ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Visa inlägg

Denna sektion låter dig visa alla inlägg som denna användare har skrivit. Observera att du bara kan se inlägg i områden som du har tillgång till.


Meddelanden - Jörgen Tollesson

Sidor: [1] 2 3 ... 15
1
Forshälla / SV: Forshälla Solhagen
« skrivet: 2024-12-18, 21:39 »
Du hittar Solhagen under Haljersröd på ekonomiska kartan från 1936.

Se bladet 50 Hasselöarna SO, längst ut i högerkanten. Angränsande blad där är 51 Forshälla SV.

2
Norrköpings Sankt Olai / SV: Yrkestitel
« skrivet: 2024-12-18, 20:22 »
"Nåppersk." (nåpperskan).

Se noppare/nopperska i SAOB.

3
I mitt inlägg kl. 12.18 anger jag AID för rullorna 1683:6-7 i serien Rullor 1620-1723. Det är då till första bilden i resp. rulla. Och sedan skriver Peter på vilka sidor i dessa rullor som Sandhem finns, och det upprepar jag i mitt nästa inlägg.

1685 måste Olof och Isak vara rusthållare, men någon ryttare anges inte. Om det betyder att det inte fanns någon just då eller att någon av dem red själv framgår inte här.

4
Vad jag vet finns inga fler rullor från 1683. I Krigsarkivets serie Generalmönsterrullor (arkivförteckning) finns ingen från Västgöta kavalleriregemente före 1685 (volym 520). I regementets eget arkiv (arkivförteckning) finns ingen rulla från 1683, inte heller i Skaraborgs landskontor (arkivförteckning).

I rullorna 1683 finns Sånnum (Sandhem) som första rusthåll under 2:a korpralskapet vid Majorens kompani, och då är där Lars och Oluf Olufßon (volym 6 uppsl. 927 och 1056 samt vol. 7 uppsl. 70, som Peter hänvisar till).

I GMR 1685 (uppsl. 77; AID v60334.b83.s77) finns Sånnum som n:r 1 vid Majorens kompani (alltså under 1:a korpralskapet), och då är där Oluf och Isaac Olufz Söhner. Och där finns då noteringen "Rustningzhållarne ägha 1/2 Skatterättigheeten i gården".

I jordeboken 1685 (s. 1112, Kammarkollegiums ex.; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0055775_00571) står Ißack Olufßon för Sandhem Västergård, men det kan ju finnas fler bönder där, även bara en skrivs ut.

5
Förutom GMR finns också serien Rullor 1620-1723 (arkivförteckning).

Där finns 1683:6 (AID v751685a.b10) och 1683:7 (AID v751686.b10) som båda innehåller överste Georg Zelows kavalleriregemente i Västergötland.

6
Ore / SV: Erik Vikstrand (Andersson)
« skrivet: 2024-12-18, 11:46 »
74:287:1590 =

Göteborgs poliskammare EIX:74 , sidan 287, nummer 1590 på listan.

Han reste med ångaren Hellig Olav till New York.

"Ingen medåkande" betyder att det inte finns någon annan med samma nummer (samma kontrakt/biljett). Men han var en av fem som samtidigt emigrerade från Ore, varav fyra (inkl. Erik) skulle till Rawlins.

Listan finns hos Arkiv Digital (AID v479798.b1460.s287).

7
Värnpliktiga fick inte soldatnamn. Det var de indelta (yrkes)soldaterna som fick det.

8
Ovanför den listan som du länkar till står:

Arkiv: Färnebo kyrkoarkiv (SE/VA/13146)

Klicka på den länken, så kommer du till arkivförteckningen i Nationella Arkivdatabasen (NAD). Där ser du allt som finns i Färnebo kyrkoarkiv, både filmat och ofilmat. Och för det som är digitaliserat finns länkar till samma bilder som i "Digitala forskarsalen" (f.d. SVAR). Därför är det alltid bättre att gå via NAD.

9
15 Historia / SV: Oscara
« skrivet: 2024-12-17, 00:24 »
Inget hindrar nya ägare att använda modern teknik som Lidar, markradar och metalldetektorer på denna helt outforskade mark nära epicentrum av Rikets ursprung.

Jo, gällande lag hindrar det:
https://www.raa.se/om-riksantikvarieambetet/fragor-och-svar/metallsokare/

10
"... Hustru Lisa Hansdotter
som utom Bröstarfvingar med döden
afled den 24:de April sistledne. Den af-
lednas sidoarfvingar, modren Chatri-
na Carlsdotter samt Bröderna Jonas och
Carl Hanssöner, och Systrarna Anna
och Catrina Hansdöttrar, som vid detta
tillfälle ike voro närvarande."


Olof och Lisa hade alltså inga barn, i vart fall inga som överlevde Lisa.

Det står alltså inte här var modern Catrina och syskonen bor. Men under skulder (s. 5) finns enkan Kattrina Carlsdotter i Öjerud.

11
Högsäter / SV: Hva heter plassen?
« skrivet: 2024-12-16, 13:58 »
Åkesätters Qwarn

12
Allmänt / SV: Namnbyte på 1600-talet? Jonn Nyman/Pärsson
« skrivet: 2024-12-16, 09:17 »
Namnen Jon och Jonas diskuteras också här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=201924

13
Förnamn - J / SV: Jon
« skrivet: 2024-12-15, 23:45 »
Ja, det är ju logiskt att det finns en hel del gemensamt i namnskicken i det norska Båhuslän och den halvnorska grannen Dalsland.  :)

14
Det är två olika Daniel. Den andre har marginalnoteringen "Man krympling eftter tingz attest d. 19 octobr 1722".

Det är därför bara hustrun betalar.

Bilderna är tydligare i landskontorets exemplar hos Arkiv Digital (AID v400833a.b6960.s849 och v400834b.b6320.s794).

15
Långelanda / SV: Carl Hilmer 1854
« skrivet: 2024-12-15, 10:00 »
Carl Hilmer kallas Carlström (inte Carlsson) i Ramundeboda hfl:er AI:14-19 samt förs.boken AIIa:1 - utom när han skrivs på socknen (uppsl. 390) i sistnämda bok, där han kallas Carlsson. I AI:16 (uppsl. 136; AID v52234.b145.s136) står "kallar sig Löwenhielm sed. 1873".

Han står som inflyttad från Långelanda 1858 i Ramundeboda AI:12 (uppsl. 101; AID v52230.b106.s101). Han finns också i inflyttningslängden (B:2, inget sidn:r, n:r 8/1858; AID v53733.b15). Men han finns inte i Långelandas utflyttningslängd (Myckleby B:3, uppsl. 76-77; AID v3158.b81.s76), inte heller 1854-1857.

Kanske kan det finnas en bevarad flyttattest i Ramundeboda HII:3 (som omfattar 1857-1866), men den volymen är inte filmad, varken av RA eller AD.

Det finns två systrar Söderström i Göteborg, Anna Margareta (f. 1830) och Johanna Carolina (f. 1833):
· Garnisonsförsamlingen AIb:10, s. 232 (AID v35029.b123.s232).
· Domkyrkoförsamlingen AIa:7, s. 528 (AID v35183.b269.s528).

De har en gemensam flyttattest daterad Rommele prästgård den 17/11 1848 (Garnisonsförs. HII:31, s. 198; AID v204688.b2130.s198). De kommer från Lilla Edet (som ligger i Rommeles annex Fuxerna).

Enligt Garnisonsförsamlingens personalförteckning har Johanna varit en vända i Köpenhamn. Och hon flyttar dit igen 1857, enl. Domkyrkoförsamlingens pers.fört.

Enligt Ramundeboda AI:14 (uppsl. 106; AID v52232.b115.s106) får Carl Hilmer en flyttattest till Köpenhamn den 10/8 1868, men den återlämnas den 26/9 "emedan flyttningen inställdes".

Abraham Söderström och Anna Christina Svensdotter Stafsing på Lilla Edet får döttrarna Anna Margareta och Johanna Carolina den 17/11 1830 resp. 16/11 1833:

Fuxerna:
C:3, s. 264 (AID v43457.b136.s265).
C:3, s. 286 (AID v43457.b147.s287).
AI:2, s. 66/1830-1835 (AID v43447.b236.s67).
AI:3, s. 79 (AID v43448.b44.s79).
AI:4, s. 165 (AID v43449.b88.s164).

Enligt den sista hfl:en flyttar systrarna till Norrköping 1846 (året efter att fadern dött). Där fanns som bekant textilindustri, och enligt attesten 1848 ska de arbeta vid ett bomullsspinneri i Göteborg.

Det behöver ju inte vara rätt Johanna Carolina Söderström, men namnet stämmer (Hanna är en kortform av Johanna) och hon finns i Göteborg, har passande ålder och flyttar runt en del. Och Carl Hilmers planerade flyttning från Tiveden till Köpenhamn som 14-åring är ju 'misstänkt'.  :)

Det står inte var i Långelanda Carl Hilmer föddes, men alla faddrarna är från Gömme som ligger vid Svanesund, färjeläge med gästgiveri. Så kanske råkade Johanna Carolina bara vara där just då?

16
Vissefjärda / SV: Thörnstorp, Vissefjärda
« skrivet: 2024-12-14, 18:02 »
Törestorp på dagens karta.

17
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2024-12-13, 15:10 »
Det har jag ju redan svarat på. Det är ett y, som bara förtydligats med prickarna över.

Alla bokstäver har haft olika sätt att skrivas genom tiderna, men det är ändå samma bokstäver. Och dessa bokstäver återges i nutida avskrifter med vårt nutida sätt att skriva dem. Varje tidigare sätt att skriva en bokstav är alltså inte en egen bokstav.

18
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2024-12-13, 14:45 »
Till skillnad från ÿ är ß en bokstav. Och den är en svensk bokstav, eftersom den används av svenska skrivare i svenska texter.

Den används dock inte i svenskan i dag. Precis som de skandinaviska bokstäverna æ och ø inte längre används i svenskan, sedan de undanträngts av de tyska importerna ä och ö genom Gustav Vasas bibel. (Men egentligen är ju æ och ä respektive ø och ö bara olika sätt att skriva samma bokstav. Och eftersom båda varianterna är 'aktiva' i dag, så är det väl en smaksak vilken man vill använda.)

Som bekant är bokstaven ß ett alternativt sätt att skriva ss, precis som bokstaven x är ett alternativt sätt att skriva ks.

19
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2024-12-13, 13:53 »
Nu är det ju svenska bokstäver i svenska texter vi talar om. Och bokstaven y fick där ett tillägg för att förtydliga att det är ett y.

Bokstaven ü (med två prickar) är ju ett tyskt y, och uttalas också som y. Men det var en våg (ũ) som skrevs för att förtydliga ett u är ett u.

20
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2024-12-13, 13:31 »
Som sagt är ÿ inte en bokstav. Bokstaven är y, som man satte två prickar eller en våg över för att skilja den från g. Precis som man satte en våg över u för att skilja den bokstaven från n.

Av någon märklig anledning är det dock många som skriver "ÿ" i avskrifter, trots att prickarna inte behövs för att skilja y och g i tryckt skrift - men hur ofta ser man u skrivas "ũ" när det står så i originalet? Om man skriver "ÿ" för att återge skriften exakt, så borde man ju också skriva "ũ".

21
Förnamn - J / SV: Jon
« skrivet: 2024-12-13, 11:17 »
Namnlistan som Håkan Skogsjö lagt grunden för är en utmärkt lista att utgå ifrån. Ja, den generaliserar till viss del men så ska det också vara.

Och varför "ska" det vara så?

Jon och Jonas är de facto så gott som alltid att beteckna som ett och samma namn i historisk tid.

"Alltid" när och var?

Undantag finns alltid och det resonerar han dessutom kring i bakgrunden till namnlistan. Man ser undantagen tydligare när man forskar i hela landet (med dagens gränser).

"Undantag" från vad? Är småländska traditioner undantag från värmländska? Är gotländska traditioner undantag från hälsingska?

Fyra exempel från Rötters namnlista:

· Joen
"Sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet."

· Johannes
"Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jochanan); många namn har sitt ursprung i detta namn: Johan, Jöns, Hans, John, Joen, Jan och Ivan (se dessa). Jfr även Jonas."

· Jon
"För det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen). Jfr Jonas."

· Jonas
"Grekisk form av ett hebreiskt namn (Jona); vanligast i Skåne och Norrland. Namnet torde inte ha blivit allmänt hos allmogen förrän i slutet av 1600-talet och på 1700-talet. I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren. - Jfr Jon."

Jämför sedan med mina erfarenheter från Båhuslän:

· Jon och Joen är identiskt samma namn. Under 1600-talet och början av 1700-talet skrivs det genomgående Joen. Senare faller e bort. Jag har aldrig träffat på någon som omväxlande kallas Jo(e)n och Johan(nes).

· Jonas förekommer också, men är inte lika vanligt. Jag har inte heller träffat på någon som omväxlande kallas Jon och Jonas.

Det är lika meningslöst med en lista som visar namnskicket i "Sverige", med "undantag", som att visa en bild på hur en gård var byggd i "Sverige" på 1700-talet och säga att det kan finnas "undantag". Det finns stora regionala skillnader när det gäller dialekter, byggnadsskick, mattraditioner m.m. Detsamma gäller naturligtvis också namnskick. Sådana namnlistor bör alltså, liksom beskrivningar av övriga sedvänjor, vara regionala.

22
Öbrink / SV: Öbrink
« skrivet: 2024-12-13, 09:16 »
En liten petitess till ditt gedigna inlägg: Johan Gustav, född 10 aug 1736 i Tensmyra, Älvkarleby(C) C:1 Bild 39 Nr 25 "fadern Länsman Herr Svante Kinberg, modern hustru Christina Wÿno i Tensmyra".
Sålunda Kinberg (inte Kindberg).

En liten petitess.  :) Bokstaven "ÿ" finns inte. Man skrev två prickar eller en våg över y för att skilja det från g (som också har en böj under raden - se y i Tensmyra), men det är ett y och ska följaktligen vid avskrift skrivas som y.

I det här fallet är det dock ij (med rak stapel under raden). Sålunda Wijno (inte Wÿno).

F.ö. varierade stavningen beroende på vem som höll i pennan. En person som i en handling skrivs som Kindberg kan i en annan skrivas som Kinberg (d hörs ju inte i normalt talspråk).

23
Oskar Fredrik (1908-) / SV: Hur skall man tolka 6 Roten 7/4 4
« skrivet: 2024-12-12, 19:58 »
"7/4 4" = 7:e kvarteret, tomt 4 (/4 = fjärdedel = kvarter).

24
Förnamn - J / SV: Jon
« skrivet: 2024-12-12, 11:06 »
Man ska vara mycket försiktig med att lita på namnlistor som påstår vad som gällde i "Sverige" i äldre tider. I dagens Sverige finns gamla norska och danska landskap, och även i 'Gammal-Sverige' fanns stora regionala skillnader i både namnskick och andra traditioner.

När det gäller just namnen Jon och Jonas, så har de tidigare i år diskuterats här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199252

26
Drothem / SV: Drothem HFL noteringar
« skrivet: 2024-12-11, 18:27 »
Pusslerska ser den första noteringen ut som. Om det stämmer, så kan kanske puts- eller pussmakare i SAOB ge en ledtråd. Det kan ju också vara något dialektalt.

27
De bor senare bl.a. i Norra Lundby (AI:3, s. 49; AID v17887.b30.s49). Där sägs Eric vara född i Broddetorp 1759.

Länsman Isac Sättervalls son Eric föddes på Uddeberg den 4/8 1759 (Broddetorp C:2, s. 186; AID v23482.b76.s187).

28
Skierf i Kloster
Försambling


Kloster = Varnhems socken, även kallad Skarke. Församling användes i äldre tid i Västergötland i betydelsen pastorat.

Varnhems pastorat omfattade vid den här tiden Varnhem, Istrum, Eggby, Öglunda och Norra Lundby socknar i Valle härad.

Men om det är Skärvs socken som avses, så hör den inte till Varnhems pastorat. Det är dock en grannsocken i Valle härad och Norra Vings pastorat.

29
I 1790 års inflyttningslängd (Forshälla C:2, s. 305; AID v222.b1590.s305) finns Anna Bartholsdoter med vigselsedel och lysningsattest av den 29/3 från Myckleby.

Det lär väl vara Myckleby pastorat som avses, och där ingår också Torp och Långelanda socknar.

30
De vigdes som sagt den 13/6 1790 (Grinneröd C:1, s. 185; AID v560.b100.s185). I vigselnoteringen sägs att hon är från Orust.

31
Det som står i hennes sista hfl (Grinneröd AI:6, s. 64; AID v1423.b37.s65) är "SmK:r". Det är inte en förkortning för födelseförsamlingen. Det betyder att hon haft smittkoppor. Andra har noteringen "vac." (vaccinerad) i samma kolumn, som har rubriken "Koppor".

32
Lofta / SV: Fastighetsböcker 1875-1933 Lofta
« skrivet: 2024-12-09, 16:23 »
De äldre fastighetsböckerna finns i Tjusts HR:s arkiv (arkivförteckning i NAD).

De finns alltså på sitt 'eget' landsarkiv (Vadstena), och har därmed klarat sig från den vansinniga förvisningen till Härnösand som drabbat de flesta fastighetsböckerna landet runt.

Därför finns de inte på nätet hos RA/SVAR. Men de finns hos Arkiv Digital (AID a1185).

33
I vigselnoteringen och Jons dödsnotering står det Tyresdotter.

Och i Johannas dödsnotering står det Thyrsdotter (Hällestad C:3, s. 372 mp/494 hp).

34
Korsberga / SV: Kapten Carl Johan Sundler
« skrivet: 2024-12-07, 16:01 »
Johan Sundlers son Carl föds i Södra Vings annex Fänneslunda den 3/10 1792 (Fänneslunda C:1, s. 133; AID v43471.b72.s133).

35
När det las upp en ny hfl, så skrev man av uppgifterna från den gamla. Har det en gång blivit fel i en hfl, så följer alltså felet med i fortsättningen.

Men du kan aldrig lita på födelseuppgifter (tid och plats) i en hfl, speciellt om det bara står år och ingen dag. Kanske har det i en äldre hfl eller en flyttattest bara stått ålder, och så har prästen räknat om det till födelseår. Men när var den åldern uträknad och kunde prästen räkna rätt?  :) Det kunde också lätt bli fel när uppgifterna fördes över till en ny hfl eller attest - kanske läste prästen namnet på en rad och födelseåret på en annan...

Försök att finna vigseln och se var de bor då.

36
Äldre ord A - K / SV: Introducera, copulera, viga
« skrivet: 2024-12-07, 15:44 »
Intruducera är detsamma som kyrkotaga (https://forum.rotter.se/index.php?topic=131582).

Copulera är detsamma som viga.

37
Kättilstad CI:4, s. 17 (AID v38646.b11.s17). Född 21/12 1796.

Kättilstad AI:3, s. 140 mp/uppsl. 68 hp (AID v24959.b77.s141). Familjen flyttar till Åtvid 1797.

38
Ljungby (H) / SV: Elias Håkansson - Bottorp
« skrivet: 2024-12-05, 00:01 »
I vigselnotisen den 3/12 1738 heter enkan Karin inte Påfwelsdotter. Det är ändrat och kladdigt, men där finns varken P eller f. Nog tycker jag att det skulle kunna vara Bondesdotter, om man förstorar texten och ser vilka bokstäver som är kraftigast och alltså ditskrivna sist.

I mantalslängden 1738 (daterad den 7/11 1737) finns en enka i Bottorp, gamle båtsman Per Fiskares enka inhyses under Bottorp 2 (landskontorets ex., f. 1376v; AID v400633.b8860.s1377). 1739 (15/11 1738) är hon borta, och där finns ingen annan enka i Bottorp (f. 1003r; AID v400634a.b7830.s1003).

39
Den som bara skrivit sin signatur längst ned är förmodligen skrivaren/sekreteraren som skrivit ut brevet.

40
Soldatforskning i Småland / SV: Husesyn boställen
« skrivet: 2024-12-04, 11:14 »
Det var de indelta regementena som hade kronogårdar som boställen för officerarna. Men artilleriet var värvat, och därmed fanns inga boställen.

41
Själevad / SV: Läshjälp vigseldatum mm. 1745
« skrivet: 2024-12-03, 21:22 »
Jag uppmärksammade den här diskussionen när det länkades till den från en annan diskussion.

"Feria IV Nativ." bör rimligen vara fjärdedag jul, alltså den 28/12. Det var ju en helgdag då. Och om man bläddrar år för år, så är det många som gift sig den dagen (se också senare år när datum står i klartext).

42
Bäckseda / SV: Vilken är platsen?
« skrivet: 2024-12-02, 22:27 »
Zachris är från

Bråt-
åkra


Och Kjerstin från ibm (= ibidem = samma ställe).

43
Anbytarforums struktur / SV: Anbytarforums struktur
« skrivet: 2024-12-02, 15:11 »
Eller med andra ord: Att avsiktligt låta bli att offentligt upplysa om att man har noterat problemet, och därmed avsiktligt låta alla som "upplever" problemet slösa tid på att anmäla det som redan är anmält - det fungerar bra som opinionsundersökning för att avgöra om man ska strunta i att lösa problemet. Det är en inte alltför kundvänlig attityd, och något som inte rekommenderas för en verksamhet som vill att besökarna/användarna/kunderna ska vara nöjda och vilja komma tillbaka...

Men nu är det ju så att forumet existerar och folk skriver här när man har problem med något i stället för att sända mejl - inte minst för att det är lätt att skriva ett inlägg, men allt annat än lätt att leta i Rötters labyrinter för att hitta en epostadress till den ansvarige för det område av förbundsverksamheten som man har problem med. Om de ansvariga då struntar i att följa med i forumet (via mejl!) och bara låter antalet mejl avgöra om problemet ska åtgärdas, så är ju risken stor att den opinionsundersökningen blir helt missvisande.

44
Var ligger platsen / SV: Balkebo, Vissefjärda
« skrivet: 2024-12-02, 14:51 »
Det är Grill som kallar n:r 133-135 för Balkebo.

45
Anbytarforums struktur / SV: Anbytarforums struktur
« skrivet: 2024-12-02, 10:27 »
Jag har sagt det många gånger förr genom åren och jag säger det igen...

Det är märkligt (för att uttrycka det diplomatiskt) att det inte ingår i arbetsbeskrivningen för ansvariga för olika delar av Släktforskarförbundets verksamhet att följa diskussioner i förbundets eget forum som handlar om just deras ansvarsområde. I stället har vi år efter år blivit uppmanade att skicka mejl till respektive ansvarig för att man inte har tid att läsa Anbytarforum...

Att man dränks i mejl om samma sak, och sedan behöver besvara alla dessa mejl (för det gör man väl?), för att de som skickar mejlen inte vet att andra redan har hört av sig om problemet - det är alltså bättre än att man abonnerar på mejl (!) från 'sina' AF-diskussioner där alla kan se att felet/problemet är påpekat, och där de ansvariga bara kan skriva en kort kommentar att de undersöker det hela och sedan en kort upplysning om vad som gjorts.

Det borde vara uppenbart vilket som tar minst tid. Vi uppmanas åtminstone inte längre - som förr om åren - att kontakta vår förening om problemet, så att den kan motionera om saken till förbundets årliga riksstämma...  :)

46
I den hfl som jag hänvisar till (uppsl. 424 i Ljusnarsberg AI:15b) står att...

· Carolina är född i Hjulsjö den 18/6 1811;
· modern Catarina Andersdotter är född i Ljusnarsberg den 9/10 1773;
· styvfadern Eric Andersson är född i Järnboås den 2/7 1785.

I Hjulsjö födelsebok (C:2, f. 91v) finns en Carolina född på rätt dag, med föräldrarna Jan Ersson och Catarina Andersdotter.

Familjen finns i den samtida husförhörslängden (Hjulsjö AI:5, uppslag 115). Och där ser man att...

· Catarinas födelsesocken och -datum är riktiga;
· Jan Ersson dog den 14/4 1812;
· Catarina är omgift med Eric Andersson;
· Eric också har rätt födelsesocken och -datum.

Jan finns i dödboken den 14/4 1812 (Hjulsjö F:4, inget sidn:r, död n:r 30/1812).

Catarinas och Erics vigsel finns i vigselboken den 16/7 1814 (Hjulsjö EI:1, inget sidn:r, vigsel n:r 3/1814).

47
Fagered / SV: Christina Petersdotter Hesslehult Fagered
« skrivet: 2024-11-30, 22:45 »
Eventuellt kan det finnas något i Fagereds kyrkoarkiv bland bilagorna till kyrkobokföringen (HI, se arkivförteckningen), t.ex. en skrivelse från länsmannen.

48
Fagered / SV: Christina Petersdotter Hesslehult Fagered
« skrivet: 2024-11-30, 22:31 »
Om man misstänkte förgiftning, så måste det ha gjorts en polisutredning av kronolänsmannen. Frågan är bara vilket länsmansdistrikt Fagereds socken hörde till.

Fagered hörde till Varbergs fögderi, som var indelt i tre länsmansditrikt: Norra, mellersta och södra. I Nationella Arkivdatabasen (NAD) står vilka socknar som ingick i fögderiet, men dessvärre inte hur de var fördelade på länsmansdistrikten.

Men en titt på kartan säger att det bör ha varit det norra eller mellersta distriket - och det är tur det...  :) De har nämligen bevarade polisförhörsprotokoll för den aktuella tiden, men det har inte det södra.

Arkivförteckningar:
Norra: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10384/A I
Mellersta: https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/LLA/10383/A I

Protokollen finns inte på nätet. Du får kontakta landsarkivet i Lund.

49
Murum / SV: Johannes Pehrsson och Maria Larsdotters vigsel ?
« skrivet: 2024-11-30, 15:02 »
Ja, de är det nog (Murum C:3, s. 93; AID v44189.b510.s93). Där stämmer åldern på båda. Och att Johannes är enkeman förklarar varför det finns en dotter född 1803 i hfl:en.

De står bara med förnamn i AD:s register. Det var därför jag inte hittade dem. Registreraren har väl inte förstått att deras patronymikon framgår av namnen i nästa kolumn...  :)

50
Murum / SV: Johannes Pehrsson och Maria Larsdotters vigsel?
« skrivet: 2024-11-30, 14:49 »
Det gifter sig ett par med rätt namn i Borgstena den 24/6 1813 (C:3, s. 201 mp/312 hp; AID v43108.b105.s201).

Marias ålder (23) stämmer med födelseåret (1790) i Murums hfl. Men Johannes stämmer inte (21 resp. 1778), men åldern kan ju vara fel i vigselboken,

Borgstena ligger i vart fall inte så långt från Murum.

51
Stora Mellby / SV: Sven Jonsson f. 2.5.1801?
« skrivet: 2024-11-30, 14:31 »
Vid vigseln den 30/11 1823 heter han Sven Jonasson och kommer från Lerbäcken (Stora Mellby E:1, inget sidn:r, Magra n:r 3; AID v55526.b14).

Det ligger i Magra socken, och där finns han med föräldrarna:

Magra AI:3, s. 10 (AID v55459.b11.s11).
Magra AI:2, s. 10 (AID v55458.b10.s11).
Magra AI:1, s. 26 (AID v55457.b20.s27).

I alla dessa längder har han födelsedatumet den 2/5 1801. Men i födelseboken finns han den 19/4 1801 (Stora Mellby C:4, s. 44; AID v55522.b24.s45).

I födelseboken står att de bor i Västra Eskekärr, men i husförhörslängden finns de hela tiden på Lerbäcken. Förklaringen finns i den första hfl:en, där det står "Intill Västra Eskekärr, åt Uplo sidan, är anlagdt ett Nytt Torp 1799, Lerbecken kalladt".

52
"...Ostindiskt skepp."

53
Friggeråker / SV: Vigseltext
« skrivet: 2024-11-28, 18:15 »
sammanwigdes drängen Per
Oluf Son i Mariarp och pig. An-
nicka Jons dot. i Lilla Dotorp.

54
Göteryd / SV: Chirstin från Jonsköp
« skrivet: 2024-11-28, 17:18 »
Begrafven i
Täfvelsåhs.


Men det gäller den döde på raden ovanför.

55
Flyttnoteringen 1828 är "Rasb.".

Det är en förkortning för Rasbacken. Se uppslag 424 i AI:15b.

56
Loshult / SV: Ättlingar från Karhult, Loshult, Killeboda
« skrivet: 2024-11-26, 22:37 »
Niklas Ingemansson blev garanterat inte 124 år. Och jag betvivlar att hans hustru Kerstin Torbjörnsdotter blev 96. Där verkar m.a.o. minst en generation vara överhoppad.

När det gäller exakt födelseår på bondebefolkningen, så går det inte att fastställa före kyrkoböckernas tid. Och exakt dödsår från samma tid kan bara fastställas om man har tur och hittar dödsfallet omnämnt i en dombok eller annan bevarad handling.

Ett gott råd är att inte lita på antavlor som går att hitta hos Geni eller Ancestry och liknande ställen på nätet. Där kan vem som helst skriva vad som helst - så där blandas fakta med missförstånd och fantasier i en salig röra, och personer kopplas ihop utan att ha något släktband alls.

57
Okänd socken i Småland / SV: Soldat Arvid Jönsson Knös
« skrivet: 2024-11-26, 11:06 »
Den 11/8 1761 föds en Arvid Jönsson i Agunnaryds socken (C:3, s. 128; AID v30849.b69.s129).

Han var tvilling och den andre tvillingen var dödfödd, och Arvid hemmadöptes "för dess svaghets skull", så det väl inte säkert att han överlevde så länge. Men det visar sig väl om du följer honom.

58
Krokstad / SV: Anna Christine Hansdotter f. 1862
« skrivet: 2024-11-26, 10:39 »
Den sista husförhörslängden som jag hittar Anna Christina Hansdotter i är Krokstad AI:25 (uppslag 122, rad 25; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0041356_00124).

Där står att hon flyttar till Borre 1889.

59
Holm / SV: Vart flyttar familjen
« skrivet: 2024-11-25, 22:41 »
Svihlingebyn, ser det ut som. De finns i Svecklingebyn i moderförsamlingen Ör. De är där i AI:5 (1808-1813), uppsl. 46 (AID v4669.b51.s46). Där finns ingen inflyttningsnotering, så de flyttade väl dit någon gång 1802-1807, då det är en lucka i Örs hfl:er. Utflyttningsnoteringen i Holm är ju också i hfl:en 1801-1808.

Observera att detta gäller Holms socken i Dalsland (inte Halland, där frågan är placerad).

60
Gunnarsjö (f d Gunnarsred) / SV: Stommen Gunnarsjö
« skrivet: 2024-11-25, 20:31 »
De är ju överstrukna och det står att de flyttar. De flyttar till Kungsäter Torp.

Kungsäter är moderförsamling i pastoratet. Och där finns de i Torp (AI:2, s. 10/1819-1820; AID v92794.b66.s11).

Observera att dessa volymer innehåller flera hfl:er för olika år.

61
Bäckaby / SV: Hjälp med text
« skrivet: 2024-11-25, 19:46 »
Jonsson. Pricken sitter över J.

62
00 - Hemmanstyper / SV: Kronoskattehemman, kronan behållet
« skrivet: 2024-11-25, 08:33 »
Kronoskatte är detsamma som skatte. Se Nordisk Familjebok om varför det kallas kronoskatte.

Är det verkligen i husförhörslängderna det står "kronan behållet"? Det brukar man annars se i jordeböckerna. Det betyder hursomhelst att jordebokssskatten för den gården inte var indelt ('öronmärkt') för ett visst ändamål, utan i stället gick direkt till statskassan. Det har m.a.o. inget med äganderätten att göra.

63
Och om man har hittat rätt Stommen - vilket man ju måste ha gjort för att veta att det ligger intill Nolby - så kan man ge en direkt länk dit, som jag gjorde...

64
Observera att Västra Götalands län bildades så sent som 1998 genom sammanslagning av tre län. Innan dess hörde både Grevbäck och Ransberg till Skaraborgs län.

Riksarkivet ägnar sig åt historieförfalskning när man placerar in socknarnas gamla kyrkoarkiv under de nutida länen.

65
Varför söka efter Nolby om man vill hitta Stommen?

Här hittar du Stommen på dagens karta.

66
Språk, ord och namn / SV: Betydelse av hvarf
« skrivet: 2024-11-22, 10:00 »
Se "Liggtimmerhus - tillsyn och reparation" (pdf) från Riksantikvarieämbetet. Där sägs följande (sidan 17):

"I de flesta äldre hus med väggar av jämntjockt bilade stockar är väggens tjocklek 6 tum, cirka 15 cm. För att knutarna skulle kunna utformas på ett tekniskt fullgott sätt fick stockens höjdmått inte vara för stort, helst inte större än två gånger tjockleken det vill säga 12 tum, cirka 30 cm."

12 tum (= 1 fot) är alltså maxhöjden på en stock enligt vad som sägs här. Men hur tjocka stockarna var i ett visst hus är ju inte lätt att veta.

Att antalet varv (med modern stavning) nämns i ett skiftesprotokoll kan möjligen bero på att om huset monterades ned för att flyttas (vilket man kunde göra med timmerhus), så fick man ersättning för detta. Och ersättningens storlek kan man förmoda berodde på husets storlek (d.v.s. hur mycket arbete som krävdes).

67
Eftersom jag citeras, med ett frågetecken efter "båhuslänning", så får jag väl besvara frågan.  :) Och svaret är att båhusläning stavas med ett n. En person från t.ex. Uppland, är en upplänning, vilket egentligen är uppländning, med bortfallet d i både uttal och stavning. Men eftersom det heter Båhuslän, inte Båhusland, så blir det båhusläning.

Jag kan också påpeka något som förmodligen är av större allmänt intresse.  :) Vi ärver ju hälften av vårt DNA från far och hälften från mor - men det betyder inte att en fjärdedel kommer från var och en av våra far- och morföräldrar. Vilken halva av fars respektive mors DNA vi ärver är en slump. Av vårt DNA kan t.ex. 17 % vara från farfar, 33 % från farmor, 28 % från morfar och 22 % från mormor. Det är därför två helsyskon inte har identiskt DNA - naturligtvis med undantag för enäggstvillingar.

Det här betyder alltså att om vi går ett antal generationer tillbaka, så har slumpen gjort att vissa förfäder lämnat spår i vårt DNA, medan andra - som det heter i visan - syns inte, men finns ändå.  :)

68
Järsnäs / SV: Johanna Magnidotter
« skrivet: 2024-11-21, 18:19 »
Pag (= pagina = sida) 35.

69
Språk, ord och namn / SV: Betydelse av hvarf
« skrivet: 2024-11-21, 17:56 »
Det lär röra sig om timmerhus, och antalet varv är då hur många lager (på höjden) liggande timmerstockar väggen bestod av. (Se 3a i SAOB.)

70
Förnamn - Z / SV: Zegold
« skrivet: 2024-11-20, 19:05 »
Segol = Sigurd, som det uttalas lokalt.

(Som alltid förr varierade stavningen beroende på vem som höll i pennan.)

71
Norra Åsarp / SV: Tråden om Johanna
« skrivet: 2024-11-19, 23:53 »
På uppslag 87, som Johanna alltså flyttar från 1847, finns en Johannes Jonsson på raden ovanför - och han är född 1822. Så prästen har väl läst på fel rad när det blev också Johannas födelseår efter flytten.

72
Läshjälp / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-11-19, 23:46 »

73
Norra Åsarp / SV: Tråden om Johanna
« skrivet: 2024-11-19, 23:44 »
Detta är en av trådarna där Johanna förekommer...  :) Hon efterfrågas också här:

https://forum.rotter.se/index.php?topic=162450#msg1688654

Den hfl som det länkas till där är Norra Åsarp AI:8a, uppslag 87. Och det ställe hon flyttar till där år 1847 är "Areg.".

Öjelunda Aregård (Andregård) finns på föregående uppslag (86). Och där finns en Johanna Johansdotter som kommer från rätt sida rätt år och är född på rätt dag (16/4) - men där har födelseåret blivit 1822, medan det på den förra sidan var 1826. På Aregården är hon inklämd mellan raderna i nederkanten av det stora X:et.

74
Övrig teknik / SV: Hur få rubrik/ämne i fet stil?
« skrivet: 2024-11-19, 19:53 »
Så här ser det ut på min dator, oavsett webläsare.

75
Övrig teknik / SV: Hur få rubrik/ämne i fet stil?
« skrivet: 2024-11-19, 19:35 »
Du behöver inte göra någonting.  :) Inläggens ämnesrubriker är alltid i fetstil.

76
Lidingö / SV: Åhlberg
« skrivet: 2024-11-19, 16:27 »
Det är mycket som tyder på att Åhlbergs vi denna tid var en Båtmans släkt, för att komma vidare behöver du någon person som är duktig på att hitta i Båtmans registren.

Jag känner inte till något om de här aktuella personerna, men en allmän kommentar om "båtsmanssläkt".

Det normala var att båtsmansnamnet följde roten. D.v.s. när roten fick en ny båtsman, så fick han samma namn som företrädaren. Att de har samma namn betyder alltså inte att de är släkt.

Vidare var båtsmansnamn, liksom soldatnamn, ett 'tjänstenamn' som inte gick i arv till barnen. Eftersom man kunde ta sig vilket namn man ville, så kunde ett båtsmans- eller soldatbarn ta faderns tjänstnamn som sitt efternamn, men det var i så fall ett aktivt val, inget som skedde automatiskt. Och det var först under 1800-talet, framför allt under senare delen, som detta blev vanligt.

77
Markaryd / SV: Letar efter ana
« skrivet: 2024-11-17, 18:22 »
Det finns mantalslängder efter 1820 i Sunnerbo häradsskrivare (se arkivförteckningen i NAD).

Som framgår av arkivförteckningen finns de inte på nätet hos RA. Men Arkiv Digital har vissa år (AID a4328).

78
Det datum som står i hfl:en (Gbg Domkyrko AIa:56, uppsl. 2; AID v35243.b12.s2), 2/6 1896, är den dag han anmälde flytten och fick sin attest.

Det reser en Johan Wik med ångaren Romeo från Göteborg till Hull den 5/6 1896. Han är bosatt i Göteborg, 26 år och destinationen är New York. (Gbg:s poliskammare EIX:57, s. 667, n:r 69347; AID v479781.b3360.s667.)

Den normala resrutten var båt från Göteborg till Hull. Sedan tåg tvärs över England till Liverpool, och därifrån avgick amerikabåten.

80
Alnö / SV: Anas bakgrund sökes
« skrivet: 2024-11-16, 17:57 »
Du hittar båtsmansrullor hos Arkiv Digital också.

Under Arkivsökning skriver du bara orden "flottan" och "båtsman" (utan citattecken) i sökrutan, så får du upp olika arkivbildare som har de orden i namnet. Och där finns det båtsmansrullor. OBS! Ett sökord i taget, inte båda samtidigt.

81
Berg / SV: Berg, Födelse- och dopböcker (C5), 1839
« skrivet: 2024-11-15, 18:34 »
Arbetare på Carlsfors. Karlsfors bruk har egna volymer bland Bergs husförhörslängder.

Det som står efter kyrkotagningsdatumet skulle kunna vara avgiften man betalar för dopet. Men det är inte något som man normalt ser i kyrkoboken - men varje präst hade sina idéer om hur man skulle skriva...  :)

82
Ramdala / SV: Ramdala CI:1 (1662-1710) Bild 161 / Sida 143
« skrivet: 2024-11-15, 17:29 »
De är från Flakulla resp. Walby.

Flakulla ligger i annexet Jämjö.

83
Ramdala / SV: Ramdala CI:1 (1662-1710) Bild 161 / Sida 143
« skrivet: 2024-11-15, 17:28 »
Så här ser bilden ut hos Arkiv Digital.

84
Observera också att Riksarkivet ägnar sig åt historieförfalskning när man använder de nutida länen för de gamla kyrkoböckerna.

Storlänet "Västra Götaland" bildades 1998. Rätt län för Ullervad före det är Skaraborg.

85
Högsäter / SV: Märta Samuelsdotter föräldrar?
« skrivet: 2024-11-14, 21:25 »
I AI:10 finns familjen på följande uppslag:
· 185
· 148
·   22
· 170

86
Stora Kil / SV: Läshjälp särskild anteckning
« skrivet: 2024-11-14, 21:10 »
"uppgifven fader Anders Ernstsson på
Wikstad."


Men det gäller inte Stina Kajsa. Det är fadern till Olof Magnus Andersson som är inklämd mellan raderna. Han är oä son till Anna Olsdotter på raden ovanför.

87
Högsäter / SV: Märta Samuelsdotter föräldrar?
« skrivet: 2024-11-14, 19:53 »
AI:11, uppslag 166.

88
Mortorp / SV: Olof Andersson Roth Söderlund 17920624 Mortorp
« skrivet: 2024-11-14, 17:47 »
Det är Arkiv Digitals bildnummer.

Bildnumren är inte desamma hos Riksarkivet/SVAR. Och sidnumren är inte indexerade där (det står alltså bara bildnummer i rullistan). Sidnumren är dock med på bilderna, stämplade längst ned på sidorna:

· FII:10, s. 61 = bild 40 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0111941_00040).
· FII:23, s. 881 = bild 473 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0111954_00473).

89
Högsäter / SV: Märta Samuelsdotter föräldrar?
« skrivet: 2024-11-14, 17:29 »
1828 flyttar hon in från Tunhem, vilket är Västra Tunhem. Där finns hon i utflyttningslängden som n:r 851 (B:2, s. 259; AID v44882.b146.s259).

Hennes flyttattest finns i Färgelanda HII:3 (AID v202437.b3310).

90
Torpa / SV: Alfrida föds i?
« skrivet: 2024-11-14, 17:14 »
Se Äng på dagens karta.

"Dom. 17" är 17 söndagen efter Trefaldighet. Prästen har glömt - eller inte orkat skriva ut  :) - "Trinit" som står i föregående notering.

Men efter "Dom 17" står "el:r 8 8br", eller 8 oktober. (7ber = september, 8ber = oktober, 9ber = november, Xber = december med romersk 10:a.)

91
Björketorp / SV: Johan och Anna Jernsköld
« skrivet: 2024-11-14, 09:34 »
Tyrckfelsnisse har slagit till.  :) Det ska vara 1729. Major Johan Jernskiöd begravdes den 4/5 det året (Björketorp C:1, inget sidn:r; AID v7217.b103).

92
Torpa / SV: Alfrida föds i?
« skrivet: 2024-11-13, 15:31 »
De bor i Engh. Men barnet heter Alfredh. Och den 3/12 är dopdagen

93
Svarteborg / SV: Johanna i Håby
« skrivet: 2024-11-13, 15:23 »
Ånneröd.

(Och socknen är ju Svarteborg - inte Håby, där frågan är placerad.)

95
Barnarp / SV: Läshjälp om Jonas Larsson
« skrivet: 2024-11-09, 23:56 »
Ska vi vara petiga, så står det drngen:) Prästen har alltså glömt ä. (Han stavar dräng med ä i övriga notiser.)

96
Flyttnoteringen är "till Buttahult". Se sidan 25 i samma bok, längst ned.

97
Det är deras respektive konfirmationsår. De var båda 16 år då.

Se kolumnrubrikerna på sidan 1. "Admitterad" = tillåten att ta nattvard = konfirmerad.

98
Den Kjerstin föds i Norra Skogaby. Modern heter Tora Persdotter, och hon dör redan den 16/8 samma år (begr. 19/8 - CI:3, s. 271).

99
Ja, det är rätt.

Med den reservationen att de 'moderna' stadsdelarna med nummer infördes i början av 1900-talet (någon gång på 1920-talet om jag minns rätt). Innan dess var staden i stället indelad i rotar, vars nummer skrevs först i "adressen". Men resten (/4 för kvarter följt av tomtnummer) skrevs på samma sätt då.

100
Askum / SV: Elias Johansson och Sara Kristina Olsdotter
« skrivet: 2024-11-05, 20:18 »
Det finns många fler källor än kyrkoböcker för släktforskning: Mantalslängder, bouppteckningar, domböcker m.m.

Sotenäs Personhistoriska Förening har upprättat sockenlängder. Grunden är mantalslängder, som kompletterats med andra uppgifter. Dessa längder är alltså andrahandsuppgifter som man naturligtvis (som med alla andrahandsuppgifter) bör kontrollera med egna ögon i originalen.

Sockenlängderna finns fotograferade hos Arkiv Digital.

101
Östra Eneby / SV: Flytt till obestämd ort!
« skrivet: 2024-11-03, 15:11 »
Han kan ju som sagt ha bytt efternamn...

Gustaf var pappersmakarlärling enligt Östra Enebys husförhörs- och utflyttningslängder. Och det finns en Gustaf som flyttar runt mellan olika pappersbruk, och är född i Östra Vingåker den 13/5 1830 och kommer från Östra Eneby 1850 - men han heter Fridholm.

· Turinge AI:10, uppsl. 92 (AID v91382.b1160.s92) och AI:11, uppsl. 85 (AID v91383.b980.s85).

· Helgona (Nyköping) AI:14, uppsl. 204 (AID v59323.b213.s204).

· Söderala AI:17a, uppsl. 201 (AID v136743.b206.s201).

102
Norra Sandsjö / SV: Lovisa Magnidotter
« skrivet: 2024-11-02, 16:11 »
Husförhörslängder är bevarade för den aktuella tiden.

Det finns en Lovisa född på rätt dag, och med föräldrarna Magnus Svensson och Greta Svensdotter:

Norra Sandsjö AI:6, uppslag 283 (AID v21154.b294.s283).

Du får följa henne framåt och se vart hon tar vägen. Eller följa din Lovisa bakåt genom husförhörs- och flyttlängder (som man alltid bör göra för säkerhets skull).

103
"Åhr 1776 den 2 Januarii, Blef efter weder-
börlig anmodan laga upteckning förrättad
på den Egendom som fans efter afledne
gamla dannemannen Lars Swensson uti
Amundebo i Hälstads Sokn som nyligen
gienom döden afledit och lemnat efter
sig des i lifstiden Kära Hustru nu mera
en gammal och sörgande Änka Jingrid Torbiörnz
dotter utan barn, men för längre tid sedan
hafwa deße äktafolk för säkerhet om tillbörl.
wård och skiötsel på alderdomen tagit Hustruns
Broderdotter Maria Nils dotter för sitt egit
och enl:t Disposition och beslut af den 5
Februarii 1766, henne till sin arfwinge för-
ordnat, samt sedan hon derefter ingådt
aktenskap med sin nu warande man Petter
Swensson, henne hemfölgd och Brudeskänk så-
som egit barn förährat. Hwarföre de såsom uti
huset wistandes tillika med Änkan; uti
Slakt och wederbörandes närwaro upgåfwo
Egendomen i den ordning som fölljer Nembl."


(Skrivaren har missat prickar över vissa bokstäver, men jag har skrivit som det står.  :) )

104
Dalby / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-11-01, 15:28 »
warit ute-
slutne 1727


Noteringen gäller bara Håkan och hans hustru. Klammern runt anmärkningens båda rader pekar på det hushållet.

Man hade alltså missat att ta med dem i föregående års längd. Därför fick de betala dubbelt i år. De är noterade som 2 betalande män och 2 hustrur.

105
02) Militära rullor / SV: Rulla 1706 Smålands husarregemente
« skrivet: 2024-10-31, 23:51 »
Prommarne

Prom = pråm (se 2 i SAOB).

106
Småland / SV: Vad dog Håkan av?
« skrivet: 2024-10-30, 19:54 »
Se svar på samma fråga här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=201169

107
Barnarp / SV: Vad dog Håkan av?
« skrivet: 2024-10-30, 19:52 »
Feber med håll

108
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-30, 15:31 »
(Spekeröd HII:1; AID v205226.b400)

Denne Anders Svensson kommer från Gilltorp i Jörlanda socken och är trolovad med Anna Helgesdotter från Nedre Gössby (Giesby) i Spekeröds socken. Attesten är daterad november 1770, och de gifter sig den 28/12 1770 (Spekeröd C:3, s. 214).

När Anders och Gunla gifter sig den 14/11 1779 (s. 218) står han som dräng (alltså ogift, inte enkling). Det är m.a.o. en annan Anders.

Ulricelund är f.ö. ett 'finare' namn för Ålebacka.

109
Sjukdomar och dödsorsaker / SV: Tydning av dödsorsak
« skrivet: 2024-10-29, 22:36 »
"Hufwud Fel" ser det ut som.  :) Men det fattas en bit i kanten på sidan, så det ska väl vara "Feb.". Huvudfeber alltså.

110
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-28, 22:26 »
Markus Andersson och Anna Olsdotter heter de föräldrarna.

111
Särna / SV: Särna EI:1 bild 34
« skrivet: 2024-10-28, 22:17 »
Ja, där ser man.  :) Jag borde väl också ha kollat vad det faktiskt stod i originalet, men nu var det bara betydelsen av ordet jag kommenterade och då utgick jag från inläggstexten här.

112
Särna / SV: Särna EI:1 bild 34
« skrivet: 2024-10-28, 20:39 »
Ja, och där finns också mycket annat som börjar på timmer. Men nu var det timmerkarl (timmerkar) det stod i vigselboken.

113
Särna / SV: Särna EI:1 bild 34
« skrivet: 2024-10-28, 19:50 »
Om man googlar så kan man hitta allt möjligt... Men vad vet den okände skribenten?

Se timmerkarl i SAOB.

114
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-28, 15:47 »
Enligt attesten från april 1774 flyttade alltså Gunla till Mellby i Spekeröds socken "nästledne höst", alltså 1773.

I 1774 års mantalslängd (daterad den 17/12 1773) finns i Mellby inhyses enkan Barbro med dottern Gunla (landskontorets ex., f. 261v; AID v65.b272.s262 - det året finns inte bland Kammarkollegiums ex., som är vad SVAR har).

115
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-28, 15:29 »
Det föds en Gunela under Berg i Spekeröds socken den 21/10 1748 (C:1, s. 259). Föräldrar: Dragonen Sven Ekblom och Barbro Olsdotter.

Då är hon 25 år i april 1774. Större fel än så har man ju sett i kyrkoböcker.  :)

116
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-28, 15:09 »
"Pigan ärliga och gudfrugtiga Gunnela Svens-
dotter, 23 år gammal, barnfödd i Speke-
röds Församling, som tiänt 4 år här i Jör-
landa Sockn och sidst i Öfra Torreby, derifrån
hon nästledne höst flytta til Spekeröds
Församling tilbaka och gården Mellby, kan
wäl läsa i bok, utan til Lutheri Cateches,
och förstår sin Christendom förswarligen,
war sidsta gången till Herrans Nattward
d. 26 September och til förhör d. 2 April nästle-
dit år, är til Lefwernet ärlig och beske-
delig och så wida witterligit är til äg-
tenskap ledig.     Wittnar i Solbergs Prästg.
d. 19 April 1774.
                                Jonas Rhodin
                                      P. L."


(Spekeröd HII:1; AID v205226.b1510)

117
Bure (Zebråzynthius) / SV: Bure (Zebråzynthius)
« skrivet: 2024-10-27, 21:45 »
"Tiigh sädeslan jord liggandes i Obol i Hödssö (Åbord i Högsjö) som war alles wårs möderne sålde Mäster Jackop ått Jon Erichss i Obol dem skienchte salig Modher och wij alle syskonen honom när han Reste till Tysland att magistrera". Ger onekligen sken av att alla syskonen som nämns strax ovan var helsyskon.

Det står "alles wårs möderne" som om alla barnen är födda i samma äktenskap

Hur familjeförhållandena ser ut i det här enskilda fallet vet jag inte, men rent allmänt betyder naturligtvis inte "alles wårs möderne" att alla barnen var helsyskon. Det betyder bara att de har samma mor, men hon kan naturligtvis ha varit gift mer än en gång. Och om det var hennes arvejord (barnens möderne arv), så ärver alla barnen oavsett vem deras far var.

118
Bäckagärde.

119
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-27, 16:28 »
I attesten 1811 står det som sagt att Britta kom till Djupvik i september 1810 efter att ha tjänat fem år på Olsnäs. Om antalet år stämmer, så flyttade hon alltså till Olsnäs 1805.

Men noteringen i hfl:en 1807-1808 - "Född i Spekeröd och lemnat mig nu bewis 1807" - visar att hon inte visat någon attest vid inflyttningen, utan först senare. Annars skulle ju prästen inte ha skrivit så. Finns det ingen annan Britta Andersdotter som flyttar till Tjörn i Spekeröds/Norums utflyttningslängd 1807, så bör det alltså vara hon.

120
Var ligger platsen / SV: Sliby, var ligger det?
« skrivet: 2024-10-27, 14:56 »
I Stiby sockens hfl (AI:1, s. 448; AID v101236.b232.s449) finns en enka Christina Möllerström med sönerna Peter (f. 1784) och Henrik Olaus (f. 1789). Båda sönerna har noteringen "finns ej här"; de är då 20 resp 15 år, så längden bör vara upprättad 1804 (boken innehåller flera längder).

Den 5/8 1789 föddes (och den 6/8 döptes) skomakaren Fredrik Möllerströms och Christina Lundbergs son Hindrick Olavus i Kverrestads socken (CI:3, s. 55; AID v100094a.b330.s55).

Om (om!) utflyttningssocknen Stiby har blivit födelsesocken i Göteryd, och förvanskats till Sliby, så stämmer det alltså. Och då förklaras också O i Henric O. Staf.

121
Var ligger platsen / SV: Sliby, var ligger det?
« skrivet: 2024-10-27, 14:39 »
Enligt 1809 års GMR (regem. ex.; AID v730996.b1870) är han dock smålänning, och antogs den 9/9 1807.

Om vi går till husförhörslängderna, så står det ingen födelseort alls i AI:6 (uppsl. 45; AID v18477.b58.s45). Men i AI:7 (uppsl. 30; AID v18478.b44.s30) står det Skåne.

I den första rullan kanske man skrev smålänning av misstag för att han redan bodde i Göteryd när han antogs?

122
Var ligger platsen / SV: Sliby, var ligger det?
« skrivet: 2024-10-27, 14:08 »
Enligt generalmönsterrullan 1812 (regementets exemplar; AID v730997a.b2460) är Hinric Fredricksson Staf soldat för n:r 2 (Staveryd) vid Södra Sunnerbo kompani av kronobergs regemente. Han har vid mönstringen (den 25/2 1812) tjänat i 4 1/6 år, är 23 år, gift och skåning.

123
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-26, 22:52 »
I alla hfl:er AI:5-9 har Britta födelsedatumet 13/3. Men i AI:10 (uppsl. 19) är det överstruket och ändrat till 22/2. I AI:11 (uppsl. 20) är det bara ett streck för datumet. Och sedan är det den 13/3 igen i alla återstående längder AI:12-25.

Om man ska spekulera, så kan ju prästen ha fått nya uppgifter och ändrat till den 22/2, men sedan blivit osäker och inte skrivit något datum alls i nästa längd. Om han sedan fick bekräftat att den 13/3 var korrekt eller om han av misstag skrev in den dagen igen - ja, det är inte lätt att veta. Men eftersom det i AI:1 är två noteringar skrivna vid olika tillfällen, en med födelsedatumet och en om bevis från 1807, så är det ju möjligt att det inte stod datum i attesten från Spekeröd 1807.

Men om det som står i noteringen AI:1 är korrekt, så ska hon vara född i Spekeröds pastorat, d.v.s. Spekeröds eller Norums socken.

Och om man ska lita på registret hos Släktdata, så finns det bara en Britta Andersdotter född i de socknarna 1786 - men sedan är ju frågan om året är rätt...  :)

124
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-26, 22:22 »
Det finns en attest (Stenkyrka HII:4; AID v205236.b1720) undertecknad av Per Ivar Pettersson i Djupvik den 21/2 1811. Där säger han att pigan Britta Andersdotter från Inland varit i hans tjänst sedan "förledne Mikaeli" sedan hon förut tjänt fem år hos Mattis Pettersson på Olsnäs samt att hon ska nu gifta sig med Mattis son Ola Mattisson.

Mikaeli eller Mickelsmäss = 29 september.

I hfl:en 1807-1808 (Stenkyrka AI:1, uppsl. 20) finns en piga Britta Andersdotter hos Mattis Pettersson på Olsnäs, som har följande två noteringar (skrivna med olika pennor):

"Född d. 13 Mart. 1786."

"Född i Spekeröd och lemnat mig nu bewis 1807."

Spekeröds pastorat omfattade som sagt också Norum vid den här tiden.

Jag lägger in Arkiv Digitals bild av attesten, så slipper jag bläddra efter den hos SVAR för att kunna länka till rätt bild där.  :)

125
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-26, 20:54 »
Det står som sagt att i hfl:en att hon är född den 13/3 1786, inte den 22/2. Så varifrån kommer uppgiften att det är din Britta som föds i Norum på sistnämnda dag?

Födelsedatum i hfl:er är visserligen ofta fel, men Britta Andersdotter är ju ett mycket vanligt namn, så det kan ju egentligen vara vem som helst om du inte har födelsesocknen.

126
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-26, 20:25 »
Ola Mattisson från Olsnäs och Britta Andersdotter från Djupvik gifter sig som sagt den 7/4 1811 (Stenkyrka C:2, s. 486).

I hfl:en 1810-1811 (AI:4, uppsl. 23) är Britta är inklämd under Ola, som i sin tur står som son till Mattis Pettersson i Olsnäs. Det finns också en Britta Andersdotter (24 år) i Djupvik (uppsl. 21, längst ned). Hon är struken där (ska det väl föreställa, även strecket mest är under henne  :) ).

I nästa hfl (AI:5, uppsl. 19) finns de också i Olsnäs, och Britta sägs där vara född den 13/3 1786, men det står inte var.

127
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-26, 20:03 »
Det föds en Britta Andersdotter i Ucklums socken den 3/6 1773 (C:2, s. 34; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042613_00026, AID v1237.b22.s35).

Den Britta som flyttar från Norum 1807 kan inte ha fått en attest från prästen i Ödsmål. Norum var annex till Spekeröd vid den här tiden, och Ucklum var annex till Ödsmål. Pastoratsindelningen ändrades 1845.

Djupvik ligger inte i närheten av Höviksnäs, även om båda ligger vid Hakefjorden. Det är också olika socknar.

Britta som finns hos Christian Andersson i Gåseknöde har ju noteringen att hon varit där länge. Om det är hon i attesten (och någon annan hittar jag inte i Gåseknöde då, och hon är ju också född i Ödsmåls pastorat), så lär hon bara ha tagit ut attesten 1807, men alltså flyttat tidigare.

128
Ödsmål / SV: Britta Andersdotter flyttar till Tjörn 1807
« skrivet: 2024-10-26, 15:46 »
(Stenkyrka HII:3; AID v205235.b5010)

"Pigan Britta Andersdotter, född
i Ucklums Sokn d. 3 Jun. 1773, har
med förswarlig Xstend:s kunskap
brukat nådemedlen, lefwat be-
skedligt, är Ledig til ägtenskap
och flyttar nu till Tjören.
Ödsmåls Prgd d. 24 Oct 1807
                     Joh. Fr. Roempke
                               P.L.

vidi d. 9 Nov. 1807.   B.der.
NB Wistas i Gåseknöde 1807 hos Jon Svensson i h:s ...äs [?]"

Hon finns i hfl:en 1807-1808 (Stenkyrka AI:1, uppsl. 23; AID v2094.b28.s23) i Gåseknöde hos Christian Andersson, med födelseåret 1777 och noteringen "född i Ödsmåls Past. och warit här länge".

Kanske ska det då vara en punkt efter Gåseknöde i noteringen nederst på attesten, och Jon Svensson bor någon annanstans? "H:s ...äs" skulle då ev. kunna vara en förkortning för Höviksnäs (i Valla s:n), men där hittar jag ingen Jon Svensson vid den här tiden.

129
Kinneved / SV: Vart tar familjen vägen?
« skrivet: 2024-10-25, 17:04 »
Jag hittar inget som liknar den utflyttningsorten 1826 inom pastoratet. Men de bor där (s. 81) i Krokstorp, och därifrån flyttar de 1827 till Falköping (Kinneved C:2, s. 484, n:r 21/1827).

De finns i inflyttningslängden som n:r 1-7/1827 (Falköpings stadsförs. B:1, s. 79), och sedan i dessa hfl:er inom Falköpings pastorat:

Luttra AI:3, s. 56.
Falköpings landsförs. AI:5, s. 39 och 66.

130
Kinneved / SV: Vart tar familjen vägen?
« skrivet: 2024-10-25, 16:31 »
Familjen finns på fem sidor i den hfl:en (AI:2): 26, 47, 64, 94, 102. Jag har skrivit dem i sidordning, inte i kronologisk ordning efter flyttningarna (det går fortare så  :) ).

Sedan finns de på s. 81 i AI:3.

131
Örsås / SV: Vad står det om Johannes Arvidsson?
« skrivet: 2024-10-25, 15:07 »
Han kommer från Dalstorp, d.v.s. Dalstorps pastorat.

Dalstorps utflyttningslängd B:1, n:r 8/1824 (AID v5267.b46). Han flyttar ut från Haga, som ligger i annexet Nittorp (AI:4, s. 38; AID v5348.b24.s38).

132
Förkortningar / SV: Förkortning vid dop
« skrivet: 2024-10-25, 14:47 »
Rolf, det är kalendern som Marianne hänvisade till (arskalendern.se) som är tokig. Den som du hänvisade till (slaktingar.se) är riktig (men du råkade läsa av en vecka fel, 27 P.T. i stället för 26 P.T.).

133
Hon bor i

Kiärrhe-
sters stuga


Faderns förnamn är Håka. Men hans patronymikon är inte lätt att tyda. Det ser dessutom ut att vara ändrat. Och frågan är vilka av de inte alltför tydliga bokstäverna som är de senaste... :)

Brita heter alltså Håkansdotter - och det är väl det viktigaste för NÅDD.

134
Förkortningar / SV: Förkortning vid dop
« skrivet: 2024-10-24, 19:29 »
Lita inte på arskalender.se - den "Årskalendern" är ett skämt!

Det första man ser i den kalendern (med anonym utgivare) är att veckorna börjar med måndag också före 1973.

Sedan har man inte tagit hänsyn till Sveriges övergång från den julianska kalendern ("gamla stilen") till den gregorianska ("nya stilen") 1753. För att komma i takt med övriga länder som redan tidigare infört den nya kalendern, så slopade man den 18-28 februari det året. Den 1 mars kom alltså direkt efter den 17 februari.

Den 1 mars 1753 är en torsdag. Den 17 februari är alltså en onsdag - men "Årskalendern", som felaktigt har med den 18-28 februari, placerar den 17 februari på en lördag. Dagarna före den 1 mars 1753 ska alltså flyttas tre veckodagar bakåt jämfört med "Årskalendern".

"Årskalenderns" onsdag 11 november 1744 är alltså i verkligheten en söndag.

135
Förkortningar / SV: Förkortning vid dop
« skrivet: 2024-10-24, 18:34 »
Dom. 26. P. T. = Dominica 26. Post Trinitatis = 26:e söndagen efter trefaldighet = 11 november (enligt kalendern i Min Släkt).

136
Torsby / SV: Torsby C:4 sid: 265
« skrivet: 2024-10-23, 18:11 »
Det finns ingen Johanna Maria i Torsby födelsebok i december 1852 (C:4, s. 222; v1182a.b1210.s223).

Den Johanna Maria Carlsdotter från Glose (Gloshed) som dör den 27/9 1885 finns på uppslag 42 i husförhörslängden enligt dödboken. Och där (AI:19; AID v1584.b52.s42) finns hon som dotter till backsittarna Carl Johan Berndtsson och Stina Pettersdotter under Glose Ödegård.

I hfl:en sägs hon vara född den 5/5 1854. Och då finns hon med samma föräldrar i födelseboken, men kallas där bara Maria (C:4, s. 242; AID v1182a.b1310.s243).

Men är det verkligen denna Johanna Maria från Torsby socken i Båhuslän som du söker? Du har ju tidigare efterlyst en Maria Carlsdotter från Torsby i Fryksände socken (f. 3/12 1855). Se https://forum.rotter.se/index.php?topic=34639#msg534299.

137
Vassända-Naglum / SV: Carl Joh. Jochnick
« skrivet: 2024-10-23, 17:03 »
Att Davids son är rätt Carl Johan är helt klart. I Carl Johans egen bouppteckning står att han är ställd under förmyndare, och det står också i Davids bouppteckning om hans son.

Och i den sistnämnda bouppteckningen finns en lång utläggning om Carl Johan (s. 313-315), där det sägs att han personligen görs arvlös, men att hans barn ärver.

138
Vassända-Naglum / SV: Carl Joh. Jochnick
« skrivet: 2024-10-23, 16:40 »
Den 18/2 1822 förrättades bouppteckning vid Trollhättan efter David Jochnick (Väne HR FII:8, s. 311; AID v144324.b169.s311).

Han efterlämnade enkan Maria Kartberg samt 6 söner och 1 dotter (varav en avliden son med egna barn).

Bland barnen finns sonen Carl Johan Jochnick.

David finns i dödboken den 14/12 1821; 74 år, 1 vecka och 4 dagar gammal (Gärdhem C:5, s. 224 mp; AID v43647.b128.s225).

139
Vassända-Naglum / SV: Carl Joh. Jochnick
« skrivet: 2024-10-23, 15:51 »
Den 23/8 1834 förrättades bouppteckning på Trollhättan efter Anna Regina Jocknick, född Berg (Väne HR FII:9, s. 1049; AID v144325.b531.s1049). Hon efterlämnade enkemannen Carl Johan Jocknick samt 10 barn (1 son och 9 döttrar, varav en avliden dotter med egna barn).

Den 14/6 1851 förrättades bouppteckning på Trollhättan efter under förmyndare ställde f. d. styckjunkaren Carl Johan Jochnick (Väne HR FII:13, s. 1209; AID v144329.b609.s1209). Han efterlämnade enkan Johanna Jochnick, född Höglund, samt barn med ett tidigare gifte (1 son och 9 döttrar, varav en avliden dotter med egna barn).

Se också denna diskussion som rör samma familj:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=200960

140
Eksjö / SV: Rätt födelseuppgift och fader
« skrivet: 2024-10-22, 22:47 »
Prästen hittade ju inte bara på uppgifter - särskilt inte när det visade sig att den nya uppgiften var korrekt...  :)

Hfl:en där uppgiften rättades omfattar åren 1811-1816. Och när man var 63 år, så var man befriad från mantalspenningen. Så kanske hävdade Maria - eller kanske snarare Johannes å hennes vägnar - att hon var gammal nog för att bli befriad, alltså inte född 1751, och så bad prästen om en attest från kollegan i Eksjö.

141
Torsby / SV: Torsby C:4 sid: 265
« skrivet: 2024-10-22, 20:33 »
Sidan 265 i Torsby C:4 är födelsebok december 1855, och på den sidan finns ingen Johanna Maria. Den 16/7 1852 finns ingen född i Torsby (s. 217-218).

Om du letar efter det Torsby som i dag är huvudort i Torsby kommun i Värmland, så hör det till Fryksände socken. Sveriges enda Torsby socken ligger i Båhuslän.

143
I mantalslängden hittar du honom med fullständigt namn (både för- och efternamn) bara när han är hushållsföreståndare, alltså som gift eller ev. som ogift soldat. När han är dräng står han bara med förnamn (drängen Olof) på den gård där han är anställd och bor.

144
Eksjö / SV: Rätt födelseuppgift och fader
« skrivet: 2024-10-21, 14:55 »
När en husförhörslängd var fullskriven, så las det upp en ny. Då överfördes de aktuella personerna från den gamla längden till den nya, d.v.s. de som inte var strukna i den gamla p.g.a. dödsfall eller utflyttning. Och för varje gång en uppgift överförs till en ny längd, så är det risk för läs- och skrivfel.

Men i det här aktuella fallet har den gamla uppgiften strukits över, d.v.s. man har rättat uppgiften. Och den överstrukna uppgiften är densamma som i den gamla längden; man har alltså inte rättat något som blev fel vid överföringen mellan längderna. Att den nya uppgiften också innehåller datum gör det absolut sannolikare att den är den riktiga - men det är dock inget bevis på att den är riktig.

Det föds faktiskt en Maria Persdotter i Eksjö den 15/8 1748 (Eksjö CI:3, s. 638 mp/674 hp; AID v33602.b323.s639), med far Per Johansson (moderns namn står inte). Men det är ingen garanti för att det är rätt Maria; hon måste följas vidare framåt för att säkerställa att det är rätt.

Och den 26/12 1780 vigs drängen Johan Danielsson och pigan Maria Persdotter i Mölleryd (Eksjö CI:4, s. 720 mp/66 hp; AID v33603.b29.s721).

Den första hfl:en i Eksjö landsförsamling börjar inte förrän 1788, men då finns en Per Johansson (Jaensson) i Mölleryd som har barn födda 1755 och 1757 (AI:1, s. 60; AID v19794.b39.s61).

145
Betydelsen framgår av formuleringen. Hon har åtagit sig bestridandet, inte bestridit åtagandet.

146
Gärdhem / SV: Frans Leonard Jochnick
« skrivet: 2024-10-20, 17:41 »
"för lösdrifveri m.m. häktad i Gborg och införpassad
till Wborgs Cellfängelse. 1861 11/10 gifvit betyg för honom
till Flundre Häradsrätt om ett okynnigt och vanartigt uppförande."


"Gbg 59" i högerkolumnen måste ha skrivits dit först.

147
Segerstad / SV: Vem är Maria Andersdotter i Segerstad?
« skrivet: 2024-10-19, 14:12 »
Hej Jörgen.
Vad tänker du på gällande Anders Segerstedt?
Du får ursäkta en gammal man, det är lite för mycket nu.

Sune, jag hänvisade till de senaste inläggen i diskussionen om Segerstedt och länkade dit. Och där skrev du först att du fann Anders född den 13/1 1745. Och på det svarade jag i två inlägg, dels att moderns namn inte står i den födelsenotisen, och dels att hennes namn enligt mannen Lars Anderssons bouppteckning är Maria Larsdotter. Men enligt Segerstedts vigselnotis skulle hans mor heta Margareta Andersdotter.

Nu undrade jag bara om du noterade de inläggen, eftersom du inte svarade på dem.

Men vidare diskussion om den saken kan vi ta i den andra diskussionen, så att allt hamnar på samma ställe.

148
Segerstad / SV: Vem är Maria Andersdotter i Segerstad?
« skrivet: 2024-10-19, 13:06 »
Jag passar på när du är här, Sune...  :)

Noterade du de senaste inläggen i diskussionen om Segerstedt?

149
Avgift för att lämna in bouppteckningen till rätten (även kallad stämpelavgift).

Det bekräftas i följande bouppteckning, där samma "lösen" står i slutet under rubriken Bouppteckningskostnad.

150
Det finns en bouppteckning från den 27/9 1751 efter Lars Andersson i Borgunda Skattegård (av en bilaga framgår att det är Stora Skattegården).

Enkan heter Maria Larsdotter. I slutet av bouppteckningen står att hon har små omyndiga barn, men deras namn står inte.

Det finns också Lilla Skattegården i Borgunda, även kallad Anders Eriksgården. Och av mantalslängden 1745-1752 framgår att det inte finns någon annan tänkbar Lars på dessa båda gårdar än på Stora Skattegården, vars hustru dessutom är enka i 1752 års längd.

151
Ja, där är en Anders med far Lars Andersson, men moderns namn står inte där.

Och du kan inte lita på att födelsesocknen/pastoratet är korrekt i Segerstads hfl. Födelseuppgifter i hfl:er är ofta fel; han kanske bara kom flyttande från Dala pastorat.

152
Vid vigseln står föräldrarnas namn: Lars Andersson och Margareta Andersdotter.

Efter en flytt var det vanligt att moderförsamlingens namn angavs som födelse- eller utflyttningsförsamling även om personen var född i eller kom från ett annex. I Västergötland var detta snarare regel än undantag.

Dala var moderförsamling i ett pastorat som också omfattade Borgunda och Högstena. För den aktuella tiden finns det dels egna kyrkoböcker för varje socken, dels en (Dala C:2) som omfattar hela pastoratet.

153
Väne-Åsaka / SV: Soldat Nils (Olufsson) Lindgren
« skrivet: 2024-10-17, 16:38 »
Nils Lindgren var soldat för n:r 56 (regementsnummer 356; Åsaka Gubbegård) vid Majorens kompani.

Enligt GMR 1749 (s. 286; AID v434816a.b159.s286) blev han antagen den 11/6 1747. Och enligt både den rullan och GMR 1758 (inget sidn:r; AID v46740.b288) är han född i Båhuslän.

154
Öregrund / SV: Öregrund kyrkböcker
« skrivet: 2024-10-17, 13:45 »
Det finns också landskontorets exemplar av mantalslängderna. Där är också en lucka efter 1682, men de börjar igen 'redan' 1694.

155
"N:o 22. vid Ting i Leaby den 29. Maji 1809

År 1809 den 4 Maij blef laga Bouptekning Hallen efter
Afledne manen Anders Pärs Son på Skiöttnings tå som med
döden Afgieck den 22 Januari warande efter honom i lifwe Ecka
Brita Anders Dotter samt med föra giftet En Son Anders Anders Son
på 7 Året g. hwar til för myndare fore Slogs Johannes Andersson
i Aspenäs under Säteriet Bäckabo Ägendomen uppgafs af
Före nemde Änckia som nu Följer neml."


Stavningen är som den är; jag har skrivit som det står - om jag inte missat någon felstavning.  :) Den översta raden är bara tingsskrivaren som noterat numret i bouppteckningsprotokollet och dagen som bouppteckningen mottagits vid tinget.

Aspenäs, där den föreslagne förmyndaren bor, ligger i Friggeråkers socken.

156
Segerstad / SV: Läshjälp Segerstad hfl 1813
« skrivet: 2024-10-16, 17:42 »
"Här"

157
Allmänt / SV: Förfrågan angående Böle i Uppland?
« skrivet: 2024-10-16, 16:50 »
https://forum.rotter.se/index.php?topic=200671.msg1684984

Socken och församling är samma sak, d.v.s. den lokala kyrkliga enheten kallades både socken och församling vid den här tiden. (Men åtminstone på vissa håll i landet, t.ex. Västergötland, kunde man dock förr använda begreppet församling i betydelsen pastorat.)

Att formellt (i lagtext) enbart använda ordet församling (i stället för socken) för den kyrkliga enheten är ett påfund från 1860-talet när den gamla sockenstämmans uppgifter fördelades mellan den kyrkliga församlingen och de då nybildade kommunerna. (Men socknen som formellt begrepp upphörde därmed inte, som det ofta påstås. Socknen levde kvar i jordeboken, senare jordregistret.)

Förr kunde ibland indelningen skilja något mellan kyrkosocknen och jordebokssocknen. För de flesta gårdarna var kyrko- och jordebokssocknen densamma, men någon eller några gårdar i en kyrkosocken kunde tillhöra en grannsocken i jordeboken (och därmed också mantalslängden). Böle hittar man dock i Hållnäs socken både i kyrkoboken och mantalslängden i början av 1700-talet.

158
Ange helst källa i hf och fb för den som inte kan öppna riksarkivets länk.

Har du provat att använda en annan webbläsare i väntan på att eventuellt byta ut datorn mot en ny?
Visst, det skulle göra det lite krångligare att behöva byta mellan webbläsarna bara för att kolla på RA men om det skulle funka istället så får man göra på det viset. Vad händer när du trycker på ett länk till Riksarkivet?
Jag brukar oftast bara ange namn på källa vid läshjälp och i vissa andra fall om jag inte känner för att länka.

Ang. problem med att öppna RA:s sidor, se en annan diskussion om samma sak (även följande inlägg där). Det är alltså andra som har samma problem utan att datorn är gammal.

159
Lyrestad / SV: Lyrestad C:2 1746-1855
« skrivet: 2024-10-15, 22:53 »
Han i Hassle

Hon i Ladug.

Enligt Ortnamnsarkivets bok för norra delen av Vadsbo härad (s. 123) är Ladugården ett annat namn för Lilla Älvstorp.

160
Alseda / SV: Mantalslängd 1743
« skrivet: 2024-10-15, 22:14 »
Simon och hust.
Sån Påfwell


Det finns bara markering för betalande man på Simons rad, och ingen förklaring till varför hustrun inte betalar. Men i landskontorets exemplar samma år (f. 492v; AID v400849.b3860.s493) står marginalnoteringen "Hust. död".

161
Kungshamn / SV: Ester Maria Elander(senare Larsson)
« skrivet: 2024-10-15, 17:36 »
Kungshamn AII:7, uppslag 116, rad 9. Inflyttad från Misterhult den 4/12 1916.

162
Mantalslängderna upprättades i tre exemplar:

· Kammarkollegium (riksmyndighet i Stockholm). Kammarkollegiums längder förvaras i Riksarkivet i Stockholm. På nätet finns de hos Riksarkivet (https://sok.riksarkivet.se/mantalslangder). Arkiv Digital har också en del; oftast de år där det är luckor i landskontorets exemplar.

· Landskontoret (en avdelning inom länsstyrelsen). Landskontorens längder förvaras på landsarkiven. På nätet finns de bara hos Arkiv Digital.

· Häradsskrivaren (inom fögderiet). Häradsskrivarnas längder förvaras också på landsarkiven, men de är dåligt bevarade. På nätet finns de bara hos Arkiv Digital, men bara vissa fögderier och vissa år.

163
Bäreberg / SV: Spårlöst försvunnen
« skrivet: 2024-10-14, 22:54 »
Här är han i Onsala:

AIIa:5, uppslag 489, rad 14 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00130546_00076). Inflyttad från Uvered 1932.

AIIa:7, uppslag 369, rad 23 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00130548_00073). Utflyttad till Hanhals (också i Halland) 1941.

På den sistnämnda raden står att han fått ännu en dotter 1940. Undrar hur många systrar din mormor har...  :)

164
Bäreberg / SV: Spårlöst försvunnen
« skrivet: 2024-10-14, 22:31 »
Uvered AIIa:2, uppslag 200 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00088361_00175).

Här finns han hos föräldrarna (rad 5). Han flyttar där ut till Hällum 1920.

Sedan är han tillbaka (rad 17) 1921. Flyttar ut igen till Sävare 1925.

Tillbaka åter igen (rad 23) 1927. Och flyttar ut till Onsala i Halland 1932.

På den sistnämnda raden står också att han har en annan dotter född 1931.

(Den andra diskussionen: https://forum.rotter.se/index.php?topic=200867.)

165
Kalmar stadsförsamling / SV: Vad står det här?
« skrivet: 2024-10-14, 20:08 »
Källan (volym och sida) skulle underlätta - om det inte ska bli en gissningslek...  :)

Då kan man se sammanhanget, och kanske är det tydligare på Arkiv Digitals färgbild.

166
Norra Vånga / SV: Fader okänd - var kan information finnas?
« skrivet: 2024-10-14, 19:42 »
De finns senare i Habo (Habo AIIa:5b, uppslag 402; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00021747_00104), där modern är omgift.

Och där (rad 17, höger sida) står faderns namn: Anders Fridolf Andersson, f. 26/5 1898 i Bäreberg.

Men kontakta gärna kommunarkivet ändå för att få det bekraftat i barnavårdsakten.

167
Norra Vånga / SV: Fader okänd - var kan information finnas?
« skrivet: 2024-10-14, 19:27 »
Om hon föddes så sent (allting är relativt...  :) ) som 1925, så kan en utredning om faderskapet ha gjorts av barnavårdsnämnden (eller motsvarande).

De flesta socknar var egna kommuner då, och en gammal upphörd kommuns arkiv ingår nu i arkivet till den kommun som området hör till idag.

Norra Vånga hör i dag till Vara kommun. Kontakta deras arkiv.

168
Malins födelseår i hfl:en är 1702, och det stämmer ju med Klevedals-Malin - även om det tycks vara si och så med en del andra födelseår i den längden.

Anna Jonsdotter i Sund (på samma sida) är gift med en Bengt Helgesson. Och den 30/10 1743 (Torp C:1, s. 201) vigs Bengt Helgesson och Anna Jonsdotter i Klevedal, men det står inte var Bengt kommer ifrån.

Gulbrand är väl inte alltför vanligt, men heller inte ovanligt.  :)

169
Jon Ellingsson i Store Klevedal dör den 12/1 1756, 77 år (C:1, s. 261).

Och enkan Anna Persdotter från samma gård dör den 24/10 samma år, 73 år (samma sida).

170
Den Malin Jonsdotter som är dopvittne 1749 är från Sund. Hon är också vittne 1740.

Ola Andersson och Malin Jonsdotter får många barn på Sund 1723-1741.

Den 13/12 1719 gifter sig Ola Andersson och Anna Olsdotter i Sund (f. 185r). De får en son den 1/1 1721 (f. 28v).

Den 24/6 1722 dör Anna Olsdotter från Sund, 22 år. Det står inte om hon är gift, men Ola och Anna från Sund får inga fler barn (enl. Släktdata).

Ola Andersson och Malin Jonsdotters första barn föds (eller döps) i Sund den 8/12 1723 (f. 32v).

Den 1/1 1723 vigs Ola Andersson och Malin Jonsdotter i Klevedal (Torp C:1, s. 121). Dessvärre står det inte varifrån Ola kommer, men det passar i vart fall perfekt i tiden.

171
Stockholms RR:s arkiv finns i Stockholms stadsarkiv.

172
Dala / SV: Vart flyttar Lars Gustafsson och när?
« skrivet: 2024-10-11, 17:18 »
När han finns överst på sidan 78 som son till enkan Christin Persdotter, så flyttar han till Tyskagården 1795.

Sedan såg jag inte att han också finns längre ned på samma sida, eftersom födelsedatumet där är närmast osynligt (och jag kollade den kolumnen).

Att det är Stenstorp han flyttar till bekräftas av utflyttningslängden (B:1, inget sidn:r; AID v18147.b87 - n:r 39).

173
Dala / SV: Vart flyttar Lars Gustafsson och när?
« skrivet: 2024-10-11, 16:36 »
Han flyttar 1795 till Tyskagården (95 Tyskag.)

Sidan 24 i samma bok.

174
Se också mitt första inlägg angående Hermans äktenskap med Johanna, Marta och Anna, där jag hänvisar till mantalslängderna. Jag kan tillägga att det lär vara de Herman och Johanna som vigs den 15/11 1735 (f. 113r).

Herman och Johanna får också följande barn:

14/3 1736 (dopdag) Per (f. 47r).

25/1 1738 (dopdag) Anna (f. 48v).

2/2 1740 (dopdag) Jesper (f. 51v).

9/12 1743 Kjerstin (f. 55v).

175
Annas patronymikon är som sagt Jonsdotter i alla barnens födelsenotiser (utom en där prästen rört till och kallar henne Olofsdotter  :) ) och i hennes dödsnotis. Pricken sitter över J. Jämför sonen Johannes födelsenotis (f. 72v). Där har pricken hamnat över o i Johannes. Och ett vittne heter Torbiörnsdoter, och där är det två streck på ö.

Herman och Anna får också dottern Johanna den 24/8 1755 (f. 71v). Och den andra dottern Anna är född den 14/3 1772 (f. 90v).

Den dotter som är född 1767 enligt hfl:en är Maret.

176
Töllsjö / SV: Hittar inte böckerna
« skrivet: 2024-10-11, 14:51 »
Av arkivförteckningen framgår vad som finns i kyrkoarkivet.

Observera att den första riktiga kyrkoboken (födda, vigda, döda) är C:2 (1681-1743). C:1 har lucka 1709-1721 och är "delvis kladd".

Husförhörslängderna börjar 1746, vilket är tidigare än i många (kanske de flesta) andra socknar. Ofta är de äldsta bevarade hfl:erna från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet.

177
De hittar du i kyrkoboken.  :)

3/10 (ev. 5) 1702 Malin (C:1, s. 44)

2/11 1703 Hans (s. 47a)

5/9 1705 Siver (s. 50)

29/11 1707 Jesper (s. 54)

18/11 1709 Karin (s. 60)

23/3 1712 Herman (s. 69)

13/2 1714 Börta (s. 76)

1/4 1716 Anna (s. 84)

23/6 1718 Gulbrand (s. 93)

Jag har 'fuskat' och sökt i registret hos Släktdata, och sedan kollat med originalboken.

Bouppteckningar efter Jon och Anna i Klevedal finns inte i landsarkivets register.

178
Hassle / SV: Hassle. C:5, 1800-1860
« skrivet: 2024-10-10, 22:27 »
Tjenstefolk i
Säfvared, Men
Hustr. ej Ditflyttad.
Boende vid Wallby.


Det ser i vart fall ut som Säfvared. Jag vet inte om det ska vara Sävare socken. Den ligger långt nede vid Lidköping, så det är väl mindre troligt. Men jag hittar inget liknande inom pastoratet. Eventuellt står det Hush., alltså hushållet, men eftersom det står ditflyttad, inte ditflyttat, så borde det vara hustrun. Jämför också hur Hustru skrivs bland vittnena.

Hur som helst finns de på s. 136 i Hassle AI:11 (AID v15214.b73.s137).

Vittnen:
Ol. Jonsson. Sold Trapp vid Wallby.
Lars Nilssons Hustru och H Maria
Jansdtr i Wallby.

179
Frösö / SV: Namn på modern?
« skrivet: 2024-10-10, 19:03 »
Enligt SAOB (se under Etymologi) är compater detsamma som fadder.

180
Frösö / SV: Namn på modern?
« skrivet: 2024-10-10, 13:15 »
Compastor (hjälppräst) ska nog titeln föreställa. Eftersom han är magister (Mag), så lär han vara präst. Om inte Mag är en förkortning för Magnus...  :)

181
Forshem / SV: Tisslegården i mantalslängderna?
« skrivet: 2024-10-09, 23:42 »
Enligt Ortnamnsarkivets bok för Kinne härad hörde (Store) Tisslegården i Forshems socken tidigare till Kinne-Vedums jordebokssocken, och därmed borde den också finnas där i mantalslängderna.

Och mycket riktigt finns St. Tißleg. under Vedums socken i 1740 års mantalslängd (landskontorets ex., s. 345 mp/383 hp; AID v190804.b183.s345).

Det är alltså ett av många exempel på att kyrko- och jordebokssocknarnas gränser inte alltid var identiska.

Se Stora Tisslegården på dagens karta.

182
Sannerud S:n

Det är det medeltida namnet på Sanne socken (Krokstads pastorat, Sörbygdens härad) på gränsen till Dalsland och grannsocken till Lerdal. Det gamla namnet kanske levde kvar på Dal?  :)

183
Jag vet att Jon Ellingsson och Anna Persdotter på Store Klevedal har en son Herman, född 1712, men jag vet inte vart han tog vägen.

Den Herman Jonsson som dör under Sund den 6/3 1775 är 63 år (Högås C:1, f. 199v). Ålder i dödböcker ska man visserligen inte lita på, men om det är din Herman, så stämmer åtminstone den uppgivna åldern med att han är född 1712.

Har du kollat dopvittnen för din Hermans barn, och övriga Jonsbarn från Klevedal?

184
Uddevalla / SV: Uddevalla - sidnumrering församlingsboken
« skrivet: 2024-10-08, 20:13 »
Ja, den aktuella tidsperioden är uppdelad på många volymer. Och sidan 1323 finns också i både tidigare och senare perioder. Men den rätta kombinationen av sidnummer och år (sidan 1323 år 1937 och 1939) finns bara i volym 27 och 28.

Och eftersom de inte finns på uppslag 1323 i volym 27, så måste de finnas i 28. 28 börjar dessutom år 1936.

185
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Personalförteckningar
« skrivet: 2024-10-08, 19:01 »
Det framgår inte när hon flyttade från fadern, men den nya husförhörslängden börjar 1883. Fram till dess användes personalförteckningarna, och de är inte geografiskt upplagda, så där kunde hon stå kvar oavsett var hon bodde.

Jag skrev fel i det förra inlägget. Majornas 6:e rote är naturligtvis dit hon flyttar när hon flyttar till Masthuggsförsamlingen 1884. Se Oskar Fredrik AI:9, uppslag 1908 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0040975_00138).

186
Domkyrkoförsamlingen (Gustavi) / SV: Personalförteckningar
« skrivet: 2024-10-08, 18:26 »
I Domkyrkoförsamlingen hade man personalförteckningar i stället för husförhörslängder till 1883. Från 1883 är det riktiga husförhörslängder, men landsarkivet fortsätter att felaktigt kalla det personalförteckningar också efter 1883.

Inflyttad från "B 28" betyder att hon överförts från sidan 28 i personalförteckningen "Gifta litt. B", som i dag kallas AIa:5 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0006294_00019), där hon finns hos föräldrarna.

"Maj 6 R. 66" är adressen där hon bor = Majornas 6:e rote tomt 66.

187
Gustav Adolf / SV: Mantalslängder Gustav Adolf
« skrivet: 2024-10-08, 16:56 »
Gustav Adolf blev inte en egen socken förrän 1928. Dessförinnan var det bara en kapellförsamling (sedan 1789), och finns därför inte under egen rubrik i mantalslängderna.

Gustav Adolf utbröts ur Ekshärads socken, och en mindre del från Norra Råda socken. Det är alltså där du får leta i mantalslängderna även efter 1789, eftersom mantalslängdens indelning följer jordebokssocknarna.

188
Uddevalla / SV: Uddevalla - sidnumrering församlingsboken
« skrivet: 2024-10-08, 16:31 »
Enligt arkivförteckningen omfattar AIIa:28 också uppslag 1201-1500 och är en "omskrivning av föregående samt supplement". Förmodligen har de då hamnat i den volymen. Den finns dock ännu inte på nätet, varken hos Riksarkivet eller Arkiv Digital.

189
Vänersnäs / SV: Var hittar jag Olof Nilsson före år 1811?
« skrivet: 2024-10-07, 14:37 »
Och hur ska man kunna svara på dina frågor när du inte anger dina källor?

190
Anna heter Jonsdotter. Det står i alla barnens födelsenotiser, i dödboken och i den hfl som du hänvisar till. Pricken sitter över J.

Och den bouppteckningen är från Krokstads s:n. Det finns ingen bouppteckning efter Anna i landsarkivets bouppteckningsregister.

Herman Jonsson var först gift med Johanna Nilsdotter. Johanna dör den 1/4 1753 (Högås C:1, f. 193v). Herman gifter om sig med Marta Olsdotter från Halleröd den 3/4 1754 (C:1, f. 117v), men hon dör redan den 8/9 samma år (f. 194r).

I mantalslängden 1754 (Kammarkollegiums ex., f. 25r) finns Herman Jonsson på Kasan under Sund, och det står att hans hustru är död och att han har en piga Marit. 1755 (f. 97r) är han enkling och pigan Marit är död, vilket är andra hustrun, och han har en ny piga Anna. 1756 (s. 201) är han gift med pigan Anna.

Vigseln med Anna finns inte i Högås vigselbok, och inte i någon socken i närheten i vare sig Släktdatas eller Arkiv Digitals register (som dock till stora delar är samma register). Troligen är Anna då från en socken utan bevarade kyrkoböcker, och närmast är då Tegneby pastorat (Tegneby, Röra och Stala socknar). Men det är också möjligt att hon är från Myckleby pastorat (Myckleby, Torps och Långelanda socknar), eftersom dess böcker är mycket slarvigt förda; där saknas både födda, vigda och döda.

Det går dock att följa Anna en bit bakåt i mantalslängderna. 1755 har hon flyttat från Sven Germundsson i Bro i Torps s:n (f. 244v). Och 1754 har hon flyttat från Sven Larsson i Henån i Röra s:n ( f. 312v). 1753 flyttade Sven L. från Buvenäs i Myckleby s:n (f. 293v). 1752 (f. 274v) har Sven en piga Anna, och eftersom det inte står 1753 att hon flyttat någon annanstans, så bör det vara hon som flyttat med till Henån.

Men sedan saknas det mantalslängder 1749-1751. Redan 1748 (landskontorets ex., f. 142r) har dock Sven L. i Buvenäs en piga Anna. Men p.g.a. luckan går det alltså inte att veta om det är samma Anna 1748 och 1752. Det är naturligtvis möjligt att det är olika Annor och att din Anna var ny hos honom 1752, och i så fall ska det finnas en flyttnotering för en dotter eller piga Anna någonstans i den längden - men det kan bli många sockar att leta igenom utan att finna något, om hon flyttat dit redan tidigare...

Hur vet du att Herman är son till Jon Ellingsson i Klevedal i Torps s:n?

191
Enkan borde vara Annicka Pärsdotter, eftersom hon har undertecknat bouppteckningen.

Och förmyndarna är "manßens Swågrar i Kindz härad".

192
Godegård / SV: Gård i vigselboken?
« skrivet: 2024-10-06, 15:41 »
I vigselnotisen står också att bruden har skriftligt tillstånd från fadern trädgårdsmästaren Lars Klingström vid Haddebo bruk.

Se Svennevad AI:16, uppsl. 165 (AID v50777.b178.s165).

193
Torstuna / SV: In och Utflyttning
« skrivet: 2024-10-06, 13:37 »
Som framgår av arkivförteckningen är det en lucka i flyttlängderna 1808-1835.

1836-1838 ingår i AI:14.

194
Svanshals / SV: Vad står det i födelsenotisen
« skrivet: 2024-10-06, 13:30 »
Jernstad

Det finns ett Järnstad i Stora Åby socken.

195
"d. 18
sönda
gen
effter
Trini"


Trini = Trinitatis = Trefaldighetsöndagen.

1725 var 18:e söndagen efter trefaldighet den 26 september (enligt kalendern i Min Släkt).

196
Vänersnäs / SV: Var hittar jag Olof Nilsson före år 1811?
« skrivet: 2024-10-05, 20:28 »
Här måste källan ha blivit fel. På sidan 2750 i mantalslängden 1811 (Kammarkollegiums ex.) är hustrun namnlös (som vanligt i mantalslängderna) och där står inga födelsedatum.

Däremot finns Olof Nilsson (f. 1774) med hustru Stina Andersdotter (f. 1781) på torpet Marieberg i Vänersnäs första hfl (1827-1837; AI:1, s. 94). Där är bådas födelseort "Dahl", d.v.s. Dalsland.

197
Den 28/12 1806 vigdes hemmanstillträdaren Sven Pålsson från Gnetteryd i Tvings socken med pigan Bengta Persdotter från Hillerslätt (Hjortsberga CI:2, s. 11; AID v95825a.b120.s11).

I den samtida hfl:en finns Bengta, f. 1785, i Hillerslätt (Hjortsberga AI:1, uppsl. 13; AID v95804a.b180.s13). Hon är med på två ställen på sidan. Dels längst ned som dotter till enkan Sissa (f. 1746), som är noterad som död (Sissa altså). Dels högre upp på sidan som piga hos Hjerton Olsson och hans hustru Kjerstin, och utflyttad till Tving.

Moderns namn står inte i födelsenotisen för Per Svenssons dotter Bengta som föddes i Hillerslätt den 14/3 1787 (se tidigare inlägg ovan). Men 1768 finner vi detta i vigselboken (Hjortsberga CI:1, s. 50; v95824.b30.s51):

"den 23 October Copulerades drängen och til-
trädande hemmans brukaren Per Swenßon ifrån
Penßery och Runneby Sochn med Pigan Sißa Olufz
dotter ifrån Hillerslätt. Han undfår med
henne hemmanet derstädes."


Den 23/2 1795 förrättades bouppteckning efter Per Svensson i Hillerslätt som avlidit den 29/12 1794 (Medelstads HR FII:43, s. 381; v157283.b201.s381). Han efterlämnade enkan Sissa Olsdotter samt döttrarna Kjerstin, 25 år, och Bengta, 7 3/4 år. Närvarande var också Gärton Olsson från Listerby som var förlovad med Kjerstin.

Den 15/11 1795 vigdes drängen och hemmansbrukaren Hjerton Olsson och pigan Kjerstin Persdotter från Hillerslätt (Hjortsberga CI:2, s. 1; AID v95825a.b70.s1).

Och den Bengta som finns i Hillerslätt och utflyttad till Tving, är alltså piga hos Hjerton och Kjerstin, och längre ned på sidan dotter till enkan Sissa.

198
Fulltofta / SV: Läshjälp 1766-02-23
« skrivet: 2024-10-05, 17:31 »
den 23 Februarij Begrofz Enckan Kierstina
Hans dotter af Häggenäs död af ålderdoms
swaghet 73 åhr gammal

199
Råda (O) / SV: Flytt från Mölnlycke
« skrivet: 2024-10-04, 14:25 »
Nya längden, alltså längden för nästa tidsperiod. I det här fallet är det den första församlingsboken, AIIa:1, eftersom AI:9 är den sista hfl:en.

Och numret efter "N.L." är sidnumret.

200
Eggby / SV: Finns inte i födelseboken
« skrivet: 2024-10-04, 00:23 »
Lofsta ser det som att Marit är från i vigselboken.

Jag hittar ingen gård/by med det namnet inom pastoratet (Ekby och Utby), men det skulle kunna vara Låstads socken. Jag har sett den stavas Låfstad, så då skulle den ju kunna stavas Lofstad också. Låstad är dessutom grannsocken till Böja.

Carl Jonsson och Marit Andersdotter får sonen Johannes på Ekby Östergård den 6/3 1751 (Ekby C:3, s. 97; AID v45173.b54.s97).

201
Öxnevalla / SV: Öxnevalla husförhör 1852-1856
« skrivet: 2024-10-03, 23:08 »
Bengt Börgesson dömdes för minutering, olaga försäljning. Vad han sålde framgår av domboken - men man kan väl gissa att det handlade om brännvin...  :)

Vid Lars Persson står "För dråp 1843 ställd under framtiden". Vilket betyder att man inte kunde bevisa att han var skyldig, men i stället för att fria, så uppsköts domen på obestämd tid. Det var dåtidens "rättvisa"...

(Öxnevalla AI:12, s. 134; AID v3706.b70.s134.)

202
Uddevalla / SV: Fråga
« skrivet: 2024-10-03, 22:54 »
Hon är, som du säger, skriven i Ödeborg. Hon står där tillsammans med man och barn:

Ödeborg:
AIIa:1, uppsl. 53 (Dagsholm).
AIIa:1, uppsl. 122 (Kuserud).
AIIa:2, uppsl. 177 (Kuserud).
AIIa:3, uppsl. 164 (Kuserud).

Där finns ingen notering om att hon vistas någon annanstans, vilket är mycket märkligt om hon i närmare 40 inte skulle ha bott där hon var skriven.

Hon finns i dödboken den 29/11 1944:
Ödeborg F:4, uppsl. 5.

Det står att hon dog på Uddevalla lasarett, vilket är det närmaste sjukhuset för de som bor i Ödeborg.

Också bouppteckningen den 12/12 1945 förrättades i Kuserud (Valbo HR FII:85, n:r 49 /VT 1946; AID v511342.b1370.s49).

Hur vet du att hon bodde i Uddevalla, trots att hon var skriven i Ödeborg? Är du säker på att "Uddevalla" inte bara är "Uddevallatrakten". Hur som helst lär du inte hitta henne i Uddevalla om hon inte var skriven där. Hon har i så fall flyttat inofficiellt, d.v.s. inte anmält flytten till pastorsexpeditionen.

203
Fadern heter Arvid Ericsson. Sedan står hans yrke, hamninspektor. Och han är mycket riktigt född i Glava - åtminstone står det så här...

Modern heter Josefina Johanna Maria Jonsson. Hon är inflyttad från sidan 198 i "A" som är personalförteckning "Gifta litt. A", i dag AIa:3 (AID v35179.b105.s199). Och där står hon som dotter till järnbäraren Magnus Jonsson och hans hustru Olena Moberg.

204
Man hade personalförteckningar i stället för husförhörslängder i Göteborgs församlingar.

"C" är den bok som kallades "Gifta litt. C", i dag AIa:8. Och där finns de på sidan 222, familjen längst ned (AID v35184.b116.s223).

205
Sandhult / SV: Olof Ambjörnsson/Ingrid Eriksdotter
« skrivet: 2024-10-03, 12:25 »
Det dör en Ingrin Ericksdotter på Hedared Skattegård den 11/10 1758, 65 år gammal (Sandhult C:2, inget sidn:r; AID v44559.b185).

206
Sandhult / SV: Olof Ambjörnsson/Ingrid Eriksdotter
« skrivet: 2024-10-03, 12:14 »
I mantalslängden 1727 (s. 586, Kammarkollegiums ex.; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003420_00295; AID v224342.b3170.s587) står att Olof Ambjörnsson med familj kommer från Rävlanda i Bollebygds härad.

Rävlanda ligger i Björketorps socken. Och där finns de i samma längd som utflyttade från Rävlanda Börjesgård till Hedared (s. 602; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0003420_00303; AID v224342.b3250.s603).

207
Kompelusvaara ligger i Pajala socken. Och då är svaret detsamma, fast för Pajala tingslag:

Domar finns i domboken (se arkivförteckningen). Men 1908 års dombok finns inte på nätet, varken hos Riksarkivet eller Arkiv Digital.

208
Korpilombolo socken var ett eget tingslag vid den tiden. Domar finns i domboken (se arkivförteckningen). Men 1908 års dombok finns inte på nätet, varken hos Riksarkivet eller Arkiv Digital.

209
Frändefors / SV: Läshjälp i födelseboken år 1750
« skrivet: 2024-10-02, 19:59 »
"Mattes Swens
son Ingebor i
Berg"


Övriga spalter är vittnena, manligt resp. kvinnligt:

"Göns ibm"

"H. Anna Ersd:r ibm"

Moderns efternamn står alltså inte. Och prästen stavar faktiskt vittnets namn Göns i stället för Jöns.  :)

210
Allmänt / SV: Böleby i norra Uppland?
« skrivet: 2024-10-02, 17:49 »
Det finns ett Böle i Hållnäs socken. Se dagens karta (den riktiga kartan, alltså Lantmäterits, inte Googles).

211
Det där är ett påstående man ofta ser, men hur vet vi att det är sant när vi inte vet faderns förnamn?

Om barnets morfar har ett vanligt namn, så kan ju lika gärna barnets far ha samma vanliga namn - och så ser det ut som barnet fått moderns patronymikon.

Att fadern är "okänd" betyder ju bara att hans namn inte står i kyrkoboken, men barnets mor vet naturligtvis vem han är. Därför finns det ju inget hinder för att ett barn med "okänd" far får ett korrekt patronymikon.

212
Kölingared / SV: Rotem.
« skrivet: 2024-10-02, 15:42 »
Det är en förkortning för rotemästare. Se föregående längd, som är den där han kom tillbaka till Torpa (AI:7, uppsl. 6; AID v44074.b11.s6 - mitten av sidan).

213
Adelöv / SV: Zacharias?
« skrivet: 2024-10-02, 15:12 »
Vilken webläsare använder du?

214
Adelöv / SV: Zacharias?
« skrivet: 2024-10-02, 09:01 »
Man behöver inget konto för att läsa gamla handlingar hos SVAR/Riksarkivet, bara om det är handlingar från 1900-talet.

Om det fungerar eller inte beror både på vilken webläsare man använder och vilken typ av arkivhandlingar det är.

Det fungerar med Firefox, men inte med Palemoon. Fler webläsare har jag ännu inte testat.

Och det fungerar med mantalslängder, jordeböcker, soldatrullor och SCB-utdrag. Men inte med kyrkoböcker och bouppteckningar.

Men när det inte fungerar, så fungerar ändå alltid länkarna; man kommer till rätt sidor. Sidrubrikerna syns överst på webläsarfönstrets ram, men innehåller är helt svart.

Jag vet inte vad man har för sig på Riksarkivet; det måste ju vara där felet finns. Det är uppenbarligen någon speciallösning man använder, eftersom det inte fungerar med alla webläsare. Och tydligen använder man bara denna speciallösning för vissa arkivhandlingar.

Men speciallösningar ska man aldrig använda. Förr var det Microsofts Internet Explorers egna påhitt som många webmakare använde. Numera är det Google Chrome som många apar efter. Men om man inte använder normal webstandard, så fungerar det inte för alla som besöker sidorna. Men om det är detta som är orsaken här eller det är ett eget påhitt på Riksarkivet är inte lätt att veta.

215
Fröderyd / SV: Abraham Simonsson f. 1733 i Fröderyd
« skrivet: 2024-10-01, 13:53 »
Kutebro

Kuttebro på dagens karta. Det är en del av Sandvik i Fröderyds socken.

216
Präster / SV: Husby-Sjuhundra (AB) CI:7 1801-1807 sidan 54
« skrivet: 2024-10-01, 11:28 »
"Past. et præp." ska det alltså i så fall föreställa - även om æ snarare ser ut som ett bakvänt ø...  :) (Prepositus är dock den vanligaste stavningen om man ska tro olika översättningar.)

Att "p" ser ut som bokstavskombinationen st (alltså ihopskrivna s och t) ska man självklart inte låta sig luras av. När det står "et", så är naturligtvis hela texten på latin. Och det står ju en punkt efter, så då är det givetvis en förkortning. Man ska inte ha för bråttom när man tolkar texter...  :)

217
Präster / SV: Husby-Sjuhundra (AB) CI:7 1801-1807 sidan 54
« skrivet: 2024-09-30, 20:09 »
Jag har skrivit av precis som det står: "Past. et Prost."

Det är alltså st, inte p.

218
Observera att Sigelholt ligger i Bäve socken, som har gemensam kyrkobok med moderförsamlingen Uddevalla. Bäve var i praktiken, om än inte till namnet, Uddevalla landsförsamling.

219
Det finns en rulla från 1718 i Krigsarkivets serie Rullor 1620-1723:

1718:14
· https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0054726_00001
· AID v752388.b10

De halländska kompanierna är:
· Överstelöjtnanten
· Faurås
· Fjäre
· Kungsbacka

220
Det fanns ryttare i Halland också. 1685-1720 var fyra av kompanierna i Riksänkedrottningens livregemente till häst indelta i norra Halland. Breareds socken ligger visserligen i södra Halland, men det är ju i vart fall rätt landskap.

221
Det står i utflyttningskolumnen på uppslag 496 i AI:26 (Rösshult) vart de tar vägen: "399 | 78". Alltså uppslag 399 år 1878.

Hfl:en för denna tidsperiod (1876-1880) är uppdelad på två volymer. Uppslag 399 (Lönhult) finns i AI:25.
· https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0043698_00406
· AID v3964.b411.s399

Och det är i Lönhult de är kvar på uppslag 404 i AI:27 (1881-1885).

222
Bredahult     den 28 Decemb. afled Sven Jonasson, som kort förut war af
sin swåger, Matthes Svensson i Bredwik så illa med en knif sku-
ren i armen, at blodet förran, och han således måste upgifwa
andan. Begrofs den 10 Januarii 1768. 33 år och 8 dagar
gammal.


-----

Det finns ett Bredvik i annexet Tingsås.

223
(GMR 1822. Andre majorens kompani n:r 72; AID v60320.b123.)

Pr. Gammal, \och bräcklig. 50 år g., tjent väl i 3:ne fälttog/ begär och/ får afsked.
anmäles till underhåll.

-----

"Pr." = præsens = närvarande (vid mönstringen).

224
[N:r och gård/by]
Stockhult
-----
[Barnets namn]
Ingebor
-----
[Födelsedag]
28
-----
[Dopdag]
-
-----
[Föräldrar]
Jaen Svensson
h. Brita
Esbjörns d:r

-----
[Moderns ålder]
28
-----
[Faddrar]
Magnus Andersson i Stockhult,
dr. Johannes Månsson ibm
h. Ingebor Jöns d:r ibm
h. Anna Pärs d:r på Ryaled.


Döpt blev hon naturligtvis. Att det inte står någon dopdag betyder sannolikt att födelse- och dopdag var samma dag. Vid en snabbtitt på andra sidor finns det ingen som har samma födelse- och dopdag när dopdagen är utskriven, men det finns en del andra som också har ett streck för dopdagen.

225
Kungälv / SV: Vrångö Östergård resp Vrångö Westergård
« skrivet: 2024-09-28, 13:19 »
Det finns också en storskifteskarta från 1794 över Vrångö.

226
Kungälv / SV: Vrångö Östergård resp Vrångö Westergård
« skrivet: 2024-09-28, 13:10 »
Vrångö har ingen anknytning till Kungälv (där frågan är placerad). Ön hör till Styrsö socken i Askims härad, Västergötland. (Se dagens karta.)

227
Kalmar / SV: Maria Wilhelmina Söderman f 1859 Kalmar stads
« skrivet: 2024-09-27, 21:07 »
Enligt födelsboken var Maria Wilhelmina född i Aronsborg. Och där finns modern Maja Stråle i Kalmar hfl (AI:10, uppsl. 6/1:a delen; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004074_00016; AID v125130.b15.s6), med sonen Elof, men utan Maria.

Det står att de har flyttat till uppsl. 165 1859. Och det är "På socknen skrivne utan bestämd bostad" (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004074_00175; v125130.b174.s165). Där är också Maria inskriven. Det står att de har flyttat till Låssa socken 1860.

På sistnämda sida finns också en intressant upplysning om Maja Stråle: "Dömd till ansvar för enfaldt hor g. Håbo H:rs utslag d. 17:de Julii 1860."

Enfalt hor betyder att en parterna var gift. I det här fallet måste det vara mannen. Hans namn borde då stå domboken.

Enligt arkivförteckningen finns dombok för 1860-1861 i AI:71. Men den är inte filmad, varken hos SVAR/RA eller AD.

228
Kalmar / SV: Maria Wilhelmina Söderman f 1859 Kalmar stads
« skrivet: 2024-09-27, 20:21 »
Kalmar (C län) C:3, f. 97r (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0004084_00121; AID v125147.b101).

229
Kalmar / SV: Maria Wilhelmina Söderman f 1859 Kalmar stads
« skrivet: 2024-09-27, 20:04 »
Det står inte Kalmar stadsförsamling i Håbo-Tibbles hfl (AI:18, uppsl. 154) som du länkar till. Det står bara Kalmar.

Har du kollat Kalmar socken i Uppland (som också ligger i Håbo härad)?

230
Vaksala / SV: Läshjälp vigsel 1737-10-03 Vaksala
« skrivet: 2024-09-27, 17:19 »
Skefwe

231
Sandhult / SV: Johan Bengtsson/Johan Apelgren - Torestorp
« skrivet: 2024-09-27, 14:36 »
Andersdotter (uppdelat på två rader) tror jag att Rangelas patronymikon ska vara. Det blir åtminstone lite tydligare om man mixtrar med AD:s bildinställningar.

232
I arkivförteckningen ser du vad de olika böckerna innehåller. Som du ser är husförhörslängderna uppdelade i flera volymer för varje tidsperiod, omfattande "landslaget" (som väl är fastlandet) och skärgården, och dessa är oftast uppdelade på en nordlig och en sydlig del.

Har du möjligen tidigare använt Genline eller Ancestry (som övertagit Genlines bildarkiv)? De har ofta föråldrade volymnummer, som gällde när mormonerna filmade böckerna för ett drygt halvsekel sedan.

233
Fröderyd / SV: Oäkta barnen - Lenadotter och Stinason
« skrivet: 2024-09-26, 20:56 »
Det står Lenædotter och Stinæson, vilket är detsamma som Lenasdotter resp. Stinasson.

Lenæ och Stinæ är latinska genitivformer av Lena och Stina. Många präster tyckte att det blev finare om man vrängde till svenska namn med lite latin.  :)

234
Allmänt / SV: Drängkista
« skrivet: 2024-09-26, 18:29 »
De kan ju ha köpt kistan, kanske på någon auktion.

Har du kollat bouppteckningarna efter din mormors föräldrar för att se om kistan är med där? Förr var bouppteckningarna mycket detaljerade; minsta föremål noterades.

235
Virestad / SV: Virestad kb. 1886-94, år 1888 nr. 109 (födsel)
« skrivet: 2024-09-26, 11:25 »
Glasmästaren Per Jönsson från
Werpeshult, Stenbrohult Sn,
och hans hustru Anna
Maria Lindström

236
Allmänt / SV: Drängkista
« skrivet: 2024-09-26, 11:20 »
Du glömde bilden...

Ett allmänt svar är att S i FGS sannolikt står för son. Vilket alltså skulle betyda att F är förnamnet och GS är G-son. Så skrev man initialer förr.

237
Dottern Cecilia Margareta föds den 12/7 1794 (Varbergs slottsförs. C:1, s. 120; AID v93789a.b630.s121).

238
Det föds en Jöns Hansson den 1/6 1768 i Fedingshult i Skånes-Fagerhults socken (CI:1, s. 163; AID v98244a.b890.s163).

239
Misterhult / SV: Vad betyder förkortningen?
« skrivet: 2024-09-25, 16:49 »
Familjen finns i AIIa:5a s 148 i Elmekärr och i AII:5c s 750 i Tjusgöl,  Misterhult hf 1916-34 sen finns inte böcker fotade.

Misterhults församlingsbok 1934-1950 (i sex delar) finns hos både SVAR/RA och AD.

240
Toarp / SV: Nils Svensson f 1755
« skrivet: 2024-09-25, 13:09 »
Föräldrarnas namn står inte i bouppteckningen efter Nils Svensson i Lökared 1809.

Och föräldrars namn i dödböcker ska man alltid ta med en nypa salt. Vi vet ju inte varifrån prästen fick det - och om han skrev rätt.

241
Barkeryd / SV: Ortnamn?
« skrivet: 2024-09-24, 19:53 »
Rävsnäs är en gård/by i annexet Nässjö.

242
Präster / SV: Husby-Sjuhundra (AB) CI:7 1801-1807 sidan 54
« skrivet: 2024-09-24, 19:12 »
"Past. et Prost." (et = och på latin)

I föregående längd (AI:6, uppsl. 50; AID v85811.b53.s50) står det "Pastor & Pr.".

Och enligt bouppteckningen (Sjuhundra HR FII:2b, f. 548; AID v161210.b5520.s548) var han prost och kyrkoherde.

243
Anbytarforums funktioner / SV: Spara, uppdatera krånglar
« skrivet: 2024-09-23, 23:43 »
Texten "Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se" har stått där länge.

Det betyder att Rötters ansvarige utgivare inte har det juridiska ansvaret för innehållet i Anbytarforums inlägg. Eller m.a.o.: Varje skribent ansvarar själv för att innehållet i de egna inläggen är lagligt.

244
Gren / Green / SV: Gren / Green
« skrivet: 2024-09-23, 15:33 »
I Sörby AI:1, s. 122/del 1 (AID v101377.b55.s123) står att han kommit från Råbelöv 1826 [?].

Och i Sörbys annex Gumlösa AI:1, s. 164/1821-1835 (AID v99365.b105) finns Johan Appelgren, född i Nättraby den 11/9 1793, inflyttad från Råbelöv 1820. Och överst på samma sida finns Johanna Berggren.

(Sörby ligger i Västra Göinge, Kristianstads län.)

245
Norrköpings Sankt Olai (Sankt Olof) / SV: Var sker vigseln?
« skrivet: 2024-09-22, 14:10 »
Vigseln är med i SCB-utdraget från S:t Olai (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041140_00628), och den är inte överstruken som många andra.

Alltså har vigseln räknats in i statistiken för S:t Olai. Det var m.a.o. där de gifte sig. Det var bara prästen som var från Vikingstad.

246
Hult / SV: Faster Signe?
« skrivet: 2024-09-21, 16:45 »
På den bilden flyttade hon ut till Stora Kopparbergs landsförs. den 7/12 1921. Och hon flyttade in från Kristine församling [Falun] i Kopparbergs län den 21/11 1932.

247
Vikingstad (med Rakered) / SV: Vilken födelsedag?
« skrivet: 2024-09-21, 15:31 »
PS

Det är exakt en vecka mellan den 5/12 och 12/12, som var lördagar. Först den 27/12 döptes han.

Kan prästen ha räknat fel på antal veckor sedan födelsen när uppgiften skrevs in i födelseboken i samband med dopet, medan uppgiften skrevs in i husförslängden direkt, eftersom den inte behövde kompletteras med uppgifter från dopet (vittnena)? Det verkar väl inte osannolikt.

248
Vikingstad (med Rakered) / SV: Vilken födelsedag?
« skrivet: 2024-09-21, 15:18 »
Standardsvaret brukar vara: "Födelseboken är primärkällan. Det är den som gäller."

Det är ett mantra som ständigt upprepas, för det har alla fått lära sig i läroböcker. Men så enkelt är det inte.

Primärkällan (förstahandskällan) är inte bevarad; det är den muntliga uppgiften från familjen (sannolikt fadern) när tid för dop bokades. Antingen lämnades den uppgiften direkt till prästen eller till klockaren som skrev en lapp till prästen. Och om uppgiften lämnades till prästen, så skrev sannolikt också han en lapp, eftersom han i boken oftast skrev in också dopvittnena.

I det här fallet kan vi se att notiserna är inskrivna i kronologisk ordning efter dopdatum, vilket inte alltid är densamma som födelseordningen. Noteringarna har alltså inte gjorts direkt när prästen fick upplysning om födelsen. Frågan är då om han skrev in uppgiften i födelse- och dopboken innan eller efter att uppgiften skrevs in i husförhörslängden. Och hämtades också uppgiften till husförhörslängden från samma lapp som till födelseboken? Och vid vilken notering blev det i så fall felskrivning eller -läsning?

Svaret är naturligtvis att vi inte vet. Det vi vet är att uppgifterna i husförhörslängder och församlingsböcker skrevs av från föregående längd när en ny lades upp. Om ett fel en gång hamnat där, så förs det vidare utan kontroll i födelseboken. Den husförhörslängd som ska jämföras med födelseboken är alltså den som är samtida med födelsen - om det inte i någon senare längd gjorts en ändring genom att den tidigare uppgiften strukits över. I så fall kan vi utgå ifrån att uppgiften rättats för att man upptäckt att den var fel.

Det är alltså bara att välja vilken uppgift du vill använda, födelsebok eller husförhörslängd.

249
tillgåå

Jag förmodar att det är skrivet med dubbla å, och att det sista å:et bara är slarvigt skrivet. Jag vet inte vad skulle vara för bokstav annars.

250
Herrljunga / SV: Eric Jönsson Blom
« skrivet: 2024-09-20, 18:59 »
Det står i anmärkningskolumnen på den andra hfl-sidan från Karlsten som jag hänvisar till ovan:

Enkan Greta Josephina Ahlström i Jönköping, vigda den 9/12 1849.

251
Herrljunga / SV: Eric Jönsson Blom
« skrivet: 2024-09-20, 17:45 »
Det kallades personalförteckning i stället för husförhörslängd i Göteborgs församlingar då.

AIb = A1b (l = stort i = romersk etta).

Sidnumret 44 (i vänstra hörnet av sidan) är handskrivet, men tydligen trots det ditskrivet i arkivet. Och det gjordes innan mormonerna fotograferade boken, så det är inte med på SVAR/RA:s gamla mormonbilder (men det är med på Arkiv Digitals bilder, se nedan). Det ursprungliga sidnumret (i högra hörnet) är 18 inom bokstaven B:

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0040480_00030 (andra raden på vänstersidan).

252
Herrljunga / SV: Eric Jönsson Blom
« skrivet: 2024-09-20, 17:16 »
I hfl:en från Gbg:s garnisonsförs. står "gift, tillhör Marstrands församl.". Och ovanför där står ett kors och "12/2 70".

Han finns i Karlstens dödbok den dagen (Marstrand E:2, s. 6/del 3).

253
Herrljunga / SV: Eric Jönsson Blom
« skrivet: 2024-09-20, 16:20 »
Han fick soldatnamnet Blomqvist som artillerist.

Karlstens slottsförs.:
· AI:1, s. 66/del 2.
· AI:1, s. 50/del 3.

Marstrand:
· AI:10, uppsl. 235.

Göteborgs garnisonsförs.:
· AIb:10, s. 44.

254
Herrljunga / SV: Eric Jönsson Blom
« skrivet: 2024-09-20, 16:08 »
(Barkeryd AI:17, uppsl. 91.)

I utflyttningskolumnen står "[18]45 Marstrands fästning."

I anmärkningskolumnen till höger står: "Artillerist vid Marstrands fästning."

Vilken är anknytningen till Herrljunga (där frågan är placerad)?

255
Västrum / SV: Rössle?
« skrivet: 2024-09-19, 23:41 »
Men egentligen var hela pastoratet Gladhammars socken vid den tiden. Västrum var bara kapellförsamling, och blev inte en egen socken förrän 1879.

Rössle ligger mitt emellan de båda kyrkorna (https://minkarta.lantmateriet.se/?e=589435&n=6392832&z=8), och med båt över sjön var det sannolikt lättare att ta sig till Västrums kyrka än landvägen hela vägen till Gladhammars. Så kanske var det därför barnet döptes där.

Eller så har prästen skrivit in Karin under fel sockenrubrik. Det finns andra döpta i Rössle som står under Gladhammar.

256
Västrum / SV: Rössle?
« skrivet: 2024-09-19, 23:06 »
Västrums födelsebok 1708-1764 ingår i Gladhammar C:2, som omfattar hela pastoratet (Gladhammar och Västrum). Rössle ligger som sagt i Gladhammars socken.

258
Marstrand / SV: Lars Marstrand (Borgare i Tönsberg)
« skrivet: 2024-09-19, 20:20 »
Enligt Svenskt Biografiskt Lexikon (band 15, s. 119; https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=15019) var biskop Erik Falck troligen född på 1510-talet och dog 1570.

Varken där eller i Linköpings stifts herdaminne från 1915 (s. 45-46; https://litteraturbanken.se/författare/WesterlundJA/titlar/LinköpingsStiftsHerdaminne1/sida/59/faksimil) nämns någon son Christoffer.

Och hur stor är egentligen sannolikheten att sonen till en svensk biskop - som stod Gustav Vasa nära och dessutom varit hans hovpredikant - skulle gifta sig med någon från ärkefienden Danmark?

Frågor om uppgifterna hos Geni bör ställas till den eller de som publicerat dem.

Rent allmänt kan sägas att uppgifter som man hittar hos Geni eller andra liknande ställen inte är värt cyberpappret de är skrivna på - om det inte anges källor, vilket det sällan görs. På dessa ställen kan vem som helst publicera precis vad som helst.

259
Polen / SV: Nån här som vet om Breslau ligger i Polen
« skrivet: 2024-09-19, 17:13 »
Breslau hörde fram till 2:a världskrigets slut till Schlesien i Tyskland. I dag hör staden till Polen och det polska namnet är Wroclaw.

260
Dalstorp / SV: Gunnar Mattson i Mantalslängd?
« skrivet: 2024-09-19, 16:57 »
De har 1/4 mantal. Och det finns bara markering för man och hustru. 2:an i mitten är summering av antalet betalande. Det finns ingen notering i kolumnerna för mantalsfria (t.ex. underåriga barn).

Kolumnrubrikerna finns på sidan 1664 (vid fögderiets början).

(Arkiv Digital har bättre bilder: AID a3946.)

261
Blomskog / SV: Nils Jonasson, födt 6 april 1806 i Blomskog
« skrivet: 2024-09-18, 19:44 »
Länken går till Trankil AI:5, s. 273 (AID v13416.b194.s274). (Boken innehåller tre husförhörslängder. Den delen av boken omfattar 1829-1832.)

Om man följer honom framöver i längderna, så hamnar man på s. 11 i AI:6 (AID v13417.b15.s11). Där står Nils som svåger till Anders Tolsson (född 1794). Anders hustru heter Maria Jonasdotter, född i Trankil 1804.

Om vi stället följer Nils baköver i längderna från s. 273 i AI:5, så hamnar vi på uppslag 66 (AID v13416.b73.s66) i samma bok (men den längden omfattar 1821-1825). Där är födelseåret 1806, men ingen dag. Och födelseplatsen är "Skenh.". Ovanför finns en annan dräng som är född i "Blomsk.", men det är inklämt under hans rad - och när Nils flyttar vidare, så får han Blomskog som födelseplats.

Men om vi går baköver fr. uppsl. 66, så hamnar vi på uppslag 82 (AID v13416.b89.s82), där födelsplatsen är "Skenh.".

Det borde vara Skenhall i Trankils socken. Och i hfl:en 1805-1810 (AI:3, uppsl. 6; AID v13414.b12.s6) finns Jonas Bryngelsson och Britta Ersdotter i Skenhall, med en dotter Maria född 1804 och son Nils född 25/5 1807.

Om man följer familjen framöver, så hamnar man på uppslag 69 i AI:5 (1821-1825; AID v13416.b76.s69). Där har sonen Nils fått födelseåret 1806, men fortsatt den 25/5. Och under dem finns Anders Tolsson (född 1794) med hustru Maria Jonasdotter (född 1804).

Nils finns i födelseboken den 25/5 1807 (Trankil CI:2, s. 51; AID v8406.b31.s51).

262
Ockelbo / SV: Vad står det i denna dödsanteckning?
« skrivet: 2024-09-18, 17:06 »
Det finns mycket mer än kyrkoböcker i arkiven: Mantalslängder, bouppteckningar, uppbuds- och lagfartsprotokoll (om de ägt en gård), domböcker m.m.

Det har också gjorts en sammanställning av Ockelbos befolkning före 1900:

https://wiki.rotter.se/index.php?title=Ockelbor

https://www.gd.se/artikel/guldgruva-for-slaktforskare

263
Ockelbo / SV: Vad står det i denna dödsanteckning?
« skrivet: 2024-09-18, 16:27 »
Största delen av Ockelbos gamla arkiv förstördes i en brand 1904. I kyrkoarkivet (i landsarkivet i Härnösand) finns i dag bara dödbok fr.o.m. 1895.

Arkiv Digital har fotograferat inbundna böcker med fotokopior av SCB-utdragen 1860-1900, som har volymbeteckning FF:1-4 (även födelseutdrag CC:1-4 och vigselutdrag EE:1-2). Böckerna är inbundna av landsarkivet, men saknas i arkivförteckningen.

"Ex officio" = å ämbetets vägnar.

264
Ockelbo / SV: Vad står det i denna dödsanteckning?
« skrivet: 2024-09-18, 15:58 »
"Rätt utdraget intygar..."

Det där lär du ha hämtat från ett SCB-utdrag, som inte är någon riktig kyrkobok.

Den här texten står sist i utdraget, och är undertecknad av prästen. Han intygar alltså att utdraget ur dödboken är korrekt.

Om du talar om personens namn och dödsdag, så kan vi se om det står dödsorsak i den riktiga dödboken.

265
Myresjö / SV: Kull
« skrivet: 2024-09-15, 23:13 »
Bjädesjö Kullsgård står i husförhörs- och mantalslängder (åtminstone vissa vid ett stickprov) som bara Bjädesjö Kull.

266
Sällstorp / SV: Johanna Brita Olsdotter
« skrivet: 2024-09-15, 18:59 »
I den hfl som Leif hänvisar till har Christina också en oäkta son Johan Severin, född den 5/3 1842.

I den första hfl som hon finns tillsammans med honom har hon födelsedatum 11/9 1818 (Sällstorp AI:1, s. 25/1840-1846; AID v93390.b150.s25 - volymen innehåller flera längder). I senare längder står bara födelseåret.

267
Sällstorp / SV: Johanna Brita Olsdotter
« skrivet: 2024-09-15, 18:46 »
Inflyttningslängd:
· Veddige B:1, inget sidnummer, n:r 13/1833 (AID v93804.b35). Inflyttad till Sällstorps s:n.

Flyttattest:
· Sällstorp HII:1, inget sidn:r (AID v827318.b1900).

I attesten står att hon föddes i Ås socken i Veddige pastorat den 11/9 1818, och i barndomen ankom med sina föräldrar till Kungsäters pastorat.

268
Sällstorp / SV: Johanna Brita Olsdotter
« skrivet: 2024-09-15, 18:33 »
Det finns en Inger Christina Svensdotter i Övrå i Gunnarsjö socken som flyttar till Veddige 1833. Hon är född den 11/9 1818.

Husförhörslängd:
 · Gunnarsjö AI:4, s. 6/1832-1833 (AID v92355.b26.s7 - volymen innehåller flera längder).

Utflyttningslängd
· Kungsäter B:1, inget sidnummer, n:r 1/1833 (AID v92802.b26).

Veddige är Sällstorps moderförsamling.

269
Sällstorp / SV: Johanna Brita Olsdotter
« skrivet: 2024-09-15, 17:56 »
Det står också "döptes i Kongsäter".

Kungsäter är en socken i Västergötland, vid gränsen till Halland, och moderförsamling i ett pastorat som också omfattar Gunnarsjö, Grimmared (som gränsar till Sällstorp) och Karl Gustav (förr kallad Skedeskamma).

Kanske var Christina därifrån och födde barnet hos föräldrarna eller andra släktingar?

270
Åtvid / SV: Peter Bergstedt
« skrivet: 2024-09-15, 15:04 »
Kyrckio wäcktaren

271
Berg / SV: Faderns efternamn, son född 1775
« skrivet: 2024-09-14, 18:20 »
Hierpe

De bor på Esbjörntorp Sörgård.

272
I S:t Eriks dödbok (FII:11, inget sidn:r; AID v272264.b220) står att han är kyrkoskriven i Storkyrkoförsamlingen.

Storkyrkoförsamlingen har alltså fått en attest från sjukhuset den 21/6.

"27" är en numrering. Bläddrar man bakåt finns röda nummer 26, 25, 24 o.s.v. på en del personer, och framåt finns 28, 29, 30 o.s.v.  Alla dessa har det gemensamt att det står "(Institutet)" efter dödsorsaken.

273
Knätte / SV: Vart tar Cajsa Olausdotter vägen?
« skrivet: 2024-09-13, 17:18 »
Vigselbok:
Dalum C:2, s. 110, 27/11 1852:
· Anders Jansson, handelsbetjänt och enkeman fr. Knätte, 38 år.
· Cajsa Olausdotter, hemmadotter fr. Slättås, 27 år.

Hfl:
Knätte AI:7, uppsl. 78, Lund Storegård:
· Andreas Jansson, skriven i Ulricehamn.
· Cajsa Olofsdotter, f. 1825 i Dalum.

Att han står som handelsbetjänt i vigselboken förklarar väl varför han är skriven i Ulricehamn.

274
I ditt första inlägg skriver du att den avlidne inte var hemmahörande i Stockholm, men nu skriver du att han flyttat till Stockholm.

Om det är så att han var skriven i Storkyrkoförsamlingen, så kan de ha fått en attest om han dog i en annan församling eller på ett sjukhus.

Jag kan inte hitta någon i dödboken 1923 (FIa:12) med noteringen "Avis 19/06". Vilken sida i boken och vilket nummer (längst till vänster).

275
Om en person dött eller begravts i en församling där denne inte var skriven (kyrkobokförd), så skickades en attest (med upplysning om dödsfallet och/eller begravningen) till den församling där personen var skriven.

Kolla om det också gjorts en notering i hemförsamlingens dödbok.

276
Vånga / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-09-13, 15:39 »
Johanna var skriven i Edsvära när Klas August föddes. Det var därför det sändes en attest från skånska Vånga till Edsvära (moderförsamlingen Norra Vånga). Och det finns heller ingen flyttnotering i Edsväras hfl.

Vad hon gjorde i Skåne är en annan fråga...

277
Vånga / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-09-12, 17:07 »
Anteckningen till höger i födelseboken:

"Avis till pastors-
Emb. i Ullene i Wånga
30/11 72          Skara"


Wånga = Norra Vånga, som var moderförsamling till Edsvära, där Johanna Carlsdotter då bodde (Edsvära AI:23, uppsl. 48; AID v10190.b55.s48).

Carl Sellén bodde samtidigt i Ullene (AI:5, uppsl. 38; AID v18007a.b450.s38).

Klas August finns också i Edsväras födelsebok (C:4, inget sidn:r; AID v10210.b70).

278
Hakarp / SV: Nils Husdal
« skrivet: 2024-09-11, 17:04 »
De som föds den 1/2 1788 är tvillingarna Nils och Lisa (CI:2, s. 403). Då står det inte var de bor.

Sonen Sven föds den 13/7 1790 (s. 412). Då bor de i Huskvarna (Husquarna).

279
Forshälla / SV: Varifrån kommer Christina Mattsdotter?
« skrivet: 2024-09-09, 20:48 »
Uppslag 338 i AI:8 är Hästhagen under Västerby, där Maja har bott inhyses hos avskedade soldaten Sven Redelig.

Och på samma ställe finns hon också i tidigare hfl.er:
· AI:7, s. 231 (AID v1383.b122.s231).
· AI:6, s. 99 (AID v1382.b55.s99).
· AI:5, s. 38 (AID v1381.b26.s39).
· AI:3, s. 74 (AID v1379.b44.s74).
(AI:4 är del 1 för samma tidsperiod som AI:5.)

Hela tiden här har hon födelseåret 1771, men i AI:3 är hon inskriven i marginalen i samma längd där Maja och Christina har strukits på s. 234 med noteringen "Flyttar" utan att det står vart.

I AI:6 finns också på samma ställe pigan Christina Mattisdotter, f. 1808. Hon kan följas bakåt i följande hfl:er:

· AI:6, s. 5 (AID v1382.b8.s5).
· AI:4, s. 6 (AID v1380.b8.s7).
· AI:4, s. 2 (AID v1380.b6.s3).
· AI:3, s. 4 (AID v1379.b9.s4).
· AI:3, s. 82 (AID v1379.b48.s82).

Hon har här hela tiden födelseåret 1808, men på s. 82 i AI:3 dyker hon upp i samma längd där Maja och Christina är strukna på s. 234.

På s. 99 i AI:6 (alltså hos Redelig, där också Maja bor) har hon flyttat till vad som med god vilja kan tolkas som "Röd S". På Röd Sörgård (s. 253; AID v1382.b132.s253) finns hursomhelst en piga Christina Mattisdotter född 1808, men utan notering om varifrån hon kommit. Därefter finns hon i följande hfl:er:

· AI:7, s. 205 (AID v1383.b109.s205).
· AI:7, s. 206 (AID v1383.b110.s207).
· AI:7, s. 126 (AID v1383.b70.s127).
· AI:8, s. 140 (AID v1384.b146.s140).
· AI:8, s. 98 (AID v1384.b104.s98).

På s. 206 i AI:7 har hon fått födelsedatumet 27/10, men fortfarande med födelseåret 1808. På s. 126 i samma längd har födelseåret ändrats till 1807, men nu åter igen utan födelsedatum.

Sidan 98 i AI:8 är Grohed, och där står att hon flyttat till Ammenäs 1835. Och på s. 8 i samma längd finns Christina Mattisdotter på Brattås under Ammenäs, gift med Johannes Olsson Brattberg och inflyttad från Grohed 1835.

280
Forshälla / SV: Varifrån kommer Christina Mattsdotter?
« skrivet: 2024-09-09, 19:25 »
I den första hfl:en där Christina och Johannes finns som gifta (Forshälla AI:8, uppsl. 8; AID v1384.b14.s8) står under dem enkan Maja Jacobsdotter.

Maja har visserligen här födelseåret 1771, men hon har kommit från uppslag 338, och där har hon födelseorten "N. Ryr", alltså samma som Maja i flyttattesten.

Både Lane-Ryr (i Båhuslän) och Valbo-Ryr (i Dalsland) kallades förr Norra Ryr. Det troligaste här är den förstnämnda socknen, som nästan är grannsocken till Forshälla (bara Bäve ligger däremellan).

281
Det står i vigselboken att hon är från Kejsarkulla Mellangård.

Och i början av hfl:en finns ett gårdsregister, som upprättats av landsarkivet 1975. Men det finns bara med på Arkiv Digitals nya bilder. SVAR/Riksarkivets bilder är de gamla mormonbilderna och de fotograferades redan 1954 (enligt skylten i början), så där saknas alltså registret.

282
Forshälla / SV: Varifrån kommer Christina Mattsdotter?
« skrivet: 2024-09-09, 17:51 »
Här är flyttattesten:

· Forshälla HII:1 (AID v204305.b1850 - fortsättning på baksidan = nästa bild).

Här har först båtsmannen Mattis Nilsson, efter 20 års tjänst i Forshälla socken, flyttat med familjen till Torps socken 1799.

Sedan har attesten återanvänts, och vi ser att Mattis har dött 1810 och enkan Maja Jacobsdotter flyttat tillbaka till Forshälla pastorat med barnen 1813.

283
Forshälla / SV: Varifrån kommer Christina Mattsdotter?
« skrivet: 2024-09-09, 17:21 »
I Forshälla finns en Maja Jacobsdotter (f. 1768) med dotter Christina (f. 1807):

· AI:2, s. 145 (AID v1378.b80.s145).
· AI:3, s. 234 (AID v1379.b125.s234).

284
Forshälla / SV: Varifrån kommer Christina Mattsdotter?
« skrivet: 2024-09-09, 17:15 »
Det föds en båtsmansdotter Christina Mattiasdotter den 21/10 1807 på andra sidan fjorden, i Torps socken på Orust (Torp C:3, s. 29; AID v3255a.b19.s29).

Familjen finns i följande hfl:er i Torp:

· AI:3, s. 3 (AID v3229.b8.s3).
· AI:4, s. 11 (AID v3230.b12.s11).
· AI:4, s. 15 (AID v3230.b14.s15).

I den första av dessa längder är fadern noterad som död. I den sista har enkan Maja Jacobsdotter (f. 1769) och barnen flyttat till vad som ser ut som Fräkne.

Fräkne härad = Forshälla pastorat.

285
Forshälla / SV: Varifrån kommer Christina Mattsdotter?
« skrivet: 2024-09-09, 16:36 »
Christina heter Mattisdotter (Mattesd. enligt vigselboken).

Det föds en Christina Mattisdotter i annexet Ljung den 5/12 1806 (Ljung C:2, s. 212; AID v651.b121.s213). Det skulle kunna vara hon. Födelsedatum och -ort är ofta fel i husförhörslängder.

286
Tidersrum / SV: Catharina Persdotters dödnotis i Tidersrum (E)
« skrivet: 2024-09-09, 16:19 »
1. Afled.

2. Ja (likhetstecken används som bindestreck).

3. 23.

287
Köping / SV: Knepig logik. Begravning 1662-05-03
« skrivet: 2024-09-09, 01:01 »
Ja, det stämmer - om de hade samme far. Det är ju möjligt att de var halvsyskon med samma mor.

288
Gamla flyttlängder är längder över utskrivna attester (utflyttningslängd) resp. mottagna attester (inflyttningslängd) Det är därför det är olika datum i ut- och inflyttningslängderna vid samma flytt.

Och i Ålems utflyttningslängd står i kolumnrubriken att det är "Attestens utgifn.dag".

F.ö. är julottan på juldagens morgon.  :)

289
Vilken dag han reste står inte i vare sig husförhörslängden (Ålem AI:13, uppsl. 131; AID v24687.b165.s131) eller utflyttningslängden (BI:1, s. 380-381; AID v41584.b196.s381).

24/12 1853 är den dag som han tog ut flyttattesten.

290
Vigseln:
18/4 1837 (Näshult EI:1, s. 36; AID v35836.b21.s37).

Anna Sofia i hfl vid vigseln:
Kejsarkulla Mellangård (Näshult AI:10, uppsl. 38; AID v21320.b46.s38).

291
"Bet" = betyg = arbetetsbetyg, d.v.s. attest för att arbeta utanför pastoratet. Han var kort sagt rallare.

Det var alltså ingen flyttattest. Han var fortfarande skriven i hemsocknen.

292
02 Efterlysningar / SV: Johan Peter Tampke, Tyskland
« skrivet: 2024-09-08, 16:25 »
Tyska trupper var bara i Norge fram till 1942, efter det började reträtten till Danmark och andra fronter

Norge var ockuperat fram till krigsslutet. Självklart var det då tyska trupper i Norge hela tiden. Vid kapitulationen den 8 maj 1945 fanns det 350.000 tyska soldater i Norge.

293
Åhus / SV: Yngsjö no 4 1758-1760
« skrivet: 2024-09-07, 19:10 »
Tredje sidan:

"Crono Rusthållshem-
manet N. 4 1/4:dell
som är Nylijgen af wåd-
Elden i aska lagd, är Nu
upbygd och Nyia. ock
upwistes af änckan
Ett Testamente som är
gifwet af sin Salige man
Faijer Mårtenßon, att
änckan skall hafwa besit-
ningen Eftter des död
ock wärderas Nu till        100"

294
Åhus / SV: Yngsjö no 4 1758-1760
« skrivet: 2024-09-07, 18:55 »
"Anno 1759 d. 3 Februarj hafwa undertecknade
Eftter begiäran af änckan Elna Jöns dotter utj
Yngsiö, i anledning af Wäll borne H:r lagmannens
gifna till stånd, att uprätta boförteckning
Eftter des afledne man Faijer Mårtenßon
som har bebod Rusthåls hemmanet N 4 1/4:del
i Yngsiö, ock är död barnlös, Men des
arfwingar wara Närwarande, som älsta systeren
Nilla Mårtens dotter som är gift med Rust-
hållaren Nils Jonßon i Nårlija, andra systeren
Karna är gift med Rusthållaren Jöns Jöns-
ßon i Yngsiö; bemälte äncka upwiste
Ett Testamente som är gifwet af sin afledne
man Mårten Faijerßon d. 24 Aug. 1758. som
inehåller att hemmanet med all lösören
skall tillhöra änckan Eftter gifwarens död. Enär
... [?]:del blifwer Eftter wärde betalt till des Swåger
Nils Jonßon i Nårlija. Och widare skred
man till boförteckningens afgiörande."

295
Åhus / SV: Yngsjö no 4 1758-1760
« skrivet: 2024-09-07, 18:23 »
"Åhr 1758, den 6 Junii blef uppå rusthåls åboen Fajer Mårtenßons
begiäran uti Yngsiö, laga Boförtekning, wärdering och skifte hållit efter
gamla Inhyses mannen Mårten Fajers. och des Hustru Kierstena
derstädes, som genom döden afled åtta dagar efter Mårtens
mäßootjd förledit åhr, och efter sig lemnat trenne barn en Son
och 2:ne dottrar; Neml. Sonen Fajer, som bebor rusthåls hemma-
net N:o 4 1/4 Yngsiö, dottren Nilla gift med rusthålls åboen
Nils Joenßon i Norlja och dottren Karna gift med rusthåls
åboen Jöns Jöns. uti Yngsiö."


Det finns en by/gård Norrlia i Degeberga socken, inte så långt från Yngsjö.

296
Köping / SV: Märkligt namn som borde vara Elof
« skrivet: 2024-09-07, 08:13 »
Kan det verkligen vara så att prästen missar att notera en födelse?

Hur det är i det här enskilda fallet vet jag inte, men rent allmänt är det alltför vanligt präster missar både födda, vigda och döda i kyrkoböckerna.

Tid för dop och begravning bokades ofta hos klockaren, som noterade detta på en lapp som han gav till prästen. Och vid vigslar fanns lysningssedlarna. Hur lång tid det sedan gick innan prästen skrev rent noteringarna i kyrkoboken kunde säkert variera. En del präster gjorde förmodligen noteringarna direkt. Men det framgår av en del kyrkoböcker att i dem måste lapparna ha skrivits in samtidigt en gång om året. Och i åtminstone ett fall har jag sett att biskopen vid en visitation klagat på att det fanns flera års lappar liggande som inte skrivts in i boken - och det vore ju märkligt om det var det enda liknande fallet.

Det är alltså inte konstigt om en och annan lapp försvunnit...

297
Är hela denna "berättelsen" det svar som du fick från Chat GPT?

Jag kan hänvisa till det jag skrev om Chat GPT i en annan diskussion. Läs gärna också de följande inläggen i samma diskussion.

I övrigt nöjer jag mig att kommentera en sak i "berättelsen":

Citera
Den 1 november återkom han samma dag, beskriven som "försvarslös". Detta innebar att han inte hade möjlighet att försvara sig eller hade förlorat sina civila rättigheter.

Förvarslös innebar att han inte hade något laga försvar, d.v.s. han hade ingen försörjning och kunde därför anses som lösdrivare. Han hade m.a.o. ingen anställning, ingen egen näringsverksamhet, och ingen egen förmögnhet som han kunde leva av.

298
Nortman / SV: Nortman
« skrivet: 2024-09-05, 17:59 »
Det är ingen god idé att sätta en annan rubrik på ett enskilt inlägg än diskussionens huvudrubrik. Det blir naturligtvis rörigt om inlägg i en diskussion har olika rubriker.

När man läser listan med nya inlägg på forumets förstasida (som f.ö. borde innehålla fler än 50 inlägg), så ser man det enskilda inläggets rubrik, inte huvudrubriken, och det framgår då inte om det är en diskussion som man har följt tidigare eller en ny (och man bör heller aldrig ta bort "SV:" i början på inläggets rubrik, eftersom det då ser ut som en nystartad diskussion).

Om man abonnerar på inlägg från en viss diskussion, så är det däremot huvudrubriken som står i mejlets ämnesrad, inte det enskilda inläggets. När man sedan går till diskussionen, så har inlägget en annan rubrik, vilket naturligtvis också förvillar.

Under släktnamn finns nu namnet Nortman och därunder en diskussion som också bara heter Nortman. Vill man kunna särskilja inlägg om personer med samma namn i olika delar av landet, så är det bättre att starta nya diskussioner för var och en av dem i stället för att ha olika rubriker på inlägg i denna enda diskussion. Det blir då mycket lättare att följa respektive diskussion än om inläggen blandas i samma diskussion. Vill man hänvisa till ett inlägg i en av de andra diskussionerna, så går det ju att länka.

(Däremot är det bra att man trots allt kan ändra i rubriken, så att man kan ta bort irriterande tokigheter i rubriken över det egna inlägget - utan att ändra den egentliga rubriken. T.ex. ta bort t i "Vart är han född" eller mellanslag framför frågetecken.  :) )

299
02 - Tips och råd / SV: Hur gör jag?
« skrivet: 2024-09-04, 16:23 »
Vad jag vet samarbetar AD med Geni eller MH. Men AD har då alltid bilderna på orginalkällorna som du kan slå i. Däri kommer det aldrig upp några förslag att Bonde Karlson är din f.f.f.f.f.f.f. för att någon har lagt in denna i ett träd utan källa.

Arkiv Digital har inget samarbete med Geni.

Däremot samarbetar AD med My Heritage. Samarbetet består av att AD använder register som MH har upprättat över husförhörslängderna (hos AD kallat "Sveriges befolkning 1800-1947"), och MH får i gengäld använda AD:s bilder från kyrkoböckerna (men inga bilder av andra källor).

I detta register har MH registrerat personuppgifter från bilderna av husförhörslängdsoriginalen, men där finns inga uppgifter från kundernas antavlor.

I AD:s register (och de har många fler än "Sveriges befolkning") länkas till originalbilderna som de registrerade uppgifterna hämtats från. Det är det som är själva poängen med registren - att lättare hitta personerna i kyrkoböcker och andra originalhandlingar. Och man bör alltid kolla originalen med egna ögon, eftersom alla register kan innehålla fel.

300
Dalhem / SV: Larstorp eller Parstorp
« skrivet: 2024-09-03, 17:06 »
Karstorp

I mantalslängden 1733 finns Hans Staffansson i Karstorp (Landskontoret, f. 31v; AID v400628.b360.s32).

1734 skrivs det Carlstorp (f. 527r; AID v400629b.b4150.s527).

301
02 - Tips och råd / SV: Hur gör jag?
« skrivet: 2024-09-03, 16:29 »
Rent allmänt när det gäller en båtsmans födelseår, så kan det vara hämtat från rullorna. Men oftast står bara ålder där. Och om födelseåret är uträknat efter åldern i rullorna, så blir det ju i så fall bara ett ungefärligt år, eftersom man inte kan veta vad man utgick ifrån när man angav åldern i rullorna och om skrivaren räknade rätt.

302
02 - Tips och råd / SV: Hur gör jag?
« skrivet: 2024-09-03, 16:20 »
När släktforskare publicerar sina antavlor hos Geni (och andra liknande ställen på nätet) och inte anger källor, så kan man aldrig veta om uppgifterna är hämtade ur originalkällor (och i så fall korrekt lästa, avskrivna och tolkade) eller är avskrifter av andras antavlor eller gissningar eller rena fantasier.

Dessutom har Geni sin idiotiska idé med "automatiska trädjämförelser" som innebär att en forskare kan publicera sin korrekta antavla - och sedan kan någon annan koppla ihop personerna i den antavlan med i stort sett vilka andra personer som helst.

Så ett gott råd är att aldrig lita på Genis uppgifter.

303
Förkortningar / SV: ok. b. s. i bok över döda och begravda
« skrivet: 2024-09-02, 20:38 »
Det står bland dödsorsakerna, och är som sagt bara noterat vid barn. Andra döda har "okänd", "ok. sjukd." eller "oangif. sjukdom".

Det kan inte gärna vara annat än "okänd barnsjukdom".

(Nederkalix CI:3, f. 410v; RA/SVAR-bild 440).

304
Tidavad / SV: Minnie Larsson f.okt 1894 Nebraska
« skrivet: 2024-09-02, 19:21 »
Någon Minnie finns heller inte i Matilda Kristinas bouppteckning (Södra Vadsbo HR FII:6, n:r 68 HT 1896; AID v198280.b3320). Barnen är där desamma som i husförhörslängden.

305
Tidavad / SV: Minnie Larsson f.okt 1894 Nebraska
« skrivet: 2024-09-02, 19:10 »
Matilda Kristina Andersdotter kan inte ha fått någon dotter i Nebraska 1894. Hon lämnade inte Skaraborg enligt husförhörslängderna. Och när hon noteras som död 1896 (Tidavad AI:10, uppsl. 28; AID v56494.b41.s28), så är yngsta barnet fött 1893, och hon har ingen dotter Minnie (eller något liknande).

Har du möjligen hittat henne i en amerikansk antavla på nätet? Kanske en amerikan som letat efter Minnies mor och hittat 'din' Matilda Kristina Andersdotter - och eftersom hon har ett ovanligt namn, så måste det vara hon...  :)

306
Förkortningar / SV: ok. b. s. i bok över döda och begravda
« skrivet: 2024-09-02, 18:40 »
Varje präst hade sitt sätt att skriva. För att kunna ge ett säkrare svar och slippa gissa, så är det alltid bäst att veta källan. Då kan man se det med egna ögon och jämföra med den övriga texten.

Men om det är noterat som dödsorsak för barn, så är en inte alltför vild gissning att det är, som du skriver, en förkortning för "okänd barnsjukdom".

307
Smed- och/eller vallonsläkter / SV: Rousseau
« skrivet: 2024-09-01, 16:56 »
Använde man "vart" istället för "blev" redan då?!  :o

"Varde ljus! Och det vart ljus."  :)

308
Ramsåsa / SV: "Kongl. Hofrättens expedierade domar"
« skrivet: 2024-08-31, 20:02 »
Börja med att ta en titt i arkivförteckningen för hovrätten över Skåne och Blekinge:

AI:84 Protokoll juli-december 1859.

BI:55-56 Domar 1859.

BIIa:56 Utslag i civila mål juli-december 1859.

EIIIaa:973-985 Handlingar till instämda och vädjade avgjorda mål 1859.

Inget av detta är filmat. Kontakta landsarkivet för att reda ut vad exakt som ingår i de olika serierna samt vilka volymer som är aktuella i BI och EIIIaa.

309
Berg / SV: Berg
« skrivet: 2024-08-30, 16:12 »
Jag svarar här också (samma svar som under Winterros):

Det står "Adel och betänte". Det fattas ett i. På andra sidor står det betiänte.

Både adeln och dess tjänstefolk var skattebefriade.

310
Winterros / Vinterros / SV: Winterros / Vinterros
« skrivet: 2024-08-30, 16:04 »
Det står "Adel och betänte". Det fattas ett i. På andra sidor står det betiänte.

Både adeln och dess tjänstefolk var skattebefriade.

311
Väring / SV: 16 feb 1783 avlider Gunnar Låcke
« skrivet: 2024-08-29, 19:08 »
Soldaten Gunnar Lockes och Ingeborg Larsdotters dotter Ingrid föds den 5/9 1777 (Väring C:2, s. 43; AID v56669b.b26.s43). De bor då vid Klovasten.

De finns under Klovasten i den samtida husförhörslängden (Locketorp AI:1, uppsl. 147; AID v55925.b54.s147).

312
Väring / SV: 16 feb 1783 avlider Gunnar Låcke
« skrivet: 2024-08-29, 17:24 »
Värings kyrkobok omfattar hela pastoratet. Däri ingår också Locketorp.

I dödsnotisen står att är han soldat för Stommen.

Enligt Centrala Soldatregistret var han soldat för Stommen i Locketorps socken, n:r 149 vid Överstelöjtnantens (Södra Vadsbo) kompani av Skaraborgs regemente.

Och enligt GMR 1778 (s. 139; AID v60272.b75.s140) var han vid mönstringen (den 10/6 1778) 35 år och hade tjänstgjort i 10 år, och sägs vara född i Västergötland.

313
Han är inskriven i Arvika landsförsamlings födelsebok, som du själv hänvisar till, Martin, inte Värmskogs. Modern Inga Maria Andersdotter lär dock ha varit hemma hos sina föräldrar i Värmskog när han föddes. I Arvikas födelsebok står överst orten Karlsbol, men nedanför är inskrivet Segerfors. Det står också att han döptes av komministern L. M. Björlin. Karlsbol är prästgården i Värmskog, och där hittar vi Björlin (Värmskog AI:17, uppsl. 170; AID v8734.b177.s170). Och dopvittnena är från Björnebol.

Förutom den hfl i Arvika som du hänvisar till (AI:16, uppsl. 534) finns Inga Maria också i den föregående (AI:15, uppsl. 467; AID v9551.b475.s467). Och redan där står att hon dog i Värmskog den 28/10 1859, men hon finns inte i dödboken där och inte heller i Arvika. Arvika dödbok (CI:9) har dock en lucka då, och i kladdboken (CI:10) är inte många införda.

Det finns en attest från 1874 i Värmskogs arkiv (HII:6; AID v54226.b95). Det är ett brev från Anders Jansson i Björnebol av den 4/5 1874. Han ber där om ett "åldersbevis åt gossen Karl Johan Eriksson" som ska vara född 1859 och "skrifven i hemmanet Rackstad" samt "ämnar i år gå i Nattvardsskolan" i Värmskog.

Svaret från prästen i Arvika är att "någon gosse med ofvan skrifne namn finnes icke i hemmanet Rackstad af Arvika socken", d.v.s. han finns inte i husförhörslängden där. Nu var det ju den uppgivne fadern Erik Nilsson som var från Rackstad, så det var väl ett missförstånd att Karl Johan skulle vara skriven där.

Överst på attesten är noterat (av prästen i Värmskog) "Inf. p. 6 d. 13/5 74" (införd pagina 6).

Eftersom Inga Maria var hemma hos föräldrarna när Karl Johan föddes, och sedan dog där nio månader senare, så lär han ha blivit kvar hos morföräldrarna utan att det anmäldes till prästen - förrän det var dags att konfirmeras. Och då behövdes åldersbeviset från Arvika, där han borde varit inskriven för att Inga Maria var skriven där vid hans födelse.

314
Norra Solberga / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-08-27, 23:40 »
Frinnaryd.

315
Fryksände / SV: Var ligger platsen
« skrivet: 2024-08-27, 18:22 »
Fryksände AIIa:3 (1902-1910), uppslag 1152 (AID v171510.b3580.s1152; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00054661_00354):

Stommen, tomt n:r 26 (ändrat från 15) Enkullen.

316
Bjurbäck / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-08-26, 18:10 »
Landahl

Erik Gustaf Landahl var kapellpredikant i Bjurbäck 1861-1865 enligt Skara herdaminne (del 2, s. 373; AID v903773.b5100.s373).

Det var alltså han som döpte henne.

317
Reslöv / SV: Augmentshus - lagfart?
« skrivet: 2024-08-26, 16:52 »
Ett rusthåll var ett beridet regementes motsvarighet till infanteriets rote. Ett rusthålls jordeboksskatt (den s.k. räntan) var indelt ('öronmärkt') till att bekosta rusthållets utgifter. Men om jordeboksskatten inte var tillräckligt stor för att täcka rusthållets kostnader, så fick det bidrag från en annan gårds (ett s.k. augments) jordeboksskatt.

Gårdar av alla jordnaturer (skatte, krono och frälse) kunde vara augment. Det var alltså bara hur jordeboksskatten användes som avgjorde om en gård var ett augment. I övrigt gällde samma regler som för andra gårdar av samma jordnatur.

I det här fallet var det inte en gård. Högestorp n:r 13 står i 1825 års jordebok (Malmöhus län, del 3, uppslag 1028; AID v1006839.b3260.s1028) som skattlagt torp, och indelt som augment till rusthåll 118 i Billesholms skvadron, som är Högestorp n:r 1 (uppsl. 1025).

I bouppteckningen 1799 (Onsjö HR FIIa:9, s. 761; AID v159599.b387.s761) står Måns Nilsson som husman. Och i skiftesprotokollet 1811 (https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/12-res-13/00033su5/lm12/REG/12-res-13/Enskifte) står att n:r 13 är ett gatehus (bild 10) och att Måns är smed (bild 18). (I bouppteckningen står det "Krono Skatte...".)

Eftersom det är en fastighet som har eget nummer i jordeboken och är skatte, så borde det finnas något i uppbudsprotokollet. Frågan är bara när... Vet du vem som tog över fastigheten efter Måns? När den nye ägaren fick lagfart, så ska det stå en hänvisning till den förre ägarens åtkomst. Det kan då förhoppnings framgå där när Måns fick lagfart.

318
Norra Hestra
· C:2, s. 44 (AID v35684.b28.s45): 5/7 1845 Johannes i Bösshult; föräldrar Sven Pettersson och Sara Hansdotter.

Norra Hestras hfl:er ingår i Öreryds böcker. Se inlägg ovan kl. 21.07.

319
Sexdrega
· AI:17, s. 111 (AID v7523.b61.s111): Sven Pettersson m. fam. fr. Stengårdshult (Öreryds och N. Hestras moderförs.) 1846/1847.
· AI:18, uppsl. 79 (AID v7524.b84.s79).
· AI:19, uppsl. 112 (AID v7525.b119.s112).
· AI:20, uppsl. 94 (AID v7526.b124.s94a): s. Johannes t. Svenljunga 1861.

Svenljunga
· AI:9, uppsl. 13 (AID v5669.b20.s13): Johannes Svensson fr. Sexdrega 1861.
· AI:10, uppsl. 14 (AID v5670.b19.s14).
· AI:10, uppsl. 1 (AID v5670.b6.s1).
· B:3, uppsl. 5 (AID v5676.b8.s5): Johannes Svensson fr. uppsl. 1 t. Borås (Torpas moderförs.) 1863.

Torpa
· AI:13, uppsl. 137 (v55764.b146.s137): Johannes Svensson fr. Svenljunga 1863, t. Gbg:s Garnisonsförs. 1865.

320
I Norra Hestras hfl (Öreryd AI:5, s. 244; AID v22955.b130.s245) finns en Johannes med rätt födelsdatum och far Sven. Familjen flyttar till Sexdrega 1847.

321
9:e batteriet är var han tjänstgör i Artilleriregementet.

35/1866 är inflyttningsnummer och -år. Dessvärre finns ingen flyttlängd för det året. Och jag hittar honom inte i landsarkivets register över flyttattester.

I Torpa socken (AI:13, uppsl. 137; AID v55764.b146.s137) finns en Johannes Svensson, född den 5/7 1845 i Burseryd i Jönköpings län, som flyttar till Göteborgs Garnisonsförsamling 1865.

322
Arvidsjaur / SV: Aln
« skrivet: 2024-08-22, 16:42 »
1 1/2. Pricken är 1:an i 1/2. Man skrev normalt så av någon anledning.

323
Bitterna / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-08-22, 16:37 »
Det ser ut som Bejerta. I husförhörslängden heter hon Beata  (Västerbitterna AI:3 s. 41 och AI:4 s. 99). Bouppteckningsskrivaren skrev väl vad han tyckte att det lät som...  :)

324
Färgelanda / SV: Ågatan, Färgelanda.
« skrivet: 2024-08-20, 22:08 »
Enligt den samtida husförhörslängden (AI:11, s. 118) är det ett torp under Evensäter.

325
Visnums-Kil / SV: Kil
« skrivet: 2024-08-20, 19:52 »
Ja. Kil är det egentliga sockennamnet. Visnums-Kil är det officiella namnet sedan slutet av 1800-talet då 'förnamnet' Visnums (efter häradet) lades till för att skilja socknen från andra Kil (i Värmland och Närke).

326
Fyllde du i efternamn i sökningen? Barn som bor hos föräldrarna står bara med förnamn i Riksarkivets "folkräkning". M.a.o. precis som i församlingsböckerna, eftersom "folkräkningen" är SCB-utdrag ur församlingsböckerna.

Och när det gäller 1930 års "folkräkning", så är inte alla län färdigregistrerade än. Men om du har Arkiv Digital, så kolla registret "Befolkningen i Sverige 1800-1947".

327
Larv / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-08-15, 00:14 »
När du forskar i Västergötland, så kan det vara bra att veta att ordet församling förr användes i betydelsen pastorat i Västergötland.

Och det är oftast pastoratet som avses med födelse- eller utlyttningsorten i den nya socknens husförhörslängd efter en flytt till ett nytt pastorat.

328
Larv / SV: Läshjälp
« skrivet: 2024-08-14, 18:07 »
"Vådlig. förqväfd af Modren"

Modern ska alltså ha haft honom hos sig i sängen och råkat lägga sig över honom i sömnen.

Det där ser man lite då och då som dödsorsak, men jag tillåter mig att tvivla. Nog borde man väl märka om man vänder sig i sömnen och lägger sig över barnet, och därför vakna av det innan det är för sent? Någon enstaka gång kan det väl ha hänt att barnet verkligen "förkvävts av modern", men jag misstänker starkt att de flesta barn som påstås ha dött på det viset i själva verket dött av vad som i dag kallas "plötslig spädbarnsdöd". Man har helt enkelt inte sett någon annan orsak när man hittat barnet dött i sängen.

-----

Observera att Vässby Olof Bengtsgård ligger i Vässby socken. Vässby uppgick senast i början av 1700-talet i Längjums kyrkosocken (som från omkring år 1800 kallades Längjum med/och Vässby). Vässby bestod dock som egen jordebokssocken till 1889 (därefter kallades den gemensamma kyrko- och jordebokssocknen bara Längjum).

Längjum och Vässby hörde till Larvs pastorat, som har en gemensam kyrkobok för pastoratets alla socknar.

329
Tanum / SV: Hustrun Anna Torgersdotter i Utby d 1776
« skrivet: 2024-08-10, 21:32 »
Kusin är den ursprungliga betydelsen av syskonbarn. Det är först i sen tid som det har börjat användas i den felaktiga betydelsen barn till någons syskon (brorson, systerdotter m.m.).

330
Tanum / SV: Hustrun Anna Torgersdotter i Utby d 1776
« skrivet: 2024-08-10, 21:04 »
Vad är det som skulle vara en missuppfattning? Är det ordet syskonbarn du menar? Det är detsamma som kusin, vilket ju stämmer om Torger Halvordsson är son till Annas moster.

331
Förkortning för spurius, oäkta.

332
Brågarp / SV: Brunnby vad betyder n l p 1115
« skrivet: 2024-08-10, 18:50 »
Nya längden, pagina (sida) 1115.

Församlingsboken för nästa tidsperiod är uppdelad på tre volymer. Uppslag 1115 finns i AII:6 (AID v109890.b2240.s1115).

333
Kungl. maj:ts tillstånd att lämna riket behövde de för att de var i värnpliktig ålder.

Eftersom de återlämnat flyttattesterna bara 11 dagar efter att de tagit ut dem, så åkte de aldrig.

334
Courtehou / Korthou / SV: Courtehou / Korthou
« skrivet: 2024-08-08, 15:55 »
Tygmästare och tygvaktare var inte verksamma i någon tygbransch. Tyg har här betydelsen vapen eller annat militärt materiel. (Se SAOB.)

335
Ja, i den gamla romerska kalendern var mars årets första månad. Det är väl därför det är så få dagar i februari - det är det som blev över... :)

336
Ja, K i stället för C, och inget h. Samt avstavat.

Ka-
tarina

337
I samband med DNA-testet så upptäckte jag att jag inte har några DNA-matchningar som kan kopplas till min farfars sida, som enligt den traditionella släkttavlan ska ha sitt ursprung i Enköpingstrakten, däremot har jag en relativt stor andel (runt 25%) av träffarna som kommer från Ljungbytrakten med Södra Ljunga som centralpunkt. Jag drar därmed självklart slutsatsen att min biologiska farfar inte är den som släktträdet visar.

[...]

Det kan även nämnas att min far och hans bror, som jag även övertalat att göra DNA-test, med all tydlighet pekar åt samma håll, hälften av deras DNA-matchningar leder till Ljungbytrakten, och dessutom visar testerna på att de är helbröder. Kan även nämna att de är födda under andra halvan av 1930-talet samt att min farmor kommer från Danmark.

[...]

Den närmaste släktingen till min far och farbror är på nivån syssling och flera av dessa emigrerade under slutet av 1800-talet till USA. Det känns däremot som att någon person saknas i ”Ljungbygrenen” men jag har gått igenom alla Kyrko- och husförhörsböcker i minsta detalj och hittar inga spår av ett ”oäkta” barn eller liknande.

"Sysslingar" eller tremänningar har ju gemensamma förfäder tre generationer bak, alltså farfars fars generation, i det här fallet alltså din farfars farfars generation. Jag utgår ifrån att dessa "sysslingträffar" är från Ljungbytrakten.

Men hur kan du av detta dra slutsatsen att din officielle farfar inte är din riktige farfar? Du säger inte om du vet att något/några av din farfars syskons barn (din fars kusiner) eller barnbarn är testade utan att visa något släktskap med din far och farbror. Svaret måste ju vara ja på den frågan för att du ska kunna dra slutsatsen att din farfar (möjligen) inte är din riktige farfar.

Om det inte är någon så nära släkting som är testad, så kan ju det vara förklaringen till att du inte får någon träff på din farfars gren av din släkt. Felet i den officiella antavlan kan ju då lika gärna finnas längre bak. Tydligen finns de närmaste träffarna i Ljungbytrakten i din farfars farfars generation. Kanske är det först där eller i generationen efter (farfars fars generation) som felet finns?

338
Röra / SV: Brattås Västergård Kungsviken
« skrivet: 2024-08-05, 14:57 »
Det finns ingen Olle Johan på s. 145-146 i Röra AI:2. Det finns en Olle, född i april 1836 - men...

· hans far heter Anders Olsson, så då heter naturligtvis denne Olle Andersson;
· det står inte Skredsvik i flyttnoteringen, det står "Skredser.", vilket lär vara gården Skredseröd i Röra socken;
· flyttnoteringen står i kolumnen Inflyttning.

Sivert, du säger inget i ditt första inlägg om var du själv har hittat denne Olle Johan. Det är alltid enklare att hjälpa till om man vet det, så att man har en trådände att börja nysta i...

Jag förmodar att det gäller den Olle Johan Johannesson, född den 1/4 1836, som finns med föräldrarna på Brattås Västergård, s. 28 i Röra AI:1 (AID v3308.b35.s29). I nästa längd är han borta, s. 17-18 i AI:2 (AID v3309.b15.s18).

Den sistnämnda längden börjar 1849, när han alltså bara var 13 år. Han borde då ha varit med där om han fortsatt levde. Han lär m.a.o. ha dött i luckan mellan de första hfl:erna i Röra (1839-1848), då det också saknas dödbok.

Eller har du hittat honom någon annanstans senare?

339
Tvärred / SV: Person och vistelseort
« skrivet: 2024-08-03, 19:21 »
I går fick jag veta varför det saknas så många kyrkböcker från Tvärred Älvsborgs Län. De förstördes i en brand men årtalet för branden är okänd.

Det saknas inte många kyrkoböcker från Tvärred. Enligt arkivförteckningen är det inga luckor i kyrkoböckerna (födda, vigda, döda). De år som saknas är alltså före C:1.

I C:1 börjar födda 1724, vigda 1726 och döda 1725. Det normala är att kyrkobokföringen börjar runt 1688 (enligt 1686 års kyrkolag), även om det finns församlingar som börjar tidigare under 1600-talet. Om det normala gäller också Tvärred, så är det alltså knappt 40 år i början som saknas.

Husförhörslängderna börjar inte förrän 1811, men det är dessvärre normalt att de äldsta bevarade hfl:erna börjar en bit in på 1800-talet.

340
Mårdaklev / SV: Födelsebok Mårdaklev
« skrivet: 2024-08-01, 16:50 »
Och som framgår av arkivförteckningen ingår födelsebok för den perioden inte heller i någon annan församlings arkiv.

341
Naverstad / SV: Måns Warg och hustru Ulrika Andersdtr
« skrivet: 2024-07-30, 21:06 »
Ja, han har har titeln rättare i Torsös hfl.

342
Naverstad / SV: Måns Warg och hustru Ulrika Andersdtr
« skrivet: 2024-07-30, 17:32 »
Olof Hansson, f. 25/7 1820 i Svarteborg/Foss (d.v.s. Foss pastorat):

Uddevalla AI:10, s. 50 (AID v2193.b30.s51):
· Inflyttad 1843, utflyttad d. 23/10 1847.

Uddevalla B:5, inget sidn:r (AID v2226.b26):
· N:r 122, utflyttad till Rackeby den 23/10 1847.

Rackeby AI:4, s. 62 (AID v56099.b38.s63):
· Från Uddevalla 1847, till Torsö 1849.

Torsö AI:7, s. 13 (AID v56502.b15.s13):
· Från Rackeby 1849, till Kville 1851.

343
Naverstad / SV: Hur kan man hitta en person utan hfl och mtl?
« skrivet: 2024-07-29, 22:10 »
Observera rättelsen jag snabbt gjorde i det citerade stycket. "N:r 101 vid Tanums kompani" ska det naturligtvis vara.

344
Naverstad / SV: Hur kan man hitta en person utan hfl och mtl?
« skrivet: 2024-07-29, 22:06 »
Vad soldatregistret säger bryr jag mig inte om. Kville är 'min' socken, så där hittar jag på egen hand...  :)

Det finns en gård med namnet Möre i både Kville och Naverstads socknar. N:r 101 vid Tanum kompani är Möre i Kville socken (https://minkarta.lantmateriet.se/?e=290506&n=6503737&z=8).

345
Naverstad / SV: Hur kan man hitta en person utan hfl och mtl?
« skrivet: 2024-07-29, 21:09 »
Bryngel Björn står som dragon i mantalslängden 1742 (f. 68v), inte avskedad dragon. Det är "q:n" (kvinnan/hustrun) som är blind.

Möre ligger i Kville socken, n:r 101 vid Tanums kompani, och dess dragon i GMR 1744 heter Bryngel Björn (uppsl. 144). Om det är den Bryngel Björn som bor under Fagerholt i Naverstads socken vet jag inte, men han finns inte på eller under Möre i mantalslängden 1734 (f. 888v) eller 1742 (f. 75v).

Fagerholts egen dragon i GMR 1744 heter Matts Elg, n:r 57 vid Bullarens kompani (uppsl. 198), och finns på raden under i mantalslängden 1742 (f. 68v), på Vattnemellum.

346
Rogslösa / SV: Abraham Stark (Sturk)
« skrivet: 2024-07-29, 17:43 »
Att Centrala Soldatregistret påstår att Stark är hans "släktnamn" är inget att fästa sig vid. Det behöver inte betyda att han föddes med det namnet. Det betyder bara att han hade det namnet när han antogs som soldat vid den roten. Registret kallar både patronymikon och tidigare soldatnamn för "släktnamn".

347
Jät / SV: Vad dog Anna Stina Petersdotter av?
« skrivet: 2024-07-27, 18:55 »
Det är ingen tvekan om att Barnsbörd har skrivits dit först. Man ser den svaga stapeln i B och sedan har Svullnad klottrats dit med tjock skrift ovanpå. Prästen har väl haft SCB-blanketten liggande i kyrkoboken och fyllt i den samtidigt, och sedan glömt att ändra på blanketten också. På andra raden ser det ut som Hosta.

Barnet föddes för tidigt ("otidig födsel"), nöddöptes och dog efter 21 timmar (se raden ovanför). I husförhörslängden (AI:12, uppsl. 49) står samma uppgifter som i dödboken. Men i födelseboken (s. 24) har prästen rört till det och skrivit att han döptes den 8/3, men det var i själva verket begravningsdagen. Där står också att modern kyrkotogs den 13/4 - en dryg månad efter att hon dog...  :)

348
17/5 1730 står det Anderßes son. Fadern heter alltså Anders i förnamn.

349
Fägre / SV: Hjälp med tolkning i husförhör
« skrivet: 2024-07-26, 00:36 »
Det står "medborgerligt förtroende förlustig 5 år". Straffet i övrigt framgår inte. Kanske blev hon inte inburad.

350
Var ligger platsen / SV: Bränneriet Göteborg
« skrivet: 2024-07-26, 00:25 »
Det är sannolikt det brännvinsbränneri som låg vid Stampen (se C. R. A. Fredbergs "Det gamla Göteborg", del 3, s. 564-566).

Det finns inga hfl:er för göteborgsförsamlingarna vid den är tiden.

Men Petter Pettersson var snart tillbaka i Gudhem. Det är han som finns några rader nedanför utan födelse- eller inflyttningsuppgifter. Att det är han framgår av hustrun och sonen om man sedan jämför med nästa längd där han har födelseuppgifter (AI:3, s. 38).

Petter och Lisa gifte sig den 12/10 1788 (Gudhem C:2, s. 261). Men det visste du kanske redan eftersom Petter är din förfader...  :)

351
Fägre / SV: Hjälp med tolkning i husförhör
« skrivet: 2024-07-25, 19:45 »
Det står att det är "hustrun", alltså Maria, som dömt för första resan stöld den 15/2 1866.

Om hon dömdes på 'hemmaplan', vilket hon bör ha gjort eftersom det står att hon angivits för innehav av stöldgods, så ska domen ha fällts av Valla häradsrätt. Enligt arkivförteckningen finns 1866 års dombok i AIa:160, men den finns inte på nätet, varken hos Arkiv Digital eller Riksarkivet/SVAR.

352
Fägre / SV: Hjälp med tolkning i husförhör
« skrivet: 2024-07-25, 12:15 »
Det står Wrå Nolg. (Vrå Nordgård). Vrå är en by i Fägre socken.

Men flyttnoteringen gäller sonen Frans August. Maria och maken Petter är kvar på Ormaskogstorp i nästa längd (AI:10, uppsl. 221).

353
Glava / SV: Elin Nilsdotter
« skrivet: 2024-07-24, 08:50 »
Det står ingen dödsdag i dödboken. Den 30 oktober är begravningsdagen.

354
Vid en närmare titt på 1730 års mantalslängd står det att han heter Jan, som är en kortform av Johan.

355
På bilden är Klacka en fjärdingsgård (1/4 mantal) och där finns inget annat hushåll.

Det ser alltså ut som att han brukat gården - men... Normalt var en soldat eller ryttare inte skattebefriad om han var hemmansbrukare. Kanske låg själva gårdsbruket öde? Den samtida jordeboken bör kunna ge besked om det.

Hur som helst var det inget ovanligt att en ryttare bodde någon annanstans än på sitt rusthåll.

Försök att hitta hans soldatnamn, eller åtminstone patronymikon, i kyrkoböckerna.

356
Att ryttaren är i tjänst behöver inte betyda att han inte är hemma. Det är bara en förklaring till varför han är skattebefriad.

357
Revesjö / SV: Anders Andersson
« skrivet: 2024-07-20, 18:23 »
Anders Gulbrandssons och Karin Andersdotters son Anders tog över föräldrarnas torp under Ytter-Restad Knapegård, och gifte sig med Anna Jakobsdotter den 28/5 1840.

Hålta
· AI:4 (1836-1840), s. 38.
· AI:5 (1840-1844), s. 42.
Solberga
· C:7, s. 446.

De flesta personerna i husförhörslängderna har födelsedatum, men som sagt inte din Anders. Det tyder på att han kan vara född i ett annat pastorat och att det inte stått födelsedatum i flyttattesten.

Pastoratet omfattar Solberga, Jörlanda och Holta.

358
Revesjö / SV: Anders Andersson
« skrivet: 2024-07-20, 10:59 »
Innan vi letar i Revesjö bör vi väl slå fast att han verkligen kommer därifrån... Revesjö socken hör till Svenljunga pastorat i Kinds härad i Sjuhäradsbygden. Hur sannolikt är det att han flyttat därifrån långt upp till Solberga i Båhuslän?

Du säger inte vilka källor du har till dina uppgifter, men det enda paret med rätt namn som gifter sig i Solberga eller Jörlanda 1836 är båda från Åseby enligt vigselboken (Solberga C:7, s. 441). Där finns en Anders Andersson, född 1808, som skulle kunna vara han (Solberga AI:8, s. 125).

Efter vigseln kan det vara de som finns som torpare under Jäger (samma hfl, s. 40).

Och därefter under Tegneby (AI:8 s. 88 och AI:9 s. 89).

Slutligen finns de i Kåröd (AI:9 s. 47, AI:10 s. 63, AI:11 s. 64), där Anders dör 1850.

På alla dessa ställen står bara att Anders är född 1808, men ingen dag och ingen ort.

Så var har du sett att han är född i Revesjö den 4/1 1808? Och var har du hittat honom i Jörlanda?

359
Torsby / SV: Förklaring på noteringar
« skrivet: 2024-07-16, 17:07 »
Det där är ju den båhuslänska socknen Torsbys egen hfl. Självklart är det då ingen tvekan om vad födelseorten "Th." avser.

Den hfl:en omfattar dock åren 1876-1882, när Carl Birger var 5-11 år gammal, och säger alltså inte var du har hittat honom senare i livet - något som man behöver veta för att kunna följa honom bakåt genom längderna för att försäkra sig om att det är 'din' Carl Birger.

När du frågade i den andra diskussionen (https://forum.rotter.se/index.php?topic=199714) var i Värmland Torsby ligger, så utgick jag ifrån att du hade hittat din förfader i en annan socken med Torsby angivet som födelseort utan att det framgick om det var en gård eller socken och var detta Torsby ligger.

I Arkiv Digitals register "Befolkningen i Sverige" går det att hitta många poster med en Karl Birger med rätt födelsedatum och (oftast) Torsby som födelseort, och omväxlande efternamnet Augustsson och Esbjörnsson, och bosatt i olika församlingar.

Jag har inte kollat alla originalkällorna för dessa registerposter för att kolla att de är rätt avskrivna och att flyttnoteringar mellan de olika källorna stämmer (något man alltid bör göra, eftersom både register och hfl-original kan innehålla fel). Men eftersom Carl Birger i Torsbys födelsbok och hfl (som du hänvisar till här ovan) har fadern August Esbjörnsson Lif, så verkar det sannolikt att det är rätt Carl Birger med efternamn som omväxlande är patronymikon (med faderns förnamn August) och faderns patronymikon (Esbjörnsson) använt som eget efternamn. Det är ju under övergångstiden mellan de gamla och nya namnskicken, så en sådan blandning är vanlig.

Och eftersom den sista registerposten är från värmländska Älgå socken (där han också finns på ytterligare en sida i samma bok, som inte är med bland registerposterna), så förklarar det varför du letade i Värmland. Det står dock i Älgås församlingsbok att det är Torsby i Båhuslän.

360
Meldal / SV: Peder från Gravråk & Kari från Nytrøa
« skrivet: 2024-07-15, 21:08 »
Har du använt den här söksidan?
https://media.digitalarkivet.no/kb/browse

Om du gör det, så får du upp länkar till alla skannade kyrkoböcker för de valda socknarna.

Du behöver inte fylla i alla sökrutor; det räcker med socken och/eller prästegäll (pastorat). Och du kan välja flera prästegäll och socknar vid ett och samma sök.

Och du behöver inte vara inloggad med ett konto.

361
"Förteckning På den lösa ägendom som finnas
Efter af ledne Enckemannen/ Claues Hansson och thes hustru
uti Suartebårg och huad tet bestiger sig uti Penningar
Efter högst biudanne. Som ähr fyra arftagarna
Neml. Hans Clauesson Jörgen ock Eskel Clauessöner
samt doteren Anicka Clauesdoter."


Sedan är förteckningen på lösöret en kombination av bouppteckning och auktionsprotokoll, där man ser vem som har ropat in de olika sakerna.

362
Meldal / SV: Peder från Gravråk & Kari från Nytrøa
« skrivet: 2024-07-15, 17:15 »
Det är lika omöjligt att hitta i svenska arkiv om man inte kan systemet. Och det är inte svårare att lära sig det norska än det svenska - om man läser vägledningarna, t.ex. Kom i gang med slektsgransking.

När det gäller kyrkoböckerna (födda, vigda, döda, flyttningar), så fungerar de i princip som de svenska.

363
Torsby / SV: Förklaring på noteringar
« skrivet: 2024-07-15, 16:19 »
Vad är det som ska klaras ut?

Det du hänvisar till nu är ju den noteringen från födelseboken som du frågar om i ditt första inlägg här ovan. Men hur hamnade du där, d.v.s. har du sett i en husförhörslängd eller annan källa att din förfader är från Torsby? Vi får ju börja i den änden för att luska ut vilket Torsby det gäller.

364
Torsby / SV: Förklaring på noteringar
« skrivet: 2024-07-15, 16:07 »
Var (i vilken källa) har du sett att din anas födelseort är Torsby? Och står det där i vilket landskap/län detta Torsby ligger?

Det finns flera gårdar/byar Torsby på olika håll i Sverige, men det finns bara en socken med det namnet.

365
Fagered / SV: Anders Andersson och Christina Thorsdotter
« skrivet: 2024-07-15, 14:53 »
Källsjö ingår ibland i Fagereds böcker för att det är samma pastorat. Fagered var moderförsamling, och till pastoratet hörde också Ullared.

I flyttlängderna hittar du inga flyttningar mellan socknar i samma pastorat, eftersom det inte behövde utfärdas några attester när samme präst hade hand om böckerna för båda socknarna. (Det kan finnas undantag på vissa håll, där en komminister/kapellan hade hand om kyrkobokföringen för ett eller flera annex, men så är det uppenbarligen inte här.)

366
Torsby / SV: Förklaring på noteringar
« skrivet: 2024-07-15, 14:30 »
Du har lagt frågan under Fryksände socken i Värmland. Men det du frågar om är ju från födelseboken i Torsby socken i Båhuslän.

Det har alltså inget att göra med Torsby i Värmland (som du också har frågat om här: https://forum.rotter.se/index.php?topic=199714).

367
Fagered / SV: Anders Andersson och Christina Thorsdotter
« skrivet: 2024-07-14, 20:09 »
Källsjös äldsta hfl (för åren 1803-1805) ingår i Fagered AI:1, där Rävhall finns på f. 22 (AID v91907.b25.s22).

Men då är Anders och Börta inte där. Det är ju nästan 30 år efter att sonen Anders föddes, så de kan ju vara döda.

Av mantalslängderna ska framgå hur länge de finns i Rävhall.

368
I bouppteckningen efter fadern Jonas den 29/4 1853 heter också han Åberg (Kåkinds HR FII:36, s. 173; AID v143823.b90.s173).

369
Det föds en Adolf på gården Stora Björstorp i Fågelås socken den 3/2 1836 (i den del av socknen som då kallades Fågelås kapellförsamling, vilket senare skulle bli Södra Fågelås socken). Föräldrar: Jonas Pettersson och Inga Jansdotter.

Födelsebok, Södra Fågelås:
· C:1, s. 109 (AID v56469.b59.s109).

Husförhörslängder, Södra Fågelås:
· AI:2 (1834-1842), uppsl. 136 (AID v56463.b145.s136).
· AI:3 (1842-1851), uppsl. 157 (AID v56464.b166.s157).
· AI:4 (1851-1858), uppsl. 146 (AID v56465.b157.s146).
· AI:5 (1858-1865), uppsl. 161 (AID v56466.b170.s161) och 177 (AID v56466.b187.s177).

I AI:5 har Adolf och hans syskon fått efternamnet Åberg.

(Ett tips: Det är enklare att hjälpa till om du anger dina källor - alltså socken, bok och sida. Framför allt behövs det för att vara säker på att det är din ana man hittat, och inte någon annan med samma namn.)

370
Fagered / SV: Anders Andersson och Christina Thorsdotter
« skrivet: 2024-07-13, 16:10 »
Gården heter Rävhall (Räfhall). Föräldrarnas namn syns tydligare när samma par får sonen Johannes på juldagen 1772 (CI:2, s. 94): Anders Olofsson och Börta Svensdotter.

371
Fagered / SV: Anders Andersson och Christina Thorsdotter
« skrivet: 2024-07-11, 21:35 »
En Anders Andersson föds den 8/12 1776 i grannsocknen Källsjö (CI:2, s. 100). Men det är ju ett så vanligt namn, så det är ju inte säkert att det är rätt Anders.

372
Fagered / SV: Anders Andersson och Christina Thorsdotter
« skrivet: 2024-07-11, 21:32 »
En Christina Toresdotter föds i Boa den 28/2 1777 (Fagered CI:2, s. 200)

373
Fagered / SV: Anders Andersson och Christina Thorsdotter
« skrivet: 2024-07-11, 21:29 »
Ett par med rätt namn, och båda boende i Boa, gifter sig den 30/12 1801 (Fagered CI:3, s. 235).

374
Örberga / SV: Barn till Gerda Albertina född 2 nov 1884
« skrivet: 2024-07-11, 13:01 »
Är det möjligen SCB-utdraget (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030996_00598) som du har använt, Bengt? Där står det "W" nederst på varje sida, alltså inte vid något enskilt barn.

SCB-utdraget är inte någon riktig födelsebok. Det är ett utdrag med vissa uppgifter ur födelseboken som prästen sände till Statistiska Centralbyrån (SCB) för att användas till befolkningsstatistiken.

"W" (eller kanske snarare dubbla bockar) måste ha skrivits dit av SCB, eftersom det står också på blad från andra pastorat. Det betyder väl att sidan är genomgången och införd i statistiken.

Den riktiga födelseboken finns här:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/80000784_00078

375
                                                                         fådt ett
oägta barn år 1772 med gifte Drag. Nils Fossberg, och,
enl:t Herr ... Prosten Ekströms bewis, stådt Kyrko-
pligt i Lur Kyrka d. 26 Julii 1772. flyttat om hösten
1773 med mitt bewis till Gisleröd Lur Sochn. Har
aldrig stådt i Mantal.


(Hfl 1769-1778)

376
GMR 1764:

"Jonas Hultstein den 13 April 1764 me-
delst tjenste och Jndelningz byte
afgådt til Munsterskrifware
Jndelningen wid Majorens
Compagnie, och therifrån
samma dag i stället hit
kommen
Carl Gustav Hultstein"


Jonas och Carl Gustaf är alltså olika personer.

Observera också att regementet vid den här tiden hette Smålands regemente till häst (Smålands kavalleriregemente). Det är Krigsarkivet som har ovanan att stoppa in gamla regementen under senare efterföljares namn i arkivet (i det här fallet alltså Smålands husarregemente).

377
Hjärtum / SV: Läshjälp Födelsebok från 1785
« skrivet: 2024-07-10, 17:05 »
d. 12 föddes och d. 18 döp-
tes Torparen Per
Hanssons och Maria
Olofsd:rs Pilteb. i Tor-
na          N:a _ _ _ _ _   Hans
åldren på mod. 30 år
Test Nils Svensson
Jacob Larsson och
Maja Andersd:r i Tor-
na Bördeq. Hust.
Gunnur Andersd:r
i Ström

(Hjärtum C:3, s. 201.)

378
"Riksarkivets biografi" är nätversionen av Svenskt biografiskt lexikon (SBL). (Och den artikeln är skriven innan Riksarkivet tog över utgivningen 2009.)

379
Kumla / SV: Läshjälp trädgårdsmästare Segerström
« skrivet: 2024-07-08, 22:04 »
På den nedre bilden står det Egby Borna, alltså Ekebyborna. Så då ska väl kråkfötterna på den övre bilden föreställa Östergötland. De kom ju också flyttande från Vadstena 1783.

380
Östra Vingåker / SV: Erland Widman
« skrivet: 2024-07-08, 21:02 »
I dessa gamla mantalslängder är bara skattepliktiga med. Därför saknas barn under 15 år.

381
Detta är ju vad jag också skriver i mina tidigare inlägg här ovan. Alltså att hon finns i Gävles hfl, inflyttad från Stockholm 1874, och sedan flyttar vidare till Storvik 1875. Men det går inte att hitta henne i Gävles flyttlängder när hon sägs ha varit där tidigare.

382
Men hon finns som sagt inte i Gävles flyttlängder tidigare; inte i inflyttningslängden 1867-1870, och inte i utflyttningslängden 1871-1874.

Visst finns det fel i kyrkoböckerna, men det vore en märklig slump om hon missats i både in- och utflyttningslängderna...

Kan hon ha fått attest för att arbeta i Gävle, och aldrig formellt flyttat dit?

383
Hon finns i Gävles utflyttningslängd den 3/11 1875 (BI:9, inget sidn:r; AID v134950.b173). Observera att flyttlängden är alfabetiskt upplagd, med kronologisk ordning inom varje bokstav.

Det hänvisas till uppslag 46 i hfl:en och att hon flyttar från III (3:e kvarteret). Hon finns på uppslag 46 i AI:18f (AID v134846.b53.s46), där det sägs att hon flyttat in från Stockholm 1874.

384
I Arkiv Digitals "Befolkningen i Sverige" hittas hon bara i Storvik i Ovansjö socken, med namnet Wahlgren. Men i husförhörslängderna 1871-1875 (AI:24a, uppsl. 139; AID v136253.b146.s139) och 1876-1880 (AI:25a, uppsl. 153; AID v136255.b158.s153) står att hon flyttade in från Gävle 1875.

385
Var ligger platsen / SV: Flyttattest i Välinge
« skrivet: 2024-07-07, 22:25 »
Mjöbeck ser det ut som.

Mjöbäcks socken ligger i Kinds härad i Västergötland, nära hallandsgränsen. Pastoratet omfattade då också Holsljunga och Älvsereds socknar.

386
"Jeppes Ea gift med Tohl Olls."

Och i marginalen:

"skrif:s infra wed
Bratteråhs."


På Bratterås (s. 61) finns en Tore Olsson med betalande hustru. I förra årets längd (s. 1452; AID v98683d.b5420.s1453) har Tore ingen betalande hustru, och i marginalen står att hon är "utlef:d", utlevad (utgammal). Men 1717 har hustrun alltså piggnat till...  :)

387
Varola / SV: Vart flyttar Carl Gustafsson?
« skrivet: 2024-07-02, 14:52 »
Herreg.

Ljunghem AI:4, s. 1, näst längst ned (flyttlängden omfattar hela pastoratet).

388
Båt- / SV: Båtkarl
« skrivet: 2024-07-01, 18:56 »
Jag har en misstanke om orsaken till namnet Finspång...  :)

389
Borås / SV: Dödbok - läshjälp med ort - står det Tråvad?
« skrivet: 2024-07-01, 18:46 »
Tråfvad

Se också Tråvads död- och begravningsbok: F:2, uppslag 44, n:r 9.

390
Mantalslängder:

Kammararkollegiums exemplar:
· Arkivförteckning (med RA:s bildlänkar)
· Arkiv Digital: AID a5781

Landskontorets (länsstyrelsens) exemplar:
· Arkivförteckning (inga bilder hos RA)
· Arkiv Digital: AID a4355

Häradsskrivarens exemplar:
· Arkivförteckning (inga bilder hos RA)
· Arkiv Digital: AID a3649

391
Morlanda / SV: Morlanda C1 (1711-1744) s. 75
« skrivet: 2024-07-01, 13:37 »
Detta kan kanske också vara av intresse (på föregående sida):

d. 21. decemb. afsomnade i Herranom Jacob Assersson
uti Löndahl beg. på K:gdn d. 28. ejusdem med lijksermon
sedan han ärl. ock Christl. hade lefwat 80. åhr.

392
Gamlestaden / SV: Min fars halvbrors far
« skrivet: 2024-06-30, 13:53 »
Din farmor var inte gift med Blomberg enl. födelseboken (Örgryte C:10, uppsl. 272).

Sonen har väl då fått styvfaderns efternamn för att inte behöva stämplas som "oäkta".

393
Selberg / SV: Selberg
« skrivet: 2024-06-29, 20:58 »
Det är Andreas Larsson Selberg och Brita Sofia Degerman som är de riktiga föräldrarna till Vilhelmina. Vilhelmina står inte bara hos dem i husförhörslängden; det står också att hon varit närvarande vid husförhören. Då måste hon vara deras dotter, annars skulle felet upptäckts vid husförhöret.

Hos Andreas Andersson Selberg står ett frågetecken efter Vilhelminas namn i husförhörslängden, och efter frågetecknet ser det ut som "Fins icke" (men det är osäkert). I anmärkningskolumnen står:

"Antagligen död
här, undf. nöd-
dop. Modern död
s.d. barnet föddes."


Enligt dödboken dog Brita Maria Snar den 9/6 1875, alltså 5 dagar innan Vilhelmina föddes, och begravdes den 11/6 (Råneå F:2, n:r 62/1875; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0014697_00045).

I födelseboken står bara att fadern är "And Selberg", inte om det är Larsson eller Andersson. Prästen har helt enkelt noterat fel mor i födelseboken. Sannolikt har han tittat i husförhörslängden för att se namnet på Andreas Selbergs hustru, och slagit upp fel Selberg. Båda hustrurna heter dessutom Brita.

Om Brita Maria Snar verkligen dog i barnsäng, så har prästen glömt att notera det barnet i födelseboken, och sannolikt också i dödboken.

394
Oppeby / SV: Vad står det för ålder när Cherstin dör 1777
« skrivet: 2024-06-29, 17:12 »
"tredje dags froßan" (se SAOB). 36 år.

395
Allmänt / SV: Namnbyte på 1600-talet? Jonn Nyman/Pärsson
« skrivet: 2024-06-29, 00:54 »
"Språkhistoriskt är Jonas och Jon olika namn " hävdar Jörgen Tollesson. Här saknas referens liksom i övrigt till vad han påstår. Han går så långt att hävda präster "var ute och cyklade", för att befordra sina åsikter. Att jag har någon insikt i ämnet vågar jag hävda emedan jag när jag var som mest engagerad, skrev in mig för studier i ort- och personnamn vid Uppsala universitet och där erhöll högsta betyg i samtliga tentamina.

Om man säger att någon "hävdar" något och sätter citattecken runt detta, så ska man citera rätt. Var har jag sagt att präster "var ute och cyklade"?

När det gäller referens för namnen Jons och Jonas ursprung, se Vad betyder namnet? (Historiska Museet):

Jon
"En nordisk kortform av Johan som är en svensk form av det ursprungligen hebreiska namnet Johannes som betyder Gud har förbarmat sig."

Jonas
"En grekisk form av det hebreiska namnet Jona som betyder duva."

Det jag i övrigt "påstår", och som Karl Göran Eriksson hävdar att det saknas referens för, är...

· Att det finns mängder av fel i kyrkoböckerna.

· Att det som står i kyrkoböckerna visar vad prästen skrev, men inte säger något om vad personerna kallades inom familjen eller kallade sig själva.

Det är minst sagt märkligt att en erfaren släktforskare efterlyser referens för detta.

Vidare "påstår" jag...

· Att det finns stora regionala skillnader när det gäller både dialekter och olika sedvänjor, däribland namnskick, och att traditioner dessutom kan ändras under århundradenas lopp.

Att någon som säger sig ha "högsta betyg i samtliga tentamina" efterlyser referens för detta är inte mindre märkligt.

F.ö. är det inte någon referens för de egna påståendena att hänvisa till sina betyg...

Jag noterar också jag inte fick något svar på mina frågor.

396
Psykiska sjukdomar / SV: Skillnad på sinnessjuk och vansinnig?
« skrivet: 2024-06-28, 15:17 »
Det är ju omöjligt att veta om prästen valde mellan olika benämningar eller bara skrev ett ord som han själv använde i dagligt tal.

Men vi kan konstatera att kyrkoherde Hasselberg flyttade in till Grundsunda 1898 (AIIa:1b, uppsl. 389). Eftersom Anna bara var på hospitalet några månader 1902 (yngste sonen föddes redan två månader efter utskrivningen), så lär det vara han som skrivit "vansinnig".

Annas mors notering "sinnessjuk" (AIIa:1a, uppsl. 143) har gjorts av den förre prästen, eftersom hon dog innan Hasselberg flyttade in. Det är också en annan handstil.

Det kan alltså vara samma sak som avses med "vansinnig" och "sinnessjuk" i de här fallen, men prästerna har valt olika ord.

397
Psykiska sjukdomar / SV: Skillnad på sinnessjuk och vansinnig?
« skrivet: 2024-06-28, 13:36 »
Sedan har vi den omständighet som gäller också för dödsorsaker:

Det är prästen som håller i pennan och avgör vad som ska stå i kyrkoböckerna. Och om han inte har fått ett läkarintyg, så är det hans egen uppfattning och benämning och/eller vad han har hört från anhöriga eller andra.

Vi ska alltså inte ta dessa noteringar som några fackmannabenämningar som kan tolkas exakt.

398
När man flyttade förr, så fick man en flyttattest från prästen i utflyttningsförsamlingen. Och sedan fick de flyttande själva vara 'brevbärare' och lämna in attesten till prästen i inflyttningsförsamlingen.

Datumet i utflyttningslängden är dagen då attesten skrevs ut, och datumet i inflyttningslängden är dagen då attesten lämnades in. Ibland kan attesten ha tagits ut i god tid innan flytten, men inte sällan ser man i attesten att man redan flyttat flera månader innan attesten skrevs ut. Och likaså kan det ta olika lång tid att sedan lämna in attesten i den nya församlingen.

Inget av de båda datumen säger alltså när man egentligen flyttade. Själv skriver jag bara vilket år man flyttade.

399
Jordeböcker / SV: Läshjälp Jordebo Kila sn Skräddarbo 1652
« skrivet: 2024-06-27, 19:26 »
Jordeboken visar vilken skatt (den s.k. räntan) som ska betalas för jorden. Och då spelar det egentligen ingen roll om bondens namn är utsatt. Skatten är ju densamma oavsett om det är samme brukare som året innan eller en ny. Därför är bondens namn i gamla jordeböcker mycket opålitligt. Det var vanligt att namnet bara skrevs av från föregående längd, även om den bonden varit död sedan många år.

Mantalslängden visar vem som ska betala mantalspenningen. Det var en personskatt, och det var därför viktigt att alla skattskyldiga (åtminstone rätt antal) kom med. Men det betyder inte att alla är med; det fuskades och slarvades en hel del. Senare kom mantalslängden också att användas för att driva in andra skatter. (Se Mantalspenning och mantalslängd.)

400
Danmark / SV: Hildur Marie född 23/3 1889 Köpenhamn
« skrivet: 2024-06-27, 15:05 »
Inger Maria Persdotter, född på Maderna under Hede i Forshälla socken i Båhuslän den 3/5 1864 (Forshälla C:9, inget sidn:r; AID v229.b24).

1881 flyttar hon till Danmark (Forshälla AI:15, uppsl. 79; AID v1391.b81.s79).

Enligt moderns bouppteckning den 29/4 1893 är Inger Maria gift med Bengt Pettersson från Helsingborg (Fräkne HR FII:10, s. 1205; AID v65567.b608.s1205).

401
Eldsberga / SV: Hemlig skrift 1872?
« skrivet: 2024-06-27, 11:56 »
Så här ser bilden från födelseboken ut hos Arkiv Digital. Inte lika hemligt...  :)

(Eldsberga CI:4, uppsl. 70 [men numret är inte utskrivet]; AID v91867a.b730.)

402
Herdaminnen / SV: Stockholms stift?
« skrivet: 2024-06-26, 12:43 »
Stockholms stift bildades 1942. Kolla Uppsala herdaminne.

403
Jaha, där hann Åke före - trots att det borde vara uppenbart att jag skulle lägga tid på att kolla detta när jag frågat efter källorna...

404
Här är källorna i fall någon annan vill kolla utan att behöva leta...  :)

Församlingsböcker (Lycksele):
· AIIa:1c, uppsl. 606 (AID v139332.b1600.s606).
· AIIa:1c, uppsl. 607 (AID v139332.b1610.s607).
· AIIa:1d, uppsl. 700 (AID v139333.b270.s700).

Födelsebok:
· C:7, uppsl. 203 (AID v139346.b2070.s203).

SCB-utdrag:
· https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030572_00203

I församlingsboken finns Johan Edor Sixten inskriven hos Abraham i Lillå (uppsl. 606). När Abraham sedan gifter om sig och flyttar till Nyklinten (uppsl. 700) 1906, så flyttar "sonen" med. 1912 står det sedan att "sonen" 1912 flyttas till uppsl. 607, d.v.s. till de som är föräldrar enligt ändringen i födelseboken och också står som föräldrar i församlingsboken efter flytten.

Om han var Abrahams son och sedan flyttade till sin 26 år äldre halvbror Johan Leonard, så hade det inte funnits någon som helst anledning att skriva honom som son där. Och framför allt hade det absolut inte funnits någon anledning att ändra föräldrar i födelseboken.

Dessutom finns han inte med som son i vare sig Abrahams eller Huldas bouppteckningar:

Lycksele HR:
· AIIa:57, HT 1905, n:r 63 (AID v701477a.b3990.s63): Hulda, den 13/6 1905.
· AIIa:112, ST 1927, n:r 10 (AID v701532.b4500.s10): Abraham den 12/3 1927.

Vad har då hänt?

Till att börja med kan vi konstatera att när alla bor i Lillå, så står Abraham (uppsl. 606) som brukare av gården, medan sonen Johan Leonard (uppsl. 607) står som arbetare. Sedan ändras det och Johan står som brukare och Abraham som inhyses.

Johan har alltså tagit över gården. Det har skett redan mellan att han gifte sig den 4/2 1900 och dottern Nanna Lauras födelse den 9/3 1903, eftersom han står som arbetare i vigselboken (EI:3, uppsl. 37; AID v139350.b410.s37) och brukare i födelseboken (C:7, uppsl. 275; AID v139346.b2790.s275). Sannolikt har han bott på gården hela tiden, vilket då betyder alla bodde i samma gård när Johan junior föddes 1901.

Kanske var det Abraham som anmälde till prästen att det fanns en nyfödd i huset som skulle döpas, och så missförstod prästen vem fadern var? "Moderns" namn fick han i så fall genom att slå upp Abrahms hustrus namn i församlingsboken. Och sedan skrev han också in "sonen" hos "fadern" i församlingsboken. Och när sedan Abraham anmälde flytt till Nyklinten när han gifte om sig, så tog prästen naturligtvis för givet att "sonen" följde med - och så skrevs han in där också.

Att Johan junior "flyttade" till Lillå 1912 behöver vi inte ta så bokstavligt; det var då som ändringen gjordes i kyrkobokföringen, men det behöver inte betyda något annat än att det var då felet upptäcktes.

Det finns alltså ingen anledning att betvivla att ändringen är det riktiga.

405
Det är mycket enklare att hjälpa till om du säger i klartext vilka personer det gäller, d.v.s. anger källan. Då kan man med egna ögon följa personerna och se ändringarna. (Men det kanske är så sent att det gäller nu levande personer?)

Rent allmänt kan sägas att SCB-utdragen är avskrifter av en del uppgifter ur originalkyrkoböckerna som prästen sände till Statistiska Centralbyrån för att användas till befolkningsstatistiken. Man kan alltså upptäcka fel i originalböckerna efter att utdragen sänts till SCB. I originalboken rättas då uppgiften, men i det redan insända utdraget står den ursprungliga uppgiften kvar.

Om uppgiften har ändrats i originalboken, så visar det att man upptäckt att den ursprungliga uppgiften var fel, och då har naturligtvis den nya uppgiften företräde framför SCB-utdragets gamla uppgift.

Och i födelseboken skrivs de riktiga föräldrarna som föräldrar. Den uppgiften ändras inte p.g.a. adoption (som för övrigt inte fanns i Sverige före 1918, genom lag från 1917). Adoption görs det i stället notering om i församlingsboken. Och fosterbarn är över huvud taget inget juridiskt förhållande som gör fosterföräldrarna till 'riktiga' föräldrar.

Avslutningsvis kan konstateras att kyrkoböckerna är fulla av fel. Detta ser man när man följer personer genom längderna under deras liv, och också när man jämför med andra källor. Ibland kan man se att uppgifter ändrats/rättats, men det hör dessvärre till undantagen, åtminstone i äldre böcker. Att en uppgift varit fel och sedan rättats är alltså inget konstigt eller 'skumt'.

En sak som du kan göra är att plocka fram bouppteckningarna för både föräldrar och farfar och se vems son han står som där.

406
I den hfl som Conny länkar till finns Lars som dräng på prästgårdstorpet Munkhättan, och i anmärkningskolumnen står: "Upptagen till Fosterb från dess 3 års ålder härstädes."

Men han finns inte med på Munkhättan förrän i hfl:en 1826-1831 (AI:19, uppsl. 269). Han står då som fostergosse hos torpareparet Jan Olsson och Greta Larsdotter. Och där står också: "Upptagen av Jan vid 3 års ålder."

Greta Larsdotter sägs vara född i Färnebo den 31/11 [!] 1768. Om man följer henne bakåt i hfl:erna, så ser man att hon kom från Helgetorp när hon blev gift till Munkhättan 1808. Där står hon som piga hos torparen Anders Larsson (AI:15, uppsl. 272). Hos Anders finns också modern Maria Nilsdotter (f. 1731), som kommit från Filipstad 1805. I nästa hfl (AI:16, uppsl. 152) sägs också Anders vara född i Färnebo.

Följer vi Greta vidare bakåt (AI:13, uppsl. 141), så kom hon från Sunne år 1800. Och där (Sunne AI:24, uppsl. 2) står att hon är född i Yngshyttan.

Yngshyttan ligger mycket riktigt i Färnebo socken (Filipstads landsförsamling). Det föds en Greta på Yngshyttehöjden den 31/12 1768 (Filipstad C:6, s. 327 - hon står först under 1769 för att hon döptes då). Att det är rätt Greta som sedan fått födelsemånaden felskriven i Väse hfl är mycket sannolikt - om inte Värmland hade en skottdag i november 1768.  :) Denna Gretas föräldrar är Lars Bryngelsson och Maria Nilsdotter.

Och Maria Nilsdotter heter alltså också Anders Larssons mor som kom från Filipstad till Väse 1805. Och i Filipstad (AI:8, uppsl. 35) finns en Maria Nilsdotter (f. 1731), vars man Lars Bryngelsson är noterad som död 1805.

Det ser alltså ut som att Lars Bryngelsson och Maria Nilsdotter är föräldrar till både Greta och Anders. Och vad har nu detta med Lars Eriksson att göra? Jo, samma par har också en son Erik, född den 22/10 1774 (Filipstad C:6, s. 421). Och 1774 sägs murargesällen Erik Larsson i Göteborg vara född (Kristine AI:4, uppsl. 210). Visserligen står det ett frågetecken vid födelseåret, men kan alla dessa sammanträffanden vara en slump?

Förklaringen till att en treåring från Göteborg hamnade som fosterbarn hos en torpare långt uppe i värmländska Väse skulle alltså kunna vara att Greta är hans faster. Återstår 'bara' att bevisa det...  :)

407
Som framgår av arkivförteckningen finns inga längder mellan 1713 och 1794, och heller ingen hänvisning till någon annan församlings arkiv.

Det är dessvärre helt normalt att de äldsta bevarade husförhörslängderna är från slutet av 1700-talet eller början av 1800-talet.

Det skulle upprättas längder över befolkningen redan enligt 1686 års kyrkolag, men de äldsta är sällan bevarade. Det ansågs väl inte finnas något behov av att spara dem när nya längder lagts upp; de gamla var ju då inaktuella.

De gamla som är bevarade är ofta bara buntar med ihopbundna blad. Om det var det vanliga också för de som slängts, så kanske det var lättare att slänga dem, medan det förmodligen tog emot att slänga de senare längder som skrivits i inbundna - och dyrare - böcker.  :)

408
Han var soldat för n:r 7 (gammalt n:r)/27 (nytt n:r) Backa vid Alsters kompani av Närkes regemente.

Enligt 1836 års GMR (AID v46647a.b1600, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028177_00158) antogs vid rekryteringen i Karlstad den 14/2 1834 rekryten Lars Ersson Back.

Han står i de första rullorna som värmlänning, men 1849 (AID v46650.b426, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0028180_00418) sägs han vara född i Göteborg den 14/9 1814.

Det föds en Lars Efraim i Kristine församling den 14/9 1814 (CII:2, s. 294). Föräldrarna murargesällen Erik Larsson och hans hustru Chr. Grönlund. Prästen har skrivit "Larsson" efter Lars Efraims namn, men det är ju Göteborg och där började man tidigt med påhittet att barnet skulle få faderns efternamn i stället för patronymikon.  :)

Familjen finns i följande personalförteckningar (motsvarar hfl) i Kristine:
· AI:1, s. 228.
· AI:2, s. 157.
· AI:4, uppsl. 210.

Det är naturligtvis ingen garanti för att det är rätt Lars. Men det är i alla fall värt att försöka följa honom framåt för att se vart han tog vägen.

409
Kyrkoböcker är fulla av fel. Inte bara de notoriskt opålitliga husförhörslängderna, där uppgifterna gång på gång skrivs av vid flyttningar eller när nya längder läggs upp; också i födelse-, vigsel- och dödböckerna finns fel. T.ex. kan föräldrarnas namn vara fel i födelseböckerna. Att Bengt blir Bengta och sonen därmed - p.g.a. namnet - blir till dotter är alltså inget anmärkningsvärt.

Prästen var inte närvarande vid förlossningen och inspekterade barnet, och inte heller vid dopet var det naket.  :)

Förr var det vanligt att man bokade tid för dopet hos klockaren, som skrev en lapp till prästen. Vi vet inte hur detaljerade upplysningarna var på lappen. Kanske stod där bara vem barnets far var, inte om det var en son eller dotter. Inte heller vet vi hur god prästens hörsel var. Det är alltså fullt möjligt att prästen inte i förväg visste barnets kön, och att han sedan hört fel när han vid dopet frågade föräldrarna vad barnet skulle heta - och Bengt därmed blivit Bengta eller Kristin blivit Kristen. Och när prästen så småningom upptäcker misstaget - t.ex. när familjen är samlad vid ett husförhör - så rättas det i husförhörslängden.

Ingen bör alltså låta dagens politiska diskussion inspirera till att tolka det prästerliga slarvet som att barnets kön var osäkert. Det som korrigerats är alltså skrivfelet...  :)

410
Arvika (landsförsamling) / SV: Läshjälp Arvika
« skrivet: 2024-06-23, 19:24 »
Och före pigan står en förkortning för ärliga.

411
Habo / SV: Dödboken F/1 sidan 35 i Habo
« skrivet: 2024-06-23, 18:30 »
Föräldrar
Per Hansson
Karin Nilsd:r


Omständigheter
Pärs hustru ifrån
Kråmmered, född i
Brohollm Sandhems
giäld år 1681. warit
gift 48 1/2 år, död
efter en wäl förd
wandel.

412
Har du kollat födelseboken? Det finns en Carl Andersson född den dagen i den församlingen:

Ljungarum C:3, s. 164.

Sedan behöver han naturligtvis följas framåt genom längderna för att se att det verkligen är han (så att hans födelseuppgifter inte har blivit fel under resans gång).

Observara att Ljungarums socken ligger i Småland.

413
Ekshärad / SV: Maria Andersdotter
« skrivet: 2024-06-23, 12:49 »
Se här angående Anders och Stinas vigsel:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=199434

414
Sunne / SV: Stina Andersdotter Forshem
« skrivet: 2024-06-23, 12:18 »
Snickaregesällen Anders Lungquist från Filipstad och Stina Andersdotter från Slåttebråten i Kinne-Vedums socken får tvillingarna Anders och Maria den 24/5 1761 (Forshem C:3, s. 227 - boken omfattar hela pastoratet).

Dessa "oäkta" barn är alltså orsaken till att Stina kallas "kvinnsperson" i vigselboken.

415
Sunne / SV: Stina Andersdotter Forshem
« skrivet: 2024-06-23, 11:14 »
I den hfl som du hänvisar till är hon och maken noterade som närvarande vid husförhör första gången den 5/11 1762, och sonen Anders är född 1763.

Snickaregesällen Anders Lundquist och "kvinnspersonen" Stina Andersdotter vigdes den 27/6 1762 (Mariestad C:2, s. 342).

Det finns en Forshems socken i Västergötland. Den var moderförsamling i ett pastorat som också omfattade Kinne-Vedums och Fullösa socknar. Pastoratet ligger inte så långt från Mariestad.

416
Anders Petersson med hustru är faddrar till nästa barn.

417
N:o
1

Födelse
Ort           Må-        Dag
                nad
Brodtorp Jan        1

Dopdag
och Månad

Jan 1

Namn
Lars Fredrik

Föräldrarnas Namn Stånd
och Hemvist

Jonas Mårtensson Cajsa Eriksd.
i Toltan Jon Månsg. Hornb.


Modrens
ålder

34

Faddrar
Hust. Rebecka Eriksd. i Hornborga
Anders Svenss. m.h. frå Vojtik


Den prest
som Dopet
förrättat

J. Bredberg

--------------------

Kyrkoboken omfattar Broddetorps pastorat (där också Hornborga, Sätuna och Bolums socknar ingick). Jon Månsgården är en av gårdarna i byn Toltan och hörde till Hornborga socken. Också Vojteck är en av gårdarna i Toltan, men åtminstone i mantalslängden står den under Broddetorps socken.

Att det står "Brodtorp" under rubriken Födelseort är alltså fel.

Observera också att ordet församling förr användes i betydelsen pastorat i Västergötland. När sidrubriken säger att det är en födelse- och dopbok för "Broddetorps Församling", så är det alltså Broddetorps pastorat som avses.

Familjen finns på s. 10 i Hornborga AI:3 (AID v23498.b11.s11).

418
Karl Johans kriminalregister:

· GII:4 (1885-1909)
(AID v1008106.b1)

· GII:7 (1910-1936)
(https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00053257_00001 - ej hos AD)

419
Rent allmänt kan sägas att namn kan ha olika former, t.ex. Kristina/Stina, Johan/Johannes. Vilket namn som används i en viss handling, och hur det stavas, beror på vem som höll i pennan. En och samma person kan alltså få sitt namn skrivet på olika sätt i olika handlingar, och ibland t.o.m. i samma handling.

Prästerliga kråkfötter är inte heller alltid så lätta att tyda. Det kan t.ex. vara svårt att se om det ska föreställa t.ex. Christen eller Chirstin.

I en husförhörslängd brukar det stå s. och d. före en sons resp. dotters namn. Är det ändrat?

420
Källor? Du är inte lätt att kommentera något när man inte har sett med egna ögon vad det faktiskt står.

421
Var ligger platsen / SV: Var ligger Tån i Hånger?
« skrivet: 2024-06-18, 21:24 »
Prästen har skrivit in Maria under Kleva socken, men Hånger hör till Bjurums socken. (Hånger och Mårby socknar sammanslogs till Bjurums socken 1768.)

Leta alltså under gårdarna i byn Hånger i Bjurums socken. Det är inte alltid torp- och backstugenamn är utsatta i husförhörslängderna.

Enligt ortnamnsarkivet betyder tå "betesmark närmast ladugården eller intill någon by eller gård". Det är alltså i utkanten av byn, och det förklarar varför det också är ett vanligt torpnamn.

422
Kristberg / SV: Hittar inte Lena Danielsdotter!
« skrivet: 2024-06-15, 19:33 »
Kristberg AI:12, uppsl. 22. Inflyttad 1828.

423
Norra Solberga (i Södra Vedbo) / SV: Anders Persson
« skrivet: 2024-06-15, 18:07 »
(C:2, s. 461 - hos både RA och AD.)

22 juni 1785

"Bonden och Gifte mannen Anders Pehrsson
från Kättstorp, blifwit wid en swädje fälla nå-
got bränd dock efter åthafwit full sans, som han
ock efter Nils Nilssons i Blankefall och Jonas Måns-
son i Kättstorps intygande warit förut beswä-
nad af Bröstqwaf, men tyckes wid detta till-
fället warit af eld och rök skadad, dock utan
att kläderna warit brända, 4... År och 4 må-
der [!] gammal."

(Andra siffran i åldern är en oläslig plump.)

424
08 Böcker / SV: Förbundets handböcker
« skrivet: 2024-06-15, 11:24 »
Det är ju Hembygdsförbundets avdelning: https://www.hembygd.se/shf/shfs-webbutik

425
Snavlunda / SV: Namn på barnet?
« skrivet: 2024-06-14, 23:56 »
Stina

426
Du kan aldrig lita på åldern i en dödbok. Den är ofta helt fel.

Du vet inte hur prästen har kommit fram till den. Kollade han i födelseboken (vilket förutsätter att personen dog i födelsepastoratet), och i så fall rätt person? Kollade han i husförhörslängden, och stod där i så fall födelseår eller bara ålder, och var dessa uppgifter korrekta? Kunde prästen räkna rätt?  :)

427
Tanum / SV: Andreas/Anders Stjern och Sara Lindquist
« skrivet: 2024-06-13, 20:08 »
I dottern "Martildas" födelsenotis den 21/10 1810 står:

"Sold. Andreas Siern
H 29 Sara Jonas Dotter
und: Skärbo."


29 är Saras ålder.

Bland dopvittnena finns en "T. Linngqvist" (kanske "Liungqvist"). Innan står möjligen en titel, men det är inte lätt att tyda vad det ska föreställa, möjligen "adiunck", men det ser ut som ett förkortningstecken efter "ad". De här kråkfötterna skiljer sig från den prydliga texten i övriga notiser; den ser dessutom ut att vara inklämd i efterhand.

(Dottern kallas alltså "Martilda" i födelsenotisen, och sedan Martina i den första hfl:en, och därefter Matilda. "Martilda" lär bara vara skrivarens sätt att skriva Matilda, vilket sedan feltolkades som Martina i hfl:en.)

Inflyttning n:r 896 år 1806 (som nämns i föregående inlägg) är inte aktuell här. Det är en soldat Krus från Naverstad.

Andreas blev inte soldat förrän i april 1808, enl. besiktnings- och kassationsmönsterrullan från den 24/11 1809 (https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0052043_00350). Andreas Stjern var soldat för n:r 16 (Skärbu) vid Tanums kompani av Båhusläns regemente.

I den rullan står att Andreas är ogift ("og."), men det lär vara fel.

Det finns en attest i Tanums kyrkoarkiv (HII:7; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0061413_00009, AID v202279.b70) för Andreas Larsson (21 år) och Sara Jonasdotter (28 år), daterad Strömstad den 15/10 1807. Det står att de vigdes där den 30/8 samma år, och de finns också i vigselboken (Strömstad C:3, s. 597; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042315_00315, AID v449.b304.s597).

I attesten sägs också att de ska flytta till Skee socken. Men attesten finns alltså i Tanums arkiv, och den har ingen påskrift, varken på fram- eller baksidan, från Skee. De lär alltså inte ha flyttat dit, och i stället hamnat i Tanum.

Är det då rätt Andreas och Sara? Det ser så ut. Sara heter Jonasdotter, och åldern stämmer på båda. Och nedtill på attesten är ditskrivet (vilket måste ha gjorts i Tanum) "Sara född 1779 d. 10 Ap", vilket ju är det datum som hon har i hfl AI:10. Attestens datering stämmer också bra med att Andreas blev soldat i april 1808 (men det är en lucka i Tanums inflyttningslängd 1807-1809, så vi kan inte se när Tanums-prästen tog emot den).

Stjern är ett soldatnamn. Alla soldater fick ett soldatnamn som skulle vara unikt inom kompaniet; annars hade det varit omöjligt att skilja på alla Ola Andersson, Anders Persson, Per Olsson...  :) I äldre tider var soldatnamnet ett rent 'tjänstenamn' som inte gick i arv till barnen. Men under 1800-talet blev det vanligt att soldatbarnen också använde faderns namn som efternamn.

De noteringar som står i högermarginalen i hfl AI:9 (1807-1810) är:
· Andreas: "utcom. 8. abs. 9."
· Sara: "abs. 8. 9."

"Utcom." = utkommenderad (det var ju krig då).
"Abs." = absens (latin), frånvarande (vid husförhöret).
"8" och "9" = åren 1808 och 1809.

När det gäller dina "svenska" anor, så kan jag tipsa om detta i Arkivguidens Forum (där det också länkas till mer läsning i Båhus Arkivguide): Båhusläns norska historia.

428
På dina bilder är det först tre kolumner för de enskilda posterna, och sedan tre kolumner till för summeringen av de olika rubrikerna.

På den nedre bilden står myntslagen utskrivna (men förkortade):
R:dal. | sk:r | r:st.
Det gick 48 skillingar på 1 riksdaler, och 12 run(d)stycken på 1 skilling.

1/8 % av dödsboet betalades till socknens fattiga. Pengarna gick alltså in i socknens kassa och användes till fattigvården. Jag vet inte om socknens övriga inkomster var öronmärkta till något speciellt.

429
Allmänt / SV: Frans Carlsson Victor
« skrivet: 2024-06-13, 12:59 »
Prästen strök dem i församlingsboken och skrev in dem i utflyttningslängden för att de (eller rättare sagt en vuxen familjemedlem, sannolikt fadern) anmälde flytten. Och då fick de också flyttattesten.

När de senare "flyttade tillbaka", så står det "Återl. bet." (= Återlämnat betyg) i kolumnen för orten de kommer ifrån i både inflyttningslängden och församlingsboken.

De har alltså inte flyttat. Om de hade flyttat till Norge och sedan kommit tillbaka, så hade det stått att de kommit från Norge.

430
"1/8 Procent af Inventarier" = 1/8 procent av dödsboets behållning enligt bouppteckningen skulle betals till socknens fattiga.

De tre kolumnerna är summorna som betalades: Riksdaler, skilling resp. run(d)stycken/öre.

431
Stina Johansdotters bouppteckning förrättades först den 6/12 1838 (Konga HR FII:31, s. 917; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0112502_00468, AID v76134.b462.s917).

Sonen Nils från första giftet nämns inte där. Styvfadern Petter Strutz har väl då glömt (eller "glömt") att nämna honom.

432
Det är inte lätt att tyda utflyttningsorten 1816, men en inte alltför vild gissning är att kråkfötterna ska föreställa "Hemsjö".

Det finns nämligen en enka Stina Johannesdotter i Hemmesjö med Tegnaby (AI:4, s. 8 mp/uppsl. 3 hp; https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0024544_00013, AID v18537.b13.s9).

Hon är född den 6/8 1792 (alltså samma dag som 'din' Stina, enl. Rydaholms hfl). Det står inte varifrån hon kommit, men hon flyttade in 1816, och blev enka den 12/4 1815 (som ju är Lars Peter Hjelmquists dödsdag - Rydaholm C:6, s. 389).

433
Uppsyningsman / SV: Uppsyningsman
« skrivet: 2024-06-10, 20:29 »
Eftersom dessa robotar hämtar sina uppgifter från internet, inkl. böcker skannade av Google och andra, så skulle man ju lika gärna kunna använda Google eller andra sökmotorer för att själv hitta dessa uppgifter. Då vet man dels att källorna verkligen existerar och kan själv bedöma deras trovärdighet, dels kan man själv läsa vad där står och dra sina egna slutsatser - i stället för att hålla tillgodo med en "intelligent" programvaras utdrag/sammandrag/sammanställning av okänd kvalitet.

Så vad är egentligen poängen med fråga Chat GPT och liknande "orakel" efter fakta?

434
Soldaten af Wäßmannelandz Regemente och LijfCompagniet Ehrlig och
Manhaftig Lenart Anderson Frisk, sampt Ehrlige och tuchtige pijga
Kerstin Peders dotter från Kiättsta.

435
Allmänt / SV: Namnbyte på 1600-talet? Jonn Nyman/Pärsson
« skrivet: 2024-06-10, 18:54 »
Påståendet från Kalle Birgersson att dopnamnet "Jonas" skiljer sig från "Jon" torde vara en helt impressionistisk uppfattning. D.v.s. det bygger alltså inte på några som helst omfattande studier.

Språkhistoriskt är Jonas och Jon olika namn. Att de sedan kan ha blandats ihop på olika håll är en annan sak.

Jag har registrerat samtliga födda i Jämtland och Härjedalen t.o.m. 1894 (215338 personer), tillika alla födda i 14 olika Medelpadsförsamlingar t.o.m. år 1800 (25213 personer) . Majoriteten av dessa har jag följt upp till deras död och noterat inte bara datum, utan även de namn de vid frånfället namngivits. Jag kan alltså verifiera att personer som i födelseböckerna är namngivna Jonas/Jon, men vid respektive frånfälle ges namnet Jon/Jonas.

Att ha registrerat 240.000 personer är onekligen imponerande - men knappast relevant i det här sammanhanget. Det rör sig ju trots allt inte om så många personer med namnen Jon och Jonas.

Och att några som kallas Jonas i födelseboken står som Jon i dödboken, eller omvänt, är inte heller det intressanta. Frågan är hur stor andel av samtliga Jon och Jonas det handlar om, och om är detta genomgående för hela tidsperioden eller bara för äldre eller yngre tid.  Men hur många de än är och vilken tid det än gäller, så visar det ju bara vad prästen skrev - och det vet vi ju att det finns mängder av fel i kyrkoböckerna. Det säger alltså ingenting om vad de kallades inom familjen eller kallade sig själva.

Men framför allt kan inte erfarenheter från dessa tre landskap användas som underlag för att dra några slutsatser om öländska förhållanden på 1600-talet. Det finns stora regionala skillnader när det gäller både dialekter och olika sedvänjor, däribland namnskick, och traditioner kan dessutom ändras under århundradenas lopp.

436
Allmänt / SV: Ord för gamla husgeråd och möbler
« skrivet: 2024-06-10, 18:26 »
I gamla tiders bouppteckningar finns allt noterat. Minsta träslev står med. Jag har t.o.m. hittat en söndrig skjortknapp  :) - men så var den av silver också.

Benämningar på redskap och andra föremål är ofta dialektala. Därför är det nog i många fall störst chans att hitta ett ord i en dialektordbok från trakten.

437
Förkortningar / SV: Titel/Yrke F ing
« skrivet: 2024-06-09, 15:38 »
Om vi ska vara noga, så är "f" inte en förkortning för "före detta". Det är en förkortning för "förre".

Alltså "förre ingenjören", "förre fiskhandlaren" o.s.v.

438
Uppsyningsman / SV: Uppsyningsman
« skrivet: 2024-06-09, 00:46 »
Chat GPT är inget uppslagsverk. Det är inte ens en sökmotor.

Internet är som bekant fyllt med en salig blandning av sanningar, lögner, missuppfattningar och fantasier. Sökmotorer (som t.ex. Google) länkar till källor som du sedan själv kan läsa och bedöma trovärdigheten för.

Men var Chat GPT har fiskat upp sina uppgifter anges inte. Vi vet alltså inte om det är ordagranna citat, och i så fall varifrån, eller om det är en soppa som Chat GPT själv har kokat ihop av en blandning av okända ingredienser.

Chat GPT är m.a.o. fullständigt värdelöst som kunskapskälla.

439
Finnerödja / SV: Lars Larsson Apelrot f. 1728
« skrivet: 2024-06-07, 20:41 »
Har du sett i någon originalkälla att Lars Larsson heter Apelrot? Han står bara som Larsson i både sina sista hfl:er (Forshem AI:3 s. 89 och AI:4 s. 146) och dödboken (C:5, s. 627).

Hans son Erik heter dock Apelrot. I AI:3 har han flyttat till Hassle 1798. Och där gifter sig extra kronoskogvaktaren Erik Apelrot (f. 1767) från Vråna i Forshems socken den 9/11 1798 (Hassle C:2, s. 620).

Har någon bara tagit för givet att fadern Lars också heter Apelrot?

Torsö s:n hör f.ö. till Hasslerörs tingslag.

440
Finnerödja / SV: Lars Larsson Apelrot f. 1728
« skrivet: 2024-06-07, 19:41 »
Jag har DNA på Orre, så det kanske är Lars Andersson Orre som är far till Lars Larsson.

Inger

Du kan inte se i ett DNA-test att du är släkt med någon som levde för 300 år sedan. Det du ser i DNA-testet är om du är släkt med någon nu levande person som också har DNA-testat sig. Men vem er gemensamma ana är får ni komma fram till med vanlig släktforskning, och jämföra era antavlor.

Och om denne nu levande DNA-träffen har en Orre i sin antavla, så kan du inte ta för givet att det stämmer utan att ha kontrollerat det.

441
Asarum / SV: Läshjälp mm
« skrivet: 2024-06-07, 18:45 »
Det där är ingen riktig lagfartsbok; det är bara en lista över lagfarterna som man fört på häradsrätten. Det är dessutom oklart hur komplett den är.

Och det är inga fastighetsbeteckningar på bilden, bara mantalet för resp. gård.

Här är den riktiga lagfartsboken:

Inskrivningsdomaren i Östra Värend:
· CI:1, blad 130
· CI:9, blad 41, 252-253 (två bilder), 351

Observera att Böket Mellangård är en jordeboksgård (en kameral enhet med gemensamt namn), som består av flera jordbruk/fastigheter.

(Du har lagt detta under Asarums socken i Blekinge - men jag utgår ifrån att det är bilden som gäller.  :) Alltså Södra Sandsjö socken i Konga härad, Småland.)

442
Okänd socken i Södermanland / SV: Min morfars mostrar
« skrivet: 2024-06-07, 17:02 »

443
Häggenås / SV: Kerstin
« skrivet: 2024-06-05, 22:41 »
Karin och Kerstin är olika namn.

Karin är en kortform av Katarina. Kerstin har också en kortform, Stina.

Lita inte på födelseuppgifter (tid och plats) i husförhörslängder. Där vimlar av fel. Följ henne bakåt i tidigare husförhörs- och flyttlängder, längd för längd. Då ser du om uppgifterna har blivit fel under vägen.

444
Angered / SV: Ortnamn. Linnared?
« skrivet: 2024-06-04, 13:35 »
Linnarhult var en by, bestående av två jordeboksgårdar: Övregården och Nedregården, vardera om 1 mantal skatte.

I dag är det stadsbebyggelse. Se dagens karta, där den gamla bytomten är markerad.

Enligt ortnamnsboken för Vättle härad (s. 9) var det lokala uttalet 'Linnare', vilket förklarar prästens 'Linnared'. Man har väl 'svalt' hult i uttalet, så att det bara låter som e.

445
Amnehärad / SV: Amnehärad födda 1717?,C:1, sidan 49.
« skrivet: 2024-06-02, 20:32 »
d. 3. Martii | Olufz barn i Getan                     Kierstin
                   Fad:r Erick i stora Otterbäcken och Erikz
                   hustru i Warsunnet

446
Åhus / SV: Läshjälp flyttattest 1757
« skrivet: 2024-06-02, 17:25 »
Ja, det stämmer.

Det är m.a.o. en inte särskilt upplysande attest. Att Per uppfört sig "gudfrukteligt", "förstår sina kristendomsstycken" och tar nattvarden verkar vara det enda som betyder något för prästen. Nästan det enda; att han är oförlovad upplyses vi också - åtminstone "så vida vitterligt" för prästen... Det står dock att han "härstädes tient", vilket borde betyda att han inte var född i Kristianstad - eller så visste prästen inte...  :)

447
Brun / Bruun / Bruhn / SV: Brun / Bruun / Bruhn
« skrivet: 2024-06-02, 16:03 »
Förnamnet Gude är vanligt i Båhuslän i äldre tider. Det är en lokal variant av Göte, på norska Gaute.

448
Åtvid / SV: Tvillingar födda, eller...?
« skrivet: 2024-06-01, 13:00 »
(CI:2, s. 309.)

Jodå, det stämmer. "Ofwannämde föräldrar".

Nu är jag ingen läkare eller barnmorska, så jag vet inte hur lång tid det kan gå mellan tvillingfödslar. Men om det första barnet föddes i slutet på den 30/5 och det andra i början på den 1/6, så är det ju inte mycket mer än en dag.

Sedan vet vi ju heller inte om prästen tänkte rätt. Han kanske fick beskedet att det första barnet föddes den siste maj - och skrev den 30:e...  :) Men de är i vart fall döpta samma dag, den 5/6.

Det här får mig osökt att tänka på historien om prästen som var något irriterad när han fyllde i mantalsuppgifterna för sitt tjänstefolk och skrev att det kan vara svårt att avgöra födelsedagen för en person som är född vid midnattstid, då huvudet kan vara fött på ena dagen och fötterna på den andra.  :)

449
En kort sammanfattning av ovanstående röra kan kanske vara på sin plats...  :)

Sökningen på Digitala forskarsalens förstasida ligger inte i den egentliga Digitala forskarsalen. Vid en sökning under Arkiv här består sökresultatet bara av länkar till arkivförteckningarna i Nationella Arkivdatabasen (NAD), där man kan se allt som finns hos de länkade arkivbildarna, både digitaliserat och odigitaliserat, och vid de digitaliserade volymerna finns bildlänkar. Sökresultat innehåller alltså inte några länkar till sidorna i den egentliga Digitala forskarsalen.

Vid en sökning i den egentliga Digitala forskarsalen, alltså under de olika ämnena (Kyrkoarkiv, Domstolsarkiv m.m), innehåller sökresultatet bara länkar till sidorna som finns under resp. ämne i Digitala forskarsalen, där man kan se vad som är digitaliserat hos de länkade arkivbildarna med bildlänkar till volymerna. Sökresultatet innehåller alltså inte några länkar till arkivförteckningarna i NAD.

Den sistnämnda sökningen motsvarar alltså en sökning hos Arkiv Digital. Den visar bara det som finns där, alltså det som är digitaliserat och finns hos resp. bildleverantör.

450
Nja det är inte helt korrekt Jörgen. Om man använder sökfunktionen i Digitala forskarsalen  visas bara arkiv som har någon del digitaliserad medan om man söker i NAD så söker men på även de som inte har något digitaliserat alls.

M.a.o.precis det som jag skrev.

Oavsett vilken väg man söker på Kil så landar man i den digitala arkivförteckning som jag länkade till.

Nja, det är inte helt korrekt, Michael. Om man använder sökfunktionen som finns på Digitala forskarsalens förstasida (vilket inte är detsamma som den egentliga Digitala forskarsalen) och skriver "Kil" under Arkiv/församling, så får man inte upp den sida som du länkar till. Man får upp ett sökresultat med fyra punkter:

1. Kils kyrkoarkiv
2. Visnums-Kils kyrkoarkiv
3. Stora Kils kyrkoarkiv
4. Kils häradsrätts arkiv

Om man väljer län (Örebro) vid sökningen, så innehåller sökresultatet bara den första punkten. Men det sökresultatet är likafullt inte vad din länk går till. Den går till punkt 1 i sökresultatet (en direktlänk dit), alltså NAD:s arkivförteckning, som inte finns i Digitala forskarsalen.

Denna sökning hos RA visar allt som finns i arkiven, både digitaliserat och odigitaliserat. Så här beskriver man det själva:

"Riksarkivets publika digitala arkiv finns huvudsakligen på två plattformar - Digitala forskarsalen och Nationell Arkivdatabas (NAD). I Digitala forskarsalen samlas ingångar till det digitala materialet från bägge plattformarna."

Alltså "ingångar till det digitala materialet från bägge plattformarna", vilket inte är detsamma som att allt finns i Digitala forskarsalen.

Men RA:s beskrivning är inte helt korrekt. Sökresultatet vid en sökning på Digitala forskarsalens förstasida innehåller inga länkar till den egentliga Digitala forskarsalen, bara till NAD:s arkivförteckningar, som dock innehåller bildlänkar till de digitaliserade volymerna. Och det är som sagt inte heller i den egentliga Digitala forskarsalen som denna sökfunktion finns.

Visst, Ad länkar till RA men botaniserar jag i deras material ser jag bara det som AD digitaliserat.

Och det är precis vad som också sker om man går till Kyrkoarkiv i Digitala forskarsalen och där söker på Kil (alltså inte söker på Digitala forskarsalens förstasida, utan i den egentliga Digitala forskarsalen). Under Kyrkoarkiv får man alltså bara upp det som finns i Digitala forskarsalen (som jag länkade till i mitt förra inlägg) utan någon information om odigitaliserade volymer hos samma arkivbildare, och det är detta som kan jämföras med Arkiv Digital.

Man måste alltså göra skillnad mellan resultatet vid en sökning...

· i RA:s 'stora' sökning på Digitala forskarsalens förstasida som visar allt som finns i arkiven, både digitaliserat och odigitaliserat; länkarna i sökresultatet går dock bara till NAD:s arkivförteckningar (som också länken i ditt första inlägg går till), där i sin tur bildlänkar till de digitaliserade volymerna finns;

· i Digitala forskarsalen (som du hänvisar till i ditt första inlägg) som bara visar det som finns där och alltså är digitaliserast, med bildlänkar som inte går via NAD (och detta gäller naturligtvis också för annat än Kyrkoarkiv, t.ex. Domstolsarkiv).

Ja, det här är rörigt, och det är RA som har rört till det - men det gäller att hålla isär vad som är vad och var de olika sakerna (arkiv, bilder, arkivförteckningar, sökningar m.m.) finns.

451
Som komplement till vad KG och Eva skrivit kan jag tipsa om att du hittar hela arkivförteckningen för de olika församlingarna på Riksarkivets Digitala forskarsal (här för Kil https://sok.riksarkivet.se/digitala-arkiv?Arkivsok=kil&Lan=0&Arkivtyp=Alla&EndastDigitaliserat=true&page=1&postid=Arkis+9446C00E-49D8-11D5-A6ED-0002440207BB&tab=post). Hos de privata tillhandhållarna av digitala bilder ser bara det material som de har digitaliserat.

Michaels länk går inte till Riksarkivets "Digitala forskarsal" (av oss 'som varit med förr' fortfarande kallat SVAR), utan till Nationella Arkivdatabasen (NAD). Och i NAD visas mycket riktigt hela arkivet, både digitaliserat och odigtaliserat.

Men i Digitala forskarsalen visas bara det som RA har digitaliserats (t.ex. för Kil). Man länkar dock till den fullständiga arkivförteckningen i NAD, men det gör också Arkiv Digital.

452
Suensk

Inte skåning m.a.o.  :)

453
Har du kollat om någon av faddrarna Sten och Per är gift med en Nilsdotter?

454
Har dock hittat en rulla där han står som Fördubblingsbåtsman Nummer 120 i Ölands första Kompani.
Nils Nilsson Lund död i Riga den 16 November 1717.
Han har varit fången, igenkommen och återinsatt år 1717.
På en annan sida står att han blivit fången 1715 i April som Ordinarie för Nummer 120.

https://app.arkivdigital.se/volume/v825746?image=340

Den rulla (EII:1; AID v825746.b340) där han noteras som död är en rulla över rekryter 1717.

Det står följande i vänstermarginalen:

"Warit fången
och igänkomen
som står wid
denna sin
forra Rota betalas
inga Jnskrifningz Penig:r"


Han får alltså inga inskrivningspenningar för att han inte är nyrekryterad.

I högermarginalen står detta:

"död på Riga d. 16
Nov. 1717"


Observera att det står att han dog Riga, inte i.

Riga och Livland erövrades av ryssarna redan 1710.

1716-1718 anföll Karl XII Norge. Det var också flera danska angrepp, mot Strömstad 1717 samt Nya Varvet och Nya Älvsborg 1717-1719.

Det troliga är alltså att han dog på ett fartyg med namnet Riga. Det är också andra båtsman i samma rulla som dött Riga den 16/11 1717.

455
Övriga källor / SV: Auktionsprotokoll för hus 1838
« skrivet: 2024-05-25, 12:10 »
Auktionsprotokollet eller köpekontraktet som upprättades efter auktionen är ju en åtkomsthandling som inlämnades som bevis på köpet vid ansökan om lagfart (eller fastebrev som det hette då). Det kan då finnas inbundet i uppbudsprotokollet eller åtminstone vara avskrivet där. Eventuellt kan det finnas bland inneliggande handlingar.

Men det förutsätter att det inte bara var själva byggnaderna som såldes. De räknades som lösöre. För att få fastebrev/lagfart måste det höra mark till husen, men det behöver inte vara en gård; det räcker med en avstyckad s.k. lägenhet.

Bland småprotokollen kan också finnas avhandlingsprotokoll (ev. med annat namn) där husköp skulle kunna vara inskrivet.

Det är också möjligt att själva auktionen kan vara omnämnd i domboken om den hölls i samband med tinget. Det beror väl på orsaken till auktionen.

456
Gränna / SV: Nils Månsson.
« skrivet: 2024-05-24, 12:21 »
Du kan läsa mer här: Mantalslängder.

457
02 - Tips och råd / SV: Dalarna- geografisk hemvist/fastighet
« skrivet: 2024-05-24, 11:32 »
Man ändrade inte till de moderna fastighetsbeteckningarna vid storskiftet 1825. Fastighetsregistret (urspr. kallat jordregister på landsbygden) fanns helt enkelt inte då. De nutida fastighetsbeteckningarna, 21 o.s.v., har skrivits dit någon gång under 1900-talet. I protokollet finns de på två ställen:

· Under "Beskrifning", där de i början av varje gård har skrivits in i efterhand med förkortningen "R.N:r" skriven med modern textning följt av fastighetsbeteckning. Och handstilen på de siffrorna är inte densamma som övriga siffror.

· På de allra sista sidorna med "Sammandrag" (bild 38), där numren har skrivits in i kolumnen "Ägornes nummer" med den tillagda och modernt textade underrubriken "R.N:r". Och handstilen på de siffrorna skiljer sig på samma sätt här som i den förra punkten. Denna kolumnen var alltså ursprungligen tom under "Sammandrag".

På kartan finns byggnadernas placering som de var innan skiftet. Och alla åkrar, hagar, tomter m.m. har nummer som hänvisar till "Ägornes nummer" i protokollets "Beskrifning". Därefter har resp. gårds skiften efter skiftet markerats med röda linjer och fått bokstäverna (Litt. = Littera) A, B o.s.v.

På protokollets första sida (bild 19), "Repartition" (= fördelning), är kolumnrubrikerna handskrivna, och de första är "N:o i By" följt av "Litter." (på övriga sidor med "Beskrifning" är den tryckta rubriken "Åbo Litter."). Här motsvaras nummer 2 av Litt. B. Om ett nummer har delats, så har båda delarna fortfarande det ursprungliga numret, men en av delarna har fått ett tillägg i Litt, t.ex. Litt Ba. Och i det moderna fastighetsregistret har de fått olika nummer (enl. de röda sifrorna i kartans nyskrivna kolumner samt ovannämnda tillägg i protokollet): Ytterboda 2 har delats i Litt B (21) och Litt Ba (111).

458
02 - Tips och råd / SV: Dalarna- geografisk hemvist/fastighet
« skrivet: 2024-05-24, 00:47 »
Det är alltid bättre att länka till originaldokumentet i stället för en kopia av okänt ursprung som laddats upp till en server... Jag förmodar att det är det här skiftet.

De prydliga kolumnerna med modernt textade bokstäver och siffror i svart och rött är inget som lantmätaren plitade dit för 200 år sedan. De har tillkommit i någorlunda modern tid, någon gång under 1900-talet, och är en översättning av det gamla skiftets (kartans och protokollets) Litt-beteckning (i svart) till fastighetsbeteckningen i det nutida fastighetsregistret (i rött).

T.ex.:

Litt B = R.N:r 21 (Ytterboda)

I dag skriver vi ju fastighetsbeckning med kolon i stället för upphöjt andra nummer, alltså 2:1. Det blev väl problem med upphöjda siffror efter datoriseringen...  :)

459
Korsberga / SV: Vart flyttar Maria 1802?
« skrivet: 2024-05-23, 23:38 »
Den Maria som finns med födelseår 1774 (utan datum) på s. 25 i Korsberga AI:1 har föräldrarna Johannes Danielsson och Bolla Andersdotter. Och en Maria med de föräldrarna finns mycket riktigt den 12/11 1774 i Fågelås födelsebok.

Den Maria som finns med födelsedatum 12/11 1774 på s. 140 i N. Fågelås AI:1 har föräldrarna Johannes Andersson och Ingeborg Eriksdotter på Fjället. Och en Maria med de föräldrarna och den födelseplatsen är enligt födelseboken (noteringen över den andra Maria) född den 13/11. Hon har alltså fått fel födelsedag i husförhörslängden. I den andra noteringen där står det dock inte den 12/11, men det ser snarare ut som den 18/11 och inte den 13/11.

460
Korsberga / SV: Vart flyttar Maria 1802?
« skrivet: 2024-05-23, 23:10 »
Hon flyttar till Styrshult 1802. Korsberga AI:2, s. 129.

461
02) Militära rullor / SV: GMR Norra Skånska kav 1660
« skrivet: 2024-05-23, 17:50 »
Det står vem resp. ryttare rider för, alltså rusthållaren.

Att en hustru står som rusthållare lär då betyda att hon är enka, annars borde ju hennes man varit rusthållare. Men det får naturligtvis bekräftas i andra källor.

462
Alingsås / SV: Holmen Östergården Kristianborg
« skrivet: 2024-05-22, 16:38 »
Det står som sagt också att det är stadsäga n:r 60.

Se på denna registerkartan från Alingsås 1926 (bläddra till bild 8 ). Säveån slingrar sig som en orm. Under den nedre kröken finns tomt 39, och nedanför den (på andra sidan vägen) finns tomt 40. Till vänster om 40 finns mindre tomter. 60, 62 och 61 under varandra. Och bredvid dem finns 59, 58 och 57 under varandra. Och mellan dessa tomtrader finns en smal remsa, n:r 41. (Och det står i förklaringen att nummer som varken är understrukna eller har parentes är stadsägonummer.)

Jämför detta med tomtindelningen i kvarteret Bälgen på dagens karta, där den markerade tomten (i hörnet av Kristineholmsvägen och Vättlevägen) borde motsvara den gamla stadsäga 60. Stockholmsvägen har förmodligen klippts av och delarna fått nya namn när motorvägen byggdes.

Och jämför också med häradsekonomiska kartan från 1890-talet som visar var Holmen låg.

463
Alingsås / SV: Holmen Östergården Kristianborg
« skrivet: 2024-05-22, 12:37 »
Överst på uppsl. 3999 i Stadsförs. AIIa:35 är Holmen Östergård överstruket och ändrat till Stockholmsvägen.

464
Adelöv / SV: Kerstin Jönsdotter
« skrivet: 2024-05-21, 20:48 »
Jag trodde att jöns och Jons bara var samma namn fast i olika regioner?

Javisst...

Nej, inte alls.

En Jonsdotter/Jonsson är dotter/son till en Jon (eller ev. Jonas; se nästa stycke). En Jönsdotter/Jönsson är dotter/son till en Jöns.

Ibland kan man se att patronymikonet Jonasdotter/Jonasson dragits ihop till Jonsdotter/Jonsson, men om det betyder personen verkligen kallade sig detta eller om skrivaren skrivit fel är inte lätt att veta långt i efterhand - om man inte kan hitta personens egen originalnamnteckning. Förnamnet Jon är hursomhelst inte en kortform av Jonas.

Jon, Jonas och Jöns är tre olika namn. Förnamnet "Jons" finns inte.

Observera att man i gammal skrift inte sällan sätter punkt också över stort J. Om den då hamnar lite vid sidan av (efter) J, så kan det se ut som om pricken hör till ett efterföljande ö, när den bokstaven i själva verket är ett o. Jämför hur ö skrivs i den övriga texten i samma handling; det är sällan bara en liten prick över. Och jämför också hur J skrivs i den övriga texten när pricken omöjligen kan sitta över en efterföljande bokstav.

465
Öxabäck / SV: Anders Hansson född i Hallstorp 1733?
« skrivet: 2024-05-20, 11:58 »
"Lars" måste vara en felskrivning.

Dödboken:
· 3/11 1768 (Öxabäck C:1, s. 359; AID v6965.b178.s359): Hans Gudmundsson i Hallstorp, 62 år.
· 15/6 1770 (s. 361): Enkan Ingerd Larsdotter i Hallstorp, 71 år.

Dagens karta. Det går att zooma och byta till flygbild.

466
Öxabäck / SV: Anders Hansson född i Hallstorp 1733?
« skrivet: 2024-05-20, 01:46 »
Hallstenstorp i mantalslängderna (Holsljunga s:n, Kinds h:d):

1732 (s. 204; AID v224347.b1260.s205):
· Lars Torbiörnsson | "medelst ålderdoms swaghet och fattigdom, måst afstå bruket till drängen Hans Gudmundßon från Elmhult, som i åhr gift sig med dottren, och under des försörgning."
· Hans Gudmundßon, h

1760 finns Hans Gudmundsson ännu på Hallstenstorp, och han har en son Anders (s. 839; AID v224360.b4310.s839).

1761 kallas han plötsligt Lars Gudmundsson, men fortfarande med son Anders (s. 812; AID v224361.b4040.s813).

1763 är "Lars" överårig och från bruket och sonen Anders Hansson [!} har tagit över, "gift fr. Backa" (s. 799; AID v224363.b4080.s799).

Vigda 1732 (Öxabäck C:1, s. 131; AID v6965.b72.s131):
25/6 Hans Gudmundsson och Ingerd Larsdotter i Halstorp.

467
Öxabäck / SV: Anders Hansson född i Hallstorp 1733?
« skrivet: 2024-05-19, 23:52 »
Bouppteckning efter Anders Hansson i Hallstenstorp förrättades den 10/10 1783 (Kinds HR FIIa:11, s. 345; AID v142753.b176.s345).

Han efterlämnade enkan Catarina Larsdotter och de omyndiga barnen Lars, Carl, Stina och Helena. Till förmyndare föreslogs den avlidnes bröder, snickaremästaren Per Hallin i Gunbjörntorp samt Gudmund Hansson på Lindåsen.

Hall(sten)storp ligger i den s.k. Skänklingen som hör till Öxabäcks kyrkosocken, men fram till 1892 Holsljunga jordebokssocken och därmed Kinds härad.

468
Häradsskrivarnas exemplar av mantalslängderna är oftast dåligt bevarade. Men när de finns är de oftast de bästa, eftersom man kan se ändringar (strykningar och tillägg) där. Det var ju häradsskrivaren som upprättade längderna, och hans eget exemplar användes då som förlaga till de renskrivna exemplaren till landskontor och Kammarkollegium.

Enligt arkivförteckningen har Väne häradsskrivare inga bevarade mantalslängder före 1800-talet.

469
Kammarkollegiums mantalslängder är de som finns på nätet hos SVAR/RA. AD har också dessa exemplar av mantalslängderna, men normalt bara de år som det är luckor i landskontorens längder. Och bland Kammarkollegiums längder är det vanligt med luckor under 1730- och 1740-talen också i andra län.

470
Älvsborgs länsstyrelsearkiv (landskontor och landskansli) försvann i Vänersborgs stadsbrand 1834.

471
Skarstad / SV: Anders Johansson
« skrivet: 2024-05-16, 21:31 »
Det finns ingen Anders Johansson, född den 12/4 1794, på s. 37 i Önum AI:5. Om det är torparen som är gift med Britta Pettersdotter, så står det att han är född den 19/4 1793.

Och den dagen finns det som sagt en Anders Johansson i födelseboken (Skarstad C:4, s. 23; AID v12672.b18.s23). Han finns också en gång till på samma sida i Önums hfl (överst) - hos föräldrarna, som har samma namn som i födelseboken.

472
Kville / SV: Vad betyder
« skrivet: 2024-05-16, 07:52 »
Något formellt tvång att ta nattvarden fanns mig veterligt inte. Men i praktiken var man tvungen, eftersom den som inte tog nattvarden varje år inte räknades som vittnesgill. Och då kunde man inte gifta sig, inte vara fadder/dopvittne, inte ingå skriftliga avtal och inte vittna inför tinget.

Men om prästen ansåg att en persons religionskunskaper inte var tillräckliga, så kunde han alltså hindra denne från att ta nattvarden och därmed också hindra att personen t.ex. kunde gifta sig.

Denna fundamentalistiska dårskap avskaffades 1863.

Det kan tilläggas att Anders Henrik Andreassons attest från Kville (daterad den 18/10 1861) är undertecknad av den fanatiske schartauanen Johan Henrik Holmqwist (Domkyrkoförs. HIIa:47, s. 20959; AID v204391.b910.s20959). Så då är det kanske inte så underligt att hans kristendomskunskaper inte godkändes...

473
Kville / SV: Vad betyder
« skrivet: 2024-05-14, 23:30 »
"Förstår salighetsläran: Otillräckligt, varför han icke kunnat framsläppas till Herrens nattvardsbord."

Han hade alltså inte tillräckliga kristendomskunskaper för att konfirmeras och ta nattvarden.

Att han var "oberättigad" till äktenskap berodde på att han var för ung. Han flyttade i februari 1862 (i vart fall flyttade han in till Domkyrkoförsamlingen då), när han bara var drygt 17 år.

474
Kristine / SV: Vigsel 1937
« skrivet: 2024-05-12, 14:35 »
Det fanns ingen svensk avdelning av Kristine församling på 1900-talet.

Den svenska avdelningen inom Tyska församlingen (även kallad Kristine) bildades 1774. Vid den nya (territoriella) församlingsindelningen i Göteborg 1883 upphörde den Tyska församlingens svenska avdelning. I stället bildades en ny territoriell församling runt Kristine kyrka, och den fick namnet Kristine.

Tyska församlingen (i dag officiellt Tyska Christinæ) fortsatte även efter 1883 som en icke-territoriell församling.

475
Eftra / SV: Holger Hanssons hustru Inger Larsdotter
« skrivet: 2024-05-11, 22:08 »
Uglarp (Ugglarp)

(CI:1, s. 89.)

476
Korsberga / SV: Lena Johansdotter inflyttad i från var?
« skrivet: 2024-05-11, 18:05 »
Perstorp, som ligger i moderförsamlingen Fröjered (AI:5, s. 150 - näst längst ned på sidan).

477
Griberg / SV: Griberg
« skrivet: 2024-05-11, 15:32 »

478
...sidan 15 enligt Arkiv Digitals sätt att räkna...

Landsarkivet har stämplat 15 nedtill på sidan.  :) Och gjordes redan innan mormonerna filmade boken 1953, för det är med också på SVAR:s gamla bild, men de har inte indexerat volymen.

479
Bjurbäck / SV: Lysnings- och vigselbok Bjurbäck 1895 – 1969
« skrivet: 2024-05-08, 21:14 »
Enligt arkivförteckningen går Bjurbäcks husförhörslängder till 1895, och 1896 börjar församlingsböckerna.

480
Bjurbäck / SV: Lysnings- och vigselbok Bjurbäck 1895 – 1969
« skrivet: 2024-05-08, 19:52 »
Bokens slutår är långt efter den 70-åriga sekretessgränsen. Men det finns SCB-utdrag: https://sok.riksarkivet.se/scb-fodda-vigda-doda

481
Jo, du kan läsa den hos Arkiv Digital om du har ett abonnemnag. Och hos Riksarkivet om du registrerar ett gratis konto (som du behöver för att boken är yngre än 110 år).

Jag kan inte hitta någon lysning för en Karl Otto Hellberg i någon av pastorates tre socknar 1897-1899. Inte heller finns där någon lysning under de åren som inte ledde till vigsel (oavsett parets namn).

482
Lysnings- och vigselboken 1895-1922 är gemensam för Forshems pastorat (Forshem, Fullösa och Kinne-Vedum):

Arkiv Digital: AID v168783.b1

Riksarkivet/SVAR: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00079814_00001

483
Flo / SV: Erik Andersson Ryd
« skrivet: 2024-05-08, 13:12 »
Klicka på länken, så förstår du.  :)

Den går till den andra diskussionen, där du fick svar på din läshjälpsfråga om samme Erik.

484
Flo / SV: Erik Andersson Ryd
« skrivet: 2024-05-07, 18:40 »

485
03 - Hur hittar jag... / SV: Hur hittar jag om frejd?
« skrivet: 2024-05-06, 22:41 »
Varje präst hade sina idéer om hur han skulle skriva. Det var ju ingen annan som skulle läsa "hans" böcker och behövde förstå.  :)

Förmodligen är "a." en förkortning för arbetsbetyg, alltså attest för att arbeta utanför pastoratet.

Det finns fler med liknande noteringar, t.ex. på nästa uppslag. Ibland står det "a.", ibland "arb." och i något fall arbetsbetyg i klartext.

486
När det gäller hfl, så se Danvik-Sicklaö AI:4:

s. 111 (1788)
s. 131 (1789)
s. 151 (1790)

487
Det finns många som det står det på. Alla vuxna i dödboken är antingen ogift, enka/enkling eller så står det äktenskapsskillnad. Det betyder att äktenskapet upplöstes genom den enes död ("Tills döden skiljer oss åt"). Det gäller att fylla i rätt kolumn i befolkningsstatistiken.  :)

488
Garnisonsförsamlingen / SV: Behöver läshjälp
« skrivet: 2024-05-06, 21:14 »
"Artilleristen vid Kongl. Giötha Reg. m t [?] H:r Capit.
Ehrenströms Compagnie N:o 27. Erik Andersson Ryd,
född 1786, Åttatjo Sex, d. 24 Dec:r i Flo Pastorat af Ska-
raborgs Län, hitkom vederbörl:n försedlad 1807, har
tient här i Pastoratet altsedan, dels såsom dräng, dels
såsom förstärknings karl och Extra Roterings båts-
man, läser någorl. i bok med enfaldigt begrepp i Salig-
hetsläran, har i barn Åren haft smittkoppor, brukat
Nådemedlen ordentl:n, är i öfrigt välfrägdad, och från
ägtenskaps handling, samt annor Kronans tienst vid
afflyttningen til Gborg sistl:e höstetid, ledig. Lundby
Wädtle Härads Prästg. d. 23 Aug. 1813 And:s Banck
                                                                Pr. & P:r L."


(Göteborgs Garnisonsförs. HII:11, f. 11; AID v204668.b130.s11.)

Lundby i Vättle härad = Stora Lundby. 1813 omfattade pastoratet hela häradet, d.v.s. socknarna Stora Lundby, Skallsjö, Lerum, Angered och Bergum.

Så här ser bilden ut hos Arkiv Digital. En viss skillnad mot Ancestrys gamla raspiga Genline-bild (som är skannad från en kopia av en kopia av en kopia av den 65 år gamla mormonfilmen).  :)

489
Schira står det nog. Det finns ett Byestad i Skirö socken.

491
Ektensk. skilnad.

492
Blomman är ett av de fyra "kvarter" som Vänersborgs stad var indeled i.

Men Äspered ligger utanför den egentliga staden. Det var en by i Vassända kyrkosocken och Naglums jordebokssocken, som bestod av jordeboksgårdarna Stora och Lilla Äspered. Men kronogården Stora Äspered donerades av kungen till Vänersborgs föregångare Brätte och överfördes senare till Vänersborgs stad, och ingick därefter i stadens område och Vänersborgs församling.

Här är Stora Äspered på dagens karta. Men det är ingen bebyggelse där nu. Och på Lilla Äspered till höger ser det ut att vara industriområde.

493
Var ligger platsen / SV: Hvor ligger Guntorps Stom?
« skrivet: 2024-05-04, 21:53 »
Soldattorpet låg på gårdens utmark. Men det kan ha legat på olika ställen vid olika tider.

Sök bara på Guntorp i Rännelanda socken i "Historiska kartor", och se sedan om soldattorpet är markerat på någon karta. Det står nog bara "soldattorp" på kartan eller i aktens protokoll.

494
Var ligger platsen / SV: Hvor ligger Guntorps Stom?
« skrivet: 2024-05-04, 21:35 »
I det här tillfället är Andreas Flink soldat, och då är "stom" det samma som soldattorpet under Guntorp.

(Det finns också gårdsnamnet Stommen i många socknar, men då är det en gård som ursprungligen ägdes av kyrkan och brukades till prästens underhåll. Men det är alltså inte aktuellt här.)

495
Titlar och befattningar / SV: Vad gör en krigsfiskal
« skrivet: 2024-05-04, 17:42 »
Enligt Nordisk Familjebok (spalt 1298, band 14 - utgivningsår 1911) var en krigsfiskal bl.a. åklagare vid krigsdomstol. Han fattade alltså inga beslut vid krigsdomstolen, än mindre vid civila domstolar.

När man inte har läst målet, så kan det bara bli en gissning. Var din släkting möjligen i värnpliktig ålder? Och kan han ha anmälts för att inte ha inställt sig till tjänstgöring? Och kan man då ha konstaterat att han sannolikt var död? I så fall kunde krigsfiskalen ha ansökt om dödförklaring, eller åtminstone redovisat kända fakta inför häradsrätten, som var den instans som fattade det formella beslutet om dödförklaring.

496
Westerwiek

497
Stråle af Sjöared / SV: Stråle af Sjöared på Orust?
« skrivet: 2024-05-03, 17:09 »
En Börge/Birger kan inte vara far till en Lauritsson.

Om Peder heter Lauritsson, så heter hans far alltså Laurits/Lars.

498
Bouppteckning efter modern Sofia förrättades den 18/9 1919 (Flundre, Väne och Bjärke HR FII:23, n:r 50; AID v510959.b5510.s50).

Bland barnen finns dottern Alma, gift med Martin Larsen Hojendal Lekum i Norge.

500
Antecessore matrimonii = föregångare i äktenskapet, alltså hustruns förre man. Det passar ju också bra med att han är död

Sidor: [1] 2 3 ... 15