Jag tror jag är säker på vad det står :Tysk berget
                                                           Hofs sochn
 
Det stämmer även med att det både är finnmark och att Tyskberget ligger i närheten + att det inte ligger allt för långt från Grangärde. 
Socknen ligger tydligen i Norge vilket såklart förklarade bristen på någon  logisk koppling mellan en svensk socken med  liknande namn och Tyskberget.

I Åsnes och Hof Finnskog i Norge  finns ett Tyskeberget.

Hof Finneskog kyrka:
https://www.google.com/maps/place/Hof+Finnskog+Church/@60.5378866,11.7975471,9z/data=!4m8!1m2!2m1!1shofs+finnskog!3m4!1s0x0:0x50fc3c096bce4e16!8m2!3d60.576744!4d12.3380327

Här ligger Tyskeberget i Norge.  Lite snett nedanför (sydväst) ligger Hof Finnskog Kirke:
https://www.google.com/maps/place/Tyskeberget/@60.6006983,12.2816334,12z/data=!4m5!3m4!1s0x464270e0639f6647:0xe3eb34a333f3ec1c!8m2!3d60.6363832!4d12.3842595!5m1!1e4

Tyskeberget Finnetorp:
https://www.isolor.no/2017/nyheter/kulturminnedagen-arrangeres-pa-tyskeberget-finnetorp/


Det här kan möjligen vara en släkting till Pål Pålsson med koppling till Grangärde vilket kan förklara varför han flyttade dit från Norge:
https://www.geni.com/people/P%C3%A5l-Henriksen-Raatikainen/6000000002963623693

Jag skulle behöva ha lite hjälp med att se vad som står står efter Kyrkberget (eller står det kanske Kyskberget eller Bysberget?) för  Pål Pålsson född den 25 juli 1666, boende i. Abborrberg.


Det verkar stå  sochn sist ( kan ha fel) .  Kan det möjligen stå Hasiö Sochn?  Som i sådanda fall skulle kunna vara nuvarande Håsjö socken i Jämtland  ( har sett att det stavades så i äldre tider ) eller Hässjö  socken i Ångermanland.  Kan tyvärr inte hitta något Kyrkberg i någon av de socknarna, men I Grangärde finns det ett.

Pål Pålsson verkar inte gå att hitta i Grangärdes födelsebok för 25  juli 1666, men den är  i och för sig något svårläst. Detta skulle peka på att han faktiskt är född i en annan socken. Det skulle ju kunna vara en finsk socken också.

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0012616_00112#?c=&m=&s=&cv=111&xywh=-947%2C1%2C4812%2C3203 (Pål Pålsson hittas på vänstra sidan i mitten)


Bakgrunden till frågan är att jag forskar på en "Finn Pål  Pålsson"  som ska ha inflyttat till  Tallriset i Floda socken ifrån Grangärde.
 I Floda kyrkböcker förekommer lite olika uppgifter om hans födelseår. I begravningsboken står att han dog  1739, 82 år gammal vilket skulle betyda att han var född 1657. I husförhörslängder står däremot födelseåret angivet till 1667.
Har därför letat i Grangärdes födelsebok runt nämnda årtal utan att hitta något .   Jag  lyckades  däremot hitta ovanstående Pål Pålsson efter att ha gått igenom orterna med finsk befolkning.


 Pål  stavades fordom på flera olika sätt. Pawel, Pavel eller Paul var också vanliga stavningar.

Det är känt sedan tidigare i släkten, men i och med att de äldre generationerna har gått ur tiden så har även minnet av namnen på de här personerna följt med i graven. Numera finns bara vetskapen om ort och att det skall röra sig om en dotter kvar.
Det rör sig om tidsperioden 1:a årtiondet på 1900-talet ungefär.  Husrförhörslängderna är såklart en möjlighet, men det verkar
som ett oändligt arbete att gå igenom alla där som kan vara mödrar.  Faderns husförhörslängd säger ingenting för den har jag gått igenom.
Jag kan i och för sig kolla dopböckerna för tidsperioden och se om
de säger något om oäkta barn eller okänd fader, för att sedan ringa in mödrarna som skall kollas upp i husförhörslängderna.
/ Leif

Har en lapp liggande i gamla släktpapper som jag helt går bet med.
 



Vore tacksam för lite hjälp.     

Oj!! Skulle bli jätteglad.  
 
Säkert är det nästan ingen som läst boken de sista 100 åren.
 
Lägger in en länk till boken här:
 
http://books.google.com/books?id=kqdBAAAAcAAJ&pg=PA367&dq=Magazin+f%C3%BCr+die+n eue+Historie+und+Geographie+flodelius&hl=sv&ei=0dXyTMHjBY_rOYqqvMUK&sa=X&oi=book _result&ct=result&resnum=1&ved=0CCUQ6AEwAA#v=onepage&q&f=false
 
 
Kanske går lättare att se där vad som står.
 
Mvh / Leif

Min uttolkning av breven:
 
Tycker det verkar som om Flodelius användes som spelbricka av Palmstierna för att komma åt Greve Hård och Baron Erik Wrangel som hade flytt landet efter konungens och drottningens misslyckade statskuppförsök 1756. Hård var ju redan dömd i sin frånvaro av Palmstiernas inrättade Kommissionsdomstol att mista liv ära och gods.
Tror inte att Palmstierna ville ha Flodelius torterad efter gripandet. Då hade ju inblandningen av honom avslöjats,
och hans agerande och anseende ifrågasatts. Han hade ju rätt stor makt, och den utnyttjade han säkerligen också för att tysta ner inblandningen i rymningen så gott han kunde.
 
Har inte lyckats hitta några rättegångshandlingar för varken Flodelius, Tragman eller Alstrin angående rymningen.
Varken på Stadens kämnärsrätt eller i Svea Hovrätts arkiv. Däremot finns det en notering i Stadens Kämnärsrätts häktes fångrulla
att Flodelius överfördes till Kongl.Hovrätten och förflyttades till Smedjegården.( Högsta domstolen fanns inte denna tid. )
( Det är dessutom inte ett direkt instämt kriminal-mål till Svea hovrätt, så antagligen finns (fanns) de i sådana fall inte i de vanliga handlingarna. Frågan är var? Hoppas ju fortfarande att de klarade sig från branden 1802)
Bara indirekt genom att vaktmästaren på Smedjegården Johan Peter Såthe blev häktad och rannsakad i Stadens Kämnärsrätt för fångspillan vet jag lite mer om själva rymningen. Kanske så tystades hela historien ner och att de bara nöjde sig med att fängsla Flodelius igen.
Hursomhelst så verkar ju Palmstierna ha fått förklara sig. Kan ju kanske ha skett bakom stängda dörrar o finnas dokumenterat i något av adelns hemliga arkiv.
 
Troligtvis  så har nog Flodelius eller hans medrymmare ändå frivilligt berättat hur det gick till, bara för att rädda sitt eget skinn. Flodelius måste då ha varit väl medveten att han samtidigt ställde sig i onåd i båda lägren, både Hovpartiet och dess motståndare.
Först så hade han ju agerat tillsammans med Greve Hård och Baron Wrangel till fördel för Konungens och Drottningens statskupp.
När han sedan avtjänade straffet för denna handling, så fick han emot löftet att hämta Hård och Wrangel
död eller levande, hjälp av Palmstierna att rymma ut ur fängelset.
Citerat ur drottningens brev: Palmstierna har gjort en insats som är honom lik
 
Drottningen verkar i sitt brev vara uppgiven i sin tillit på rättsväsendet. Hon hade ju allt att vinna på att allmänheten fick
kännedom om Flodelius fallet. Detta skulle skulle ju kunna försvaga Palmstiernas och motståndarnas makt.
Citerat ur hennes brev till Meyerfelt: man hoppas att detta ärende kan gå till Riksdagen, men jag tvivlar på att det lyckas
Tror att Meyerfelt med förskräcklig blodstörst  syftar på Palmstiernas iver att få Hård avrättad. Skarprättaren hade ju redan anlitats flitigt år 1756. Han lär också ha anat att drottningens och konungens huvuden hängde rätt löst.
 
Mvh / Leif

Lägger även in den nedersta delen av brevet som Greve Meyerfelt skrev tillbaka till drottningen den 9:e Mars 1757 från Brunsviq.  
Det står  nämligen något där också om Flodelius.
( Greve Fredrik Axel Von Fersens: Historiska skrifter del II; tryckt 1868; sid. 230-231 )
 

 
Hoppas någon kan hjälpa till med detta brev också.
 
Mvh / Leif

Jag håller på och nystar upp en väldigt spännande historia angående en anfader till mig. Nämligen den om gästgivaresonen Anders Andersson Flodelius ifrån Kyrkbyn i Floda socken i Dalarna. Född: 22/3 1734. Död: 5/7 1780.
Han var en av de inblandade i statskuppförsöket 1756 och klarade sig med en hårsmån från dödsstraffet. Hans medhjälpare f.d. Löjtnanten Erik Sahlfeldt  och borgaren från Köping Jonas Hellberg  blev hemskt nog ett huvud kortare.

 
Förmodligen blev de liksom andra inblandade i kuppförsöket förda till den beryktade rosenkammaren i Smedjegårdsfängelset, för att under tortyr bli förhörda.
 
Om någon vet något om i vilka handlingar man kan hitta dessa tortyr-rannsakningar, så vore jag oherhört tacksam för den upplysningen. I Ständernas kommissions dombok och protokollbok har jag letat, men där verkar det bara finnas domstolshandlingar.
Kan de finnas i Sekreta utskottets handlingar kanske?  
 
I den särskilt tillsatta kommissionen så dömdes de av Riksens Högloflige Ständer den 29/9 1756.
 
Flodelius blev därefter förd till Smedjegårdsfängelset.(Finns det något bevarat fotografi från detta fängelse? Fängelset revs i.a.f. i slutet av 1800-talet)
Den 7:e Januari 1757 lyckades han rymma tillsammans med Fredric Tragman  samt vaktkarlen Jonas Alstrin}. Den stackars vaktmästaren Peter Johan Såthe blev omedelbart satt i häkte för fångspillan i väntan på ytterligare rättsliga åtgärder. Tyvärr så verkar det mesta av dessa handlingar ha förstörts i den stora branden på på Riddarholmen 1802. Av det som står i en akt som jag ändå lyckats hitta, så verkar Flodelius inte bara ha fått vatten och bröd i fängelset. Tydligen  så har han även suttit och druckit öl och spelat kort med vakmästaren och hans fru sent inpå nätterna.

 
   
Det är i samband med Flodelius rymning som drottning Lovisa Ulrikas brev är högintressant!
Hittade brevet i Greve Fredrik Axel Von Fersens: Historiska skrifter del II; tryckt 1868; sid. 217-218.
Har lyckats översätta lite med hjälp av google translate, men mina kunskaper i franska språket är tyvärr obefintliga. Det verkar i.a.f. som om han fått pengar för att kunna  muta sig ut ur fängelset på något sätt.
 
Jag vore mycket tacksam om någon vänlig själ med kunskaper i 1700-tals franska kunde översätta detta brev:
 


 
 
 
Hur gick det sedan för Flodelius då?  
Jo, han kunde spåras mellan de olika skjuts- och gästgivaregårdarna upp till sin hemsocken Floda i Dalarna, där han greps tillsammans med Alstrin och Tragman i en lada de sov i.
De fördes sedan till Falun, därefter med ilfart tillbaka till Stockholm igen i en kolskrinda mitt i den kalla januarivintern. Han blev satt i Stadens kämnärsrätts häkte.(Samma häkte som Ankarström satt fängslad i. Detta finns fortfarande kvar i Gamla stan och är numera cafe´) Har hittat honom i kämnärsrättens fångrullor.
Målet däremot flyttades förmodligen över till högre instans. Vilken instans är osäkert. Säkert till Svea hovrätt eller kanske ännu högre.  
Flodelius hamnade efter domen som jag tyvärr inte kunnat hitta (denna brann säkert också upp), först på Smedjegården och den 31/12 1759 fördes han till Vaxholms fästning av kronolänsmännen bröderna Hallman, vilka först var ute och drack sig berusade med honom på några utav Stockholms krogar. Lite senare under färden så blev han sedan misshandlad av dem med en hirchsfängare (en kort värja), så att blodet strömmade från huvudet. Gästgiverskan på Ensta gästgiveri plåstrade därefter om honom.
Justitekanslern blev senare informerad om denna skandalösa fångtransport.
Spåren efter Flodelius blir sedan lite diffusare och svårare att följa.
 
Han skriver i.a.f. ett brev till Justitiekanslern från Vaxholms fästning.
Efter detta måste han ha kommit därifrån på något sätt.
 
Enligt begravningsboken i Floda så skall han därefter ha nödgats rymma till
Nor[rge?],Preussen och Ryssland och tjänt utomlands som soldat.
Kan han möjligen tagit värvning i någon av Greve Johan Ludvig Hårds fri.regementen i Preussen (på tyska: freiregiment Graf Hordt)?
Greve Hård som var en av anstiftarna till statskuppen 1756 och flitig anhängare till hovpartiet flydde nämligen till Preussen och fick av Fredrik den store av Preussen ( drottning  Lovisa Ulrikas bror) ett eget regemente. Blev sedan tillfångatagen av ryssarna i 7-årskriget och slutligen frisläppt. Senare befordrad till generallöjtnant och guvernör i Spandau ( i Berlin).
Har med lite envishet fått nys om att Preussiska stammrollen (mönsterrullor) fortfarande skall finnas kvar i Schlesien, men var vet jag inte. Någon som har upplysningar om detta får gärna tipsa mig.
 
Enligt begravningsboken rymde Flodelius krigstjänsten. Han kom över till Malmö och tog värvning som soldat igen. Här så har jag faktist lyckats spåra honom i generalmönsterullorna.
Han blev grenadjär i Konungens eget värvade regemente; Biörnmarks kompani den 25/9 1775. År 1779  den 28/6 beviljades  han p.g.a. hans sjuklighet avsked.  
Flodelius kämpade sig trots sin sjuklighet upp till hemsocknen Floda, där han inte varit ända sedan rymningen 1757. Båda hans föräldrar var nu döda. Hans syster hade gift sig och flyttat ifrån gästgiveriet till byn Syrholn i samma socken. (Förmodligen till faderns föräldrahem.) Där låg han sedan sjuk i flera dagar innan han sedan avled den 5/7 1780.
 
P.S. Tips om personerna: vaktkarlen Jonas Alstrin, Fredric Tragman samt kronolänsmännen bröderna Hallman är också av intresse, eller annat som kan va intressant.  
 
Mvh // Leif

Hoppsan!
 
Jag hade tydligen lösningen av hur det gick sedan närmre än jag trodde.
 
Satt och tittade igenom fånglistan igen från Stadens kämnärsrättshäktet.
 
Hade tyvärr beskurit bilden lite men överst så står det nog:
 
 Tragman Hängd fram före Banqwen åt Skieps bro Sidan d:n 20 Julij 1757
 
Förmodligen detta hus : http://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6dra_Bankohuset
 

 
Mvh / Leif

Någon som har upplysning om två kronolänsmän Hallman som var bröder?  
De var bevisligen verksamma 1760, när de på landskansliets order  transporterade
en fånge  till Vaxholms fästning från Smedjegården i Stockholm.
 
Mvh / Leif

Har gjort en upptäckt som får det att kittla lite extra i vikinga-generna hos de flesta av oss Svinhufvud entusiaster.
( Jag har skrivit lite om detta senaste dagarna under: introducerad adel / Svinhuvud av Qvalstad, men skriver lite här också för att fler ska kunna ta del av detta. Bifogar länkar nedan. )
 
Finns det kanske trots allt en koppling till Norge och kämpen Sigurdr Svinahöfde i Kvennvågastrand?
 
När jag försökte lokalisera orten där denne Svinahöfde bodde så hamnade jag ganska snabbt på ön och socknen Svanöy i Norge med hjälp av de skriftliga källorna. Jag häpnade över vad jag fick se när jag tittade på kartan!
( Är inte 100% säker på om han bodde på ön eller om han bodde på den  motsatta/södra om sundet vid nuvarande Stavestrand eftersom källorna jag hittat är lite tvetydiga. Det känns i alla fall som om den säkraste och mest logiska platsen skulle vara på Svanöy om man nu var en kämpe som låg i konflikt med många andra vikingar.)
 
Nu vet jag inte om det här är någon nyhet ( informera mig i sådana fall ) eftersom jag inte är så beläst i alla utredningar som gjorts angående denna släkt, men vill i alla fall belysa följande faktum så att andra kan ta del av det.
 
Där stod det: Kvalstad på den mest misstänkta platsen på ön där denne Sigurdr eventuellt har bott. I viken finns dessutom en ö med namnet Högholmen.   Tanken infinner sig snabbt. Kan detta vara platsen för Sigurdrs gravhög?
 
Kvalstad är inte precis det vanligaste ortnamnet i Norden. Det här är ju nästan för bra för att bara vara en slump tänkte jag. Kan det verkligen vara en slump att även godset i Östuna och den senare adlade (1627) Jöns Persson Svinhuvud av Qvalstad (1581-1636) som bodde på detta säteri har detta namn?
Visste de kanske om något på den tiden om ättens historia som vi inte vet idag?  
Släktarkivet på denna gård förstördes tyvärr vid en stor brand på gården för längesedan, vilket jag också skrivit om under Svinhuvud av Qvalstad  
 
Jag satte förstås genast igång att spåra säterinamnet Qvalstad i Östuna så långt bak i tiden jag bara kunde.  
 
Fortsättning följer... ( när jag letat fram min gamla dokumentation av det hela ).  
 
Kartlänk till Svanöy : http://mapcarta.com/18643764
 
Länk till mina inlägg om ovanstående under Svinhuvud av Qvalstad:
 
 
 
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1365024#POST1365 024
 
Mvh / Leif Lundin

Hej Johan! Jag kollade upp LANDNÁMABÓK (Sturlubók) angående stavningen av orten på forn-norska ..... Sigurður svínhöfði var kappi mikill; hann bjó á Kvernvogaströnd.  Kvern.. Stavas det alltså och detta har betydelsen kvarn på svenska. Tänk även på att det här är fornnorska vi pratar om och inte ett lexikon liknande SAO i nutid. Alla dialektala ord står dessutom inte i en sådan ordlista.  Kaffekvern heter det t.ex.(= kaffekvarn.) detta står faktiskt i den ordlista som du skickade länken till. Möllor = Vinddrivna kvarnar fanns nog inte på vikingatiden i Norge. Frågan är om de hade vattendrivna enklare s.k. skvaltkvarnar? Det har jag inte forskat om faktiskt.
 
Angående  Qvalstad så är det ju detta gods i Östuna som jag försökte spåra namnet på så lång bak jag kunde. Tyvärr så hamnade jag som jag vill minnas före denna Jöns Persson. Namnet verkar alltså tyvärr ha funnits i Östuna innan Jöns kom dit.  Hade det däremot varit samtida så hade det naturligtvis varit desto mer spännande. Då hade man kanske kunnat tro att de visste något på den tiden som vi inte vet idag angående ursprunget för ätten.
Tyvärr så brann ju släktarkivet upp på samma gård vilket jag har skrivit om längre upp på denna sida.  
 
Mvh / Leif Lundin
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2014-10-26 12:52)

Tack Ellen!
 
Det verkar vara rätt Siggestad. Kunde se att Svinhufvud funnits
som ägare till denna herrgård i Värmdö.
 
Vill även passa på och beskriva lite bättre hur man ska hitta Waldes katalog på Svar.
Klicka på fliken forska på vänstra sidan på Svars hemsida.  
I rutan Namn under Arkivsök. Skriv: Otto Walde och klicka på sök.
 
// Leif

Hej Jouni!  
 
Jag skulle rekommendera att du bläddrar i  i husförhörslängden för Vaxholms församling för dessa år.
Fångarna hittar du samlade om du bläddrar igenom boken noga. Leta efter namn som låter samiska när du hittat fångarna.
Har tyvärr inget abonnemang nu på Arkivdigital eller Svar så jag kan inte hjälpa till med sidhänvisning.
 
Mvh/ Leif

Hej Elisabeth!
 
Det verkar dessvärre som om detta arkiv inte är sökbart längre efter övergången till nya NAD. Jag har påpekat detta för dem i ett mail nyligen.
Förhoppningsvis skall allt fungera snart igen.  
Tyvärr så är dessa fångrullor inte digitaliserade ännu så ett besök på Riksarkivet är nödvändigt. De har dessutom ett register för Justitiekanslern som du kan bläddra i.
 
Om du söker på NAD så använd båda sökorden : justitiekanslern huvudarkivet. Fångrullor finns i EIIIcc i detta arkiv.
 
Om du skulle lyckas hitta honom i slottshäktets fångrulla i samma arkiv så kan du kanske även hitta vart och när han blev förflyttad.
 
Vilket år var detta husförhör som antydde att han satt på Vaxholms fästning?
 
Mvh / Leif Lundin

Hej Göran!
 
Socknen är densamma, men bynamnen är nog av senare datum. Tallriset och Forsgärdet skulle eventuellt kunna ha räknats in under bynamnet Sunnanbyn ( även kallad Sunnantill (1578) och Storbyn (1550)  ) i ett tidigt skede. Ett tidigare namn på Syrholn ska ha varit Nordantill. Denna by kan nog också ha klumpats ihop med den mest närliggande byn i landskapsahandlingarna, om det nu fanns några hus där då, Kyrkbyn kanske.
Om du tittar i geometriska jordeboken för Floda från mitten av 1600-talet så kan du nog utröna lite mer om hur byarna såg ut i Floda på den tiden.
Boken finns här:    http://jordebok.ra.se/browse/index.php?anr=U1:Framsida
 
(Meddelandet ändrat av Sugelkuse 2011-03-20 19:02)