Mantal

[Lars-Åke Johansson]

I husförhörslängder påträffas begreppet Mantal ofta för torp och hemman. Detta uttryck ställer många släktforskare sig frågande inför och skickar därför frågorna till Anbytarforum.
Mantal var beskattningsunderlag för torp och hemman i äldre tider och användes inte längre utan idag användes väl närmast taxeringsvärde och areal  som underlag för beskattning av en jordbruksfastighet. Under Wiki-Rötter finns en utmärkt beskrivning och förklaring av Mantal,    http://www.genealogi.se/wiki/index.php/Mantal

[Lars Larsson]

Lars-Åke,
 
detta med mantal tycker jag att jag har koll på, däremot har jag inte lyckats klara ut varför det under en period under senare delen av 1800-talet mantalet (och dess ändringar vid köp/sälj) behövde anges i kyrkobokföringen.
Att föra in dessa uppgifter och hålla dem aktuella torde ju ha förorsakat ganska betydande arbete. Man frågar sig varför?
 
/ Lars

[Lars-Åke Johansson]

Lars
Du har nog tänkt längre än jag.  
Varför skulle prästen ange mantalsvärdet i husförhörslängden?  
 
Gissningsvis kan jag tänka mig att det var för att inte förväxla gårdarnas beteckning i husförhörslängden som man då kompletterade med mantalsvärdet. Sen kanske gården fick ökad eller minskad areal genom köp/försäljning av mark från det ena husförhöret till det andra och därmed ett annat mantalsvärde.  
Din fråga är berättigad och får kvarstå.
 
mvh Lars-Åke

[Irma Ridbäck]

Ett lästips: [color=0000ff] http://web.telia.com/~u88707287/mantal.htm[/color]
Georg Palmgren skriver på denna del av sin hemsida utförligt om Mantal och jordatal (2001)
 
mvh
Irma

[Per Thorsell]

Mantalet hade betydelse i socknens inre liv och det var därför praktiskt att ha det noterat i husförhörslängden. Olika allmänna åtaganden som beslutades på sockenstämma fördelades efter mantal. Om kyrkotaket skulle läggas om kunde man t. ex. besluta att varje helt mantal (ofta kallat hemman) skulle bidra med så och så många dagsverken. En gård på ett halvt mantal bidrog med hälften av detta osv. Prästtiondet kunde också räknas efter mantal på samma sätt.

[Gunnar Håkansson]

Georg Palmgren skriver om hur det var i Norrland. I Götaland och Svealand var benämningarna litet annorlunda (och givetvis olika i olika trakter) men de grundläggande idéerna gick igen. För den tid som är aktuell för oss släktforskare hade måttet 1 mantal = 1 fullsutten bonde för länge sedan blivit inaktuellt (genom nyodling och förbättrade jordbruksmetoder). Egendomliga bråktal uppkom lätt genom arvsprincipen att dotter skulle ärva hälften mot broder. Under 1800-talet avskaffades spärren nedåt, så ett hemman kunde bli 1/256 eller så. Det gick förstås inte att leva på, utan då krävdes rejäla sidoinkomster.
Torpare var en gång bönder på 1/4 hemman. På 1800-talet, när hemmantalen hade fixerats, sattes torpen inte alls i mantal utan jorden ingick i stomhemmanet. Det förekom även lägenheter utan mantal, ibland på ett flertal hektar jord.
Numera har mantalen betydelse för andel i samfälligheter, även om de räknats om till procent. Den gamla skräcken för skatt (som ledde till de stora lägenheterna) har avlösts av motsatsen, eftersom samfälligheterna ger inkomster i stället för utgifter.

[Lars Larsson]

Intressanta svar och jag kan delvis förstå argumentet att vid beslutade arbetsinsatser och dylikt det kunde vara till nytta.
Men, dessa mantalsuppgifter dyker upp i hfl under andra halvan av 1800-talet för att sedan försvinna efterhand vid kommande sekelskifte. Man hade ju gjort arbetsinsatser grundade på mantal under lång tid tidigare. Jag avstår att visa exempel på alla dessa extrema mantalsuppgifter som förekommer. Kunde väl ej ha varit användbara i dessa sammanhang.

[Ingegärd Johansson]

När var torpare bönder på 1/4 hemman? Fanns det några bestämmelser om torpens storlek?
 
Ingegärd

[Irma Ridbäck]

Fram till mitten av 1600-talet: när ett nybygge eller torp nått sådan omfattning att det kunde skattläggas - i regel storlek som 1/4 av ett hemman - kallades det så, nybyggaren blev kronobonde. Man uppmuntrade anläggning av nybyggen på allmänningar och utmarker. Det fanns ju också halvtorp eller 1/8-hemman, åttingsbonde.
Med Skogsordningen 1734 infördes restriktivare hållning gentemot sådana nybyggen och torpanläggningar.  
 
Irma

[Bertil Johansson]

Ett skäl till att mantalsuppgifterna blev vanligare i husförhörslängderna under 1800-talet kan vara att det var då - efter skiftena - som man i större utsträckning började dela hemman i flera delar. Så länge By nr 2 var ett hemman med ett hushåll räckte det att skriva By 2. Men när By 2 delats upp i t.ex. tre delar med var sitt hushåll kunde man ha en viss nytta av att i husförhörslängden skriva By 2 1/2 mtl, By 2 1/3 mtl och By 2 1/6 mtl (dvs ett slags fastighetsbeteckning). Fanns det flera lika stora delar inom hemmanet, t.ex. fyra stycken By 3 1/4 mtl, var dock nyttan begränsad.  
I början av 1900-talet reviderades jordregistreringen i Sverige och det infördes entydiga fastighetsbeteckningar av typ By 2:1, By 2:2, By 2:3 osv. Då fyllde mantalsuppgiften inte längre någon funktion för att lokalisera fastigheterna och hushållen.

[Björn Engström]

I slutet av 1600-talet infördes en spärr på minsta brukningsenhet på 1/8 mantal och i Dalarna 1/16 mantal (arbetare i Falu gruva ingen begränsning av minsta enhet). De som hade mindre gårdar kunde riskera att någon i mantalet kunde kräva lösningsrätt. Alla pågående uppbud upphörde när reglerna infördes (kanske 1690-talet) och alla uppbud fick börja om på nytt.
Vid t.ex. prästval behövdes gårdarnas skattekraft för att upprätta röstlängder.  
Hälsingland använder beteckningen öresland och olika subbar under huvudhemmanet (t.ex sssss1)
Observera att det är inte arealbaserat utan avkastningsvärde med areal tillsammans med jordens godhet.
Torp byggda på kronans mark blev kronotorpare tills de skattköpt sitt torp och kunde därefter bli enskild bonde. Många nyodlare glömde att skattköpa sitt torp och ibland utnyttjade olika bolag att skattköpa torpet och därigenom kunde de komma över tillhörande skog.

[Lars Larsson]

Men visst var det väl så att den senaste mantalslängden som regel fanns tillgänglig på lokal nivå (bykistan brukar nämnas). Där fanns ju allt aktuellt, någon dubbelbokföring tycker jag inte var behövlig.

[Ingegärd Johansson]

Tack Irma för svar! Intressant.

[Björn Engström]

Mantalslängder har normalt aldrig funnits i någon bykista. De upprättade på tingslagsnivå (Dalarna) och i övriga Sverige på häradsnivå. Ibland tingförda och eventuella avvikelser rapporteras ibland.

[Stefan Simander]

Lars Larsson, du menar väl inte mantalslängden, som var en personskattelängd, utan snarare någon slags jordebok(slängd)?

[Carsten Nilsson]

Hej, är det någon som vet varför rubriken på en mantalslängd (Herrestads härad 1789) på Österlen har rubriken Mantals och Matlags Längd. Vad betyder matlag i detta sammanhang?
Carsten

[Ulf Svensson]

Hushåll är det jag tycker kommer närmast.

[Carsten Nilsson]

Tack! Ja, det är kanske inte krångligare än så. Verkar ju logiskt. 

[Kristina Gunnarsdotter]

Slå upp ordet i SAOB så får du alla betydelser.
https://www.saob.se/artikel/?seek=matlag&pz=2#U_M337_132814