Hur tar man reda på nu levande släktingar till henne. Jag har en hel del brev från hennes syster Karin, som var tillsammans med min farfars bror. De hade sonen Sixten tillsammans.
Jag skulle vilja fråga om de är intresserade av dessa brev.

LARS JOHAN LINDSTRÖM Utvandrade från Sverige den 29 april 1884. Han var född 28 juli 1865 i Torsåker, Västanfors, dog 15 dec. 1929 Elsmore, Allen, Kansas.
Han var brorson till Stina Larsdotter som utvandrade 1869.

Systern ANNA LOVISA LINDSTRÖM. Utvandrade från Sverige den 23 aug. 1889. Född 3 okt. 1872 i Mackmyra, Valbo. ✞15 feb. 1903.

 

Jag har registrerat mig, men det tar lit tid innan jag kan använda sidan. Är det där du funnit alla uppgifter?

Tack för hjälpen.
Vad fort det gick för dig att hitta dessa uppgifter. Jag har själv letat i flera dagar.

Jag sammanfattar Melissa Mansilla Nilssons fråga.

Hon söker information om sin farfars far som anlände till Chile från Hamburg, kanske före första världskriget. Hans namn var Martin Nilsson Pettz, hon vet dock inte om hon stavat efternamnet rätt.

Melissas far sa alltid att hans far var adopterad tillsammans med sin bror. 

Jag skall skriva till henne och fråga om hon har någon mer information av något slag.   

Jag har över 2000 brev från släkten, med början i mitten av 1800- talet till mitten av 1900- talet. Väldigt ofta skriver de att de har äggvita när de är sjuka. Vid enstaka tillfällen skriver de att de har äggvitesjukan. Detta gäller både kvinnor och män. Ingen av dem var allvarligt sjuka, åtminstone inte någon längre tid.


Kan det vara skillnad på uttrycket att "ha äggvita" och att "ha äggvitesjukan"

Oj vad snabba ni var. Tack för dessa uppgifter, jag hoppas att han blir nöjd.

Jag vet inte om han har kollat originalet, jag skall fråga.
Vet ni hur pass vanligt det var att man emigrerade till Ryssland på den tiden?

Tack ska ni ha.  
 
Några kyrkböcker eller andra dokument från Björkeby, eller uppgifter om hans eventuella anknytning till Kalvinismen och någon Kyrka i Stockholm kanske man inte kan räkna med att finna. Skulle ni snubbla över någon information som rör detta får ni gärna vidareförmedla den till mig.  
 
Stort tack  
Lars-Erik

Hej Ulla.  
 
Ursäkta, jag kanske är lite trög.
 
Att du får upp denna sida då du söker på Jean Voltaire förstår jag, han står nämnd på sidan, men hur kommer det sig att samma sida kommer upp då jag söker på Arvid Axel Mardefelt. Står han inte nämnd på sidan så borde det finnas något annat dokument som även knyter honom till denna sida?  
 
Länken i ditt senaste mail hade jag sedan tidigare.

Stort tack för hjälpen.  
Vi får nog nöja oss med att konstatera att han föddes omkring 1691 - 92. Närmare än så går nog inte att komma. Den information jag nu fått skall jag översätta och skicka vidare över Atlanten.
 
Vänligen
Lars-Erik

Tack för hjälpen.  
Jag misstänker att den jag hjälper vill försöka ta reda på när och var Mardenfelt var född.
Hur är Arvid Axel Mardefelt knuten till de dokument som kommer upp då man söker på hans namn, jag kan inte finna namnet. Finns det andra dokument som visar på hans anknytning till detta dokument.  
 
Tacksam för ytterligare hjälp
Lars-Erik

Ni skall ha ett stort tack för svaren på mina frågor. Det var bra att jag fick svar från er bägge, då svaren skiftade en aning, precis som livsvillkoren naturligtvis skiftade från ort till ort.  
Om gräsmattor framför husen på Bruksgatan finns skilda uppfattningar. Nu kanske inte gräsmattan i sig är det alla viktigaste, gräsmattan i min fråga var mer menad som en symbol för hur viktiga de estetiska kraven var för dem i byn. Det kanske räckte med att livet fungerade rent praktiskt. Att de var viktigt med renlighet har jag förstått, (min mor 92 år, dotter till en mästersmed har berättat om de) det kanske räckte med renlighet för att uppleva hemmet som vackert.  
 
Jag skall fortsätta studera frågan om Bygatans, och i synnerhet smeders gräsmattor och återkommer med mina forskningsresultat. Tack Stig för rekommendationen om boken Vallonbrukssmide, den skall jag leta upp. Tack Ingela för dina uppgifter, det var mycket intressanta och matnyttiga. Du tog upp flera viktiga och intressanta frågor och vinklingar som jag själv inte tänkt på. Att vi som trygghetsnarkomaner i vår tid kan uppleva bruken som eländiga och otäcka har nog, som du antyder att göra med vilka referenser man har.  Precis som jag gjorde med det första svaret jag fick av Stig kopierar jag nog ditt svar rakt in i släktkrönikan som jag skriver om min mors släkt.  
 
Tack ännu en gång, och är det så att ni eller någon annan kommer på något ytterligare, stort som smått inom ämnen livsmiljö, livsvillkor, relationer, estetik mm i bruksmiljö mottages det tacksamt.  
 
Hälsningar Lars-Erik

Släkten på min mors sida var mästersmeder på bruken mellan Fagersta och Gävle så långt bak i tiden vi kan se. Jag känner till vägen till att bli Mäster. Men vad arbetade de handgripligen med. Var de med vid framställningen av järnet eller arbetade de enbart i smedjan med tillverkning av föremål från det framställda materialet.
Som mästersmed var man vad jag förstår som en egen företagare. Hur var i så fall deras förhållande till de som ägde bruken där de arbetade. Ägde mästersmeden själv smedjan med alla verktyg. Köpte mäster själv in järn som förädlades till färdiga produkter och såldes. Var det bruksägaren, eller mäster som själv anställde och betalade lön till en gesäll som skulle läras upp. Var han i själva verket en anställd med en finare titel på grund av sitt kunnande.
MVH/ Lars-Erik

Min farfar August Reinhold Gustavsson var martinmästare, (uttalas martängmästare) på Avesta järnbruk.  
Kan någon berätta vad en martinugn är och vilken uppgift en martinmästare hade.  
 
Tacksam för svar Lars-Erik

Tack för ditt svar.  
På min fars sida av släkten, nere i Skåne var alla mina anfäder bönder och rusthållare ända sedan 1509. Det verkar som om jag får läsa på en del för att poletten skall trilla ner.  
 
 
Lars-Erik

Om en person står angiven som rytt i husförhörslängderna, är det då givet att han tillhör det militära. Fanns det ryttare inom de civila yrkena, inom postväsendet eller liknande, eller var det militär som även skötte dessa sysslor. I en husförhörslängd står att en ättling till mig, Anders Vallman, bodde i Valla, Bolandet, var rytt. I övrigt finns inget militärfolk i släkten.  
 
Lars-Erik

Jag har en gammal släkting vid namn Måns (Mogens) Benktsson född 1589, dog 16 juli 1653 i Bjära, Hässleholm. Området tillhörde på den tiden Danmark. Enligt gamla uppgifter kom han skada till gården i Bjära och blev där omhändertagen.  
 
Han var på väg hem till Småland efter att ha överlevt då hans här under ledning av Gustav II Adolf blivit angripna av Danskarna i Vittsjö den 11 februari 1612. Jag har funnit en del uppgifter om händelsen i Vittsjö där det sägs att kungen var nära att drunkna.  
 
För att kunna ta reda på mer uppgifter om Måns (Mogens) har jag försökt finna uppgifter om vilket regementen han tillhörde. och för att kunna lista ut det måste jag veta vilka regementen som var med kungen i Vittsjö den 11/2 1612.  
 
Finns det någon som kan hjälpa mig med dessa uppgifter  
 
Vänligen
Lars-Erik

Vi har en minnesbok, med störst sannolikt skriven i Kärrstorp, Bosarps socken i slutet av 1800 eller början av 1900-talet.  
Skulle det gå att tyda efternamnet så skulle vi veta vem som betecknar sig jag i övriga texten och därigenom kunna få fram en hel del information.  
 

 
Tacksam för hjälp.
Lars-Erik

Hej.
Jag har några ättlingar vid namn Erik Ersson 27/7 1784 - 1863 och hustrun Anna Greta Vallman 16/4 1788 - 22/4 1846. Anna Greta hade föräldrarna Anders Vallman och Caisa Ersdotter. De bodde i Valla, Bolandet.  
Är det någon som känner till något om hennes föräldrar. Fadern Anders Vallman var rytt.  
Vad gjorde en rytt förutom att han red.  
 
Mvh / Lars-Erik

Tack Bengt.
Du har givit mycket ny information som kanske förklara varför min mor (f. 1920) inte visste något om henne.  
Jag skall söka vidare med hjälp av informationen från dig och se om hon dyker upp i fler handlingar.
 
Ett stort tack skall ni alla ha för hjälpen
Lars-Erik

Anna Lovisas bror Lars Johan Lindström hade utvandrat till USA några år tidigare 1884.
I husförhörslängden (se nedan) finns Anna Lovisa med bland alla syskon och det står att hon utvandrat till USA,  
Det är den sista uppgiften jag har om henne. Jag har sökt i emigtantlistor och på alla ställen jag kan tänka mig, men inte funnit något.
 
Här är en avskrift av husförhöret där jag sist såg henne.  
 
Källa:  Valbo kyrkoarkiv, Husförhörslängder,  
SE/HLA/1010223/A I/21 b  (1881-1889)  Skr.nr 266
 
Bruksarbetaren Lars Petter Lindström f.1836
Hustru Stina Lovisa Hammar f.1844
S Lars Johan       f.1865   Flyttade till Nordamerika  29/4- 1884
S August Albert    f.1867   Flyttade till Gävle  19/3- 1888
S Per Wilhelm      f.1870
Anna Lovisa     f.1872   Flyttade till Nordamerika  12/8- 1884}
S Karl Oskar       f.1875
S Axel Julius      f.1878
S Frans Reinhold   f.1881
D Selma Elida      f.1889
 
Tacksam ifall någon kan hjälpa mig på traven
 
Lars-Erik

Hej igen  
Jag har nu letat på alla sidor jag känner till men inte hittat någon anhörig Osterberg i USA, men jag har i mina gamla anteckningar en uppgift om att Gustaf Magnus Österberg hade en syster som flyttade till USA men sedan flyttade tillbaka till Sverige och bosatte sig i Stockholm. De uppgifter jag har om henne är:  
 
Frida Matilda Österberg Född 26 febr. 1879 i Genarp.  
Föräldrar: Matilda och Gustaf Österberg  
Har varit i USA många år. Är sedan 1930 bosatt i Stockholm. Arbetar som sjukgymnast.
Gift andra gången med fanjunkaren Olof Sjöholm, där vid blivande svärmor åt förutvarande barnen, Ingeborg, Olga, Carl, Viola, Magnhild och Nanny Sjöholm.
 
Hur beter jag mig för att hitta några av hennes nu levande anhöriga, de kanske har kontakt med sina släktingar i USA.  
 
Ännu en gång tacksam för hjälp.
 
Lars-Erik

Hej Bengt. Det här blev lite rörigt för mig. Kanske på grund av den sena timma. Vad kan  Huddunge Parish, Vala Dist. Vastermanland,  vara kan det vara för ort.  
 
 
Lars-Erik
 
(Meddelandet ändrat av Spathon 2012-04-02 22:54)

Ännu en gång vill jag tacka er.
 
Det ser ut som om Sofias brorsbarn Johan och Anna visste var de skulle då de lämnade Sverige. De bor alla inom en radie av 10 kilometer från varandra i Allen County, Kansas. Men frågan som jag fortfarande undrar över är hur visste Sofia och hennes man Jon var det skulle ta vägen 1869, då det kom till USA.
 
Nu måste jag sammanställa all information jag fått från er. Man det finns nog risk för att ni hör av mig igen.
 
Tack
Lars-Erik

Ni skall ha ett stort tack för hjälpen. Det ser ut som att syskonen fann varandra ute bland fälten i Kansas.
 
Jag höll dock på att missa en USA- resenär. Johan och Annas faster Stina född i Mackmyra bruk den 27 juni 1821, d. 1907, åkte också till USA, men jag vet inte när eller vart hon åkte.
 
Hennes föräldrar var:
Lars Skräk (Mästersmed) f. 10 jan. 1792 i Mackmyra hammare, d. 1861 i Masugnen, Mackmyra
Gift 22 okt. 1820 med Elisabeth Kajsa Fernqvist, f. 24 apr. 1796 (från Häklinge vid vigseln)
De bodde i: Mackmyra bruk.
 
Kan det vara så att det var henne Johan och Anna åkte till, eller kanske brorsonen Johan åkte tillsammans med henne? Går det även att finna henne i trakterna runt Elsmore, Allen County eller hamnade hon någon annan stans.
 
Det enda jag vet om Stina är förutom födelseuppgifterna, att hon tog sig namnet Larsdotter. Flyttade till USA och gifte sig med Wahlqvist.
 
Det dyker upp fler funderingar i sammanhanget. Hur visste de var de skulle åka då de kom till USA? Fick de åka vart de ville och ta sig en bit mark och börja odla, eller fick de direktiv om vart de skulle ta vägen. Fick de i sådana fall dessa direktiv då de klev iland i USA eller kände de till slutdestinationen redan innan de åkte.  
Jag har själv kört bil genom majsfälten i norra USA och vet hur oändligt stort och platt landskapet är. Vi körde på en spikrak väg genom fälten i två hela dagar. Därav undrar jag hur de kund hitta till den plats dit de skulle. Det finns ingenting att orientera sig efter, förutom solen. Fanns det så tillräckligt detaljerade kartor med vägar mm som de kunde följa, eller fick de med sig en vägvisare? Jag misstänker att det var ganska ont om vägskyltar på den tiden.  
 
Jag tar med ytterligare en fråga. Var det lika vanligt i USA som i Sverige, att man gick till fotografen och fotograferade familjen? Finns det i sådana fall sidor på Internet där man kan leta efter dessa bilder. Jag har sökt men inte funnit några.  
 
Detta blev mycket frågor på en gång, men för att välja ut någon fråga som jag känner är viktigast för tillfället, är det när Stina emigrerade och vart hon tog vägen.
 
Jag vore tacksam för lika förnämlig hjälp som tidigare.  
 
Lars-Erik

Det är honom jag söker.
 
Ett stort tack skall ni ha för hjälpen.  
 
Lars-Erik Spathon

Hjalmar Nilsson föddes i Kärrstorp, Bosarp den 27/12 1860. Flyttade till Berlin omkring 1900 och gifte sig med Paula Schmolls. De fick en dotter, Gerda den 19 april 1886 då de bodde på Langenbeckstrasse 10, 1tr i Berlin. Gerda har genomgått den Hagenska (dotterskolan?) i Berlin. Hon blev förlovad med filmfotograf Max Filipson i Berlin september 1919. Blev sedan gift med George Düring september 1921. Skild 1930. Som gift bodde hon i villastaden Erkner utanför Berlin. Efter skilsmässan flyttade hon åter till föräldrahemmet i Golm som hon sköter om efter moderns död. Hon var sista gången i Sverige 1939. Pappa Hjalmar dog i januari 1945 innan kriget tog slut när Ryskt artilleri fick in 20 fullträffar på deras hus i Golm.
 
Ovanstående information har jag funnit i dokument efter min far. I andra dokument har jag uppgifter om att fadern Hjalmar dog 1930. Var kan jag kontrollera vilka av dessa uppgifter som är de korrekta. Jag söker även uppgifter angående hustrun Paula och dottern Gerda. Hur länge levde de och fick Gerda några barn.

Tack för ditt svar. Ulrikdals Slott var vilohem för krigsinvalider åren 1822 till 1849. Den jag söker föddes 1883 och dog 1966.
Vänligen Lars-Erik

På baksidan av ett gammalt fotografi står det att min farfar var och hälsade på sin bror i Ulriksdal 1935.
Vad vi vet bodde han aldrig i Ulriksdal.
 
Brodern hette:
Gustaf Valfrid Mårtensson, född 16 sept 1883 i Kärrstorp, Bosarp, dog 14 mars 1966 i Stockholm.
 
Är det någon som kan hjälpa mig att finna uppgifter om var Gustaf bodde år 1935.
 
Lars-Erik Spathon

Hur har du tänkt att din smått spydiga ton i det mail du skrev skall underlätta en eventuell korrigering av dessa uppgifter.
Naturligtvis skall de uppgifter jag sedan tidigare haft samt dina uppgifter grundligt undersökas.
 
Vänligen
Lars-Erik Spathon

Hej. Lars-Erik igen.
Jag glömde bort att svara på Anna-Britts fråga om böckerna Bjärasläkten I och II. De finns att låna på biblioteket, jag tror att de har två eller tre upplagor av böckerna.  
 
I det första inlägget skriver Karl Grunning att det vore skojigt med en släktträff. Problemet är väl hur och var den den skall äga rum. Med tanke på antalet deltagare och vår härkomst, vore kanske Skåne vore en lämplig plats att hyra. Skulle några fler nappa på iden så är jag en av dem som gärna ställer upp, men det måste nog till en hyfsat stor grupp av personer för att administrera det hela, vem står tex. för bordsplaceringen .  
 
Jag skrev att jag tyckte det skulle vara skojigt att veta var ni bor nu för tiden, och så glömde jag skriva var jag själv bor. Min farfar Rudolf Mårtensson (tog namnet Spathon) flyttade från Kärrstorp till Rörstrandsgatan, Stockholm omkr. 1909. Han byggde ett senare ett hus vid Hässelby Strandbad, Stochkolm 1939, i vilket jag och min familj bor i nu .
 
Mvh / Lars-Erik Spathon

Min mormor Selma Eliga Lindström (Skräk) hade ytterligare ett syskon.
Jag råkade av en händelse få syn på henne i en husförhörslängd (Torsåkers husförhörslängd (1866-1870, A1/23b). Jag kan inte hitta några anteckningar från födelsetillfället, hon dyker först upp fem år senare i ovan nämnda husförhörslängd. Skulle hon avlidit vid födelsen hade det stått antecknat.  
Modern heter Stina Lovisa Hammar född 21 juli 1844 i Ovansjö, dog den 5 maj 1921 i Mackmyra . Hon bodde vid tillfället med sina föräldrar i Semla, Västanfors, men fick troligen åka bort till Norrbärke där hon födde dottern Albertina den 26 juli 1861. Troligen fick hon efter födelsen lämna bort dottern.    
 
I Valbo husförhörsläng (1862-1870, A1/19b), står att hon flyttar efter föräldrarna till Torsåker (6/11 1861), och som 16- åring får plats som piga hos Banmästare Per Andersson från Norberg och hans hustru Gustava Nordström från Norrbärke och deras fem söner och två döttrar.  
 
Kan eventuellt hustrun Gustava Nordströn som kommer från just Norrbärke ha ha kännt till något om det inträffade.
 
Tacksam för hjälp.
 
MVH / Lars-Erik Spathon