Hej!
Det finns en bouppteckning efter Nils Månsson i Dalby (Torna häradsrätt FIIa:10 (1758-1761) nr 6). Enligt denna hade han en broder Ola Månsson i Hällestad samt två svågrar Hans Andersson i Dalby och Rasmus Hansson i Bonderup. Eftersom Ola Månsson och hans systrar var barn till Måns Nilsson i Bonderup bör även denna Nils Månsson vara son till honom.
Inte heller jag har hittat någon passande födelsenotis för Nils Månsson i Bonderup C:1 kring 1712. Men under perioden maj 1711 - september 1716 är det glest med noteringar så det kan åtminstone inte uteslutas att han är född då.
Bertil Johansson

Någon bild på Sven Bengtsson känner jag inte till men jag kan bidra med en bild på hans syster Ingar Bengtsdotter (1845-1920) som var gift med snickaren Lars Persson i Tirup. Barnet på Ingars knä är hennes barnbarn Hulda, född 1902, så bilden bör vara från omkring 1903. Ingar Bengtsdotter var min mormorsmor.

Det är riktigt att tabellen som börjar på bild 20 (aktens sida 24) redovisar de nya fastigheter som bildades genom storskiftet och som betecknades med versaler A-O. Hur  pass sammanhållna de nya fastigheterna blev varierade beroende på lokala förhållanden och över tid och jag känner denna landsdel för dåligt för att kunna besvara den frågan.

Perioden i föregående inlägg skall vara 1766-1783.

I Tottarp (M län) CI:2 förekommer ett antal liknande kommentarer åren 1766-1783:
utan /att göra/ bröllop

d 27 Maij begrafwed heide Ridaren Dalmans hustru uti Bränne mölla

Tack!

Hej Peter!
Vet Du mer om denna familj? Jag söker föräldrarna till Katarina Torbjörnsdotter, gift med Anders Andersson på Målaretorpet i Sövde sn, och Torbjörn Andersson i Börringe kan vara en kandidat. I Katarinas begravningsnotis 1743 (Sövde C:1) uppgavs hon vara 61 år gammal, således född ca 1682. Enligt Torbjörn Anderssons begravningsnotis fick han tre barn med sin första hustru varav två bör vara födda på 1680-talet, och Katarina skulle kunna vara ett av dem. Men några andra uppgifter som ger stöd åt denna hypotes har jag inte hittat.
Bertil

Hej Markus!


Tack för svaret. Vi får hoppas på ytterligare uppgifter om dessa personer.


Hälsningar
Bertil Johansson

Tack igen, Bo!


Vilket/vilka år behandlades hordomsmålet i häradsrätten?


Jag är släkt med familjen genom Erik Börjessons dotter Kerstin Eriksdotter och hennes make Knut Jönsson på Torskinge Mattsagård.


Hälsn Bertil

Låter troligt. Tack för hjälpen!

Ja, susceptrix är barnabärerska/gudmor och testes vittnen/faddrar.

1786 jan: th. 28de föddes i Burlöf möllnaren Jeppa Grönbecks och dess hustrus Tyra Gudmundsdotters Barn, och döptes th. 29 Ejusdem Dom: 4 p. Epiph. noie Gunella. Susceptrix: Gertrud Jöns Hans. Testes: Rytt: Måns Burman. dr Anders Nilss. Do Knut Ohlsson. Bengta ? Johans. Pigan Bengta Nils dotter. Alla i Burlöf.

I Nordanå (Görslövs socken, M län) fanns det en Hermod Jönsson (1656 ca–1729). Han fick ett stort antal ättlingar som bar namnet Hermod/Herman.
En av dessa var Hans Svensson Hermod (f 1860 i Sunnanå, Burlövs socken) som grundade Hermods korrespondensinstitut.

Dessa bilder är från ca 1945, men varifrån?


Platsen är någon form av park med en eller flera dammar/kanaler. I bakgrunden en tvåvåningsbyggnad med ett ljust horisontellt band mellan våningarna och höga, småspröjsade fönster. Slott, regemente, vårdinrättning, annat?


Människorna på bilderna är dels en syskonkrets från Nevishögs sn, dels personer som jag misstänker är deras kusiner. Jag har fem hypotetiska familjer som var bosatta i respektive Malmö, Arlöv, Staffanstorp, Hyby och Herrevadskloster. I dessa trakter har jag tittat på slott, herrgårdar och annat utan att kunna identifiera platsen.


Om någon känner igen miljön eller kan ge tips om ställen att titta på  är jag tacksam.

Den Jeppa Höre som döper barn i Lomma socken år 25 januari 1704 bör vara identisk med Jeppa Christensson, herde i Karstorps by. Han döper barn även 1695 andra advent och  1699 andradag pingst. Död 19 mars 1711. (Lomma C:1 [1684-1731])

I Torna häradsrätt den 16 nov 1730 § 2 finns ett mål mot två kusiner som fått barn och vill gifta sig med varandra. Häradsrätten dömde dem till böter men tyckte att det fanns förmildrande omständigheter och underställde Göta hovrätt domen.


I Göta hovrätts huvudarkiv finns en serie AVb Konceptprotokoll: Underställda brottmål men den börjar först 1754. Var hittar man underställda mål före 1754? Kan de finnas i serien AII Brottmålsprotokoll eller var ska jag leta?


Bertil Johansson

Arvsskiftet finns i Torna häradsrätt FIIb:1 (1678–1722) nr 5.

Västra Skrävlinge ingår i Oxie härad (trakten söder och öster om Malmö). Jag har aldrig sett diagnosen sprinkel förr, varken här eller annorstädes.


Bertil Johansson

Lantmäterikartor kan vara utformade på olika sätt. Ibland finns hemmansnummer angivna på kartan. Om det inte är så får man gå in i lantmäteriakten och leta efter nummer- eller bokstavsbeteckningar på de markområden som hörde till det hemman man söker och sedan försöka lokalisera dessa på kartan.
Den länk Du anger leder till kartor i lantmäteristyrelsens arkiv. Dessa kartor är kopior/renritningar av lantmäteriakternas original som finns i lantmäterimyndighetens arkiv. Lantmäteristyrelsens kartor är ofta mer prydliga och lättlästa än originalen, men lantmäteriakterna innehåller mer bakgrundsinformation som kan vara värdefull när man söker efter gårdslägen.
I detta fall, Gundbo nr 3 i Alfta socken, tittade jag i akten 21-ALF-585 som behandlar Laga skifte år 1903. På bilderna 1007-1012 finns en förteckning över de markområden som hörde till Gundbo nr 3 före skiftet. På bilderna 1512-1532 finns motsvarande förteckning efter skiftet (i två delar eftersom det var två delägare till Gundbo nr 3 som fick var sitt skifte).
Kanske går det att med hjälp av dessa förteckningar lokalisera gårdstomten/-tomterna till Gundbo nr 3 på kartan. Men det är ett omfattande skifte och en gigantisk akt som är  svår att orientera sig i. Själv har jag mest erfarenhet av slättbygder där det brukar vara möjligt att hitta gårdarnas lägen på detta sätt.

Denne Anders Andersson (född 1752) fick soldatnamnet Örberg liksom sin far, och namnet gick även vidare till hans son Pål (1783-1850) som efterträdde fadern på samma kompani, nummer och ryttarebostad i Vissmarlöv.

Anders Örberg gifte sig med Sissa Persdotter 20 juni 1747. Utöver sonen Anders f 1752 fick de en dotter Hanna f 26 juni 1747 (Bosjökloster C:1). De bodde i ett ryttarehus i Fogdarp.
[/size]
[/size]Vad hände med Sissa Persdotter efter Anders Örbergs död 1758? Det sista spåret av henne jag har hittat är en notering i mantalslängden 1759 för Fogdarp: "Rytt.torp Rytth: .... dito Sissa, fattig". Den 1 februari 1779 dog en hustru Sissa Pärsdotter i Finhult, 65 år gammal, men det finns inget belägg för att det skulle vara samma person.
[/size]
[/size]Skånska dragonregementet deltog " .... under pommerska kriget 1757—1762 åtminstone delvis i de flesta af hufvudhärens operationer. Med densamma inryckte det följaktligen i medlet af Sept. 1757 öfver preussiska gränsen till lägret vid Anklam samt derifrån i slutet af Oct. till Ferdinandshof, hvarifrån i medlet af Nov. återtåget ’till svenska området skedde, der vinterqvarter intogos. Bevistade derefter på sommaren 1758 lägren vid Loitz, Daberkow, Strassburg och Prentzlow (Juli—Sept.) ....." (Mankell, Julius (1866) Anteckningar rörande svenska regementernas historia (2. uppl.) Örebro). När Anders Örberg dog i mars 1758 låg regementet således i vinterkvarter.
[/size]
[/size]Bertil Johansson
[/size]

För några år sedan nämndes en Gabriel Mickelsson i Annavälla (1712 ca–1779) i den här tråden. Han finns nämnd i en bouppteckning efter Nils Mickelsson, död i Flahult (Vemmenhögs häradsrätt FIIa:24 [1773] nr 5). Enligt bouppteckningen var Gabriel och Nils Mickelsson helbröder och de hade två halvsyskon, Mickel Andersson i Klasaröd och Kerstina Andersson, gift med Anders Nilsson i Hultet.
 
Gabriels och Nils fader hette alltså Mickel. Efter hans död har deras moder tydligen gift sig med en Anders som är fader till Mickel och Kerstina. Uppgifter i syskonens begravningsnotiser tyder på att Gabriel och Nils var födda omkring 1712 och 1715, Mickel och Kerstina omkring 1730 och 1731 (Slimminge C:1 fol 295r, 285v, Blentarp C:3 sid 143, 154).
 
När Kerstina gifter sig 1754 uppges hon vara från Nebbarp (Slimminge C:1 fol 195v). I Nebbarp finns det en Mickel Nilsson från 1685 (katekismilängd) till 1726 (jordebok), år 1729 efterträdd av en Anders Jöransson.
 
Så långt verkar denne Mickel Nilsson i Nebbarp vara en trolig kandidat som fader till Gabriel och Nils Mickelsson. Mickel Nilsson får barn med hustrun Elsa Jönsdotter 1712 och 1715, dör omkring 1727, änkan gifter sig med Anders Jöransson och de får barn 1730 och 1731. Sonen i den andra kullen döps till Mickel.
 
Men det finns också några frågetecken. I katekismilängderna nämns en son Nils hos Mickel Nilsson men inte någon Gabriel. Hos Anders Jöransson nämns en son Gabriel men inte någon Nils. Hos båda nämns en dotter Karna som inte förekommer i den nämnda bouppteckningen. Och när Anders Jöransson hustru nämns vid namn 1735 heter hon Karna, inte Elsa Jönsdotter. De här uppgifterna behöver inte utesluta Mickel Hansson som fader till Gabriel och Nils Mickelsson, men något mer handfast bevis vore önskvärt.
 
Finns det någon som har fler pusselbitar som kan belysa den här frågan?


Hälsningar Bertil

Jag tycker mig se ett bg vid Lorentzgatan strax väster om korsningen med Östra Långgatan. Båda dessa gator är numera försvunna. Bifogar kartor från 1921 (Malmö stadsingenjörkontor) och 2020 (Lantmäteriet) med ungefärliga markeringar av fastigheten.

Finns det någon som tar emot upplysningar om döda personer som saknas i dödboken?

Ja, det stämmer nog att det handlar om antalet personer som deltog. Min nyfikenhet på de här kommentarerna ökade, så nu har jag gått igenom hela vigsellängden i den här volymen.

Åren 1775-1764 finns inga noteringar av denna typ. De första kommer i slutet av 1765:
"...hade en ansenlig hop ... både ifrån staden Lund och landet sig till följes" (24 nov 1765)
"..,. hade ingen med sig" (1 dec 1765)
"... utan att hava någon med sig" (15 juni 1766).

Under de följande åren 1767-1783 finns 56 vigslar noterade. Där finns följande kommentarer:
"utan (att göra) bröllop" (24 notiser)
"utan bröllop och i tysthet" (20 notiser)
"i tysthet" (1 notis)
"med ett litet bröllop" (1 notis)
ingen kommentar (10 notiser).

En sak man kan fundera över är om de tre varianterna ("utan bröllop", "i tysthet" respektive "utan bröllop och i tysthet") betyder samma sak eller om där finns någon nyansskillnad.

Tio notiser av 56 saknar kommentar och de vigslarna bör alltså ha firats i större omfattning. Tio av 56 låter dock lite litet. Var den här perioden en lågkonjunktur eller är detta en normal bild?

Och varför gjorde prästen i Tottarp noteringar om detta? Finns det något liknande i andra socknar?

Nils Gunnarsson var åbo på Djurslöv 5 i Tottarps sn (M län) åren 1681-1702 (mtl). Fyra gånger under perioden 1699-1706 var Kisten Nils Gunnars gudmor vid dop hos Åke Jönsson på Djurslöv 3 och hans hustru Hanna Nilsdotter. Min hypotes är att Nils Gunnarsson och Kisten var föräldrar till denna Hanna Nilsdotter.

Enligt en bouppteckning i Bara häradsrätt (FIIa:7 [1751] nr 17) hade Hanna Nilsdotter en helbroder Nils Nilsson, åbo på Djurslöv 3, samt sex halvsyskon: Jöns, Herman, Anders och Anders Nilssöner samt Kerstina och Elna Nilsdöttrar. Om min hypotes stämmer bör Kisten vara moder till Nils och Hanna men inte till halvsyskonen.

Men var bodde Nils Gunnarsson innan han kom till Djurslöv? Och flyttade han tillbaka till födelsesocknen innan han dog? Begravningsnotiser för Nils och Kisten saknas i Tottarp C:1.

I Bara häradsrätt 28 november 1723 rannsakades en eldsvåda i Brågarp (M) då två gårdar brunnit ner. Två ord i referatet är jag osäker på.
 
Det ena är ”tonad/lintonad”, något som stått i ugnen under branden. Kan det röra sig om ett färgbad för färgning av lin?
 
Det andra ordet är ”ässja”, något som satt över eldstaden. Ässja betyder vanligen ”eldstad för smide”, men finns det även någon annan betydelse som kan passa in här?
 
Källa: Göta hovrätt Advokatfiskalen M län EVIIIAABB:187 (1723) sid 1357 f (AD bild 13920 f)

I ett par tvistemål i Torna häradsrätt den 13 januari 1696 har jag stött på dessa för mig okända ord. Av sammanhanget sluter jag mig till att de syftar på någon form av ekonomisk ersättning. Men har jag läst dem rätt? Vad betyder de?
Källa: Göta Hovrätt Advokatfiskalen Malmöhus län EVIIAAAJ:11 (1695-97) fol. 11-12.

Bertil Johansson

Tackar, jag ska följa dessa ledtrådar.

Scanna negativ: ja, till scannern hör tre plasthållare: en för monterade diabilder 5x5 cm, en för 35 mm filmremsor (småbild) och en för 60 mm filmremsor (rullfilm). Obs att man måste ta av den vita skivan på lockets insida så att negativen blir genomlysta.

Hej !
Är det någon som vet vad den kyrkliga högtiden : Dca Judica år 1661 motsvaras av för datum ?
 
Jag skulle också vilja veta om det finns någon lathund för detta ?
 
Med vänlig hälsning
Bertil Johansson

Hej igen Stig,
Jag känner inte till om de här mikrokorten finns tillgängliga någonstans i stan. Men man kan låna dem från SVAR. Se www.svar.ra.se för priser och andra detaljer.
Hälsningar
Bertil

Hej Patrik,
Lunds rådhusrätts och Rönnebergs häradsrätts handlingar finns på Landsarkivet i Lund. All information om arkiv som har lämnats till arkivinstitutionerna kan sökas på www.nad.ra.se.

Det kan också vara fråga om S:ta Katarina svenska församling i S:t Petersburg. Församlingen tillhörde svenska kyrkan och arkivet finns nu på Riksarkivet. SVAR synes bara ha scannat kyrkoböckerna till 1880/85; jag vet inte om de finns tillgängliga digitalt någon annanstans.
Mvh
Bertil Johansson

En tänkbar förklaring är att prästen noterat barndopen i en kladd och sedan gjort misstag när han efter någon tid fört in dem i födelselängden. Han kan då t.ex. ha skrivit av ett årtal fel. Om han i kladden bara noterat dag/månad och haft lösa blad med födslar för flera år kan han t.o.m. ha fått oordning i papperna och tvingats gissa årtalen.

Hej My,
Redan 1812 infördes beväringsinrättningen (nationalbeväringen), som innebar en allmän värnplikt under fem år för alla vapenföra män från 21 till 25 års ålder.
För övningarna indelades beväringarna i klasser, och som Camilla skrev är det detta som avses med anteckningarna.
Mvh
Bertil Johansson

Det finns en vägledning i serien Hitta i Krigsarkivets bestånd, på www.riksarkivet.se/default.aspx?id=9038.
 
Mvh  
Bertil Johansson

I jordrevningsprotokoll för Tottarps socken i Bara härad (M) redovisas Cronones ödegrund Tirup. Slutklämmen är svårtydd.
 

 
Landgille deraf hafwer obbem:te Män gifwet åhr..(?) af hwar Part 3 Tunnor hafre, ähr af  hehla Gr. 24 Tr hafre, som dhe hafwer ytt till Kongl: Maijts stall på Flygindhe. Tijonden af dhenna Grund Cronones Partt ytes till Werpinge till biskopen, hwilken(?) han ähr af dhenna Sochn på sin löhn anslagen, j Kyrkiones ....(?) Kyrkio..(?) , ..(?) sin deehl j Änkan(?) Ingen skat(?) af denna grund kommen till Cronan, för den har intet wart(?) j något wisst hemmanstahl ahnslagen.
 
Jag blir tacksam för korrigeringar och kompletteringar.

Bifogade text är hämtad från Jordeböcker Malmöhus län 40 (1696) pag. 58 och avser hemmanet Lilla Hammar nr 1 i Stora Hammars socken, Skytts härad. Jag lyckas läsa det mesta men några förargliga ord gäckar mig.
 
/image{Jb1696.jpg}
 
Jag tolkar texten så här: Ao 1684 uptaget Cronan i byte af fru Beatha Elisabet Kiöningmarck til wederlag för de af högst bemt. Kgl. May och Crona tillbytte hemman i Frosta härad lyder(?) Hans Excell. fältmarsk: Asseberg ? ? th 28 Sept. 1683 och nu til Rusthål indelt.

Hej,
Kan någon hjälpa mig med vart Carl Carlsson, f. 1783-10-08, med familj, tog vägen efter denna husförhörslängd eller när hans hustru Anna Greta Jönsdotter, f. 1785-09-29, dog?

Hej Lennart, ett förslag:
Qwinspersons Kerstin Larsdott(e)r barn wid Sundbo ham(ma)r hwartill fadren angafs wara Mast.Sw. Anders Jansson på Grönbo bruk.
 
Faderns titel bör väl vara mästersven.
Hälsningar
Bertil Johansson

Hej Stig,
Födelseförsamlingen är Gysinge bruk. Varifrån han flyttar är litet mer osäkert, kan vara Hernevi (Härnevi), men pricken över i saknas i så fall.
Mvh
Bertil Johansson

Jag tror det kan betyda att personen är uttagen till arméns förstärknngsmanskap, ett system i funktion 1810-1812 för komplettering av regementena vid sidan om rotesystemet.
 
MVH
Bertil Johansson

 
I Åseda AI:1 (pag 62 nederst) omnämns torpet Näs under Åseda Prästgård med två brukare. Den förste, Sven, är överstruken och hustrun Kierstin har fått tillägget ”änk” så han bör ha dött under perioden 1737-45. Sonen Jon har fått ”s” överstruket och ett tillägg som jag tolkar som ”brk”. Ska det förstås som ”brukare”?
 
Den andre brukaren, Jon, har ett efternamn (eller annan beteckning) som jag inte kan tolka.
 
Tacksam för hjälp och synpunkter. / Bertil Johansson, Lund

Denna hemska händelse föregicks av ännu ett drama:
 
1753 Julius 25. Apost: Jacobi dag begrofs Bondens i Öfwed Tor Perssons och hustru Sissa Andersdotters dotter Bålla, som war född d 27 Julii 1750: detta barn mördade modern beklagligen den 4de Söndagen p. Trinit. eller d 15 hujus om mårgonen, stoppandes barnet ned i en lute balja, däruti låg en ?-wäcka: Extra=ting höllts öfver henne på Öfwids Closter d 23 och 24, då hon blef dömd att mista högra handen, halshuggas och i båhle brännas; följande dag nam: d 25 fördes hon till Malmö. Se December månad 1754.
 
Enligt anteckning 31 december fick hon av hovrätten sänkt straff till spinnhus ”intill dess hon genom wederbörande prästerskaps trogna underwisning lämnat säkra prof af ett förnuftigt förhållande och sannskyldig bättring i sitt lefwerne”.
 
1758 Martius. Midfasto Söndag stod hustru Sissa Anders dotter från Öfwed uppenbar kyrckoplickt, sedan hon slitet Trettijo par Ris uti Siöbo och det efter hans Kongl. Maysts och Giöta hofhrätts dom af th: 28 Januar: innewarande åhr, derföre att hon mördat sockneskräddaren Per Mårtenssons barn förledit åhr /: se th 28 aug: 1757 :/ hwarpå hon fördes till Stockholm, att blifwa lifstids fånge på Tuckta huset: ....
 
Källa: Över CI:1 (1708-1773)

Tack för hjälpen!
Bertil

Kan någon tolka det sista ordet i denna begravningsnotis?
1772 d 24 Julij begrofs Anders Nilsson af Fielingslöf, 34 åhr gl, död af Feber och ?
Källa: Glostorp (M)CI:1, bild från ArkivDigital.
Hälsn Bertil

 
(Meddelandet ändrat av Bertilj 2010-06-01 22:40)

Swulst är en rimlig tolkning, och då blir det logik i noteringen. Tack för hjälpen!
Bertil

Hej Jan,
Den övre överstrukna familjen, Hans Månsson med hustru och barn, har ingenting med den nedre att göra. De har antagligen endast bott på samma gård - svårt att avgöra bara på detta utsnitt.
 
Den nedre familjen:
42 (år) Johan Jansson (född) 1707 ifr Schel
Första hustrun, överstruken: Sara, siukl(ig), (läser) intet i bok
Andra hustrun: Brita ifr Schelef.
Det är svårt att se vilken av hustrurna ålders- och födelseårsuppgifterna avser.
 
20 Sonen Jan i Scheleft 1729, adm(itterad till första nattvardsgång) 1745
17 1732 Daniel i Schelf (admitterad) 1748
16 dottren? Elsa (admitterad) 1748
 
MVH
Bertil Johansson

Hej Christina, försöker komplettera din läsning:
 
tredje raden, första ordet: migh
 
fem sista raderna:
Sochen och Räntar Koll sjuttio otto stigher dagzwerkenn sex till yttermera wisså
at thette i sanningh ähr wnder mit eghen nampn Schrifuit datum Fullkierne denn 10 Maj 1626
 
Mvh/Bertil Johansson

Hej Christina,
Kanske Suensbo (=Svensbo)?
 
MVH
Bertil Johansson

Hej Johanna, läser det så här:
 
Föddes och den 11te Ejus döptes drängen Jonas Pehrfvas och Kjerstin Maria Svensdotters ifrå Fahlan dotter Nm Ingelöf. Hon bars til dopet utaf hustru Sissa Monses Ibidem Wittnen woro Mons Mårtensson Ibidem, Mons Pehrsson ifrå Skyttemåla, hustru Sissa Håkons uti Fahlan, pigorna Elin Monsdotter Ibidem och Sissa Monsdotter Ibidem.  
 
Mvh
Bertil Johansson

I länsstyrelsens arkiv finns det manuella bilregistret, med vars hjälp man bör kunna få fram bilens ägare. Handlingarna för det aktuella tiden ska ha levererats till landsarkivet i Uppsala.
MVH
Bertil Johansson

Kyla,
I don't quite agree with your dictionary. Åbo does not mean owner but tenant.
 
Regards/Bertil Johansson

Anders och Göran!
 
Uppgiften om Borgholm som födelseort för Elna Eskilsdotter Krak har jag inte sett förr. Jag har nu kollat dopnotiserna i Ölandssocknarna Räppen och Köping åren 1705-11 utan att hitta någon Elna Eskilsdotter. Finns det fler socknar där Borgholmsbor kan ha varit kyrkskrivna?
 
Uppgiften om att Elnas far skulle heta Eskil Persson kan möjligen komma från mig. I Vanstad fanns det en Eskil Persson vid mitten av 1700-talet och under en tid såg jag honom som möjlig fader. Men han visade sig vara jämnårig med Elna och fick strykas.  
 
Om Elnas make Fredrik Larsson Malmström har inte heller jag någon information förrän han dyker upp i Vanstad i december 1738. Anders, Du skrev i något sammanhang att Fredrik hade en styvfader Benedix i Vitaby. Vet Du då också något om Fredriks moder som kan ge ledtrådar?

Göran!
Det är endast vid ett tillfälle som Elna Eskilsdotter benämns Krak och det är i bouppteckningen efter maken år 1788. I kyrkböckerna heter hon bara Eskilsdotter. Eftersom bara denna enda uppgift om namnet Krak är känd kan man naturligtvis tänka sig att namnet skrevs annorlunda när hon föddes.
 
Ytterligare några Krak-personer som jag tittat på utan att hitta någon släktskap är:
 
målaren Ditlev Krak i Karlshamn som döper en son 1707
 
brukspatronen Henrik Kraak, död i Karlshamn 1790, född ca 1708
 
Peter Kraak, Kalmar, 1712-1745

Hej Elisabeth Lindberg och Cristoffer Stenberg !
 
Jag blev lika förbryllad som Ni att det bara stod namn för Daniel Behm
och Brita Böös och inget mera.När det gäller Brita har jag ingen förklaring
på detta i Skinnskatteberg.
Daniel Behm flyttade från Skinnskatteberg till Gävle där han var född.
Han lämnade kvar hustrun Brita Böös och dottern Brita Behm f.1693 i Skinnskatteberg.
Daniel dog den 15 aug.1697 i Heliga Trefaldighets fs.i Gävle.
Fadern hette:Jonas Behm - Kapten - dog i Norge.
Modern hette: Dordin Elis hon dog den 14 feb.1697 i Heliga Trefaldighets fs.i Gävle.
Det finns en bouppteckning för Dordin Elis 1698 i Gävle ,några sidor före
bouppt.för Dordin finns redogjort hur fadern Jonas Behm och brodern  
Jonas Behm lånar pengar av Daniel Behm.
Inledningen av bouppteckning för Dordin Elisdotter år 1698.
...............................................................
Pro Memoriel                                                                                                            sid. 461
 
Avfskrift efter Sahlig Handelsmannen Jon Jonsson Behms änka dygdesamma  
 
Fru Dordj Elis. som genom döden afgick 13 Febr. ,1697 efter sig lembnath 4 Barn
 
2 Söner och 2 döttrar visher man ingen Kändskap ? Sonen Lorentz och dottern Anika
 
om de är i Lifett eller döda , den andre sonen Daniell är fullner genom döden afgången
 
men Lämbnatt efter sig en dotter som nu är hoos sin moder i Västerbergslagen och  
 
Skinnskatteberg. ? den andra dottern Margareta är genom döden afgången och hafver  
 
efter sig Lämbnath 8 faderlösa och moderlösa barn som af deras Sal. Föräldrars upprättade  
 
Invent. har efter finnas anförder och befanns Egendom som föllier.
.......................................
 
Arkiv Digital , Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:1 (1655-1699 sid.461.
 
Uppgiften hittad av Bertil Johansson den 14 februari 2014.
...................................................................
 
Jonas Behms skuldförbindelse till sonen Daniel Behm.
 
                                                                                                                                      Sid.457
 
Tillstår Jag Undertecknat hafver bekommit af min Sohn Daniel Behm fyrahundrade dahl.
 
Koppar Myntt , på Behms Wreten belägen uthi Gefle Stads , för hvilka Penningar som han
 
Förbr.ta wreth behöfver att då efter mäcktamännen  vardom och goda mäns Wärdering kan  
 
till Werderas , der icke föbr.ta Summa , Skall min Sohn Daniel Behm att används till något  
 
uthi det första för Samma Sina ofria ”bota” utlagda Penningar 400 Dr. Kopp Myntt har jag  
 
med min Egen Hands . Datum Skins Katteberg d. 8 February Ao. 1682.
 
Dordi Lorentz Dotter Wittnar signs her Under.
 
                                   Jonas Behm
 
All den stund högtvährda  Fr. modr. begäran ofria Enda Wreth i Sin lifstid , Sig dermed att  
 
för Söria i ? föra. Jesus säg wegra dem, uthan Hemställer den högsta orde : K: Modern att  
 
tänka och behålla uthan Interesse och efter tvihl. Datum Skinns.Katteberg  
 
d. 8 February Ao. 1682.
                                                                                                                           Daniel Behm
 
Nuh Hafer  K: Mod.r bekommit En Asignation till Stockholm på 300 Dr. Km Ao. 1682 som
 
K: Moders Kraf  uthvisar. Datum SkinsKatteberg  d. 6 February Ao. 1684.
 
                                                                                                      D. Behm  Witt undersigns
                                                                                                                       Jonas Behm
......................................
 
Arkiv Digital , Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:1 (1655-1699) sid.457
 
Uppgiften hittad av Bertil Johansson den 14 februari 2014.
...............................................................
 
2 st.skuldförbindelser underskrivna av Jonas Behm
när han lånat pengar av brodern Daniel Behm.
 
                                                                                                                                       Sid.460
 
Erkänner ijag mig Hafwa bekommit af Broder Daniel Behm Tuh Hundrade Dr.Kopparmynt
Warder om fodras , skall iag betalla dl. ?  d.16 Aug : 1680
 
200 Dr. Koppar                                                                                   Jonas Behm
 
 
Tillstor iag hafwer bekommit af min Broder Daniel Behm Tuh Hundrade daller Kopparmynt
Hwilka Jag lofvar att betahla Kommande winter Ao 1685 Datum Skinnskatteberg  
d.6 februari Ao 1684.
 
 
200                                                                                                      Jonas Behm
 
......................................
 
Arkiv Digital , Gävle stad Rådhusrätt och magistrat FIIa:1 ( 1655-1699) sid.460.
 
Uppgiften hittad av Bertil Johansson den 14 februari 2014.
............................................................
 
Mvh
Bertil Johansson

I ett köpebrev 1751 angående mark i Tirup, Tottarps socken (M) omtalas ... skattebrefwet dat th 17 augustj 1726, samt den rättmätiga åtkomst till Tirup Jorden dat th 26 September samma åhr jemte wittnesbörd  från lofl. Tings Rätten öfwer laga upbudet ... (Bara häradsrätt Uppbud och lagfarter 6 feb 1751, i Torna häradsrätts arkiv  AIIa:1).  
 
I en bouppteckning från 1739 upptas En fast Egendomb som Byamannar Kiöpt till skatte af Professor Heggardt i Lund ... (Bara hr FIIa:1 [1736-40] nr 18). Troligen är det samma Tirupsjord som avses även om bynamnet Tirup inte nämns.  
 
Jag har gått igenom Bara härads dombok för 1726 (AIa:11) utan att hitta några uppgifter om detta skatteköp. Men ett skatteköp bör också ha avsatt spår någonstans i säljarens - kronans - arkiv. Var ska jag söka efter detta?

Hej Anna,
 
Malmöhus fästning användes vid den tiden som fästnings/straffängelse. Handlingarna därifrån finns i Malmö centralfängelses arkiv på Landsarkivet i Lund. Förteckning över arkivet finns i Nationella arkivdatabasen, www.nad.ra.se.
 
Mvh
Bertil Johansson

Hej!
 
Tack alla för hjälpen med Hundhammer.
 
Mvh
Bertil Johansson
Upplands Väsby

Tack alla för hjälpen med Län etc.på Norska !
 
Mvh
Bertil

Hej Susanne,
Enligt kartan på www.hitta.se finns det ett Solbo en km väster om Fastbo, vid vägen mellan Fastbo och Varmsätra.
Mvh
Bertil Johansson

På några ställen i Blentarps husförhörslängder, bland annat AI:7 (1820-21) sid 17 och AI:9 (1822-23) sid 8 anges att personer flyttat till Slätten/Sletten. Jag har inte lyckats lokalisera denna plats vare sig i husförhörslängder eller på någon karta. Någon som vet något om denna plats?
Hälsn Bertil

I Brågarps grannsocken Nevishög finns det en by med namnet Grevie.

Geistlig betyder andlig. Geistlige hemman tillhörde kyrkan.
Hälsn
Bertil

Bifogade skiss på Lauritz Jensens gravsten har jag fått av Sven Sjölin i Limhamn. När den gjordes lär stenen ha förvarats i vapenhuset. När jag besökte kyrkan på 1990-talet låg stenen utomhus och var oläslig.
 
Hälsn
Bertil
 

Gunnar!
 
Hans Jönsson och Gertrud Persdotter finns omnämnda i Karl Åkessons bok Min släkt. Enligt Åkesson skulle Gertrud heta Jönsdotter och ha föräldrar vid namn Jöns och Sissa. Men i hennes begravningsnotis står det Persdotter så det kan inte stämma, Per Andersson-Kerstina Sonesdotter låter rimligare. Vet Du var de hörde hemma?
 
Hans och Sissa tycks i stället vara en sammanblandning med Hans Jönssons föräldrar som var Jöns Larsson (ca1617-1698) och Sissa Knutsdotter (ca1626-1699) i Ö Skrävlinge. Vid Hans Jönssons bouppteckning 1719 (Oxie hr FII:1 1719:1295) deltog hans tre bröder Lars, Knut och Jeppa som Åkesson uppfattat som syskon till Gertrud. I stället uppger Åkesson att Hans Jönsson hade syskonen Lars, Jöns, Kristina och Karna. De tre senare har jag emellertid inte hittat några belägg på. Vet Du något om denna familj?
 
Bertil

Den södra delen av Örups by i Esarps socken har ibland benämnts Grönland (liksom angränsande delar av Lyngby).
 
Bertil Johansson, Lund

Hej Carina,
Frankrike finns utsatt på Ekonomiska kartan, blad Zinkgruvan (finns på www.lantmateriet.se fliken Historiska kartor), ca 2 km NO Dalby. På ungefär samma plats markeras på senare kartor torpet Holland.
 
Mvh
Bertil Johansson

Hej Samuel Simonsson,
Känner till lite om platsen och personerna är följande:
Cordt Christophersson Tysk 1560-1630 Finnbo Norrbärke
Hans i Starbo 1430 Norrbärke.
Elin,  f 1550,hustru till Erland Algutsson Gonäs Grangärde.
Årtal är förstås cirka-tal.  
Du kanske har nåt intressant att meddela?
mvh
Bertil Johansson

Hej Eva Eklund !
 
Gå till Blekinge Släktforskarförening - Lysningar och Vigslar på Internet.
Där hittar Du även mycket om Tving socken.
 
Mvh
Bertil Johansson