Häglinge AI:10 1864-1868

[Göran Stenström]

Hej!
Kan någon se vad det står i anteckningarna om lägersmål på rad 14 i Häglinge AI:10 1864-1868 sid 147?
 
Jag hittade fadern till första barnet också men vad heter han mer än Per? Det är samma bok sid. 23 rad 14. Det står något om lägersmål där också men är ännu svårare att läsa.
 
Mvh.
Göran Stenström
 
(Meddelandet ändrat av Stenis 2013-02-04 13:01)

[Markus Gunshaga]

Hej Göran!
 
Jag går bet på ett par ord, men läser notisen såhär:
Pigan Anna Andersdr. No 8 Rörum
hade anmält hinder f. attestens uttagande.
Anna []. pag. 129. S. Rörum (124)
anklagad f. lägersmål med Anna, men svurit sig fri?.
Den attest som förhindrats var antagligen en lysningsattest. Den aktuella pigan Anna Andersdotter bodde i Södra Rörum, och där (Södra Rörum AI:10, s. 124) finns följande notis om henne:
Skattfri? skriftad 63. skattfri?
utfattig; dömd t. böter d. 24/8 1864
för lägersmål.
Pater Benedicta est Petrus Martini
se pag. 23, W. Häglinge, (dömd t. böter
f. lägersmål.)
Pater Nicolai exhibitus est Jöns Davidss-
son, som genom varjemålsed, svurit sig fri 1864.
se pag: 147. Häglinge.
Intressant med latin så pass sent i kyrkoböckerna, men prästen ville väl inte att någon icke-latinkunnig skulle kunna läsa anteckningen. Det verkar då alltså som att en Per Mårtensson (Petrus Martini) verkligen var far till det äldre oäkta barnet Bengta (Benedicta), och dömdes, men sedan hade Anna angivit Jöns Davidsson som far till sonen Nils (Nicolai), men denne hade svurit sig fri från faderskapet genom värjemålsed inför häradsrätten.
 
Mvh, Markus

[Göran Stenström]

Hej Markus!
 
Tack för hjälpen! Har jag fattat det här rätt nu? Anna blev själv dömd 24/8-1864? Per Mårtensson blev dömd men inte Jöns Davidsson?
 
Mvh.
Göran

[Markus Gunshaga]

Hej Göran!
 
Det stämmer - Anna har alltså först instämts till tinget för lägersmål då oäkta dottern Bengta föddes, och har väl antagligen samtidigt angivit Per Mårtensson som barnfader. Det framgår inte om Per har erkänt eller dömts mot sin nekande, men båda dessa blir i alla fall dömda för lägersmålet och får betala böter vid häradsrätten. När sedan samma procedur upprepas 1864 har dock den då utpekade barnfadern Jöns Davidsson nekat, och dessutom svurit sig fri från faderskapet genom en värjemålsed. Av den anledningen dömdes bara modern Anna för lägersmål i samband med den oäkta sonen Nils' födelse.  
 
Jag googlade lite om värjemålsed, och detta tycks innebära att Jöns delvis kunnat styrka att han inte begått lägersmål med Anna. Eftersom rättegångsbalken i 1734 års lag stadgade att när en part vid svensk domstol till viss grad styrkt sina uppgifter, sågs det som otillfredsställande att utan vidare ge honom orätt och motparten rätt. Den anklagade kunde då avlägga värjemålsed, att med ed bekräfta sitt nekande till vad den andre uppgivit.
 
Tydligen ansågs domstolen att Jöns' uppgifter var så pass trovärdiga att han erbjöds avlägga en sådan värjemålsed, vilket han alltså gjorde, och därigenom undkom lagens straff. Värjemålseden var dock tydligen inte detsamma som ett fullständigt frikännande, eftersom den inte utraderade motpartens anklagelser / uppgifter.
 
Mvh, Markus

[Göran Stenström]

Hej Markus!
 
Tack för all hjälp! Tilläggas kan att sonen Nils hette senare Jönsson i efternamn så Anna var nog säker på vem fadern var.
 
Mvh.
Göran