Äldre inlägg (arkiv) till 20 januari, 2016

[Martin Casterud]

Niklas, stort tack för informationen. Ska se om det går att hitta mer om denne fänrik.  
 
Som Johan skriver är det frestande att tro att han är identisk med brodern Henrik Slorf som var kammarskrivare 1651-1653. Är Pauls brev författat innan mars 1656 så kan det ju vara Henrik han syftar på som den broder som tjänar i krigsmilitien. Det ska inte kunna vara fadern som är belagd i Kumla vid denna tid. Självklart kan det också denne Henrik inte tillhörde syskonskaran men än så länge är det fortfarande en hypotes att arbeta utifrån.
 
Johan, jag kontaktade Sköllersta församling som hjälpte mig. Observera att gravhällen finns i Sköllersta kyrka, inte i Kumla. Tyvärr fotograferades inte ljuskronan (det nämnde jag inte för dem). Vad gäller skilsmässan så står det uttryckligen Elisabet Larsdotter i protokollet (ej digitaliserade utan där har jag varit i kontakt med Västerås stift som fotograferat sidorna).

[Johan Anell]

Tack Martin, då vet jag hur det ligger till med Elisabet. Då verkar det som  att båda de samtida Elisabet i Gammelgården hette Larsdotter.

[Johan Anell]

Martin,  
utan att ha någon lösning på frågan, blir jag återigen lite tveksam till om Anna Henriksdotter Slorf verkligen var mor till Gustav och Anna? Efter att ha läst protokollet från 1705 på din hemsida igen, slår det mig att Margareta och Anna Schlorfs arvingar nämns för sig och sedan något längre ner i texten förekommer Lennart Ekebom och Gustav Schlorfs arvingar? Lennart och Gustav var ju Anna Slorfs arvingar, om den senaste teorin stämmer, och skulle isf nämnas dubbelt här? Dessa människor släktrelation är verkligen svår att förstå hur den hänger ihop.  
 
Sköllersta häradsrätt 1705-06-01 S.d. uppropades framl. krögaren sal. Paul Schlorfs arvingar emot Paul Schlorf, angående testamente över avlidna hustru Anna Jakobsdotter Schlorfs efterlämnade egendom, av d: 20 februari sistl: som honom skall i kraft därav tillslagen vara; på svarandesidan infunno sig åtskilliga därav, såsom landjägaren Schultz, kaptenskan dygdesamma Kristina Schlorf, Margareta och Anna Schlorfs arvingar, med färgaren Anders Schlorff; inkommandes och brev av häradshövdingen herr Lennart Ekebom som icke allenast anmodar sin ursäkt av påstående ämbetssyssla utan skall och citationen i laga tid icke undfått, sammaledes andrager inspektorn herr Henrik Schlorf det är ännu de flera intresserade såsom dess broder Mårten Schlorf, handelsman Gustav Schlorfs arvingar, Karin Schlorff och flera härav icke notifierade, varför och som även några släktmän jämte guldsmeden Jacob Meijding icke äro tillstädes; ...

[Martin Casterud]

Johan,
ja, texterna är inte helt enkla att få grepp om. Uppmärksamt. Det har jag inte reflekterat över. Kanske är det dock så att skrivaren inte syftar på alla Annas arvingar utan att de som bodde i närheten (som dottern Ingrid i Rönne) kände till detta och närvarade medan Paul Slorfs kallelse inte nått häradshövdingen och norrköpingsborna i tid/alls. Vi får hoppas på att nya pusselbitar dyker upp som bringar klarhet i detta.

[Martin Casterud]

Fänriken Henrik Slorf var enligt avlöningsregistret för Jämtlands regemente 1656 ogift vid sin död. Enligt domboksnotisen 1696 i Kumla härad så omnämns inga barn och arvingar till Pauls (då avlidne) broder Henrik. Nu har vi ju inte kunnat koppla ihop kammarskrivaren och fänriken ännu men denna uppgift gör det ju i alla fall inte mindre sannolikt. (Samtidigt kan ju kammarskrivaren haft barn som avlidit innan 1696.)

[Johan Anell]

Det finns ju i princip tre alternativ när det gäller fänrik Henrik.
 
1.Samme som kammarskrivaren. Tidsmässigt ser det ut att fungera.
 
2.Brorson eller annan släkting till krögar-Henrik. Förnamnet är ju vanligt förekommande i släktkretsen. Tyder kanske också på tyskt ursprung även längre tillbaka i tiden.
 
3.Inte släkt alls.

[Johan Anell]

Var kammarskrivaren och fänriken samme man och ogift vid sin död, borde det ju inte finnas några legala ättlingar, som var arvsberättigade. Det kan ju styrka tesen att det inte är en son utan den skilde brodern Johan som gifte sig i Stockholm 18/2 1672.

[Johan Anell]

Den Maria Andersdotter som 1672 vigdes i Maria Magdalena med Johan Henriksson Slorf benämns hustru, vilket borde betyda att han var änka. De flesta andra brudar vid samma tid skrivs som jungfru eller piga.

[Martin Casterud]

En fundering rörande Johan Henriksson Slorfs giften - kan han ha varit gift innan giftet 1647 med NN Wohde? Om kaptenskan Kristina Johansdotter Slorf nu var hans dotter och dessutom moder till kapten Nils Skiörs född 1660 så måste hon ha vara född tidigare än 1647.

[Johan Anell]

Ja, de borde han ha varit. Speciellt om Johan Johansson Slorf, 1631-1731, ska passa in i barnaskaran. Han fick ju visserligen också en dotter Elsa, men det var kanske också för att hedra styvmodern Elisabet, eller också hette även Johan Henrikssons första hustru också Elsa/Elisabet. Svårt att avgöra. Elsa (gm Gergen Schultz) och Kristina (gm Nils Skiörs) har dv-relationer i varandras familjer, så de borde vara hel- eller halvsystrar. Har dock inte sett något som knyter dem till Johan Johansson än. De två systrarna Elsa och Kristina är ju de som nämns först vid arvstvisten (där den ev brodern Johan inte nämns alls), vilket borde indikera att deras far Johan H var äldst av Pauls syskon? Eller att de verkligen var halvsystrar till borgar-Paul. Om Johan Henriksson först var gift med en okänd hustru, därefter med en Wohde, efter henne med en Elisabet Larsdotter (om hon inte är densamma som Wohde), sedan med en Maria Andersdotter och slutligen med slorfinnans syster plus haft förbindelser med ett antal ogifta kullor, framstår ha verkligen som Faluns egen Don Juan.  undrar hur många av kvinnorna som verkligen hörde ihop med Johan H? En eller två är iaf säkra, Wohde/Elisabet L.

[Johan Anell]

Jag har precis hittat bevis för att Georg Schultz hustru Elsa Slorf verkligen var mor till äldste sonen Johan Schultz. När hon som nybliven änka 1715 driver en process i Hardemo häradsrätt framgår det att hon företräds av sonen Johan Schultz - Hardemo AIa:2 bild 3680.

[Johan Anell]

Det måste finnas någon orsak till att kaptenlöjtnant Skiörs, hans hustru och son Paul Skiörs samt fru Skiörs systerdotter Dorotea Schultz var dopvittne på Norrby i Hardemo den 19 mars 1699 när löjtnant Sven Jonsson Masks och Maria Henriksdotters dotter Anna döptes (f 13/3) Hardemo C:1 sid 27. Någon som exempelvis kan knyta Masks hustru till Slorf-släkten?
 
7 år tidigare hade samme kaptenlöjtnant varit dv när Dorotea Schultz yngste bror Henrik döptes i Hardemo 3/7 1692. Då hade Skiörs som medvittnen korpral Örn på Julsta, Hardemo, Slorfs hustru på Blacksta, Kumla och hustrun Kerstin Larsdotter, Norrby, Hardemo.  
 
Dorotea Schultz och hennes syster Sophia var även dv när Sven Masks son Jonas döptes 18/9 1704 i Hardemo.  
Det ska även tilläggas att när Masks/Henriksdotters dotter Elsa döptes 27/1 1696 var systrarna Schultz mor jägmästarhustrun Elsa Slorf (samt en ej namngiven Schultz-dotter) dv och förmodligen inspirationskälla till barnets namn.  
 
(Meddelandet ändrat av killebacken21 2015-09-04 01:06)
 
(Meddelandet ändrat av killebacken21 2015-09-04 01:13)

[Martin Casterud]

Ja, alla dessa potentiella giftermål för Johan Slorf gör det rätt rörigt.
 
Bra att du hittat belägg för att Elsa Slorf bör vara hela barnskarans moder.
 
Vad gäller Sven Jonsson Mask så skulle ju kopplingen kunna vara militär - att han, kaptenlöjtnant Skiörs och löjtnant Slorf alla var verksamma vid Närke-Värmlands regemente (dock inte belagt att Slorf var det). Reagerade först på hustrun Maria Henriksdotters namn då de inte är obekanta i släkten. Men än så länge är det svårt att göra någon koppling. Ska man tillåta sig att spekulera lite så kan man kanske titta närmare på Karin Jönsdotter - att hon skulle kunna vara dotter av Jöns och Anna Henriksdotter Slorf. Kan Jöns beläggas med patronymikon Persson eller Danielsson så hettar det ju till lite i alla fall. Men han är ännu bara känd genom barnens patronymikon.
 
Edit: såg precis på nätet att Karin Jönsdotters föräldrar tydligen var kända så den spekulationen kan avskrivas direkt.
 
(Meddelandet ändrat av hoss 2015-09-04 10:38)

[Johan Anell]

Självklart kan det vara via regementet de är bekanta, det påfallande är ändå att Schultz/Slorf/Skiörs-familjen är dv till tre av Mask-barnen. Skiörs (och Kristina Slorf) endast vid ett, medan Schultz/Slorf förekommer alla tre gångerna. Och där kan det inte handla om något militärt samarbete eftersom Gergen Schultz ägnade sig åt skogsförvaltning. Men, å andra sidan verkar Sven Mask och Gergen Schultz ha tävlat/samarbetat (?) om vem som kunde skänka mest till Hardemo kyrka. Samarbetet gick bra fram till 1692, när de drog varandra inför rätta om vem som skulle sitta var i kyrkan, på bänkar de själva donerat dit några år tidigare. Såren verkar ju dock vara läkta några år senare när Masks barn med sin tredje hustru döps och Schultz-familjen tar plats som vittnen.  
Slorfinnan från Blacksta har jag inte sett som dv i Mask-familjen, enbart hos Schultz' 1692.  
 
Om Masks fru Maria Henriksdotter var den dotter till bokhållaren Henrik Modin, som föddes 1670 vid Högsjö gård i V Vingåker, hade hon en syster Elsa och en bror Henrik, som ju låter slorfskt, resten av syskonen hette Gunilla, Erik och Karl. Ett alternativ skulle kunna vara att Henrik Modin var son till en Slorf (ev Johan), men valt att ta ett nytt namn. Ser dock inga slorfar bland Modin-syskonens dv. Ytterligare en lös tråd alltså.....
 
För övrigt har Elsa Slorfs son Johan Schultz rört till det lite igen, men det skriver jag in under rubriken Schultz.

[Annika Byrenius]

Kommentar till Meddelande 24 mars 2015
 
216.Anders Henriksson Slorf, d 25/7 1650 i Sthlm Nikolai. Vantmakare med verksamhet på tomt där idag Ulrika Eleonora/Kungsholms kyrka ligger.
 
Ej korrekt.
 
Anders Slorff fick av Drottning Christina både Privilegier och ett tillräckligt utrymme på Munklägret, (Kungsholmen) till ett vantmakeri och till fabriks anläggande, vartill han även på den lilla holmen, där glasbruket sedermera varit, hade sitt färgeri, spinneri och arbetsfolkets boningsrum. På Vantmakeri utfärdades Privilegier för Chr. Neuman 1649, och för Anders Knaper den 1x mars 1664.
 
Till Vantmakeriholmen, söder om Kungsholmen, flyttade Kungsholms glasbruk (Kristallbruket, Nya Glasbruket) Lagfart 8/10 1688. Tidigare låg glasbruket vid sjön, väster om Clara kyrka.
 
Vattnet mellan Vantmakeriholmen, senare Glasbruksholmen och Kungsholmen fylldes igen 1835.  Där låg sedan, efter glasbrukets nedläggning, Karolinska Institutet från 1816. Kvartersnamnet är Glasbruket.
Glasbruksgränden omdöptes 1885 till Samuel Owens gata.
 
Borgaren Anders Henriksson Schlorff ägde ett stenhus på Öster Longatan Fercens grend,(Ferkens gränd) i Nikolai, Stockholm.
1683-07-07 Sålde hans arvingar stenhuset utmed Österlånggatan i hörnet vid valvet i Ferkens Gränd.  
 
1647-01-00 Brev till Axel Oxenstierna från Neuman, Bremen och Anders Henriksson Schlorff
[color=119911]Arkiv Oxenstiernska samlingen. Axel Oxenstierna af Södermöre. (RA/720701.019)
Volym E 766[/color]
 
Anders Henriksson Schlorff hade vantmakeri på Vantmakeriholmen, senare kallad Glasbruksholmen i Stockholm.
 
Annika
 
(Meddelandet ändrat av Annikab 2015-09-08 23:01)

[Martin Casterud]

Tack för din korrigering Annika.
 
Det vore intressant att ta en närmare titt på Arboga under 1620-1640-talen för att se om man kan finna några spår efter våra Slorfar. Det kan ju vara en slump att Anders Henriksson Slorf tillsammans med sina participanter tar över vantmakeriet där och flyttar det till Stockholm men samtidigt undrar man ju om det kan finnas någon substans i Strokirks uppgift att Anders fader varit vantmakare i Arboga (Kultur- och personhistoriska anteckningar, 1918). Om man ska tillåta sig att spekulera (vilt) så kanske Henrik var verksam vid vantmakeriet under Hans Hansson Leffler som upprättade rörelsen där och var faktor från 1621. Kanske söker han sig sedan av någon anledning vidare och hamnar som arrendator i Lerbäck (senast 1626 då hans son Peter uppges vara född). Sönerna Anders och Peter gick sedan i faderns fotspår och blev verksamma inom tygindustrin. Henrik Slorf skulle kunna vara invandrad till Sverige (eventuellt under Karl IX:s regeringstid 1599-1604)? Familjen har i alla fall tydliga tyska kopplingar - ett tyskklingande efternamn (trots sägnen om närkeknekten), ingiften och samarbeten med andra tyska familjer, flera av syskonen som reser ner till Tyskland och Holland (åtminstone Peter, Paul och Anders).
 
Frågan är om det finns någon koppling till fogden Anders Larsson Slorf i Arboga? Det fanns i alla fall en kungsfogde Anders Larsson i Arboga 1591.

[Johan Anell]

Vad fint med rättelse av felaktiga uppgifter om Anders Henriksson Slorf, Annika Byrenius, tack!  
 
Martin, intressant teori angående Henrik Persson? Slorfs ursprung. Något som slår mig när jag läser dina tankegångar är att Henrik ju faktiskt var gift med en Andersdotter. Kanske var fogden inte alls farbror till Henrik utan hans svärfar. Speciellt om han inte finns belagd med namnet Slorf. Men hur bevisar vi det?  
Även Johan har ju både tysk fru Wohde och svärson Schultz, så visst ligger det nära till hands att tro på ett tyskt eller baltiskt ursprung även för slorfarna själva.

[Martin Casterud]

Johan. Intressant tanke vad gäller fogden Anders Larsson, att han skulle kunna vara Kerstin Andersdotters fader. Har skummat Arboga stads tänkebok och hittat kunglig majestäts fogde Anders Larsson omnämnd under perioden 1591-1598 (det sista året fordom kunglig majestäts befallningsman Anders Larsson, om det nu är samma person). Detta stämmer bra överens med vad Strokirk skriver. Han nämns inte med något släktnamn någon av gångerna men värt att notera är att han passar bra in på fogden i Nora och Linde bergslager samt Arboga gård Anders Larsson Gammal som 1599 flydde till Polen. Denne fogde ska ha varit bosatt i Arboga, kom ursprungligen från Finland och härstammade från finskt frälse. Han hade redan 1570 tidigare varit kansliskrivare hos Johan III. (www.genealogia.fi) År 1598 fick stadskyrkan i Arboga sin första predikstol och bland namninskrifter återfinns Anders Larsson Gammal, K. M. Fogte (www.zenker.se)
 
Vi kan alltså konstatera att fogden i Arboga under den period Strokirk nämner (1591-1598) med stor sannolikhet var Anders Larsson Gammal, samt att en fogde Slorf i Arboga under denna period lyser med sin frånvaro.
 
Du undrar hur vi ska kunna bevisa detta. Det finns en intressant öppning - en arvstvist efter Anders Larsson Gammals bror kapellanen Hans Gammal i Borgå. 1654-07-17 lade hustru Brita Larsdotter Gammal från Reval för rätten fram ett släktregister som visade att hon var salig herr Hans Gammals broders sondotter. Frågan är hur detaljerad denna sammanställning var men bevisligen tillräckligt för att senare forskning kunnat avskriva två möjliga personer med namnet Gammal som barn till fogden Anders Larsson eftersom de inte nämns i målet. (http://www.genealogia.fi/genos-old/43/43_75.htm) Jag har kontaktat Borgå stads centralarkiv för att se om det går att få fram en kopia på denna notis!

[Martin Casterud]

En komplettering till föregående inlägg. I Arboga stads historia II (Corin) så redogörs för hela dramat kring Anders Larsson Gammals flykt till Polen. Däri framgår att hans hustru Peternilla (Petronella) avled 1598-09-21 på deras hemman Gudby i Arboga socken. Inget nämns om några barn men i Arboga rådhusrätt 1630-03-15 så framträder Erik Nilsson, borgare i Borgå, och gör anspråk på arv efter sin hustrus farbror (Anders Larsson gammal). Detta komplicerar det hela som jag ser det, för om han hade barn (Kerstin Andersdotter) så borde väl arvsgången gå via dessa och inte via hans syskon kan man tycka?

[Johan Anell]

Håller med om att det inte ser så ljust ut för min idé just nu. Avsaknaden av namnen Lars och Petronella i Slorfsläktens tidigaste led, samt brorsdottern i Borgå som gör anspråk på arv, som naturligtvis borde ha tillfallit bröstarvingar om det funnits några, tyder ju på det.  
 
Om vi återgår till citatet  
Sägnen vill förläggas till konung Carl XII:s krig, men  
skulle den ega någon grund, måste den omnämnda tilldragelsen skjutas längre  
tillbaka i tiden, ty redan 1591 nämnes en Anders Larsson Slorff såsom konungens  
fogde i Arboga. På 1620-talet var en Kjerstin Jönsdotter Slorff gift med fogden  
på Säbylund Jacob Ekander (fader till Lennart Ekfelt N:o 1,442) och 1696 begrofs  
i Sköllersta kyrka löjtnanten, ädel och manhaftig Paul Henriksson Schlorff 80 år  
gammal. Denne Pauls sonson antog namnet Lundgren och har många lefvande  
afkomlingar.  
 
Historiskt bibliotek / Tredje delen /  
xxx  
(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
 
samt Svenska sagor och sägner uppger också, även här utan källbelägg, att Kerstin Jönsdotter Slorf sannolikt ska ha varit brorsdotter till fogden Anders Larsson Slorf i Arboga (1591). /Stefan Simmanders inlägg här 20/12 2014.
 
Det är ju klart något som haltar i dessa gamla spekulationer om vilka generationer de olika slorfarna tillhörde. En variant skulle ju kunna vara att Kerstin Jönsdotter var en Slorf på både mödernet och fädernet och på det sättet verkligen var brorsdotter till fogden Anders Larsson. Men då skulle det natuligtvis vara bra om det dyker upp någon ytterligare fogde och namne i Arboga.  
 
Och vad är det för sonson till Paul Slorf som tog namnet Lundgren och som Silfverstolpe känner till många lefvande afkomlingar efter? Jag har fortfarande inte hittat några slorfar som förvandlas till lundgrenar. Säkert någon felberäkning i generationerna här också, eller så handlar det även här om en kvinnolinje. Det kan ju iaf inte röra sig om Paul Henriksson Slorf som var farfar till Lundgren.

[Martin Casterud]

Vad gäller kopplingen Slorf-Lundgren så är Svenska sagor och sägner (volym 5) mer utförlig:
 
Dennes [Pål Henriksson Slorf] sonson Johan antog namnet Lundgren emedan hans kamrater gäckande plägade kalla honom Slarfven af namnet, och en af hans barnbarn är den aktade prosten Ulrik Lundgren i Eskilstuna.
 
Prosten Ulrik Lundgren var född 1790-11-20 i Österåker och död 1870-03-20 i Eskilstuna.
 
Hans far var trädgårdsmästaren Johan Lundgren, född 1758-01-11 i Östra Vingåker och död 1794-11-14 i Julita. Gift med Ulrika Eriksdotter Blomberg.
 
Dennes far var även han trädgårdsmästare och hette Johan Lundgren, född 1716 och död 1799 i Östra Vingåker. Gift 1748-07-17 i Östra Vingåker med Brita Larsdotter Dahlberg, född 1723 och död 1808 i Östra Vingåker.
 
Det är alltså denne Johan Lundgren (1719-1799) som enligt uppgift ska ha bytt namn. Värt att notera är att hans första barn får namnet Henrik (född 1749-09-03 i Östra Vingåker). Tyvärr har jag ingen information om Johans ursprung så vidare efterforskning krävs.

[Johan Anell]

Jag har tittat lite närmare på Johan Lundgren, 171(5)-99, trädgårdsmästare på Claestorp i Ö Vingåker redan vid vigseln 1748 med Brita Larsdotter Dahlberg från Hagen i samman församling. De fick enbart sönerna Henrik 1749, Lars 1754 och Johan 1758, samtliga födda på Claestorp, där även föräldrarna Johan och Brita avled 1799 resp 1808.
 
Sonen Henrik Lundgren var trädgårdsmästare på Äs i Julita vid sin vigsel 1773 med Maria Helena Boström, f 1746, från Barksätter i Östra Vingåker. Han blev senare trädgårdsmästare på Björksund i Tystberga, där hon dog 1800 och han 1816. I hemmet fanns dottern Maja Stina f 1783 och hans brorson Johan Lundgren f 1788.
 
Sonen Lars Lundgren gifte sig 1777 i Ö Vingåker med Elisabet Wingstedt, f 1747. Han efterträdde sin far som trädgårdsmästare på Claestorp. Barn: Ulrika Eleonora 1778, Claës 1780 (som blev inspektor på Julita gård i Julita och Anna Maria Bladsell, f 1777 på Bratteberg i Regna. Hon var dotterdotter till fältväbeln Samuel Regnér, vars syster Margareta Regnér är min mf mf mf fm), Johan Fredrik 1783 och Lars Jacob Lundgren 1786.  
 
Sonen Johan Lundgren var trädgårdsmästare på Forsby i sörmländska Österåker fram till 1792, då han flyttade till Gimmersta i Julita. Med hustrun Ulrika Eriksdotter Blomberg hade han, förutom prosten Ulrik i Eskilstuna, även barnen Brita Christina f 1784, Johan 1788 och Ulrika Eleonora 1792. Ulrika Eriksdotter var född 1764 på Bonneråd i Ö Vingåker och visar sig vara en av mina ankusiner.
 
Jag har en starkt kandidat till vilken av slorfarna som förvandlade sig till Johan Lundgren. Det är fältväbeln Henrik Slorfs och  Maria Elisabet Fischers äldste son, som 1736-37 finns belagd hos fadern på Strand i Ärla. Tyvärr finns det inga slorfar som dopvittnen vid de tre sönernas dop i Östra Vingåker, men geografiskt ligger ju Ärla och Östra Vingåker inte så långt ifrån varandra, båda i Södermanland. Kanske finns det även en tanke med att Ulrik sökte sig till sin farfars och farfars fars trakt då han blev präst i Eskilstuna? Jag ska fortsätta att leta.
 
(Meddelandet ändrat av killebacken21 2015-09-17 02:10)

[Martin Casterud]

Tack för sammanställningen.
Jag håller med om att Johan Slorf i Ärla är intressant att undersöka närmare.
 
Det finns för övrigt två andra Slorf-familjer i Södermanland på 1700-talet som kanske kan kopplas till släkten:
 
1. Svarvaren Henrik Slorf och Elisabet Andersdotter som fick dottern Margareta Elisabet, född 29/12 1736 i Ringsta, Eskilstuna Kloster.
 
2. Lakejen Henrik Slorf gift 1756-06-24 i Yetterenhörna med Katarina Pihlström och fick följande barn:
 
Katarina Charlotta, född 18/7 1756 i Ytterenhörna
Gustav född 7/1 1759 i Nurmijärvi, Uusimaa, Finland (Henrik Gust Slorf)
Karl född 4/5 1760 i Nurmijärvi, Uusimaa, Finland (Henrik Gust Slorf)
Eva Katarina född 18/7 1762 i Nurmijärvi, Uusimaa, Finland (Gustav Slorf och Katarina Hen)

[Johan Anell]

Intressant! Vilka Henrik kan detta vara? Lakejen skulle kunna vara en av tvillingarna i Henrik Slorfs och Maria Elisabet Fischers barnaskara som föddes i Viby (T) 4/7 1731, men man ska kanske tolka det som om fadern hette Gustaf. Då har vi en Gustaf född  6/11 1681 i Norrköping S:t Olai som tänkbar far.  
Svarvaren möjligt överskäraren Anders son Henrik f 1699 i Örebro. Eller så var de några helt andra.

[Annika Byrenius]

Ryttare Johan Slorf 's barn begravt 1698-06-29 i Arboga stad.
Vilken Johan Schlorff är detta?
 
Arboga stadsförsamling C:1 (1670-1722) Bild 151 / sid 147 (AID: v71807.b151.s147, NAD: SE/ULA/10022)
 
Annika B

[Martin Casterud]

Jag har stött på denna notis men har inte kunnat reda ut om han har någon relation till den Slorf-släkt som diskuterats ovan. Värt att notera är att en ryttare Nils Slorfs son Fredrik döps i Arboga i augusti 1696. Det finns ett inventarium i Arboga rådhusrätt efter ryttaren Nils Slorfs sterbhus 1698 - där nämns svärfader, hustru och son utan namn. Dessutom en kvartermästare Georg Smetan som eventuellt kan ge en ledtråd vad gäller vilket regemente Nils tillhört. Kanske kan Arbogas husförhörslängd eller noteringar om dopvittnen ge ytterligare ledtrådar.
 
Arboga stadsförsamling C:1 (1670-1722) Bild 54 / sid 50 (AID: v71807.b54.s50, NAD: SE/ULA/10022)  
 
Arboga rådhusrätt och magistrat F2:5 (1696-1699) Bild 256 / sid 229 (AID: v150455.b256.s229, NAD: SE/ULA/10021)

[Annika Byrenius]

Knappmakare Israel Hults svärmoder dör 1741-12-28 i Örebro och begravs 1742-01-05 i Örebro. Född 1675. Ålder 65.
Örebro Nikolai F:1 (1693-1820) Bild 82 (AID: v52810.b82, NAD: SE/ULA/11800)
 
Israel Hult och Jungfru Brita Slårf vigdes 1723-11-12 hemma i Örebro.
Örebro Nikolai EI:1 (1693-1820) Bild 33 (AID: v52805.b33, NAD: SE/ULA/11800)
Paret bor i Rote 10 i Örebro. Ingen svärmor finns antecknad.
sid 50  Örebro Nikolai AI:2 (1707-1747) Bild 243 / sid 240 (AID: v52699.b243.s240, NAD: SE/ULA/11800)
sid 51  Örebro Nikolai AI:2 (1707-1747) Bild 244 / sid 241 (AID: v52699.b244.s241, NAD: SE/ULA/11800)
 
Israel Hults svärmoder måste vara Maria Jorisdotter Fassing.
Hon kan då inte ha dött i Lindesberg vilket påstås ovan.
Hur hänger detta ihop?
Annika B

[Martin Casterud]

Tack Annika. Att Maria Fassing skulle avlidit i Lindesberg har hela tiden varit en obekräftad andrahandsuppgift och din information visar tydligt att den var felaktig.

[Annika Byrenius]

Begravd 1668 mars 7 i Norrköpings S:t Olai
Petter Slorffs liten dotter i Nya Staden Cathrina Slorff
Hon var född 1664-04-28.
Norrköpings S:t Olai CI:2 1660-1674 Bild 79 / sid 77 AID: v39413.b79.s77, NAD: SE/VALA/00273
 

Norrköpings S:t Olai CI:2 1660-1674 Bild 196 / sid 194 AID: v39413.b196.s194, NAD: SE/VALA/00273
 
Barnet som föds 1657-01-24 måste då vara Christina Slorff
Norrköpings S:t Olai CI:1 1636-1660 Bild 88 / sid 213 AID: v39412.b88.s213, NAD: SE/VALA/00273
 
Det är Petter Slorffs äldsta dotter Christina som gifter sig 1 med Hinrich Kindwater och gift 2 med Juveleraren Jacob Meiding i Norrköpings Hedvig 1694-11-13.
1:an är bortklippt vid inbindningen.
Christina Schlorf är Salig Herr H Ks änka.

Norrköpings Hedvig C:1 1662-1808 Bild 243 / sid 239 AID: v39320.b243.s239, NAD: SE/VALA/00270
Annika

[Claes-Göran Magnusson]

Kuriosa: Kielleremesteren Paull Schlorff (1654).
 
Kammarkollegiet Ämnessamlingar, Kammarkollegiet Skuldböcker, SE/RA/522/22/48 (1625-1664), bildid: A0070941_00115