Borgerligt äktenskap

[Marianne Fröding]

Att man nuförtiden gifter sig borgerligt är väl ingen ovanlighet, men jag har på min mmf och mmm hittat en notering att de gifte sig borgerligt 1894-10-23 och det tycker jag det verkar lite exotiskt. Noteringen är gjord i FB för Grava(S) och har ingen mer kommentar än Borg. äkt. 23/10 1894. Vart hittar man dessa vigslar och hur fick man ett sådant  vigselbevis? Jag har tittat runt lite i FB men inte hittat någon mer sådan vigsel så det verkar inte vara en modefluga i trakten heller , jag har brudkort på dem och det ser helt normalt ut

[Sonia Biörkeroth]

Hej, jag har hittat sådana äktenskap i slutet av 1800-talet. Var då personer som gått med i en frireligös församling och fanns då notering  ibland  om vigselförättarens namn. Har även i ett fall notering om att en person ej var döpt  (i svenska kyrkan). Vet inte var man hittar notering om dessa vigslar, är väl om denna frikyrkoförsamling som fanns på den aktuella orten, skulle ha kvar noteringar. I hembygdsböcker brukar det kunna finnas ngt kapitel om frikyrkorna och vilken frikyrka det gällde osv.  
 
Är mitt tips på vad som kan menas med borgerlig vigsel.
 
Mvh Sonia

[Torsten Berglund]

Fr o m 1863 finns föreskrifter om borgerligt äktenskap (civiläktenskap) som avsåg äktenskap mellan kristen och mosaisk trosbekännare. 1873 utvidgades den borgerliga vigseln att även gälla äktenskap mellan kristna och var enda möjligheten om ingen av kontrahenterna tillhörde svenska kyrkan eller om de tillhörde främmande trossamfund. Från 1880 kom civiläktenskapet att omfatta även personer som inte hade blivit döpta eller inom svenska kyrkan begått nattvarden, men inte tillhörde något främmande trossamfund. Först 1908 blev civiläktenskapet tillgängligt för alla, som ett alternativ till den kyrkliga vigseln. Vigselförrättare vid den borgliga vigseln skulle vara lagfaren ledamot av magistrat (lokalförvaltning i städer fram till 1965) och kronofogde, senare också ordförande i stadsstyrelse och kommunalborgmästare samt landsfiskal. Över borgerliga vigselförrättningar skulle föras protokoll och dessutom skulle kyrkobokföraren underrättas om vigseln som skulle antecknas i lysnings- och vigselboken. Se vidare: Gösta Lext, Studier i svensk kyrkobokföring 1600-1946 (Göteborg 1984), s 154ff).

[Carl-Johan Ivarsson]

Torsten Berglund har sagt det mesta som är värt att sägas i frågan, men det Sonia Biörkeroth skriver om frikyrkoförsamlingar kan vara värt en kommentar.
Även efter frikyrkorörelsens framväxt anlitades ofta Svenska Kyrkans präster för dop, vigsel och begravning. Detta torde särskilt gälla Svenska Missionsförbundets medlemmar. SMF var heller inte registrerat som ett trossamfund enligt 1872 års dissenterlag.  
Metodistkyrkan räknades emellertid som ett särskilt trossamfund, och dess medlemmar hade således rätt till borgerlig vigsel enligt de bestämmelser som gällde före 1908. Ett kuriöst resultat av detta var att den övertygade ateisten Hjalmar Branting anmälde sin avsikt att ingå i Metodistkyrkan, och därigenom utgå ur Svenska Kyrkan för att slippa kyrklig vigsel när han gifte sig med Anna.
Under 1920-talet torde det ha blivit alltmer vanligt med att frikyrkliga anordnade egna förrättningar, men fortfarande krävdes fram till 1952 års religionsfrihetslag en borgerlig akt för att det skulle få laga kraft.
Noteringar om vigslar inom frikyrkan före 1952 torde finnas i församlingarnas arkiv, som kan förvaras hos församlingen, eller i folkrörelsearkiven.

[Marianne Fröding]

Tack för dessa uttömmande svar, jag vet ju att min mormor var baptist som ung och på äldre dar medlem i SMF, så det är nog förklaringen till detta(fast jag har för mig att hon har berättat för mig att hennes föräldrar inte var religiösa),men varför noterade prästen så noga på alla i församlingen som var baptister att de inte döpt sina barn(de är däremot många i Grava på vid denna tidpunkt), han använde både utropstecken och frågetecken.Varför markerade han så noga att de var på fel väg vid dopet och inte före vid äktenskapet? Hjälp mig fundera!!!Jag kräver inga vetenskapliga belägg utan bara vad ni tror!Metodister tillämpar de också tros-dop?

[Ingela S]

Det kanske kan bero på att dopet är det viktigaste sakramentet, det som är inträdet i kyrkan. Jag tror att prästerna var ganska oroliga för de barn som inte blev döpta, att de oskyldigt lämnades utanför den rätta kyrkans gemenskap och inte fick en renlärig fostran. Dopet var viktigt därför att det gav barnet en luthersk kyrkotillhörighet. Barnens fostran till goda lutheraner stod mycket högt i kurs inom kyrkan vid den här tiden. Läser man de lagar som gällde i samband med blandäktenskap i slutet av 1800-talet, ser man snabbt att det är regleringarna kring barnens religiösa fostran som tar störst plats.  
Detta är min fundering. Vore intressant att läsa flera.

[Carl-Johan Ivarsson]

Man kanske kan säga, att en hel del präster vid denna tid (1800-talets senare del) levde kvar i den lutherskt renläriga enhetsstat som hade funnits under 1600- och 1700-talen, medan samhället i övrigt hade sprungit förbi.
Det diskuterades på hög nivå inom kyrkan, om man i församlingsboken skulle notera saker som döpt av lekman eller icke av Svenska kyrkan döpt eller t. o. m. endast icke döpt utan ytterligare kommentarer, även om en lekman/predikant/frikyrkopastor hade döpt barnet.
Resonemanget vilar på hur man uppfattar dopets sakrament, och det behöver vi ju inte gå in på här.  
Att vissa präster närmast tycks ha uppfattat dopet mera som en namngivningshandling än som ett sakrament visar en notering som jag en gång läste i en värmländsk husförhörslängd. Där stod om en flicka i raden för namn: Inget namn, ej döpt, kallas Maria.
Enligt luthersk syn så är endast dopet och nattvarden sakrament, vilket kan förklara att borgerligt äktenskap kunde tolereras i högre utsträckning. Dessutom har det till skillnad från dopet en civilrättslig innebörd.
Det kan tilläggas, att några icke-lutherska församlingar t. o. m. utgången av 1910 haft rätt till egen folkbokföring. Det är de mosaiska (judiska) och katolska församlingarna (med vissa undantag) samt originellt nog Våmhus baptistförsamling.

[Gerd Johansson]

Hej  
I enånger har jag hittat ett sambopar där mannen var änkman och kvinnan f d piga och icke konfirmerad inom sv kyrkan.Hon står nämnd omväxlande som Fästekvinna, hos honom sammanbor och Hushållerska De flyttade ihop 1896 och barnen var födda mellan 1896 och 1911.För de älsta barnen står det  fader okänd, men senare står det antecknat att mannen erkänt sig vara barnets fader och bett att få detta antecknat. I en husförhörslängd står mannen och hans son i första giftet högst upp på sidan och kvinnan med de gemensamma barnen längst ner. Prästen ansåg väl inte henne vara lika värd som en gift kvinna kan jag misstänka. Jag har undrat över varför de inte var gifta, men efter att ha läst ovanstående undrar jag om det kan varit så att de helt enkelt inte fick enligt lagen? Han som tillhörig Sv Kyrkan och hon ej konfirmerad (systern var ej heller konfirmerad och verkade inte heller gift med sin karl). Kan jag ha rätt?
Hälsnigar Gerd

[Marianne Fröding]

Hej
Jag tror precis som Ingela att lösningen på min fråga är det som hon tar upp i sitt svar, nämligligen att dopet är det viktigaste sakramentet, det  var roligt att ta del av detta.  
Gerd, det du tar upp om sambopar;jag har också hittat några och fått mig förklarat att det inte alltid var så att man klarade av frågorna prästen ställde i samband med lysningen, och därför fick man inte lov av prästen att gifta sig. Jag har inte kontrollerat sanningen i detta, men någon kanske har svar på det. Det var nog inte så ovanligt att man var sambo, eller???

[Lennart Ekström]

Borgliga äktenskap i slutet av 1870-talet och framåt är inte så ovanliga. I de fall det skedde en borglig vigsel var i de flesta fallen pga frikyrklighet, dvs tillhörande annat trossamfund. Protokoll från borgliga vigslar brukar man hitta i Kronofogdearkiven. Själv har jag haft anledning att vid flera tillfällen sökt- och skaffat protokoll ur nämnbda arkiv. Borglig vigsel följde senare oftast av frikyrklig vigsel efter det att frikyrkopastorer fått full vigselrätt.

[Kia Wahlsten]

Jag har funnit noteringen borgerligt gift vid dödsnotisen för en ana (hemmahörande i Hov, Östergötland) år 1842. Jag undrar nu om någon känner till omständigheterna kring borgerlig vigsel i början av 1800-talet: förekom det generellt över Sverige och vilka kunde dåförtiden viga?

[Bo Berndtsson]

Om borgerligt eller civiläktenskap i äldre tider kan du läsa här.

[Linda Widenström]

Har läst diskussionen om borgerliga äktenskap och tänkte spinna vidare på tråden. Jag har hittat två personer som gifte sig borgerligt 1915. En av kontrahenterna är inte döpt, men väl konfirmerad, i svenska kyrkan. Av senare handlingar om paret framgår att båda tillhör svenska kyrkan. Frågan blir då varför dessa båda ingick borgerligt äktenskap? Om man konfirmeras och inte är döpt döps man väl i samband med detta? Eller är dopet så viktigt att en person som inte var barndöpt inte kunde gifta sig inom kyrkan? Att välja att gifta sig borgerligt av andra skäl kan väl knappast ha varit vanligt? Att döma av mina egna släktingar har tom de som varit övertygade ateister gift sig kyrkligt. Någon som har någon fundering kring detta?
 
Hälsningar  
Linda

[Anders Berg]

Min syster gifte sig borgerligt men är vad jag vet kvar i svenska kyrkan. Det är förstås nutid och säger ingenting om 1915. Bara en kommentar angående att övertygade ateister gifter sig kyrkligt.

[Ingegerd Johansson]

Mina föräldrar gifte sig borgerligt 1937 trots att båda var både döpta och konfirmerade i Svenska Kyrkan, och de hade definitivt ingen avog inställning till kyrkan utan var angelägna att min bror och jag skulle konfirmeras. Jag blev så förvånad när jag fick veta det i samband med att jag frågade i vilken kyrka de gifte sig, att jag inte frågade om orsaken. Och nu är det för sent att fråga, eftersom både mina föräldrar och min bror är döda.
 
Mvh Ingegerd

[Marianne Solli]

En kjenning av meg hadde bestemt seg for å melde seg ut av statskirken, men først ville hun gifte seg i kirken, hvilket hun gjorde, - med brudestas og slør. Deretter meldte hun seg ut og ble senere medlem av Human-Etisk Forbund. HM!

[Steve Palmquist]

Inför obligatoriska borgeliga äktenskap för alla par(före annan eventuell önskad cermoni!) som i flera av katolska kyrkan dominerade länder. Så kan de religiösa av olika trosriktningar få sina välsingelser i kyrka, synagoga, bönehus, mosk? eller andra tempel om de önskar det!
 
M.V.H. Steve

[Steve Palmquist]

Litet förtydligande kanske. Vi som inte vill giftas överhuvudtaget, men kanske lever i sambo förhållanden ska ändå ha samma skyldigheter och rättigheter, kanske då äktenskapet blir oviktigt i längden...
 
M.V.H. Steve

[Lars Nylander]

Konfirmation utan att vara döpt är omöjligt, eftersom konfirmationen är just en bekräftelse av dopet.

[Linda Widenström]

Hm... Jag har funderat en del över det här eftersom det har varit ganska mycket trassel med forskningen kring just de här två personerna. I kvinnans familj var inget av barnen döpt. Hon finns inte heller upptagen i födelseboken för någon av de församlingar som hon själv angivit att hon var född i, utan dyker upp i böckerna först när familjen flyttar då hon är fem år gammal. Ett av barnen har därefter antecknats som döpt som vuxen och frun det gäller finns som sagt upptagen som konfirmerad i sv. kyrkan. Jag trodde först att familjen var frireligiösa, men det finns inget som tyder på det (ingen av dem var iaf religiösa som vuxna). Det borgerliga äktenskap som ingicks varade dessutom inte särskilt länge med tidens mått mätt, parterna ansöker om boskillnad efter sju år. Det har slagit mig att det ev. kunde vara frågan om något slags arrangerat äktenskap- det fanns ett barn då parterna gifte sig som mannen erkänt faderskap till-  och att parterna därför ville ligga lågt. Detta är bara en gissning från min sida, men med tanke på att frun under hela sitt liv hävdade att hon var änka efter fd. maken, som bodde några kvarter bort, kanske det skulle kunna vara så.... Det blev finns en del att fundera över här, som synes!
 
Hälsningar
Linda

[Elisabet Arvidsson]

Linda,
att vara övertygande ateist då måste man enligt min mening ha en väldig stor TRO på att det som finns enligt andra inte finns, för att kunna övertyga och BEVISA detta...vilket är svårt för dem eftersom all religion bygger på att just din/min tro inte ska kunnas  vetenskapligt bevisas  utom vid vissa tidpunkter där det finns en annan historisk dokument som kan bevisa en viss händelse.  (krångligt???)
Varför ska man överhuvudtaget gå och gifta sig i en byggnad (ex kyrkan) där man inte har någon som helst anknytning eller tro på???
I vissa delar av världen så gifter man sig tre ggr dock inte alltid samma dag utan det kan ta några veckor.
Borgeligt---så att staten accepterar och registrerar äktenskapet.
Kyrkligt---inför den GUD som de tror på.
FAR & MOR--- och hela släkten måste se att överlåtelsen och ansvaret för bruden går rätt till och att gåvan (vilket håll det ska ges åt beror på var i världen man bor i ) är i rätt storlek.
Visst är det skönt att vi får välja här i Sverige.
mvh elisabet

[Lars Fältskog]

Såvitt jag vet så kunde man inte före någon gång i mitten av 1950-talet utträda ur svenska kyrkan. Kan det vara en anledning?  
Mvh, Lars

[Anna-Carin Betzén]

Från 1860 blev det möjligt att lämna Svenska kyrkan och gå över till ett annat evangeliskt samfund. Inte förrän i och med religionsfrihetslagen 1951 stod det en person fritt att lämna Svenska kyrkan utan att gå över till något annat samfund. (källa: www.svenskakyrkan.se) Det året fick även frikyrkor vigselrätt.

[Carl-Johan Ivarsson]

Fast de frikyrkliga stod i regel kvar inom Svenska kyrkan ända till 1951 - undantag Metodistkyrkan, medan de i praktiken inte tillägnade sig något av Svenska kyrkans tjänster. Dvs barnen döptes och konfirmerades inte, vigseln förrättades i bönhuset/missionskyrkan och bekräftades genom borgerlig vigsel, och begravningen ägde rum på kyrkogården med en frikyrkopastor som officiant.  
Detta skapade vissa problem eftersom dop och konfirmation var förknippat med vissa medborgerliga rättigheter. De som ej var döpta, konfirmerade och medlemmar av kyrkan kunde inte inneha statliga tjänster. De kunde inte heller bli statsråd. Utrikesministern Östen Und?n gick t. ex. ur kyrkan omkr. 1965, alltså efter statsrådstiden.
Rätten att utgå ur Svenska kyrkan gällde förstås inte bara evangeliska samfund utan också den romersk-katolska kyrkan och säkert den grekisk-ortodoxa kyrkan, samt ev. andra kyrkor som var verksamma i Sverige vid denna tid.

[Susanne Lamby]

Hej !
 
Jag tänker närmare när det gäller min släktning som gifte sig i borgerlig 1938, de fick barn tillsammans före myndig ålder och fick skrivas ett brev till kungen om att gifta sig tidigt.
Jag har kollat vigsel under året 1938 då fanns det inte upptagna vigsel i Svar. Hur ska man veta var någonstans de gifte sig, det borde finnas rådhuset där de bor och var hämtar man register då? Det var mina frågor till er som kanske vet hur och på vilket sätt kan jag ta reda på det?!
 
Mvh Susanne

[Göran Stenberg]

Vigseln borde vara bokförd i församlingsboken i makarnas resp hemförsamling. Där står nog också var vigseln skett.

[Susanne Lamby]

Hej !
 
Tyvärr står det inte någonstans i vigselboken varken makarnas hemförsaml. Det är märkligt tycker jag! För jag vet att de hade då firat sitt bröllopsdag (guldbröllopsdag)för många år sedan sist. Jag ska fråga min mamma om detta.  
Mvh
Susanne

[Björn Engström]

I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.  
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).

[Björn Engström]

I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.  
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).

[Björn Engström]

I detta fall är det viktigt att titta i orginalböckerna (vigselboken). I församlingsboken bör datum för giftermålet vara antecknade och ibland kan vigselort vara angiven. Det brukar alltid stå vart hinderbetyget har sänts. Vid vigsel utanför hustruns hemförsamling skickas ett intyg från vigselförrättningen till hustruns hemförsamling.  
Om man tittar i SCB-utdragen så finns ibland tilläggs blad som kan vara införda flera år efter den verkliga händelsen (avglömda).

[Susanne Lamby]

Hej Björn,
 
Jag har kollat även dubbelkollat ordenligt i hela Uppsala län, ingen av dessa vigsel fanns de med i under 1938. Jag tycker var lite märkligt eftersom de är födda närheten av Enköpings trakterna. Nu ska jag fråga min mamma nu på lördag och samt ska kolla Stockholms stad. Då min mormors föräldrarna hade redan flyttat till Stockholm, men var ?  
Nu min fråga är: om man gifter sig i Borgerlig vigsel då borde det finnas borerligpapper upp på SVAR, men jag har bara sett kyrklig vigsel(?) i SVAR. Ärdet någon skillnad på papper på papper där?!
 
Susanne

[Björn Engström]

De som finns tillgänglig på nätet är bara SCB-uppgifterna, som är avskriften av kyrkböckerna. Orginalboken är inte tillgängligen förrän den sista anteckningen är mer än 70 år. De finns däremot på aktuellt landsarkiv, där också församlingsboken finns som också sannolikt ännu inte allmänt tillgänglig.
Enklast bör du få reda på i aktuell församlingsbok där hustrun var skriven vid vigseln och/eller vid lysningen.

[Susanne Lamby]

Hej Björn-
Nu har jag pratat med min mamma om morföräldrars vigseldatum och platsen. Jag har hittat denna nu. Det visades sig att denna präst i denna församlingen har gjort grovt tjänstefel genom glömde skriva in vigseldatum och plats där de gifte sig. Det kan gå fel ibland när prästerna glömde bort. De gifte sig på julafton 1938. Tack och lov att denna församlingen där unga paret gifte sig hade skrivit in noteringen att vigselbevis ska skickas till församlingen där prästen totalt glömt bort skriva in. Jag fick höra av min mamma som påstår att denna präst hade gjort flera grova tjänstefel flera ggr så han fick tills sist sparken från kyrkan.  
 
Mvh Susanne