kan man spåra dem? (dvs kan man ta reda på var i släktträdet de finns)?[/color]
- Les om testene på DIS og tidligere her i tråden. Om du har cousin-treff via Family Finder eller 23andMe så kan du aldri vite sikkert HVEM som er felles ane eller HVOR i treet felles ane finnes - der må man bruke tradisjonell slektsforskning.
 
[color=808080]4) Vad kan man göra med resultatet? Har förstått att man kan läggas in det digitala resultatet i databaser på olika håll och göra jämförelser. Finns någon central sajt där många har lagt in info?[/color]
- Selskapene som tilbyr test har egne nettsider for sammenligning, i tillegg til at det fins eksterne. Igjen: Les mer tidligere i denne tråden og på DIS-sidene.
 
[color=808080]5) Något ställe där man kan göra dna-test och som ni rekommenderar? Och någon speciell variant av testet som rekommenderas?[/color]  
- De to viktigste selskapene pr i dag er Family Tree DNA og 23andMe. Selv vil jeg bare anbefale Family Tree DNA, men akkurat nå fins en rabatt-kampanje på 23andMe: B8KYDH - den gir $50 billigere test. De andre svensker som har testet der kan sikkert fortelle mer.  
 
Se også tabell for hva som finnes på denne siden, DIS Norges DNA-sider:
http://www.disnorge.no/cms/testeselskap-og-sammenligning

2011-10-31, 08:24
Svar #27

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 866
  • Senast inloggad: 2024-12-11, 18:26
    • Visa profil
Jag har just tittat igenom Karin Bojs bok om gener, som ju mest handlar om bantning. Men hon berättar om sitt eget test: ”till min stora förvåning har jag också en del ursprung från Östasien - mellan sex och sju procent - och även fyra procent afrikanskt ursprung. Det här har inga släktingar informerat om, och det syns ju knappast på mig med mitt ljusblonda hår”
Någon som vet vad detta betyder? Kan man med hjälp av procenten räkna ut hur långt tillbaka ursprunget ligger?
Hälsn Ingrid
Olof och Ingrid Bergström

2011-10-31, 17:24
Svar #28

Utloggad Ingrid och Olof Bergström

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 866
  • Senast inloggad: 2024-12-11, 18:26
    • Visa profil
Är det feltänkt att vi borde hamna redan i 4e och 5e generationen?
Ingrid
Olof och Ingrid Bergström

2013-02-20, 17:07
Svar #29

Utloggad Martin Nordling

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 403
  • Senast inloggad: 2024-08-09, 20:21
    • Visa profil
Min mormors farfar hade en okänd far, emellertid så har min mormor berättat om ett rykte om vem det var (en person med ett adligt namn). Hur stor tilltro som skall sättas till det ryktet är diskutabelt, men min mormor har 3 yngre bröder så jag undrar ifall jag skulle försöka spåra upp direkta ättlingar, eller kanske ättlingar till hans far eller farfar, vad finns det då för chans att bevisa släktskap?

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se