Bomärken

[Håkan Skogsjö]

Här på Åland finns en hängiven forskare vid namn Göran Dahl som ägnar mycket tid och kraft åt att kartlägga landskapets alla bomärken och deras utveckling. Han har publicerat sina resultat i en diger volym vid namn Bomärken på Åland (1994, 574 sid.). Där redovisas bomärken för samtliga gårdar i landskapet och även för många torp och mindre fastigheter.
 
Göran Dahl, som själv inte har tillgång till Internet, är också intresserad av bomärken i andra landskap, framför allt i Sverige och Finland. Därför efterlyser han dels redan gjorda uppteckningar, såväl tryckta som otryckta, och dels personer som ägnar sig åt att teckna upp bomärken. Det kan påpekas att alla mer kända böcker om bomärken sannolikt redan är bekanta, litteraturförteckningen i hans bok redovisar omkring 125 titlar. Men det kan finnas åtskilliga lokala hembygdsböcker och liknande som inte är kända, särskilt sådana där bomärken inte är bokens huvudsak.
 
Alla tips och svar som lämnas nedan vidarebefordrar jag till Göran Dahl. Tack på förhand!

[Torbjörn Näs]

I Orsa En sockenbeskrivning del III (1957) finns en artikel (37 sidor) av Ola Bannbers om socknens bomärken. Artikeln innehåller även en sammanställning av bomärken enligt 1775 års revbok omfattande ca 900 bomärken och deras ägare.
 
Det ska också finnas (om jag minns rätt) en bomärkessamling sammanställd av Hans Holner i kyrkoarkivet i Orsa.

[Lars Nylander]

Bollnäs av J.E. Blomberg band II-III innehåller bomärken för alla hemman i Bollnäs socken. Blomberg anger dock inte vilka år bomärkerna är hämtade från. Blomberg anger inte på något ställe källorna till uppgifterna i sitt stora verk.  
 
För Gävleborgs län sägs det skall finnas en bok från 1600-talets slut som upptar alla bomärken, gård för gård. Denna bok har dock inget sett på Landsarkivet sedan men flyttade till den nya byggnaden i början av 1980-talet.  
 
Förhoppningsvis kan denna bok återfinnas vid en genomgång av alla handlingar i Gävleborgs landskontor/landskansli.

[Stefan Simander]

Bomärken och öronmårkning av får finns redovisade  
för Gotland i en uppkopierad pårm på biblioteket i  
Visby. Jag minns ej vem som gjort det, men  
förefaller vara ett gediget jobb!

[Lotta Johansson]

Hej!
Det finns ett häfte, Bomärken i Runsten på Öland. Jag citerar: En beskrivning och inventering av en kulturgrupp i Runstens hembygdsförening i samarbete med Vuxenskolan i Borgholm, hösten 1985 - våren 1986. Kan kanske vara något!?
 
Mvh//
Lotta

[Eva Leksell]

Gävle fiskerskaps bomärken 1700-talets förra del  finns avritade i  Erik Sehlbergs Gefle och dess slägter (del 2:5 s 458-460, exemplaret i KB). Det rör sig om 130-140 bomärken knutna till fiskare, som i regel finns omnämnda tidigare i texten så vitt jag förstår.

[Eva Leksell]

Ska man vara noga - och det ska man ju med citat - borde jag ha skrivit Gefle Fiskerskaps Bomärken 1700-talets förra del här ovanför.

[Sölve Ellingsson]

I släktboken, Min Släkt Färila,Kårböle finns en förteckning över bomärken i Färila socken. Dessutom står det så här, om det kan vara till nån hjälp.Kammararkivets jordeböcker i Stockholm ha i de flesta fall varit uppsamlingskällor för de nedanstående bomärkena.

[Karl-Ingvar Ångström]

Håkan! Den numera avlidne Valter Bergsten, Sundsvall har skrivit boken Bomärken i Medelpad som är mycket omfattande. Han har hämtat många av bomärkena i originalhandlingarna i det regionala lantmäteriarkivet i Härnösand.

[Karl Eriksson]

Är det någon som vet hur man får tag på bomärken från Norduppland, Hållnäs närmare bestämt?
Tacksam för svar
/Karl

[Torsten Berglund]

Det beror lite på vilken tid du avser, men i serien bouppteckningar i häradsrättens/tingslagets arkiv, Uppsala landsarkiv, kan du finna en stor mängd bomärken i eftersom dödsbodelägarna ofta undertecknat bouppteckningarna med sina bomärken. Bouppteckningar finns framför allt bevarade från slutet av 1700-talet och frammåt.  
 
För äldre tider kan man finna bomärken i mantalslängderna för socknens sexmän, som intygade längdens riktighet. Mantalslängderna finns i Riksarkivet och i landsarkivet.  
 
Möjligheten finns också att hembygdsföreningen i Hållnäs i sina samlingar har bruksföremål med bomärken vars proveniens är känd och därmed kan sammankopplas med gård och ägare.

[svenake12]

Jag har fått lite papper från släkt i västerbotten och i dessa har bokmärke funnits med. Hur skriver man in dessa bokmärke  i  minsläkt?

[Helen Ohlsson]

Hej!
Jag undrar VARFÖR man skrev in bomärken på sina husgeråd förr?
Fanns det risk att de skulle komma bort annars eller? Eller var det av andra skäl som man ristade in dem?

[Håkan Skogsjö]

I byarna skedde mycket arbete gemensamt förr i tiden, då var det bra att redskap och husgeråd var märkta så att man visste vems som var vems.

[Christer Svensson]

Svenake12 undrade hur man kan föra in bokmärken i MinSläkt
Bomärken mm går ju att scanna in och lägga in som bild.

[Olle Elm]

Det kanske inte bara var redskap man behövde hålla reda på. Om jag inte missminner mig (läste den på 70-talet) använder prästen, i Listerby C:1, bomärken för att skilja(?) individerna åt. Det kan stå Mats # Larsson i Fällö t ex. Finns det fler exempel på att bomärken användes på detta sätt?

[Åke Tilander]

Hej!
 
Jag kan inte något om bomärken, men blir nyfiken när jag läser ovanstående diskussion. Jag undrar hur det var med bomärkena:
 
1. Följde de gården och kunde de därmed betraktas som en sorts förkortade gårdsnamn?
2. Följde de släkten ungefär som adelns vapen?
3. Var de enbart relaterade till en viss person så att de valdes individuellt av var och en?
4. eller förhöll det sig på annat sätt?

[Sven-Göran Hallonquist]

Hej Åke. Jag svarar något ovilligt här då området är intressant och jag gärna vill se diskussionen fortsätta. Det är bortåt en 15 år sedan jag höll på med detta. Statusen då var att flera hembygdsföreningar och en del privatpersoner börjat kartlägga bomärken lokalt.
Din fråga 1. ungefär Ja.
Frågeställningarna då var bl.a:  
Huruvida de genomgick förändringar genom tiden?
Vad hände vid en gårdssplittring?
Finns det några generella regler som styr val av form?
Hur kunskapsläget är idag vet jag inte, men jag antar att Håkan startat denna diskussion för att få klarhet.
Från min egen släktgård, Perjonsgården i Söderås, Rättvik, så vet jag att bomärket varit konstant åtminstone de senaste generationerna och att dessutom fanns 2 st. Ett för internt bruk på gården (lite mer komplicerat) och ett enklare (3 snedställda streck gjort ofta med yxa) för externt bruk utanför gården (för t.ex väsentliga delar till hässjor och annat som stod kvar i utmarkerna).
mvh
Sven-Göran Hallonquist

[Håkan Skogsjö]

Den kunskap jag har om bomärken bygger i huvudsak på åländska förhållanden som jag dock inte tror skiljer sig nämnvärt från andra platser.
 
Det finns inga givna regler för hur bomärken ärvs, men i princip kan man säga att de följer gården så länge som gården ärvs inom samma släkt.
 
Om gården går ur den gamla släktens ägo kan den nya brukaren välja att antingen överta det gamla bomärket eller börja använda ett nytt. Vanligtvis valde personen då sin egen hemgårds bomärke. På det viset kan bomärken ibland hjälpa till att bevisa släktsamband i samband med flyttningar från en gård till en annan.
 
Vad som styrde i valet att behålla eller byta bomärke vid ägoskiften tror jag ingen har några säkra uppgifter om. Men själv gissar jag att en viktig orsak kan ha varit om man övertog gården med eller utan bohag. Om man övertog bohaget var det praktiskt att också fortsätta att använda det gamla bomärket, eftersom man annars fick märka om alla föremål. Om man däremot inte övertog bohaget utan hade med sig många föremål, kanske från den egna hemgården, var det av samma orsak praktiskt att fortsätta använda det bomärke som föremålen var märkta med och då kom i praktiken gården att byta bomärke.
 
När en gårds delades i två eller flera delar behöll vanligtvis delarna samma bomärke men med ett smärre tillägg, ett extra streck lades till någonstans i bomärket. När bohaget delades mellan gårdarna hade de ju samma bomärke, men det var enkelt att på den ena gården (vanligtvis den nybyggda) göra detta tillägg, ett extra streck, på de saker som övertagits från den odelade gården.
 
Bomärken hade alltså i första hand en praktisk funktion, att skilja ditt från mitt. Mycket av arbetet i byn skedde gemensamt och då tog varje gård med sig sina redskap och husgeråd till arbetet. För att inte blanda samman dem var de märkta med bomärken. Bomärken kunde också förekomma på vägstenar som markering vilken vägsträcka en viss gård skulle underhålla eller på kyrkbänkar för att markera placeringen i kyrkan. De kunde också användas som underskrifter av icke skrivkunniga personer.
 
Vi får alltså räkna med att de sedvänjor och regler som rör bomärken, hur de ärvs och används, alla på ett eller annat sätt rimligen kan härledas ur den praktiska nyttan man hade av bomärkena.