I min släktforskning har jag de senaste åren ständigt återkommit till frågan om bröderna Harald och Joen Tyrilssons Stålhandske ursprung.
De i litteraturen två förhärskande alternativen återfinns sammanfattande i ingressen till adliga ätten Stålhandske, nr 98, i EÄ:
”Deras fader uppgives på riddarhusgenealogien hava varit Tyril Nilsson Sluk, av en åländsk frälsesläkt med detta namn, men fru J. Ramsay genealogien hava varit Tyril Nilsson Sluk, av en åländsk frälsesläkt med detta namn, men fru J. Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden uppvisat, att intet annat samband finnes mellan ätterna Sluk och Stålhandske än att Harald Tyrilssons svärmoder Anna Nilsdotter var syster till nämnde Tyril Nilsson Sluk, samt anser för sannolikt, att stamfadern Tyril varit en svensk frälseman, som själv eller genom sitt gifte tillhört samma släkt som den år 1565 adlade svenska ätten Stålhandske (i Västergötland).”
Jag har tidigare bemött Ramsays påståenden som bygger enbart på antaganden, byggda på den kunskap som fanns tillgänglig vid den tiden! Hon har ifrågasatt - men inte visat någonting...
R. Hausen skriver: ”Om hans härstamning vet man intet annat än att han (Harald Tyrilsson; min anm.) varit bosatt i Östergötland och alltså troligen bördig därifrån.” Vidare: ”Hans första omnämnande står i sambandet med utbrytandet av kriget mot Danmark 1563. Han var då anförare av en fänika ryttare.[1]
Känt är att Harald ägde av honom inköpta gårdar, Aska i Slaka sn. och Kättestad i Nykils sn. i Linköpings län, liksom några arvegods i Östergötland, två förläningsgods i Västergötland och åtta hemman i Linköpings län.[2]
En genomgång av Almquists verk om frälsegods i Östergötland[3], som omfattar frälselängden 1562 samt abalienationer (avhändande av fast egendom) 1654, ger som väntat inget direkt svar på frågan om Haralds ursprung, då vare sig Tyril Nilsson, Harald eller Joen Tyrilsson omnämnes däri. Däremot hittar man i en not, Tyrils son: ”På 1590-talet possiderade Tyrils Haraldsson [Stålhandske], med vars övriga förbrutna gods denna gård (Hörna i Nykils socken, min anm.) indrogs till kronan 1599”. Vidare finner man hans sonson Per Tyrilsson med sex villkorade frälsegårdar (Norrköpingsbeslutsgods), tre i Hanekind och tre i Valkebo enl. följande: Aska Östergård i Slaka[4], Skedagården i Skeda, Ledinglunda i Kärna, Kättestad och Åserum i Nykil samt Gustad i Vikingstad.
Av de uppräknade gårdarna torde Aska Östergård, Kättestad och Åserum vara gårdar som köpts av Harald Tyrilsson ”för sina egna aflade pengar”[5]. Ledinglunda fick Tyril Haraldsson med sin hustru N.N. Persdotter (dotter till fogden i Linköpings län, Per Clemetsson). Återstår Skedagården i Kärna och Gustad i Vikingstad, som ev. arvegods.
Att man inte heller i rusttjänsts- och beskattninslängder från 1500-talet kan hitta något om Harald, Joen eller deras far Tyril Nilsson.[6], kan tyckas vara besvärande, men detta faktum kan ha en relativt enkel – och därmed rimlig – förklaring, om Tyril Nilson tillhörde det finska frälset, och inte det svenska…
Tyril Nilsson Sluk bör ha fötts omkring, eller strax efter sekelskiftet år 1500. Han var sannolikt väpnare och deltog troligen i Finlands befrielse från Danmark på 1520-talet, under ledning av sin fars kusin, Finlands ståthållare och Gustavs (Vasa) betrodde rådgivare i finska frågor, Erik Joakimsson Fleming. Som finländsk frälseman berördes han inte av vapensynen i Linköping 1537, och inte heller av taxeringen 1553. Däremot borde han ha funnits med i rustningsregistret 1556 – om han inte dött eller mist sitt frälse! Levde han ännu 1554 så drog han ev. ut i sin sista strid i det ’stora ryska kriget’…
Harald och Joen bör ha varit födda omkring 1540, och har sannolikt ’tagits i beskydd’ av sin (något äldre?) frände Klas Eriksson Fleming, som dubbades till riddare vid Erik XIV:s kröning 1561, då de tillsammans med Klas bror Joakim återfinns i Erik XIV:s tjänst något år senare, Harald som stallmästare, Joen som dörrsven (sedermera Kammarjunkare) och Joakim Fleming som Kammarjunkare.
Hypotesen stöds ytterligare av att båda bröderna, Harald och Joen, samtidigt insattes som ståthållare på Kastelholm slott på Åland av änkedrottningen Margareta Stenbock, sannolikt på rekommendation av hennes svåger, Klas Eriksson Fleming!
Jag känner mig allt säkrare på att Tyril Nilsson Sluk var far till Harald och Joen Stålhandske, och att de tillhörde det finska frälset med stark koppling till släkten Fleming i Finland:
I mitt inlägg ovan, 29 mars 2009, dristade jag mig till att påstå att Matts Larsson (Ruuth) – Haralds morfar – ”med stor sannolikhet tillhörde släkten 'Tre Rutor av Slestad', och att Harald Tyrilsson via arv på mödernet erhållit några gårdar i Linköpings närmaste omgivning”. Den hypotesen vidhåller jag…
[1] R. Hausen. Germundö säteri och dess ägare, s.16. (Not.1: Svea Hovrätts Liber causarum år 1620, Not 2:Uti ett synbarligen under något af de första åren af kon. Eriks regering uppgjordt register öfver hoffolket, upptages Harald Töresson såsom den ene af konungens tvenne stallmästare medan hans broder Joen Töresson är en af konungens fyra dörrsvenner)
[2] R. Hausen. Germundö säteri och dess ägare, s.24. (Uppgiften om de köpta godsen kommer från Sigismunds förläningsbrev av 1594 för sonen Tyrils Haraldsson. De åtta förläningsgodsen i Linköpings län reducerades 1575 till kronan för Älvsborgs lösen)
[3] Joh. Ax. Almquist. Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, tredje delen, band 1, Östergötland. (Östergötlands jordbesittande adel 1562, Tabeller över frälsegodsen 1654 m.m.)
[4] ”Aska östergård (N. 4) blev genom Svea hovrätts dom 1628 7/11 (Östergötl. Kopiebok II: s. 62) fråndömd Per Tyrilssons [Stålhandske] (+ 1621) arvingar”.
[5] ] R. Hausen. Germundö säteri och dess ägare (s23; Morgongåvor till hustrun Anna Henriksdotter: ”..jordagods liggande i Östergötland, i Walkebo härad i Nykil socken nämligen ett hemman benämdt Kiättilstada, item ett hemman som heter Åserum..”. s24; ..af honom inköpta gårdarna Aska i Slaka socken och Kättestad i Nykils socken af Linköpings län…)
[6] Historiska Handlingar, del 3. Kongl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, s 1 -60. (Vapensyn i Linköping 1537 exkl. Finland, Självtaxering av adeln i Västergötland, Östergötland och Småland 1553, Finska och Svenska adelns rustningar 1556, Adelns tjänst 1562 och 1563)