Hej Fred!
Tack för tipset om en Sillerudsbo jag aldrig hade hittat annars. Vet ännu inte säkert om han är en släkting men i alla fall.

Den Sven som bodde i Högstakan i Sillerud vid mitten av 1600-talet hette dock inte Tolsson, utan hade det ovanliga efternamnet Egelsson. Tittar man noga i domboksstycket från 1654 som fanns i inlägget du hänvisade till så står det Egelsson även där.
-- Peter

Av domboken från hösten 1674 (s.266) framgår att Olof Hanssons barn ärvt halva Häljehögen, och det verkar vara den halvan som Jöns Olofsson besitter (den andra hälften ärvde systern Sigrid Hansdotter och styvsystern Anna Andersdotter). Sen om det var Jöns eller hans hustru som var barn till Olof det vet jag inte, men jag har inte hittat några andra kopplingar (anspråk på arv e.dyl) mellan Torkel i Grinsbyn eller hans barn och Häljehögen, så jag skulle tro att Häljehögen var Jöns' arvejord och att Jöns' och Torkels hustrur kom någon annanstans ifrån.

Segol hade en svägerska Börit Amundsdotter som var gift med en Anders Andersson enligt domboken 1749 (ht §63).  De bodde då i Öxnevål i Kila. Jag har visserligen inte följt deras väg dit men jag antar att det är samma par som gifte sig 1711.
Karin Bryngelsdotter var en ny bekantskap för mig, men var hon dotter till Bryngel Hansson i Bryngelsbyn så förklarar ju det varför Segol och Ingegerd hamnade där.

Det där med att Staffans första hustru var från Äskedalen är förstås problematiskt om hon ska vara syster till Anders och Olof och gänget i Lisslerud, men Staffan ser ut att ha bott med henne i Äskedalen 1665-68, så kanske trodde prästen att hon kom därifrån när han skrev dödsrunan över femtio år senare. Staffan i Äskedalen kallas Andersson i roteringslängden 1665.

Jag har sökt ledtrådar till Gunnarsbarnens respektive kullar i ett uppbud från ht 1717 på jord i Forsbyn som Börits arvingar köpt av åtminstone Eriks och Ingeborgs, men då dyker även Huge Rasmussons i Åsebyn arvingar upp som säljare... Det gjorde det inte mindre rörigt.

Den syskonskara jag nämnde i svar nr 9 finns i domboken från hösten 1703 (s.197), och är 6 barn till Ingegerd Gunnarsdotter i Lisslerud: Rasmus, Kerstin, Karin, Anders, Asmund och Olof. Målet börjar redan ht 1701 (s.108) och fortsätter vt 1703 (s.179).
 
Anders och Olof kan vara de båda skräddarbröderna i Lisslerud, Kerstin kan vara den Kerstin som var gift med Staffan, Karin skulle kunna vara Jakob Bryngelssons hustru, och Asmund kan vara en felskrivning för Amund. Rasmus verkar ha hamnat i fel syskonskara och bör vara deras kusin i Sillegårdsed.
 
Då blir Ingegerd Staffansdotter och Kerstin Andersdotter kusiner som det står i domboken 1750, Olof Jakobsson och Sven Olofsson kusiner i enlighet med domboken 1727, och A(s)mund Andersson och Jakob Bryngelsson blir svågrar, vilket passar med domboken 1710.
Nils Börjesson och Sven Olofsson är i så fall kusiner (domb 1750) genom att deras mödrar var Torkel Anderssons döttrar Barbro och Kerstin.

Att Sven och Nils var kusiner har jag faktiskt antecknat, ser jag nu, men jag har inte forskat vidare på det. Då kan ju Nils mor Barbro ha varit syster till Svens mor. Men kan inte lika gärna Barbro ha varit syster till Svens far Olof Andersson?


Vart Börje och Barbro tog vägen vet jag inte, men en Barbro dog i Sillebotten 1702, vem nu det var.


Ingegerd Staffansdotters testamente omnämns i domboken hösten 1750, så hon är förmodligen den huskvinna Ingegerd som dog i Lisslerud 1749.

Torgrimsson verkar Olof kallas i domboken 1708, och "Torngrimsson" 1696.
-- Peter

Jag undrar om någon som har läst domböcker från andra landsdelar än Värmland har stött på uttrycket "klanderpenningar". I värmländska domböcker förekommer det i alla fall, och betyder pengar som någon som lagfar med ett jordköp betalar till andra som är bördiga till samma jord, för att de ska avstå från att klandra köpet.

Klanderpengar redovisas i domböckerna som en del av köpesumman, så jag tog för givet att detta var normalt förfarande enligt svensk lag, men läste nyligen om någon som betalat klanderpengar "enligt ortens sed" e.dyl. (antecknade inte var det stod och minns inte den exakta ordalydelsen), vilket fick mig att googla uttrycket, och den enda(!) träffen handlade om Värmland.

Är detta sätt att muta konkurrenter alltså en värmländsk sedvänja? Eller heter det helt enkelt något annat i andra delar av riket?
- Peter 

Det här kanske bara rör till det ännu mer för dig, men om man tittar på mantalslängderna så finns det ju en Henrik där åren 1642-45 och från '53 och framåt, och det är just de år som hans namn saknas som Anna (Persdotter) står där i stället. Kanske var det honom hon var gift med? Att Asker försvinner 1646 beror väl på att hans son Kjällar har tagit över?
-- Peter

Hej!
Katarina Hjärpe som dog dog i Höreda socken 1714-01-25 ska enligt sin dödsruna ha bott "i 10 år hoos sin k[ära] moster på Calmare Slott" innan hon gifte sig med "Regiments och StadsChirurgen Mäster Balzar Schultz". Vet någon vem denna moster kan ha varit? Vem bodde på slottet då? Stämmer uppgifterna jag har googlat fram att det var landshövdingens residens?
-- Peter

Hej!
I en värmländsk dombok har jag stött på vällärde herr Raguald Andreæ i Böja, som hade sålt jord i Näs i Silbodals socken i västra Värmland. Köparen fick fasta sommaren 1654. Han bör ju vara präst med den titeln, men jag har inte hittat Ragvald i herdaminnet eller annorstädes. Vet någon vem han är?
-- Peter

Hej Leo!
Jag har tyvärr ingen kunskap om vem Arne Sillström var, men Huge Tenmans son Arne dog redan 21/12 1738.
-- Peter

Kan tillägga att det högst upp står "Zunftgenossen" som betyder 'skråmedlemmar'.
-- Peter

Hej Calle!
Det finns ju flyttlängder för Sillerud för den tiden - har du kollat där? Så tänkte jag skriva först, men jag blev nyfiken och kollade själv, och hon finns med i utflyttningslängden för 1792. Det står dock inte direkt var hon kom ifrån, men man får en ledtråd!
-- Peter

Hej!
Det låter som en trevlig utmaning, men det går inte att se någon bild...
-- Peter

Ser det inte ut att stå "grannarnas nöje"?

Hej!
Det ser ut att stå "afskiedat 65 åhr effter trowerdige mäns intygande under barnen".
-- Peter

Hej!


Jag råkade nyligen hitta samma Britta Roos i Arvika sockens dödbok, som en användare nämnde i den här diskussionen 17/10 2008 ovan, och undrar liksom han om inte Britta mycket väl kan vara av ätten Roos af Hjelmsäter, och mor till Inga Sibylla Roos eller Rosensköld på Vik i Arvika socken.


I en artikel i "Släkthistorisk tidskrift" från 1949 (om ätten Solton/Solthow), som jag dock inte har haft möjlighet att läsa, ska Inga Sibyllas mor ha hetat Birgitta Roos. I en artikel om Sibylla själv i "Släkt och Hävd" 1992 kallad "Inga Sibilla Roos – en falsk adelsdam?" påstås Sibylla vid ett ting ha bevisat sig vara av "Rosornas familia". Vid vilket ting det skedde vet jag inte.


Britta Roos i dödboken dog i Arvika socken i januari 1693, dock nämns inte exakt var, men i domboken från häradstinget samma år sägs Inga Sibyllas mor "stå på båhren", vilket bör betyda att hon låg i bårhuset i väntan på att jordfästas. Hon begravdes nämligen inte förrän drygt ett år efter sin död, 4/2 1694. Samma datum begravdes Inga Sibyllas dotterson Jonas Hansson, som dog i Vik i april 1693. Vad det än berodde på att det dröjde så länge kan det ju inte vara en slump.


Britta sägs ha blivit över 120 år gammal och fötts på Krokstad i By 1565, då det innehades av Knut Gustavsson Roos af Hjelmsäter. Eftersom hon sannolikt inte blev så gammal så var hon väl inte en dotter till Knut, men kanske ett barnbarn?
Även i artikeln sägs det visserligen finnas en möjlig koppling till Roos af Hjelmsäter, i det att Knuts sonsons son Lennart Roos var förmyndare för Inga Sibyllas barn, men de hade redan en annan koppling, då han var kusin till barnens farmor Anna Bratt (enl. Jösse härads dombok ht 1689).


Har någon några tankar om detta?


-- Peter

Det är säkert samma Dordi som du hittade i flyttlängden, för hon återvände till Sillerud och dog hos sin systerdotter i Åsebyn 1716. Börje var mantalsskriven i Risviken t.o.m 1699 så han dog säkert där.

Jag är närmare släkt med Dordi än med Börje så jag har inte antecknat allt om målet i domboken 1707, men det handlar i alla fall om att Arne Olofsson och Jon O i Tvärdalen, Anders O i Åslanda och änkan Marit Andersdotter "ibidem" (Åslanda eller Tvärdalen?) hade stämt sin morbror Olof Jonsson i Sillegårdsed och sin avlidne morbror Börje Jonssons arvingar Anders Börjesson, Rasmus Svensson, Nils Hallstensson, Anders Andersson och Jon Börjesson eftersom de hade innehaft deras salig mor Kerstin Jonsdtrs jord i 45 år.

-- Peter

Det är den samme, ja. Här ovan diskuterades det om hans hustru hette Andersdotter eller Matsdotter, och så vitt jag kan se så kallas hon bara Matsdotter i dopboken för de barnen du nämner. Jag undrar om det finns andra bevis, eftersom Jarl Ericson t.o.m verkar veta vilken Mats hon var dotter till (Bondesson).
-- Peter

Tack själv, för uppgifterna om hans fru och barn som jag inte hade!
-- Peter

Läste nyligen i domboken från hösten 1771 att min förfader gjorde länsman Pilströms syster Katarina med barn. I hfl där hon syns boende hos sin bror nämns inget efternamn, men i domboken kallas hon Torstensdotter.
-- Peter

Hej Anki!
Johan Johansson hade en syster som hette Karin Johansdotter.  Fast det kanske blir fel generation? Enligt domboken 1746 (hösttinget §60) hade hon sönerna/mågarna Anders och Johan Olofssöner, Nils och Lars Hanssöner och Erik Johansson.
-- Peter

Hej!
Jag har letat igen i anteckningarna, och kan inte hitta någonting som avslöjar vem som var mor till Elin, förutom att det var en syster till Gunnela Olofsdotter i Källås, enligt domboken vt 1735, där Gunnelas make sägs vara Nils Jonssons hustrus mosters man.
Eftersom Elin J inte följde med Jakob och Karin till Norge så tycker man ju att Elin O borde vara modern, men hon har så vitt jag kan se inte fött någon oäkting.
Sen om Elin J var född oäkta och föräldrarna gifte sig senare, blev hon inte äkta då? Eller hur var det med det 1708?
-- Peter

Hej!


Jag är släkt med Gertrud och hennes man Lars genom deras dotter Anna. Gertrud nämns vid namn i flera källor så det är konstigt att hon inte är med i "Finnar i Gräsmark ...". Att jag undrade över källorna beror på att jag inte har tillgång till boken, men hade Gertrud syskon så ska jag nog hitta dem förr eller senare.


Lindahls bok har jag dock hemma, och han har ju inte heller några bevis för att alla Simonssönerna skulle vara bröder. Bara den gemensamma hemvisten och efternamnet tyder på det, säger han. Däremot kallar han Mats Simonsson för en "osynlig ägare" av jord i Humsjön eftersom han inte syns i källorna på 25 år. Men kanske beror det på att han inte bodde där, utan i Norra Ängen?


-- Peter

Hej igen!


Gunilla gifte sig 1766, men inte hemma i Gillberga utan i sin makes hemsocken Sillerud, av någon anledning.


--Peter

Hej!


Jag har inte heller hittat Elin i dopböckerna, men hon var dotter till Jonas Gulliksson som gifte sig med Elin Olofsdotter i Källås 1706. Ett år efter bröllopet hade han "olovlig beblandelse" med sin frus syster Karin och rymde med henne till Norge. Det kan vara Karin som är mor till Elin junior, för i domboken från 1767 sägs Elin ha varit oäkta. Det är nog pga av de omständigheterna som hon inte finns i dopboken.


Vad Anna Kajsa har för ursprung har jag inte kollat.

Nej tyvärr. När jag såg efter igen så står det inte ens Norge. Det står bara att han är avviken "utur Riket", men det brukar ju betyda Norge. Brottet begicks under pågående ting de sista dagarna i oktober 1765, så han ställdes inför rätta redan dagen efter, och när domen fallit skulle han sändas till häktet i Karlstad i väntan på prövning i hovrätten, men redan 2/11 står det i hovrättens rullor att han har rymt.
I domböckerna från vintern 1767 kallas han sedan avviken, men vid hösttinget samma år kallas han för Annas avvikne och "nu mera afledne man".
-- Peter

Hej Jörgen!
Lösningen på mysteriet med den försvunne Jon Nilsson finns att hitta i domböckerna. Av dem framgår att han dog i Norge, dit han rymt efter att ha dömts till döden för mord 1765. Det finns närmare bestämt att läsa i domboken för Gillbergs härad höstetinget 1765 §§13 och 15, Näs härad vt 1767 §41 och Gillbergs härad ht 1767 §63.
-- Peter

Hej!


"Ablegatus" behöver inte betyda bortskickad i någon dålig bemärkelse, det kan även betyda 'utsänd, sändebud'! Jag tror det står:


"14) Ablegation. wegen bestätigung der privilegien etc. wird beshloßen, die ablegati werden erwählt p.184. Zu dieser ablegation streikt(?) Hans Cronmann"
och
"Cronmann 2000 rth. der Rittershaft vor p.186. ist selbst ein Ablegatus p.186. die den Ablegatis ertheilte pleni potenz und mitgegebenen Postulate sollen in den actis relationis vom Jahre 1648 zu finden seijn. p.186.
Ende"


ungefär: 'Utsändning. för(?) bekräftelse av privilegier etc. beslutas, att(?) de utsända ska väljas p.184. Till denna utsändning xxx Hans Cronman.'
resp.
'Cronmann 2000 riksdaler inför(?) ridderskapet p.186. är själv en utsänd p.186. den till de utsända utfärdade fullmakten och medskickade postulaten ska finnas i acta relationis från år 1648. p.186.
Slut.'


Uttrycket "wegen Bestätigung" förstår jag inte riktigt, och inte heller vad "streikt" ("streicht"?) ska betyda i sammanhanget, men jag får det i alla fall till att Cronmann var någons sändebud.


-- Peter

Hej! Med risk för att göra dig besviken, så får jag det till att det står så här:

"halfwa Hem:t Åhlwijk i Stafnäs S:n för Nills Olson ibid. och Peer Hanson i Fors som de inlöst och Lieutnanten wällb:ne H:r Erich Uggla och des fru wälb:ne stina B. Roos för en kiöpesumma à 500 [daler] S:rmt enl:t kiöpeskriften af d:n 10 Jan. nästl. bevitnat af Rustmäst. Robert Hellgren och Johan Lilljebiörn i Biörckåhs upb. 1 g:n"


-- Peter

En ledtråd till hur det kunde gå till finns i dopboken från Kila socken i Värmland. Den har en lucka på nästan 2½ år från mars 1717 till augusti 1719 med kommentaren: "af den olyckel[iga] wådeld, som timade uti klåckaregård[en], blef ock kyrkokladden upbränd, då klåckaren hade tagit honom hem at upskrif[w]a hwad som deruti inskrifwas borde, och derföre har man ingen rättelse om de intil den[n]a tiden födde".
-- Peter

Att han tagit mutor var min första tanke också, men problemet är att han inte innehade någon position där det skulle kunde vara aktuellt. Hans far var visserligen nämndeman, men inte han själv.

Hej, Markus!
Tack för ditt snabba svar!
Det var ordet som du har tolkat som wigas som jag inte lyckades läsa, men det är ju ett jättebra förslag, för det var Olof som var far till hennes barn.  
Jag får dock inte riktigt ihop bokstäverna, särskilt det lodräta strecket som går ner i G:et på nästa rad. Undrar om det inte kan stå wigdh, även om det inte låter riktigt grammatiskt korrekt med ett utelämnat wara.

Hej, Kjell
 
Tack för svaret, och tipset om riddarhuset. Om inte Arkiv Digital åker dit och fotar inom kort så får jag väl åka dit själv. Jag har bara nyligen hittat anor med adlig anknytning, men har ändå redan hittat ett antal misstänkt utförliga redovisningar av familjer, med barn som dött som små t.ex., men då vet jag var de uppgifterna kommer ifrån!
 
Kommer du iväg till riddarhuset före mig så får du gärna berätta om du hittar något.  
 
-- Peter

Hej!  
Min fm fm ff mm m hette Annika Johansdotter Ekman. Hon gifte sig omkring 1687 med  Nils Nilsson i Backa i Långseruds socken i Värmland, som kort därefter blev länsman. Nils dog 1714-03-23, och Annika bodde kvar i Backa utan att gifta om sig, åtminstone till 1730-talet, men dog 76 år gammal 1746-03-03 i Silbodals socken, där hennes son Nils (Nicolaus) Långström (1688-11-18 - 1753-09-02) var kyrkoherde.  
I dödboken sägs Annikas föräldrar ha varit häradsskrivare Johan Jonsson Ekman och Maria Luth. Jag har hittat andra kombinationer av Ekman och Luth här på forumet, men inte dessa personer. Någon som vet vilka de är och var de kom ifrån?

Hej!
Tänkte bara nämna att jag råkade hitta den här tråden i jakt på Lars Bonelius, som var kyrkoherde i Öja på Gotland på 1600-talet. Jag vet ingenting om hans ättlingar, men Bonell är ju en möjlig variant av Bonelius och det är geografiskt nära, så det kanske kan vara en ledtråd, i fall ingen har letat på Gotland.  
-- Peter
 
(Meddelandet ändrat av BJP 2016-01-15 05:36)

Hej!
Min mf ff mm ff bokhållare Lars Andersson Öberg bodde åtminstone från 1716 i Kristinehamns eller Varnums socken i Värmland, och senare i Glava socken i samma landskap där han dog 1772. Han ska enligt dödboken ha fötts 1689 och hans föräldrar sägs vara soldat Anders Persson och hustru Karin i Ögården i Ås härad i Västergötland.  
Ås och Åse är visserligen inte samma sak, men jag har hittat en soldat Anders Persson för Jönslanna vid den aktuella tiden som verkar intressant. Men är det någon som vet om han månne kan ha bott i Ödegården också? eller vet något annat om honom?
-- Peter

Hej May!
Det känns ju skönt att ha sådana anor att brås på! Du får jättegärna skicka dina utdrag, och hittar jag något om Arne så ska jag dela med mig.
-- Peter

Hej Susanne!
 
Sidnumret verkar inte riktigt stämma, men om det gäller den Daniel som Maud nämner ovan så är han son till Nils Nilsson (1710-11-02 - 1797-05-18) och hans hustru Ragnela Amundsdotter (1710-08-12 - 1787-04-25).

Hej, Marian och Gunnar!
 
Jag har nyss fått veta att Alf i Östergården är en släkting till mig, och hittade er diskussion.  
 
Jag förstår att det verkar osannolikt med två Alfar som dessutom heter Håkansson, men tror ni ändå inte att det finns två?  
 
Alf i Fjäll omnämns ju som säljare av jord i Sandbol i domboken 1653 (vt s.281), tillsammans med ett antal andra Håkansbarn och flera andra, men om han är samma person som Alf i Östergården borde även den senares bror Halvard (som är min förfader) nämnas, och det gör han inte.  
 
Dessutom var Alf i Fjäll mantalsskriven där åtminstone 1642-66, medan den i Östergården kom överens med den nye ägaren av samma gård 1646 om att få vara inhyst hos honom resten av livet (dombok Näs ht s.171 hos Arkiv Digital).  
 
-- Peter